Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
1915-05-25 · 79 sidor, varav 77 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 77 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1915:9, Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 9.
1
Nr 9.
Godkänd av första kammaren den 25 maj 1915.
Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1915.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna
under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande
anslagen till jordbruksdepartementet.
(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 1, 48, 52, 53, 63 och 64 samt
memorial nr 55 och 70.)
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna å riksstatens nionde huvudtitel,
innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen
för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna
propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.
Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att till
provisorisk lönereglering för befattningshavare i jordbruksdepartementet,
i enlighet med de i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder och på de
däri förordade villkor, å extra stat för år 1916 bevilja ett förslagsanslag
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 saml. 9 höft. (Nr 9.) 1
2 Riksdagens skrivelse Nr 9.
av 6,760 kronor, varav högst 162 kronor 50 öre finge användas till
höjning av vikariatsersättning under semester.
Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över jordbruksärenden
har departementschefen, under åberopande av vad chefen
för justitiedepartementet samma dag till statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
anfört i avseende å grunderna för dessa lönetillägg
ävensom villkoren för deras åtnjutande och de föreskrifter, som böra
iakttagas vid utbetalningen av desamma, meddelat, att beträffande registratorns
i jordbruksdepartementet sportelinkomster icke inträffat någon
sådan förändring, att desamma borde beräknas överstiga 500 kronor.
Under erinran att riksdagen beträffande annat statsdepartement
bifallit liknande framställning som nu förevarande, får riksdagen anmäla,
att riksdagen till provisorisk lönereglering för befattningshavare
i jordbruksdepartementet, i enlighet med de enligt statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 14 januari 1915 tillstyrkta grunder
och på däri förordade villkor, å extra stat för år 1916 beviljat ett förslagsanslag
av 6,760 kronor, varav högst 162.5 0 kronor må användas
till höjning av vikariatsersättning under semester.
2:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 2 av
denna huvudtitel föreslagit, har riksdagen, i likhet med vad skett för
vart och ett av åren 1911—1915, för avlönande av en kanslisekreterare
inom jordbruksdepartementet å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag
av 5,050 kronor, varav 1,600 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar.
3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten 3
framställda förslag har riksdagen vidare, i likhet med vad för åren
1911—1915 ägt rum, för beredande av arvode åt extra föredragande
inom jordbruksdepartementet m. m. å extra stat för år 1916 anvisat ett
anslag av 4,000 kronor.
liantlmshållniiigeii.
4:o) Under punkt 4 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t vidare föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad vid utgången
av år 1915 må kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln »befrämjande
i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar» upptagna anslag till
understödjande av premiering av nötboskap, må under år 1916 användas
3
Riksdagens skrivelse Nr 9.
för enahanda ändamål, dels ock, vid bifall härtill, minska ifrågavarande
anslag, nu 160,000 kronor, därav 70,000 kronor skola användas för
tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening, med 80,000 kronor till
80,000 kronor, därav 70,000 kronor skola användas för tilläggspris för
tjurar, tillhörande tjurförening, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest
under året sistnämnda belopp ej skulle behöva i sin helhet eller till
någon del tagas i anspråk för detta ändamål, anvisa det sålunda
tillgängliga beloppet för andra till nötboskapspremieringen hörande
ändamål.
Under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar»
finnes upptaget ett särskilt anslag till understödjande
av premiering av nötboskap, från vilket anslag bidrag utgå till hushållningssällskap
med belopp, som för varje sällskaps område icke må
överstiga vad sällskapet eller landstinget, vart för sig eller i förening,
tillskjuter för samma ändamål. Detta anslag har småningom höjts,
senast vid 1914 års förra riksdag, då beloppet bestämdes till 160,000
kronor, därav högst 70,000 kronor skola användas för tilläggspris för
tjurar, tillhörande tjurförening, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest
sistnämnda belopp i sin helhet eller till någon del under något år ej
skulle behöva tagas i anspråk för detta ändamål, anvisa det sålunda
tillgängliga beloppet för andra till nötboskapspremieringen hörande ändamål.
Från anslaget må även användas erforderligt belopp till fortsatt
utgivande av en riksstambok över ayrshireboskap.
Föredragande departementschefen har ansett, att vid anslagets fördelning
för innevarande år en inskränkning i dess disposition skulle
kunna vidtagas, varigenom en besparing å omkring 40,000 kronor
komme att uppstå å anslaget. På grund av de indragningar, som enligt
departementschefens åsikt jämväl för år 1916 utan allt för svåra olägenheter
kunde äga rum, skulle anslaget jämväl för sistnämnda år kunna
tillfälligtvis minskas med detta belopp. På grund av den betydelse,
statsbidragen till tjurar, tillhörande tjurförening, äga för nötboskapsaveln
borde de indragningar, som komme att äga rum vid anslagets
disposition, icke drabba den del av anslaget, som vore avsedd till dylika
statsbidrag, utan anslagets övriga del.
Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning, har riksdagen
dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt
å det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk och
lantmannanäringar» upptagna anslag till understödjande av premiering
av nötboskap, må under år 1916 användas för enahanda ändamål;
4
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dels ock minskat ifrågavarande anslag, nu 160,000 kronor, därav
70.000 kronor skola användas för tilläggspris för tjurar tillhörande tjurförening
med 80,000 kronor till 80,000 kronor, därav 70,000 kronor
skola användas för tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening, med
rätt för Kungl. Maj:t att, därest under året sistnämnda belopp ej skulle
behöva i sin helhet eller till någon del tagas i anspråk för detta ändamål,
anvisa det sålunda tillgängliga beloppet för andra till nötboskapspremieringen
hörande ändamål.
På grund av detta beslut har anslagstiteln i sin helhet minskats
med motsvarande belopp av 80,000 kronor eller från 412,450 kronor
till 332,450 kronor.
5:o) Under punkt 5 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen, att dels höja den i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp upptagna anslagspost »extra lärare, arvoden» från
8.000 kronor med 950 kronor till 8,950 kronor, i följd varav statens
slutsumma kommer att höjas med 950 kronor och uppgå till 91,400
kronor, dels ock höja det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för
jordbruk och lantmannanäringar» uppförda anslag till nämnda institut
från 85,450 kronor med 1,450 kronor till 86,900 kronor.
Den av riksdagen år 1911 för lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp fastställda staten med däri vid 1914 års riksdag vidtagen ändring
genom höjning av anslagsposten »till institutets övriga utgifter» slutar
på 90,450 kronor. Då emellertid det antagits, att bostadsförmån skulle
kunna beredas samtliga tio i staten upptagna ordinarie lärare och dessa
på grund härav skulle enligt anmärkning vid staten vidkännas en var
avdrag å lönen med 500 kronor, har anslaget upptagits 5,000 kronor
lägre än statens slutsumma och alltså allenast till 85,450 kronor.
I staten ingår en anslagspost å 8,000 kronor till arvoden åt extra
lärare. Från sistnämnda anslagspost utgår bland annat arvode till en
kamrerare. Denne befattningshavare har enligt 58 § i institutets stadgar
den 12 augusti 1912 till uppgift, bland annat, att omhänderhava och
ansvara ej mindre för den uppbörd, som anförtros honom, än även för
bokföring och redovisning för institutets, mejeriets, trädgårdens och
hovbeslagsskolans tillgångar, inkomster och utgifter; att verkställa alla
utbetalningar för nämnda inrättningar; att undervisa samtliga institutets
lärjungar i bokhålleri; samt att mot särskild ersättning, som bestämmes ,
av styrelsen, föra egendomens räkenskaper samt meddela undervisning
i bokhålleri åt lantbruksskolans lärjungar. Kamreraren åtnjuter numera
en avlöning av tillhopa 4,000 kronor, varav 1,250 kronor från institu
-
Riksdagens skrivelse Nr 9. 5
tets anslagspost till arvoden åt extra lärare, 250 kronor från hovbeslagsskolan,
600 kronor från mejeriet, 600 kronor från trädgården och 1,300
kronor från egendomen.
Styrelsen för institutet har i skrivelse den 10 september 1914 bland
annat gjort framställning'' om inrättandet vid institutet av eu kassörsbefattning,
över vilken framställning lantbruksstyrelsen avgivit utlåtande.
Departementschefen har i denna fråga uttalat, att han ansåge vad
Alnarpsstyrelsen och lantbruksstyrelsen anfört angående önskvärdheten
av ökad personal för skötande av institutets och egendomens med tillhörande
institutioner och skolor kassarörelse och räkenskapsväsende
ävensom undervisningen i bokföring'' värt allt beaktande. Då den nuvarande
kamreraren hade så stor och på flera olika kurser fördelad
undervisningsskyldighet, som handlingarna utvisade, då därjämte kassarörelsen
vore av högst betydlig- omfattning samt till följd av den vidlyftiga
affärsrörelsen i mejeriet, trädgården och vid egendomen upptoge
en mängd småposter och då slutligen räkenskapernas förande torde föranleda
ett betydande arbete i synnerhet på grund därav, att varje särskild
självständig institution måste hava egna räkenskaper, funne departementschefen
behovet av arbetshjälp åt kamreraren icke kunna avvisas.
