Skrivelse till Konungen angående utredning i fråga om bidrag av statsmedel till kommun som i sin tjänst anställer examinerad sjukskö ter ska.
1915-04-30 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1915:78, Skrivelse till Konungen angående utredning i fråga om bidrag av statsmedel till kommun som i sin tjänst anställer examinerad sjukskö ter ska.
Dokumentets text
8
Riksdagens skrivelse Nr 78.
Nr 78.
Godkänd av första kammaren den 30 april 1915.
Godkänd av andra kammaren den 30 april 1915.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående utredning i fråga om
bidrag av statsmedel till kommun som i sin tjänst anställer
examinerad sjukskö ter ska.
(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.)
(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)
Till Konungen:
Uti en inom riksdagen väckt motion har gjorts framställning i syfte
att utredning måtte föranstaltas, huruvida bidrag av statens medel må
kunna tilldelas kommun, som i sin tjänst anställer examinerad sjuksköterska.
I den ordning 46 § riksdagsordningen föreskriver har det andra
kammarens utskott, som haft att handlägga förevarande fråga, inhämtat
yttranden från dels kungl. medicinalstyrelsen, dels ock do inom civildepartementet
tillkallade sakkunniga för utredning angående i sjukvård
sysselsatta kvinnors arbetsförhållanden.
För riksdagen har det framstått som klart, att ett möjliggörande
för landets kommuner att genom erhållande av bidrag av statsmedel i
större utsträckning än hittills i sin tjänst anställa sjuksköterskor innebär
ett brytande med hittills i allmänhet gällande principer i fråga om
bestridandet av kostnaderna för den allmänna sjukvården, enär dessa
kostnader hittills ansetts vara i huvudsak en kommunernas och landstingens
angelägenhet. Då emellertid riksdagen med vänsyn till. den i
ärendet förebragta utredningen icke desto mindre finner ett ingripande
lliksdagens skrivelse Nr 78.
9
från statens sida för befrämjande av berörda syfte påkallat, beror detta
på att riksdagen anser dels att ett verkligt behov föreligger att i avsevärt
ökad utsträckning anställa kommunala sjuksköterskor, dels att
kostnaderna för en sålunda utvidgad sjukvård icke på samma sätt som
hittills alltid kunna av kommunerna själva bestridas.
Vidkommande den första av nyss berörda anledningar för statens
ingripande härvidlag, så förekomma, åtminstone vad angår landsbygden,
kommunala sköterskor nu huvudsakligast för bestridande av epidemisjukvården.
Endast i ett fåtal kommuner torde ännu hava antagits
sköterskor i och för den övriga sjukvården. Ehuru sålunda någon större
erfarenhet hittills icke kan hava vunnits angående de uppgifter, som
anses böra tillkomma sköterskor av sistnämnda slag å landsbygden,
håller dock riksdagen före, att sjukvården därstädes skulle, på sätt jämväl
medicinalstyrelsen framhållit, avsevärt förbättras genom anställande
av sådana sköterskor och att därjämte i vissa delar av landet, företrädesvis
de glest befolkade, ett dylikt anställande skulle komma att
avhjälpa ett verkligt behov.
Beträffande frågan om kostnaderna för vidtagande av åtgärder uti
ifrågavarande hänseende må framhållas, att orsaken till att kommunala
sjuksköterskor i så ringa utsträckning, som hittills varit fallet, blivit
anställda, förnämligast torde vara att söka däri, att kommunerna funnit
de därmed förenade utgifterna alltför betungande. Skall därför ett rationellt
ordnande av ifrågavarande behjärtansvärda angelägenhet verkligen
komma till stånd, synes ett ingripande från statens sida förr eller
senare bliva eu nödvändighet. I synnerhet gäller detta givetvis beträffande
de fattigare kommunerna, vilka därför i första hand torde böra tillförsäkras
eventuella statsbidrag för ändamålet. Åven om statsverket
därigenom skulle komma att åsamkas ej obetydliga utgifter, anser sig
riksdagen i betraktande av den här förevarande frågans vikt icke böra
tveka att förorda den av motionären anvisade utvägen.
Storleken av de erfoderliga kostnaderna samt grunderna för deras
fördelning är givetvis en fråga, vars närmare avgörande bör bliva beroende
på en utredning i ämnet.
Men om sålunda staten åtminstone delvis skulle komma att bestrida
de kommunalt anställda sjuksköterskornas avlöning, synes härav
som en naturlig konsekvens följa, att staten å sin sida, såsom de av
Eders Kungl. Maj:t tillkallade sakkunniga framhållit och även motionären
för sin de! antytt, bör hava garantier för att de sjuksköterskor, för
vilkas avlöning bidrag lämnas, besitta en viss minimifcompetens.
En sålunda eventuellt förbättrad sjukvård bör tydligen helt ställas
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 sand. 30 käft. (Nr 75 -82). 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 78.
under vederbörande läkares kontroll, evad det nu gäller sjukas behandling
i hemmen, övervakande av spädbarnsvården, vården av tuberkulösa
patienter m. m.
Av ovanberörda yttrande, som avgivits av de sakkunniga för
utredning av i sjukvård s}^s8elsatta kvinnors arbetsförhållanden, framgår,
att den utredning, som verkställes av dessa sakkunnige, kommer att
omfatta jämväl de kompetensvillkor, som anses böra stadgas i fråga
om kommunala sjuksköterskor. Vid sådant förhållande synes den omständigheten,
att de sakkunniges utlåtande ännu icke föreligger i färdigt
skick icke höra utgöra hinder för igångsättande av den utredning angående
de ekonomiska förutsättningarna för kommunala sjuksköterskors
anställande, varom motionären hemställt, helst som utredningen av
denna sida av saken givetvis faller utom det åt bemälde sakkunnige
nu lämnade uppdrag. Det förefaller tvärtom riksdagen, som om väsentliga
fördelar stode att vinna därigenom, att jämväl nu ifrågavarande
utredning överlämnades till de sakkunnige efter eventuell komplettering
av deras antal med representanter för den speciellt ekonomiska
sakkunskap, som för förevarande frågas lösning erfordras.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders
Kung!. Maj:t täcktes föranstalta om utredning, huruvida bidrag av statens
medel må kunna tilldess kommun, som i sin tjänst anställer examinerad
sjuksköterska.
Stockholm den 30 april 1915.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.