Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 4 mars 1862 om tioårig preskription och om årsstämning.

1915-03-17 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1915:33, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 4 mars 1862 om tioårig preskription och om årsstämning.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 33.

5

Nr 33.

Godkänd av första kammaren den 17 mars 1915.

Godkänd av andra kammaren den 17 mars 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av

1 § i förordningen den 4 mars 1862 om tioårig preskription

och om årsstämning.

(Lagutskottets utlåtande nr 10.)

Till Konungen.

Genom en den 19 februari 1915 dagtecknad proposition, nr 39, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogade utdrag

av i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga

följande förslag till:

»Lag

om ändrad lydelse av 1 § i förordningen den 4 mars 1862 om tioårig preskription

och om årsstämning.

Härigenom förordnas, att 1 § i förordningen den 4 mars 1862 om

tioårig preskription och om årsstämning skall erhålla följande ändrade

lydelse:

Var, som har fordran hos annan i penningar, eller vad det är, skall

den genom stämning eller lagsökning, eller eljest skriftligen eller muntligen,

hos gäldenären kräva inom tio år från den dag, då skuldebrev eller

annan handling, varå fordran grundad är, gavs, eller fordringen annorledes

tillkom; och vare fordringens tillkännagivande hos gäldenären lika

ansett, som hade krav skett: är fordran ej till betalning förfallen så tidigt,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 33.

att den inom tio år sökas eller krävas kan; då skall borgenär, inom sagda tids

förlopp, gäldenären därom erinra. Vare ock borgenär skyldig att, så länge

hans fordran sedan innestår, den ånyo bevaka, som nu sagt är, inom vart

tionde år från den dag, då sista bevakningen skedde.

Har den, hos vilken fordran genom krav eller erinran bevakas skall,

blivit i sådant ändamål, å tre särskilda dagar av tionde året, sökt i sitt

hemvist, men ej kunnat träffas; give borgenär fordringen an hos domstol

eller överexekutor, och läte bevis däröver inom årets slut införas i allmänna

tidningarna.

Är borgenären ej veterlig!, om eller var gäldenären äger hemvist

inom riket; då må ock fordringen hos domstol eller överexekutor angivas

och beviset däröver i tidningarna införas, inom tid, som nu sagd är.»

Riksdagen får härmed anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition blivit av riksdagen bifallen.

Stockholm den 17 mars 1915.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.