Då härtill komme den jämväl framhållna angelägenheten av effektiv
kontroll, vilken isynnerhet vid en statsinstitution måste tillerkännas framstående
vikt, ansåge departementschefen sig böra ansluta sig till förslaget
om inrättande av en kassörsbefattning med ungefärligen de föreslagna
uppgifterna.
Mot förslaget att åt innehavaren av denna befattning bereda en
sammanlagd avlöning av 3,000 kronor vore i och för sig icke något
att erinra. Endast den del av avlöningen, som borde utgå från anslag
å institutets stat, vore nu av direkt betydelse. Alnarpsstyrelsen och lantbruksstyrelsen
hade föreslagit denna andel till hälften, 1,500 kronor. Då
emellertid kassörens avlöning skulle härigenom utgå från institutet till
väsentligt större andel än som för närvarande vore fallet beträffande kamrerarens
avlöning, samt kassören likväl skulle i lika mån som kamreraren
bliva upptagen för de olika institutionernas uppbörd och räkenskaper,
varjämte han skulle ensam sköta undervisningen i bokhålleri vid de lägre
kurserna, bland andra den med egendomens medel underhållna lantbruksskolan,
under det att kamreraren skulle ombesörja motsvarande undervisning
vid den högre kursen, syntes den sålunda föreslagna fördelningen
av avlöningen vara allför ogynnsam för institutet. Ifall den nuvarande
fördelningen av kamrerarens avlöning finge anses vara ett någorlunda
riktigt uttryck för den relativa betydelsen av det arbete han utförde för
6
Riksdagens skrivelse Nr 9.
de olika institutionernas räkning, syntes det vara följdriktigast, att,
då kamreraren och kassören tillsammans skulle hava motsvarande uppgifter
som den nuvarande kamreraren ensam, sammanlagda avlöningen
för kamreraren och kassören, vilken avlöning i detta sammanhang lämpligen
kunde beräknas till 7,000 kronor, i huvudsak fördelas på ungefär lika
sätt. Efter proportionell 1,250 : 4,000 skulle institutet av den sammanlagda
avlöningen å 7,000 kronor få vidkännas ej fullt 2,200 kronor.
Efter denna beräkningsgrund skulle institutets anslag till extra lärare av
denna orsak behöva ökas med endast 950 kronor.
Vad angår den föreslagna höjningen av det ordinarie anslaget till
institutet med 500 kronor, är denna föranledd därav, att den bostadslägenhet,
som nu innehaves av adjunkten i anatomi och fysiologi, kommer
att framdeles användas för institutets mera direkta behov. På
grund härav kommer nämligen det belopp, 500 kronor, som hittills
inbesparats till följd av adjunktens bostadsavdrag, att framdeles utgå
till honom. Mot framställningen i denna del har riksdagen icke något
att invända. Då riksdagen icke heller har något att erinra mot inrättandet
av den ifrågavarande kassörsbefattningen eller mot storleken av
det till dennes avlöning från institutets anslag till »extra lärare» avsedda
beloppet, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels höjt den i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp
upptagna anslagspost »extra lärare, arvoden» från 8,000 kronor med 950
kronor till 8,950 kronor, i följd varav statens slutsumma kommer att
höjas med 950 kronor och uppgå till 91,400 kronor,
dels och höjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för
jordbruk och lantmannanäringar» uppförda anslag till nämnda institut
från 85,450 kronor med 1,450 kronor till 86,900 kronor.
Genom detta beslut kommer det i omförmälda anslagstitel ingående
bestämda anslag att höjas med motsvarande belopp. Härtill återkommer
riksdagen senare.
6:o) Under punkt 6 i huvudtiteln har Eders Kung!. Maj:t vidare
föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad vid utgången av år 1915
må å det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar» upptagna anslag till trädgårdsundervisningen kvarstå
oanvänt av de i detta anslag ingående, till stipendier för trädgårdsskötselns
studerande avsedda medel må uuder år 1916 disponeras för dylika
stipendier, dels ock, vid bifall härtill, minska anslaget till trädgårdsundervisningen
från 86,800 kronor med 4,800 kronor till 32,000 kronor.
7
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Den här föreslagna anslagsminskningen bär sin grund i den besparing,
som beräknats kunna åstadkommas därigenom, att de 4 resestipendier,
som enligt beslut vid 1909 års riksdag skola från anslaget
till trädgårdsundervisningen utgå till personer, vilka önska utbilda sig
till trädgårdskonsidenter eller lärare i trädgårdsskötsel eller eljest förvärva
högre utbildning i trädgårdsfacket, icke komma att utdelas under innevarande
år.
Då riksdagen på grund av rådande förhållanden ej finner anledning
till erinran mot förevarande framställning, får riksdagen anmäla, att
riksdagen
dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må å det under
anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»
upptagna anslag till trädgårdsundervisningen kvarstå oanvänt av de i
detta anslag ingående, till stipendier för trädgårdsskötselns studerande
avsedda medel må under år 1916 disponeras för dylika stipendier;
dels och minskat anslaget till trädgårdsundervisningen från 36,800
kronor med 4,800 kronor till 32,000 kronor.
7:o) Under punkt 7 av förevarande huvudtitel bar Eders Kungl.
Maj:t löreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad vid utgången av år
1915 må kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln »undervisningsanstalter
för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna ordinarie anslag till reseunderstöd
för lantbrukets studerande må under år 1916 användas förde
ändamål, för vilka anslaget varit avsett, dels ock, vid bifall härtill,
ur riksstaten utesluta ifrågavarande anslag.
Under anslagstiteln undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar
är upptaget ett ordinarie anslag av 15,000 kronor till
reseunderstöd åt personer, som ägna sig åt lantbrukets studerande.
Understöden utdelas av Kungl. Maj:t och utgå med växlande belopp
allt efter resans längd m. m. Ej heller antalet understöd är bestämt.
Understöden kunna utdelas såväl för resor inom landet som i utlandet.
Då riksdagen beträffande ifrågavarande reseunderstöd finner liknande
skäl föreligga att icke utdela desamma som i fråga om de i
nästföregående punkt omförmälda stipendier, får riksdagen anmäla, att
riksdagen
dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå
oanvänt å det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» upptagna ordinarie anslag till reseunderstöd för
lantbrukets studerande må under år 1916 användas för de ändamål, för
vilka anslaget varit avsett;
8
Riksdagens skrivelse Nr 9.
dels ock ur riksstaten uteslutit ifrågavarande anslag.
På grund av riksdagens under punkterna 5, 6 och 7 härovan
fattade beslut kommer det i anslagstiteln »undervisningsanstalter för
jordbruk och lantmannanäringar» ingående bestämda anslaget, i riksstaten
för innevarande år upptaget med 451,300 kronor, att dels ökas med
1,450 kronor och dels minskas med 19,800 kronor samt alltså inalles
att minskas med 18,350 kronor till 432,950 kronor.
8:o) Under punkt 8 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t vidare
föreslagit riksdagen att godkänna följande grunder för statsunderstöd
till lantmannaskolor att tillämpas från och med läsåret 1915—1916:
Till lantmannaskola, anordnad enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen
antagna grunder, utgår, efter Kungl. Maj:ts beprövande, statsunderstöd
sålunda:
Då elevantalet i kursen uppgår till minst 15 eller, vid skola, som
förut varit i verksamhet minst tre år, då elevantalet under de tre nästföregående
läsåren uppgått i medeltal till minst 15, utgår statsunderstöd
med:
ej mindre grundanslag å 2,000 kronor än även tilläggsanslag å
högst 3,000 kronor samt för sådan kurs, vars elevantal överstiger 30,
ytterligare högst 1,000 kronor för anordnande vid kursen av parallellundervisning
i den utsträckning, lautbruksstyrelsen prövar sådan erforderlig;
dock att under de tre första åren av en skolas verksamhet må
utgå såväl grundanslag å 2,000 kronor som tilläggsanslag å högst 1,000
kronor, därest elevantalet i kursen uppgår minst till 10;
med rätt därjämte för Kungl. Maj:t att, där ej fråga är om anslag
till parallellundervisning, på grund av särskilda omständigheter bevilja
statsunderstöd, oaktat villkoren i fråga om elevantal icke äro uppfyllda;
allt under villkor i övrigt:
att inom orten tillskjutes ett belopp, som, med inräknande av elevavgifterna
från elever, vilka icke åtnjuta understöd av statsmedel för
kursens genomgående, uppgår minst till det belopp, varmed statsunderstödet
till skolan överstiger grundanslaget,
att vederbörande hushållningssällskap eller dess förvaltningsutskott
vitsordar behovet inom orten av dylik skola,
att för varje 1,000 kronor av statsunderstödet minst två frielever
eller dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta
undervisning vid kursen, i den mån de obemedlade eller mindre bemedlade
inträdesberättigade sökande, vilka anmäla sig till erhållande
av sådan förmån, samt de obemedlade eller mindre bemedlade elever
9
Riksdagens skrivelse Nr 9.
vid kursen, vilka erhållit understöd av statsmedel till genomgående av
kurs vid lantmannaskola, uppgå till motsvarande antal,
att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Maj:t i varje särskilt
fall finner skäl föreskriva, samt
att skolan årligen avgiver berättelse om sin verksamhet.
Därest under visst läsår vid lantmannaskola hålles ytterligare en
kurs, må, under förutsättning att i den första kursen minst 50 elever
deltagit samt att i den senare kursen deltaga minst 15 elever, utgå,
utöver statsunderstödet till den första kursen:
ej mindre grundanslag å 1,000 kronor än även tilläggsanslag å
högst 1,000 kronor samt för sådan kurs, vars elevantal överstiger 30,
ytterligare högst 1,000 kronor för anordnande vid kursen av parallellundervisning
i den utsträckning, lantbruksstyrelsen prövar sådan erforderlig
;
dock med rätt för Kungl. Maj:t'' att, där ej fråga är om anslag
till parallellundervisning, på grund av särskilda omständigheter bevilja
statsunderstöd, oaktat villkoren i fråga om elevantal icke äro uppfyllda;
allt under samma villkor i övrigt, som stadgats för statsunderstöd
till den första kursen, dock att hushållningssällskapets eller dess förvaltningsutskotts
vitsord i detta fall bör avse behövligheten av den
senare kursen.
I sammanhang med förevarande framställning har riksdagen till
behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner, däri hemställts,
att riksdagen ville besluta om följande ändring av de grunder för statsunderstöd
till lantmannaskolor från och med läsåret 1915 —1916, som
Eders Kungl. Maj:t i sin förevarande proposition förelagt riksdagen:
Till---
— — — sålunda:
Då
— — — med:
e.j
— — — erforderlig;
dock — — —
---10;
med — — —
—--uppfyllda;
allt under villkor i övrigt:
att inom orten tillskjutes ett belopp, som med inräknande av elevavgifterna
uppgår minst till det belopp, varmed statsunderstödet till
skolan överstiger grundanslaget;
att — —
---— — skola,
att — —
- — — — — antal,
att — —
- — — — — samt,
att — —
- — — — — verksamhet.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.)
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Därest under visst läsår vid lantmannaskola hålles ytterligare eu
kurs, må, under förutsättning att i den första kursen minst 40 elever
deltagit — — — — — — kursen:
ej mindre grundanslag å 2,000 kronor än-----erforderlig
dock — — —■ — — — uppfyllda;
allt — — — — — — kursen.
Till stöd för motionärernas framställning har anförts följande:
»I innevarande års statsverksproposition hemställes under nionde
huvudtiteln å sidan 31, att lantmannaskola, som under vissa i propositionen
angivna förutsättningar anordnar tvenne kurser under ett år, må
erhålla anslag även till den andra kursen.
Av den utredning, som i den kungl. propositionen lämnas, framgår,
att lantbruksstyrelsen beräknat utgifterna för en andra kurs till 4,150
kronor, varav 1,500 kronor såsom avlöning till föreståndaren och 1,000
kronor till förste läraren samt att anslaget borde utgå med ett belopp
av högst 3,000 kronor, om antalet elever utgör minst 15 och, därest
elevantalet utgör minst 30 och parallellundei-visning anses behövlig, ytterligare
högst 1,000 kronor samt att anslaget för kursen utan parallellundervisning
bör utgå med 2,000 kronor såsom grundanslag, d. v. s.
utan motsvarande tillskott från orten, och ytterligare högst 1,000 kronor
under förutsättning att motsvarande anslag från orten, elevavgifterna
inberäknade, står skolan till buds. Kungl. Maj: t har emellertid ansett,
att statsanslaget borde utgå med högst 2,000 kronor för kurs med högst
15 elever och högst 3,000 kronor, om parallellundervisning anses behövlig,
samt att 1,000 kronor skulle utgå såsom grundanslag, medan
ytterligare högst 1,000 kronor skulle utgå under förutsättning att motsvarande
anslag, elevavgifterna inberäknade, erhålles från orten, från
vilken, enligt departementschefens beräkning, skulle erfordras ett tillskott
av 1,600 kronor.
Det föreliggande förslaget bör utan tvivel från principiell synpunkt
hälsas med tillfredsställelse, ty för närvarande finnes knappast någon
möjlighet för en lantmannaskola att anordna tvenne kurser på ett år.
Emellertid synes det oss, som om frågan knappast skulle kunna lösas
på det sätt Kungl. Maj:t föreslagit. Många av våra lantmannaskolor,
för att icke säga de allra flesta, torde hava svårt att anskaffa det nödiga
ortsbidraget, som vanligen erhålles från hushållningssällskapen, vars tillgångar
mångenstädes äro mycket begränsade. Utan tillräckliga medel
torde ingen skola våga experimentet att anordna tvenne kurser, och
man kan följaktligen befara, att någon sommarkurs icke kommer till
stånd med ett så litet anslag, som i den kungl. propositionen föreslagits.
11
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Flera av våra lantmannaskolor hava inga elevavgifter, under det
att andra hava dylika till växlande belopp. Om man utgår ifrån att en
skola under vinterkursen har 52 elever, därav 12 frielever, och att varje
av de återstående eleverna erlägger en avgift av 40 kronor, erhåller
skolan genom dessa ett belopp av 1,600 kronor. Från orten erhålles
växlande anslag; vi kunna i detta fäll välja 2,000 kronor — skolor
finnas, som hava lägre ortsbidrag. I detta fall kan skolan icke ens
erhålla hela statsanslaget till vinterkursen, ty en skola med ovannämnda
elevantal har rätt att uppbära grundanslag 2,000 kronor, ytterligare
anslag 3,000 kronor och anslag till parallellundervisning 1,000 kronor,
d. v. s. 6,000 kronor, men för att kunna uppbära detta anslag fordras
4.000 kronor från orten, elevavgifterna inberäknade. I det fäll, som
här ovan relaterats, kan skolan uppbära endast 5,600 kronor i statsanslag
för vinterkursen. Om skolan erhåller 15 elever till den nya
kursen, varav 4 frielever, och elevavgifterna äro desamma som i föregående,
skulle eu inkomst av 440 kronor härigenom erhållas. Om
skolan icke kan erhålla något ortsbidrag, d. v. s. anslag från vederbörande
hushållningssällskap, till sommarkursen, skulle ett statsanslag
av 1,440 kronor — 1,000 kronor i grundanslag och 440
kronor såsom ytterligare anslag — i detta fall kunna erhållas. Att
en sommarkurs under dylika förhållanden skulle anordnas är föga
troligt.
Det torde under alla förhållanden icke åtminstone de närmaste
åren bliva möjligt för något större antal av våra lantmannaskolor att
till vinterkursen erhålla minst 50 elever — enligt lantbruksstyrelsens
förslag minst 40, ett enligt vårt förmenande mera lämpligt antal — och
till sommarkursen minst 15 elever, vilket enligt Kungl. Maj:ts förslag
är eu förutsättning för anslag till sommarkursen, men det är påtagligt,
att skolornas föreståndare och lärarekrafter skulle göra sitt bästa för att
nå detta mål, om något rikligare statsanslag stode skolorna till buds.
Ett av de mest verksamma medlen härvid skulle utan tvivel vara, om
sommarkursen såväl som vinterkursen erhölle ett grundanslag av 2,000
kronor och att sommarkursen erhölle ett ytterligare anslag av högst
1.000 kronor jämte anslag till parallellundervisning på sätt lantbruksstyrelsen
föreslagit. Givet är, att sommarkurs endast komme att anordnas
vid väl skötta skolor med mycket dugliga lärarekrafter, och en
föreståndare, som genom sin energi och duglighet förde en skola fram
till en sådan utveckling, att sommarkurs kan anordnas, förtjänar otvivelaktigt
den större inkomst lantbruksstyrelsen beräknat, eller 1,500 kronor,
12
Riksdagens skrivelse Nr 9.
men departementschefen funnit väl hög-, en inkomst, som personer med
djlika kvalifikationer torde kunna förvärva genom annan anställning
under sommarmånaderna.
I det förslag till förändrade grunder för statsunderstöd till lantmannaskolor,
som föreligger i den kungl. propositionen, återfinnes följande:
»att inom orten tillskjutes ett belopp, som, med inräknande av
elevavgifterna från elever, vilka icke åtnjuta understöd av statsmedel
för kursens genomgående, uppgår till minst det belopp, varmed statsunderstödet
till skolan överstiger grundanslaget».
I motiveringen till detta förslag framhåller departementschefen att
han finner att avgifter, som erlagts av elever, vilka såsom obemedlade
eller mindre bemedlade erhållit statsunderstöd, icke må för grundläggande
av rätt till statsunderstöd åt skolan utöver grundanslaget inräknas såsom
ortsbidrag, då det kan med fullt fog sägas, att denna avgift erlägges av
staten för de elever,- som erhållit statsunderstöd. Rätt till ytterligare
statsunderstöd åt själva skolan bör därför icke kunna grundas på
densamma.
Detta förslag synes oss icke innebära ett främjande av lantbruksundervisningen,
utan tvärtom ett steg i motsatt riktning, och man kan
likaledes ifrågasätta, huruvida det föreliggande förslaget vilar på fullt
riktiga förutsättningar. Vi tillåta oss, för att belysa frågan, anföra
tvenne exempel.
_ En skola A. har till sin kurs fått 40 elever. Skolan har av hushållningssällskapet
erhållit ett anslag av 2,000 kronor. Sex elever, som
sökt statsunderstöd, hava anmält sig och därjämte enligt det föreliggande
förslaget fått plats som frielever, vare sig ansökning därom ingives eller
ej. . Skolan åtnjuter ett grundanslag av statsmedel av 2,000 kronor och
därjämte ett ytterligare anslag av statsmedel intill 4,000 kronor, därest
skolan kan visa motsvarande ortsbidrag, i detta fall samtliga elevavgifter
inberäknade. Om dessa utgöra 60 kronor för varje elev, har skolan att
uppvisa ett ortsbidrag av 4,040 kronor (2,000+2,040) och erhåller följaktligen
ett statsanslag av 6,000 kronor. Inkomsten blir, elevavgifterna
inberäknade, 10,040 kronor.
hn skola B. är belägen i en trakt med mindre välbärgad befolkning.
Skolan har liksom A. fått 40 elever, av vilka 25 erhållit statsunderstöd.
Skolan är enligt det föreliggande förslaget skyldig att vare
sig_ ansökning därom ingives eller ej bevilja minst 2 frielevplatser för
varje 1,000 kronor av statsanslaget,'' Anslaget från orten utgör 2,000
13
Riksdagens skrivelse Nr 9.
kronor. Skolan eriiåller ett grundanslag av 2,000 kronor. Elevavgifterna
utgöra — vi kunna utgå från 12 frielever — 1,400 kronor. Skolan
kar emellertid vid sökande av statsanslag icke rätt att medräkna elevavgifterna
för dem, som erhålla statsunderstöd, utan endast för de återstående
15, d. v. s. i detta fall 900 kronor. Skolan kan av statsmedel
utöver grundanslaget erhålla 2,900 kronor och skolans inkomster bli i
detta fall S,300 kronor. Det vill med andra ord säga, skolan B. erhåller,
jämfört med skolan A., eu mindre inkomst av 1,740 kronor. De olika
skolornas inbördes ställning kan vara ännu ogynnsammare. Skolorna
kunna exempelvis vara belägna i olika län; skolan A. kan hava större
ortsbidrag än skolan B. o. s. v.
Det förefaller, som om deu skola, som får emottaga de flesta
statsunderstödda eleverna, skulle komma att lida härav i så hög grad,
att man kan ifrågasätta, huruvida den har råd, att, därest det föreliggande
förslaget vinner riksdagens bifall, antaga mer än ett mycket
begränsat antal sådana elever, och dock avsågo statsunderstöden till
eleverna att främja de mindre bemedlades inhämtande av kunskaper,
utan att på något sätt inkräkta på skolornas möjlighet att erhålla statsanslag.
Snarare borde skolorna uppmuntras att antaga dessa elever,
som i mycket stor utsträckning torde vara i behov av ytterligare lättnader,
exempelvis genom frielevplatser. Enligt vår uppfattning hade
det varit mera välbetänkt, om skolan, därest den beviljade dylika statsunderstödda
elever frielevsplats utöver det antal, som skolan enligt
gällande grunder är skyldig att bevilja, hade fått tillgodoräkna sig
undervisningsavgiften vid sökande av statsunderstöd, oaktat avgiften på
grund av elevens svaga ekonomi icke utkrävts av honom. En sådan
bestämmelse hade otvivelaktigt mera fog för sig än det i den kungl.
propositionen föreslagna.»
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skola de avgifter, som erlagts
av elever, vilka såsom obemedlade eller mindre bemedlade erhållit statsunderstöd
för genomgående av lantmannaskolkurs, icke kunna för grundläggande
av rätt till statsunderstöd åt skolan utöver grundanslaget
inräknas såsom ortsbidrag, under det motionärerna ansett, att jämväl
dylika avgifter skulle få anses såsom bidrag från orten. Det vill synas,
som om motionärernas framställning i detta hänseende har fog för sig.
Riksdagen finner nämligen av de i motionen åberopade exemplen ådagalagt,
att vid bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag det skulle kunna inträffa,
att en lantmannaskola i en ort skulle kunna komma i en ekonomiskt
ogynnsammare ställning än en dylik skola i en annan ort endast
14
Riksdagens skrivelse Nr 9.
på den grund, att den förra fått emottaga flera obemedlade eller mindre
bemedlade elever än den senare. Då riksdagen icke kan finna detta
med billigheten fullt överensstämmande, föranledes riksdagen att bifalla
motionärernas förslag i denna del. Ett ytterligare skäl härtill anser
riksdagen ligga däri, att någon liknande bestämmelse som den av
Eders Knngl. Maj:t nu föreslagna icke är gällande i fråga om statsunderstöd
åt folkhögskolor, med vilka lantmannaskolorna enligt riksdagens
mening böra i förevarande hänseende jämställas. Vad angår
den i motionerna beträffande »skolan B.» lämnade uppgiften om avgifterna
för 28 elever hava dessa emellertid befunnits rätteligen utgöra
1,680 kronor, vilket i sin ordning medför, att nämnda skolas inkomster
böra upptagas till 8,580 kronor samt att skolan följaktligen skulle erhålla,
jämfört med den i motionerna omförmälda »skolan A.», en mindre inkomst
av 1,460 kronor.
Däremot kan riksdagen icke biträda motionärernas förslag, att,
därest under visst läsår vid lantmannaskola hålles ytterligare en kurs,
grundanslaget till denna kurs skall höjas till 2,000 kronor från det av
Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 1,000 kronor, eller att såsom
förutsättning för understöd åt den andra kursen stadgas, att i den första
kursen deltagit minst 40 elever i stället för såsom Eders Kungl. Maj:t
föreslagit minst 50 elever. 1 likhet med departementschefen vill riksdagen
framhålla vikten därav, att sådana bestämmelser i fråga om statsbidragets
storlek och villkoren för dess utgående meddelas, att vederbörande
skolstyrelse icke lockas att utan tillräckligt skäl anordna två
kurser på grund av att härigenom större statsbidrag åt skolan komme
att erhållas. Enligt riksdagens mening lämnar Eders Kungl. Maj:ts
förslag om det minsta elevantalet större garanti än motionärernas för
att icke statens medel utan att verkligt behov föreligger tagas i anspråk
för anordnandet av en senare kurs vid ifrågavarande skolor. Vad angår
anslagsbeloppet till den senare kursen har riksdagen genom den av
departementschefen förebragta utredningen blivit övertygad om att detta
belopp lämpligen bör bestämmas på sätt av Eders Kung]. Magt föreslagits.
Under åberopande av vad sålunda blivit anfört och då riksdagen
icke i övrigt funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj ds förevarande
framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Majds ifrågavarande förslag och de i ämnet väckta
motionerna, antagit följande grunder för statsunderstöd till lantmannaskolor
att tillämpas från och med läsåret 1915—1916:
Till lantmannaskola, anordnad enligt av Kungl. Majd och riks
-
Riksdagens skrivelse Nr 9. 15
dagen antagna grunder, utgår, efter Kungl. Maj:ts beprövande, statsunderstöd
sålunda:
Då elevantalet i kursen uppgår till minst 15 eller vid skola, som
förut varit i verksamhet minst tre år, då elevantalet under de tre nästföregående
läsåren uppgått i medeltal till minst 15, utgår statsunderstöd
med:
ej mindre grundanslag å 2,000 kronor än även tilläggsanslag å
högst 3,000 kronor samt för sådan kurs, vars elevantal överstiger 30,
ytterligare högst 1,000 kronor för anordnande vid kursen av parallellundervisning
i den utsträckning, lantbruksstyrelsen prövar sådan erforderlig
;
dock att under de tre första åren av en skolas verksamhet må
utgå såväl grundanslag å 2,000 kronor som tilläggsanslag å högst 1,000
kronor, därest elevantalet i kursen uppgår minst till 10;
med rätt därjämte för Kungl. Maj:t att, där ej fråga är om anslag
till parallellundervisning, på grund av särskilda omständigheter bevilja
statsunderstöd, oaktat villkoren i fråga om elevantal icke äro uppfyllda;
allt under villkor i övrigt:
att inom orten tillskjutes ett belopp, som med inräknande av elevavgifterna
uppgår minst till det belopp, varmed statsunderstödet till
skolan överstiger grundanslaget,
att vederbörande hushållningssällskap eller dess förvaltningsutskott
vitsordat behovet inom orten av dylik skola,
att för varje 1,000 kronor av statsunderstödet minst två frielever
eller dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta
undervisning vid kursen, i den mån de obemedlade eller mindre bemedlade
inträdesberättigade sökande, vilka anmäla sig till erhållande av
sådan förmån, samt de obemedlade eller mindre bemedlade elever vid
kursen, vilka erhållit understöd av statsmedel till genomgående av kurs
vid lantmannaskola, uppgå till motsvarande antal,
att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Magt i varje särskilt
fall finner skäl föreskriva, samt
att skolan årligen avgiver berättelse om sin verksamhet.
Därest under visst läsår vid lantmannaskola hålles ytterligare en
kurs, må, under förutsättning att i den första kursen minst 50 elever
deltagit samt att i den senare kursen deltaga minst 15 elever, utgå,
utöver statsunderstödet till den första kursen:
ej mindre grundanslag å 1,000 kronor än ävTen tilläggsanslag å
högst 1,000 kronor samt för sådan kurs, vars elevantal överstiger 30,
ytterligare högst 1,000 kronor för anordnande vid kursen av parallell
-
16
Riksdagens skrivelse Nr 9.
undervisning i den utsträckning, lantbruksstyrelsen prövar sådan erforderlig;
dock
med rätt för Kungl. Maj:t att, där ej fråga är om anslag till
parallellundervisning, på grund av särskilda omständigheter bevilja statsunderstöd,
oaktat villkoren i fråga om elevantal icke äro uppfyllda;
allt under samma villkor i övrigt, som stadgats för statsunderstöd
till den första kursen, dock att hushållningssällskapets eller dess förvaltningsutskotts
vitsord i detta fall bör avse behövligheten av den
senare kursen.
9:o) Under punkten 9 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att godkänna sådan ändring av de bland stadgade villkor
för statsunderstöd till lanthushållsskolor upptagna villkoren rörande
tillskott från orten och frielevplatser, att dessa villkor erhålla följande
lydelse:
att inom orten tillskjutes ett belopp, som, med inräknande av
elevavgifterna från elever, vilka icke åtnjuta understöd av statsmedel
för kursens genomgående, uppgår minst till det belopp, varmed statsunderstödet
till skolan överstiger grundanslaget; samt
att för varje 500 kronor av statsunderstödet minst en frielev eller
dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta undervisning
vid kursen, i den mån de obemedlade eller mindre bemedlade
inträdesberättigade sökande, vilka anmäla sig till erhållande av sådan
förmån, samt de obemedlade eller mindre bemedlade elever vid kursen,
vilka erhållit understöd av statsmedel för genomgående av kurs vid
lanthushållsskola, uppgå till motsvarande antal.
De nu gällande villkoren, i vilka ändring sålunda av Eders Kungl.
Maj:t föreslås, återfinnas i kungörelsen den 29 juni 1912 angående anslag
till lanthushållsskolor och hava följande lydelse:
att inom orten skall tillskjutas minst lika stort belopp, elevavgifterna
inberäknade, som det, varmed statsbidraget överstiger grundanslaget,
1,000 kronor; samt
att för varje 500 kronor av statsbidraget minst en frielev eller
dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift skall äga att vid
skolan åtnjuta undervisning, för så vitt obemedlade eller mindre bemedlade
inträdesberättigade sökande till motsvarande antal anmäla sig till
erhållande av sådan förmån.
Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 13 maj 1914 erinrat, att
styrelsen i särskild skrivelse samma dag angående ändrade villkor för
åtnjutande av statsunderstöd till lantmannaskolor föreslagit vissa ändringar
17
Riksdagens skrivelse Nr 9-
i de villkor för åtnjutande av statsunderstöd, vilka motsvarade ovan
åberopade villkor för åtnjutande av statsunderstöd åt lanthushållsskolor.
Då enahanda skäl för ändringar i samma riktning gällde i bägge fallen,
har lantbruksstyrelsen hemställt om åtgärder för vidtagande av motsvarande
ändringar i villkoren för statsbidrag till lanthushållsskolor.
I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft en
inom riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen ville besluta,
att det förstnämnda av här ovan angivna villkor skall erhålla följande
ändrade lydelse:
»Att inom orten tillskjutes ett belopp, som med inräknande av
elevavgifterna uppgår till minst det belopp, varmed statsunderstödet till
skolan överstiger grundanslaget.»
Då enahanda skäl föreligga för en ändring på sätt motionärerna
föreslagit av det nu ifrågavarande villkoret beträffande statsunderstöd
åt lanthushållsskolor, som under nästföregående punkt av riksdagen
åberopats i fråga om motsvarande villkor för statsunderstöd åt lantmannaskolor,
får riksdagen anmäla,
att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande
framställning och med bifall till den i ämnet väckta motionen, beslutat
sådan ändring av de bland stadgade villkor för statsunderstöd till lanthushållsskolor
upptagna villkoren rörande tillskott från orten och frielevplatser,
att dessa villkor erhålla följande lydelse:
att inom orten tillskjutes ett belopp, som, med inräknande av
elevavgifterna, uppgår minst till det belopp, varmed statsunderstödet
till skolan överstiger grundanslaget; samt
att för varje 500 kronor av statsunderstödet minst en frielev eller
dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta undervisning
vid kursen, i den mån de obemedlade eller mindre bemedlade
inträdesberättigade sökande, vilka anmäla sig till erhållande av sådan
förmån, samt de obemedlade eller mindre bemedlade elever vid kursen,
vilka erhållit understöd av statsmedel för genomgående av kurs vid
lanthushållsskola, uppgå till motsvarande antal.
Slutsumman av anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk
och lantmannanäringar» kommer alltså på grund av under punkterna
5, 6 och 7 fattade beslut att minskas från 637,300 kronor med 18,350
kronor till 618,950 kronor.
10:o) I punkt 10 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att i avbidan på den proposition angående anslag till elektrisk
anläggning vid lantbruksinstitutet vid Ultuna, som Kungl. Maj:t må
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 9.
komma att avlåta till riksdagen, å extra stat för år 1916 för detta ändamål
beräkna ett anslag av 10,000 kronor.
Sedermera bär Eders Knngi. Maj:t i en till riksdagen den 26
februari 1915 avlåten proposition, nr 63, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag
föreslagit riksdagen, att till elektrisk anläggning vid Ultima lantbruksinstitut
och egendom bevilja ett anslag av 32,000 kronor och därav på
extra stat för år 1916 anvisa 10,000 kronor.
Såsom av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet
framgår skall den tillämnade elektricitetsanläggningen vid Ultima erhålla
sin kraft direkt från statens kraftledning från Älvkarleby. Då denna
anordning givetvis ur ekonomisk synpunkt är betydligt fördelaktigare
än det ursprungliga förslaget att för ändamålet taga kraft från elektricitetsverket
i Uppsala och då ett bifall till förevarande framställning
otvivelaktigt komme att medföra stora fördelar för lantbruksinstitutet
vid Ultima och där förlagda redskapsprovningsanstalt, anser sig riksdagen
utan tvekan kunna tillstyrka, att ifrågavarande lantbruksinstitut,
i likhet med det andra lantbruksinstitutet, Alnarp, varder försett med
elektrisk anläggning.
På grund av det anförda och då riksdagen icke har något att
erinra mot storleken av det för ändamålet äskade beloppet, får riksdagen
anmäla, att riksdagen till elektrisk anläggning vid Ultima lantbruksinstitut
och egendom beviljat ett anslag av 32,000 kronor och
därav på extra stat för år 1916 anvisat 10,000 kronor.
ll:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 11 av huvudtiteln föreslagit
riksdagen att till undervisningsmateriel] för lantbruks- och mejeriinstitutet
vid Alnarp å extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av
3,000 kronor.
Till undervisningsmateriell för lantbruks- och mejeriinstitutet vid
Alnarp har riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1908—
1915 anvisat ett anslag av 3,000 kronor. Då samma behov av extra
anslag till undervisningsmateriell vid nämnda institut torde komma att
under år 1916 föreligga som under de föregående åren, har riksdagen,
i likhet med vad under senare åren skett, till undervisningsmateriell för
lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1916 anvisat
ett anslag av 3,000 kronor.
12:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
12 av förevarande huvudtitel gjorda framställning och under erinran
19
Riksdagens skrivelse Nr 9.
att riksdagen för ifrågavarande ändamål anvisat för är 1914 ett anslagsbelopp
av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor finge användas till täckande
av förskottsvis bestridda utgifter för samma ändamål under år 1913,
samt för innevarande år 3,500 kronor, får riksdagen härigenom anmäla,
att riksdagen, i likhet med vad skett för innevarande år, till hovbeslag3- skolan vid Alnarp anvisat å extra stat för år 1916 ett anslag av
3,500 kronor.
13:o) Under punkten 13 bar Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter å
extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 14,800 kronor.
Anslag för ifrågavarande ändamål har av riksdagen förut beviljats
för vartdera av åren 1911 och 1912 med 9,550 kronor, för år 1913
med 11,900 kronor samt för vart och ett av åren 1914 och 1915 med
14,800 kronor. Då sistnämnda belopp torde vara erforderligt jämväl
för år 1916, får riksdagen anmäla, att riksdagen i likhet med vad skett
för åren 1914 och 1915, till anordnande av utbildningskurser för
kontrollassistenter å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av
14,800 kronor.
14:o) Under punkten 14 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen
att medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1916 till
anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän använda vad som
vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt å anslaget lör detta
ändamål.
Riksdagen, som med hänsyn till den stora betydelsen för jordbruket
av en rätt bedriven ladugårdsskötsel anser sig böra i detta sammanhang
framhålla önskvärdheten av alt nu ifrågavarande utbildniugskurser
i framtiden komma att genom en livligare frekvens bättre än
hittills fylla det med dem avsedda ändamålet, har icke något att erinra
mot förevarande framställning och anmäler alltså, att riksdagen medgivit,
att Eders Kungl. Maj:t må under år 1916 till anordnande av utbildningskurser
för ladugårdsförmän använda vad som vid utgången av
år 1915 må kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål.
15:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt
15 av huvudtiteln gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad
för innevarande år skett, å extra stat för år 1916 beviljat, att av Eders
Kungl. Maj: t i mån av behov användas, såsom bidrag till anställande
av dels tolv jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland under villkor,
20
Riksdagens skrivelse Nr 9.
att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas av landsting,
hushållningssällskap eller eljest, 30,000 kronor, dels en jordbrukskonsulent
inom vartdera av Kalmar läns norra och Gottlands läns hushållningssällskaps
områden under enahanda villkor och under förutsättning
därjämte, att vederbörande hushållningssällskap bidrager till konsulentens
avlöning med minst 1,250 kronor, 2,500 kronor, dels ock tolv jordbrukskonsulenter
i övriga delar av södra och mellersta Sverige under
villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas av
landsting, hushållningssällskap eller eljest samt att vederbörande hushållningssällskap
under samma år på egen bekostnad och utan anlitande till
någon del av statsbidraget anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter,
30,000 kronor
eller tillsammans 62,500 kronor,
ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må för bidrag från detta anslag
stadga de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
16:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 16 gjorda
framställning har riksdagen vidare å extra stat för år 1916 anvisat, att
av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov användas, såsom bidrag till anställande
av vandringsrättare
dels i Dalarna och Norrland 21,000 kronor, dels ock vandringsrättare
i södra och mellersta Sverige 15,000 kronor eller tillsammans
36,000 kronor, under villkor, att övriga kostnader för vandringsrättarna
bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt på de
villkor i övrigt, Eders Kung]. Maj:t kan finna gott föreskriva.
17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten
17 gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för vart
och ett av åren 1911—1915, till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel
och mejerihushållning m. m. å extra stat för år 1916 anvisat
ett anslag av 1,500 kronor.
18:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 18 gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad för år 1914 och ''innevarande
år skett, såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållningsskola
vid Rimforsa lör utbildande av lärarinnor å extra stat
för år 1916 beviljat ett anslag av 8,000 kronor.
19:o) l anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 19
gjorda framställning har riksdagen vidare, i likhet med vad för år 1914
och för innevarande år ägt rum, till beredande av statsbidrag åt Upp
-
21
Riksdagens skrivelse AV 9.
sala enskilda läroverks fackskola för huslig ekonomi för utbildning av
lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård Brogård å extra stat för
år 1916 beviljat ett anslag av 5,500 kronor.
20:o) Under punkten 20 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att för år 1916 minska den del av det under anslagstiteln
lnistavelns förbättrande upptagna reservationsanslaget, som är
avsedd till understödjande av prisbelöningar av hästar, från 160,000
kronor med 120,000 kronor till 40,000 kronor.
Det ordinarie anslaget till hästavelns förbättrande bestämdes av
riksdagen år 1914 till 370,470 kronor och består av ett förslagsanslag,
friheter, å 1,070 kronor samt ett reservationsanslag å 369,400 kronor,
därav 160,000 kronor till prisbelöningar av hästar.
Till statsrådsprotokollet har departementschefen i ärendet anfört,
att på grund av de stora krav, som under nu rådande förhållanden
ställas på statskassan, det befunnits önskligt, att, bland annat, utgifterna
för hästpremieringen måtte kunna i någon mån minskas. Kungl. Maj:t
hade därför genom kungörelse den 19 november 1914 förordnat, att
utdelning av skådepenningar av silver icke må äga rum vid 1915 års
hästpremieringar. Tillika hade departementschefen i skrivelse samma
dag meddelat stuteriöverstyrelsen och samtliga hushållningssällskaps
förvaltningsutskott, att det icke kunde påräknas, att Kungl. Maj it vid
fördelning av anslaget kommu att till utgifter för premieringsväsendet
för år 1915 anvisa sammanlagt större belopp än omkring 100,000 kronor.
Därest Kungl. Maj:t framdeles vid anslagets fördelning för år 1915
vidtoge den inskränkning i anslagets disposition, som sålunda ställts i
utsikt, komme eu besparing å omkring 60,000 kronor att uppstå,
vilken såsom reservation komme att överföras till anslaget för år 1916.
Även för år 1916 torde av budgetshänsyn det vara behövligt, att
motsvarande inskränkning gjordes i anslagets disposition, så att av anslaget
komme att utgå allenast omkring 100,000 kronor. Då härtill bleve
disponibel förberörda reservation av ungefär 60,000 kronor, behövde
anslag för året utgå med allenast 40,000 kronor. Departementschefen
har emellertid uttryckligen framhållit, att denna minskning endast vore tillfällig,
och att framdeles anslaget borde ånyo höjas till sitt normala belopp,
vilket vore för ändamålet fullt behövligt under vanliga förhållanden.
Då riksdagen funnit de av departementschefen åberopade skälen för
den ifrågasatta anslagsminskningen fullt övertygande, har riksdagen med
22 Riksdagens skrivelse Nr 9.
•bifall till Eders Kung!. Maj:ts ifrågavarande framställning, för år 1916
minskat den del av det under anslagstiteln hästavelns förbättrande upptagna
reservationsanslaget, som är avsedd till understödjande av prisbelöningar
av hästar, från 160,000 kronor med 120,000 kronor till
40,000 kronor.
Härigenom kommer omförmälda reservationsanslag att undergå
motsvarande minskning eller till 249,400 kronor samt hela anslaget till
hästavelns förbättrande att upptagas med ett belopp av 250,470 kronor,
därav ett förslagsanslag, friheter, å 1,070 kronor.
21:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1911—1915
skett, för bestridande av kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå
å extra stat för år 1916 beviljat ett anslag av 4,630 kronor.
22:o) Under punkten 22 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad som vid utgången av år
1915 kan kvarstå oanvänt å anslaget för tillvaratagande och utveckling
av sådana i Sverige förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas
under benämningen »inhemska häststammar», må av Eders Kungl.
Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål, dels ock ä extra
stat för år 1916 för samma ändamål anvisa ett anslag av 17,000 kronor.
För vart och ett av åren 1914 och 1915 har riksdagen å extra
stat anvisat ett anslag av 20,000 kronor, att under de villkor, Kungl.
Maj:t ägde bestämma, utgå för tillvaratagande och utveckling av sådana
i Sverige förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas under
benämningen »inhemska häststammar».
För år 1914 har Kungl. Maj:t av detta anslag anvisat bidrag till
sammanlagt belopp av allenast 17,000 kronor.
Departementschefen har ansett, att då å anslagsbeloppet för år
1914 återstår oanvänd en summa av 3,000 kronor, torde, även under
förutsättning att för år 1915 hela det beräknade årsbeloppet av 20,000
kronor skulle komma att tagas i anspråk, för år 1916 erfordras nytt
anslag allenast å 17,000 kronor för att möjliggöra anvisande av bidrag
å 20,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot framställningen
ifråga, har
dels medgivit, att vad som vid utgången av år 1915 kan kvarstå
oanvänt å anslaget för tillvaratagande och utveckling av sådana i
Sverige förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas under
23
Riksdagens skrivelse Nr 9.
benämningen »inhemska häststammar», må av Eders Kung!. Maj:t under
år 1916 användas för enahanda ändamål;
dels ock å extra stat för år 1916 för samma ändamål anvisat ett
anslag av 17,000 kronor.
23:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 23 av ifrågavarande
huvudtitel hemställt, att riksdagen må medgiva, att Eders Kungl.
Maj:t må till understödjande av stamboksföring rörande hästar under år
1916 använda vad som vid utgången av år 1915 kan kvarstå oanvänt
å anslaget för detta ändamål.
På Eders Kungl. M.aj:ts förslag har riksdagen för vart och ett av
åren 1914 och 1915 å extra stat anvisat ett anslag av 10,000 kronor
att under de villkor, Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, utgå för understödjande
av stamboksföring rörande hästar.
För år 1914 har Kungl. Maj:t anvisat av detta anslag bidrag å
tillhopa 4,500 kronor.
Departementschefen har ansett uppenbart, att medel för detta
ändamål böra finnas tillgängliga även för år 1916. Då emellertid från
år 1914 funnes en oanvänd behållning av 5,500 kronor samt det vore
antagligt, att icke heller för år 1915 det av riksdagen anvisade beloppet
komme att i sin helhet tagas i anspråk, syntes den behållning å dessa
bägge års anslag, som med säkerhet kunde påräknas vid 1915 års utgång
böra vara tillräcklig för tillgodoseende av bidragsbehovet under
år 1916 och nytt anslag icke vara erforderligt.
Då riksdagen icke har något att invända mot förevarande framställning,
har riksdagen medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må till understödjande
av stamboksföring rörande hästar under år 1916 använda vad
som vid utgången av år 1915 kan kvarstå oanvänt å anslaget för detta
ändamål.
24:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten
24 av huvudtiteln gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad
som skett för innevarande år, till arvode åt en statsinspektör över köttkontrollen
å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 5,600 kronor.
25:o) Vidare och i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt
25 av förevarande huvudtitel gjorda framställning har riksdagen, i likhet
med vad för innevarande år skett, för avlönande av en karantänsvakt
vid karantänsanstalten i Haparanda för husdjur samt för bestridande av
24
Riksdagens skrivelse Nr 9.
anstaltens kostnader för bränsle, lyse, telefon och desinfektionsmedel
m. m. å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 750 kronor.
26:o) Under punkten 26 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
den år 1913 beslutade förnyade tävling för utseende av avelscentra för
nötboskap å extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 17,000 kronor.
Då förevarande anslagsäskande står i överensstämmelse med av
riksdagen förut gillad plan för anordnande av tävlingar för utseende av
avelscentra, har riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna
för den år 1913 beslutade förnyade tävling för utseende av avelscentra
för nötboskap å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 17,000 kronor.
27:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 27
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett
av åren 1907—1915 ägt rum, till främjande av nötboskapsaveln inom
Norrbottens län anvisat å extra stat för år 1916 ett anslag av 5,000 kronor.
28:o) Under punkt 28 av ifrågavarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad vid utgången av år
1915 möjligen kvarstår oanvänt å anslaget till förekommande och hämmande
av tuberkel^’ukdomar hos nötkreaturen må under år 1916 användas
för enahanda ändamål, dels ock å extra stat för år 1916 för samma
ändamål anvisa ett anslag av 75,000 kronor.
Riksdagen har för varje år från och med år 1898 anvisat anslag
å extra stat till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behoven för
året och tillgången på besparade medel för ändamålet. På 1915 års
stat har riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett anslag av
100,000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att vad vid utgången av
år 1914 möjligen icke blivit använt av tidigare för ändamålet beviljade
anslag finge under år 1915 användas för enahanda ändamål.
De för ändamålet under år 1916 behövliga medel hava av lantbruksstyrelsen
beräknats till 89,000 kronor. Med hänsyn till att eu
behållning av 13,000 kronor från innevarande år av de för ändamålet
tillgängliga medlen ansetts komma att uppstå, har departementschefen
funnit anslagsbehovet för år 1916 utgöra 76,000 kronor, vilket belopp
dock synts utan olägenhet kunna avrundas till 75,000 kronor.
Då riksdagen icke haft något att erinra mot storleken av det
äskade anslaget eller mot framställningen i övrigt, har riksdagen
Riksdagens skrivelse Nr 9. 25
dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 möjligen kvarstår
oanvänt å anslaget till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar
hos nötkreaturen må under år 1916 användas för enahanda ändamål;
dels ock å extra stat för år 1916 för samma ändamål anvisat ett
anslag av 75,000 kronor.
29:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 29
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för vart och
ett av åren 1912—1915, till åtgärder för höjande av landets svinavel
å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 40,000 kronor.
30:o) Vidare och i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts
framställning i ämnet har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett
av åren 1909—1915 skett, till fjäderfäavelns befrämjande anvisat å extra
stat för år 1916 ett anslag av 20,000 kronor.
31:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 31 gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för vartdera av åren
1913—1915, till fortsatt uppehållande av maskin- och redskapsprovningsanstalterna
vid Ultima och Alnarp å extra stat för år 1916 anvisat ett
anslag av 21,000 kronor.
32:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 32 framställda
förslag har riksdagen, i likhet med vad för år 1915 senast ägt
rum, å extra stat för år 1916 anvisat såsom bidrag till underhåll av
åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov — inom
de orter, där landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i
förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre
lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent
än även avlöningen till dessa och laboratorier''än aren ävensom de årliga
utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av böcker och inventarier
för stationens behov — 6,000 kronor för varje station eller
tillhopa 48,000 kronor.
33:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 33 gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för vart och ett av
åren 1913—1915, såsom bidrag till underhåll av en för övre Norrland
avsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län — under
villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 4
26
Riksdagens skrivelse Nr 9.
bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagt minst 8,250
kronor — å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 13,750 kronor.
34:o) Med bifall till Eders Kung!. Maj:ts därom under punkt 34
av huvudtiteln gjorda framställning har riksdagen vidare, i likhet med
vad för innevarande år skett, till understöd åt svenska mosskulturföreningen
å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 50,000 kronor.
35:o) 1 anledning av Eders Ivungl. Maj:ts under punkten 35 gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1887—1915
ägt rum, å extra stat för år 1916 till Eders Kungl. Maj:.ts förfogande anvisat
ett anslag av 10,000 kronor för att — med högst 1,000 kronor för
varje anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,
som av landsting eller lmshållningssällskap, vart för sig eller i förening,
understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter
vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende på
analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t.
36:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 36 av huvudtiteln
föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad vid utgången av år
1915 må kvarstå oanvänt å det såsom bidrag till åtgärder för befordrande
av den inhemska odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter
anvisade anslag må av Eders Kungl. Maj:t under år 1916 användas för
dylika åtgärder beträffande odling av frö av vallväxter och foderrotfrukter,
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1916 anvisa
ett belopp av 20,000 kronor.
Då riksdagen funnit lämpligheten av en utsträckning av ifrågavarande
anslags användning på sätt nu blivit ifrågasatt hava till fullo
styrkts, samt riksdagen ej heller i övrigt har något att invända mot
Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, har riksdagen
dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt
å det såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen
av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter anvisade anslag må
av Kungl. Maj:t under år 1916 användas för dylika åtgärder beträffande
odling av frö av vallväxter och foderrotfrukter;
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1916 anvisat ett
belopp av 20,000 kronor.
37:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 37 därom
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad som skett för vart
27
Riksdagens skrivelse Nr 9.
och ett av åren 1012—1915, till anställande av en statskonsulent i fröodling
å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 6,500 kronor.
3S:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1914 och
1915 skett, å extra stat för år 1916 beviljat Sveriges utsädesförening
ett anslag av 66,000 kronor såsom bidrag till uppehållande av föreningens
praktiskt vetenskapliga verksamhet.
39:o) Under punkten 39 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att medgiva, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt
å '' anslaget till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket må av
Eders Kungl. Maj:t under år 1916 disponeras för enahanda ändamål,
ävensom förklara, att, vid sådan disposition av 1915 års anslag jämväl
under år 1916, hinder ej möter vare sig för att det belopp av anslaget,
50,000 kronor, som skolat i första hand utgå till premiering av mindre
odlingsföretag, helt eller delvis användes till andra med anslaget avsedda
ändamål, eller för att till understödjande av sådan undervisning, som
avser att främja det mindre jordbruket, men icke på annat sätt kan
komma i åtnjutande av statsunderstöd, av anslaget utgår sammanlagt
högre belopp än 20,000 kronor.
Enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet anlört, hade
med hänsyn därtill, att på grund av rådande förhållanden ovanligt stora
krav ställdes på statskassan, genom skrivelse den 19 november 1914
lantbruksstyrelsen och samtliga hushållningssällskaps förvaltningsutskott
underrättats, att det icke kunde påräknas, att vid blivande fördelning
för år 1915 av tillgängliga statsmedel till understödjande av åtgärder
för höjande av det mindre jordbruket statsbidrag komme att av Kungl.
Maj:t beviljas till premiering av mindre jordbruk, till studieresor för i
mindre jordbruk deltagande män och kvinnor samt till premiering av
mindre odlingsföretag. Departementschefen vore visserligen fullt medveten
om, att ett sådant uteblivet utdelande av statsbidrag till dessa
ändamål icke kunde undgå att medföra vissa ofördelaktiga verkningar,
men då det framstått såsom eu nödvändighet att göra inskränkningar
på detta anslag, hade de nu uppräknade ändamålen ansetts vara de,
vilka med den minsta olägenheten kunde under ett eller annat år lämnas
å sido.
Det syntes nämligen vara ägnat att vålla jämförelsevis mindre
skada, ifall den egentliga jordbrukspremieringen med tillhörande utdelning
av premielån finge under någon kortare tid ligga nere, och även studie
-
28
Riksdagens skrivelse Nr 9.
resorna torde under nuvarande förhållanden lämpligen kunna åtminstone
för något år inställas. Premieringen av mindre odlingsföretag avsåge
att belöna ett redan utfört arbete och vore alltså principiellt av samma
natur som den egentliga premieringen. Genom ett uppskov härmed
behövde ej någon utestängas från att, i den mån tillgängliga medel
tilläte, erhålla dylik belöning, enär odlingen kunde vara utförd flera år,
dock ej mer än fem, före dess premiering.
Av de övriga ändamål, för vilka anslaget vore avsett, vore däremot
kontrollföreningarna och sådan undervisningsverksamhet, som ej annorledes
kunde komma i åtnjutande av statsunderstöd, sådana, som nästan
oundgängligen krävde fortsatt understöd, för att icke den därmed avsedda
verksamheten skulle riskera att avstanna och de vunna resultaten löpa
fara att förlora i värde eller ock allvarliga svårigheter uppstå för den därmed
sysselsatta personalen. Delvis samma skäl talade även för att understöd
fortfarande skulle utgå till undervisningskurser för i mindre jordbruk
deltagande män och kvinnor. Dessa kurser hade för övrigt visat
sig vara till mycket stort gagn och omfattats med livligt intresse, varför
det säkerligen skulle vara till stor skada, om de skulle inställas av brist
på medel.
Därest vid blivande fördelning för år 1915 de nu angivna inskränkningarna
gjordes, komme motsvarande belopp att inbesparas å
anslaget. Hur stor denna besparing bleve, torde icke nu kunna bestämt
angivas, enär den bland annat bleve beroende av de belopp, som begärdes
till ändamål, för vilka bidrag fortfarande borde utgå. Emellertid kunde
man med ledning av senare års utgifter till de särskilda ändamålen med
visshet beräkna, att minst 150,000 kronor borde kunna besparas.
Vad förhållandena under år 1916 beträffade, utövade de omständigheter,
som manade till besparing i statens utgifter för närvarande, inverkan
även på 1916 års statsreglering. Det vore därför nödvändigt att
även under detta år vidtaga inskränkningar, och torde därvid nu ifrågavarande
anslag icke kunna undgå att röna inverkan, om än inskränkningen
möjligen icke behövde bli fullt lika stor som för år 1915.
Ifall ovanberörda beräknade besparing från år 1915 av minst
150,000 kronor finge användas under År 1916, gåve densamma möjlighet
att under sistnämnda år meddela understöd i något större utsträckning än
som enligt ovan gjorda beräkningar skulle bli fallet år 1915. Detta syntes
böra få anses vara tillräckligt.
Av det anförda följde, att departementschefen ansåg sig icke
böra tillstyrka, att nytt anslag till åtgärder för det mindre jordbrukets
höjande nu begärdes av riksdagen. Däremot torde medgivande böra
Riksdagens skrivelse Nr 9. 29
begäras till användning under år 1916 av oanvänd behållning vid utgången
av år 1915.
Framställningen i övrigt är föranledd av två inskränkningar i avseende
å dispositionen av ifrågavarande anslag, av vilka den ena avser,
att ett belopp av 50,000 kronor skall i första hand utgå till premiering
av mindre odlingsföretag, och den andra, att till understödjande av »övrig
undervisning» icke må utgå mer än det därtill särskilt avsedda belopp
av 20,000 kronor. Riksdagens medgivande till avvikelser för år 1916
från dessa bestämmelser har därför ansetts böra begäras.
Riksdagen har i sammanhang med förevarande framställning till
behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion, däri hemställts,
att riksdagen ville dels medgiva, att vad vid utgången av år 1915 må
kvarstå oanvänt av anslaget till åtgärder för höjande av det mindre
jordbruket må av Kungl. Maj:t under år 1916 disponeras för enahanda
ändamål, dels ock å extra stat för år 1916 för samma ändamål anvisa
ett anslag av 120,000 kronor.
Till stöd för det i motionen framställda förslaget har anförts
följande:
»Allt sedan år 1901 har riksdagen årligen anvisat medel å extra
stat till åtgärder för främjande av det mindre jordbruket inom vårt
land. För år 1914 och 1915 har sålunda anvisats ett årligt belopp av
270,000 kronor. Åtgärderna hava avsett premiering av mindre jordbruk,
premielån till understödjande av förbättringsarbeten vid mindre
jordbruk, premiering av nyodlingar, studieresor för män och kvinnor
vid det mindre jordbruket, anordnande av undervisningskurser för i
det mindre jordbruket deltagande män och kvinnor, understöd åt vissa
medlemmar i kontrollföreningar, bildningsanslag till nya kontrollföreningar
samt understöd av undervisningsanstalter, som icke på grund
av gällande bestämmelser kunna erhålla statsunderstöd i annan form.
Med anledning av det nuvarande världsläget har Kungl. Magt
meddelat lantbruksstyrelsen och vederbörande hushållningssällskap, att
statsanslag under år 1915 icke kommer att utgå till premiering av
mindre jordbruk (jämte premielån), premiering av mindre odlingsföretag
samt studieresor. Denna åtgärd har tillgripits i besparingssyfte och
kan från denna synpunkt försvaras, då man tillika torde kunna utgå
ifrån, att dessa åtgärder torde kunna utan någon större svårighet inställas
under ett år.
I årets statsverksproposition äskas emellertid icke något anslag för
opaginerad Kontrollera mot PDF
so
Riksdagens skrivelse Nr 9.
ifrågavarande ändamål för år IDIG. Kungi. Maj:t, som beräknar att
av anslaget för innevarande år, 270,000 kronor, skall åtgå c:a 120,000
kronor, anhåller endast om riksdagens medgivande att för år 1916 använda
det beräknade överskottet, 150,000 kronor. Vid bifall till denna
framställning kommer den åtgärd, som för innevarande år ansetts böra
tillgripas, att sträcka sina verkningar även till år 1916 och följaktligen
komma premieringar och studieresor att inställas icke blott ett utan
minst två år.
Det är alldeles påtagligt, att det ekonomiska läget manar till försiktighet
vid beviljande av anslag. Det torde emellertid kunna ifrågasättas,
huruvida det är nödvändigt att inställa dessa åtgärder för det
mindre jordbrukets främjande under tvenne år. Om man tager till utgångspunkt
statsrådets och chefens för finansdepartementet i statsverkspropositionen
gjorda uttalande, att vi kunna utgå ifrån att mera normala
förhållanden torde komma att inträda under mitten av innevarande
år, så torde på detta område normala förhållanden böra inträda under
år 1916, allrahelst anslagen för här avsedda ändamål icke utgå förrän
under påföljande år, d. v. s. i början av år 1917.
Det synes icke vara nödvändigt att ingå på frågan, huruvida premiering
av mindre jordbruk och odlingeföretag samt studieresor äro av
den betydelse för det mindre jordbrukets inom vårt land främjande,
att dessa åtgärder fortfarande böra förekomma. Av egen erfarenhet
kan jag utan tvekan hävda den ståndpunkten, att dessa anslag varit
av oerhörd betydelse för det mindre jordbruket genom den uppmuntran
och det understöd, som genom premiering av mindre jordbruk och
odlingsföretag samt genom premielån kommit detsamma till del. De
kunskaper, som blivit spridda över hela vårt land genom de studieresor,
som anordnats, har jordbruket i mycket vidsträckta kretsar haft avsevärd
nytta utav.
Utan att närmare ingå på hithörande frågor och under förvissning
att det mindre jordbrukets främjande fortfarande är en angelägenhet,
som från statsmakternas sida förtjänar beaktande, hemställes,---.))
Av departementschefens här ovan återgivna yttrande i ärendet
framgår, att de av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta insitränkningarna vid
fördelningen av ifrågavarande anslag för innevarande år ävensom förslaget
att nästkommande år för ändamålet allenast använda besparingen
å anslaget från år 1915 uteslutande hava sin grund i den nu rådande
statsfinansiella situationen, vilken manar till sparsamhet å alla de områden,
där sådan utan alltför stor olägenhet kan genomföras. Ur ren
31
Riksdagens skrivelse Nr 9.
besparingssynpunkt torde ej heller något vara att invända mot Eders
Kungl. Maj:ts förevarande framställning. Då emellertid, såsom i motionen
framhålles, åtgärden att för innevarande år inställa premieringar och
studieresor enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att tillämpas
jämväl under år 1916, finner riksdagen, att de synnerligen behjärtansvärda
ändamål, som anslaget till höjande av det mindre jordbruket är
avsett att främja, härigenom icke skulle bliva i önskvärd grad tillgodosedda.
Riksdagen håller nämligen före, att under nästkommande år den
egentliga jordbrukspremieringen med tillhörande utdelning av premielån
bör med hänsyn till den stora betydelsen för det mindre jordbruket av
denna verksamhet återupptagas och att av samma anledning bidrag ock
böra utgå till studieresor. På grund härav anser sig riksdagen böra
biträda det i motionen framställda förslaget och, då vid bifall härtill
några avvikelser från de av riksdagen gjorda inskränkningarna i dispositionen
av ifrågavarande anslag icke behöva ske, har riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning och förevarande
motion, dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må
kvarstå oanvänt av anslaget till åtgärder för höjande av det mindre
jordbruket må av Eders Kungl. Maj:t under år 1916 disponeras för enahanda
ändamål; dels ock å extra stat för år 1916 för samma ändamål
anvisat ett anslag av 120,000 kronor.
40:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 40
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett
av åren 1910—1915 skett, till anställande av en stat skonsulent för det
mindre jordbruket å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 6,500
kronor.
41:o) Under punkten 41 av ifrågavarande huvudtitel har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, såsom bidrag till åtgärder för
främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk, å extra stat för
år 1916 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor ävensom medgiva,
att Eders Kungl. Maj:t må härav använda högst 5,000 kronor till åtgärder
för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.
Då riksdagen icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förevarande framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom
bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk
å extra stat för år 1916 anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor,
ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må härav använda högst
32 Riksdagens skrivelse 1Sr 9.
5.000 kronor till åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar
angående jordbruk,
42:o) I följd av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 42 gjorda
framställning har riksdagen, i likhet med vad under senare åren skett,
å extra stat för år 1916 anvisat
dels till ökat statsbidrag till fortgående smörprovningar ett anslag
av 10,000 kronor,
dels ock till bestridande av kostnaderna för kontrollen över vattenhalten
i svenskt exportsmör ett anslag av 6,000 kronor eller sålunda
tillhopa 16,000 kronor.
43:o) Under punkten 43 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1916 ställa till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande, under benämning norrländska avdikningsanslaget, till
understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av
myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna,
vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller
äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande
bygd, ett belopp av 1,500,000 kronor med företrädesrätt för sökande
från Gävleborgs, län och Dalarna att härav erhålla bidrag till högst
100.000 kronor.
Sedan länge hava statsanslag anvisats till understödjande av myrutdikningar
och vattenavtappningar. Under de senaste åren hava dessa
anslag varit två, benämnda »norrländska avdikningsanslaget» och »allmänna
avdikningsanslaget». Det förra av dessa är avsett till understödjande
medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar
och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna, vare sig
ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig
jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd. Företrädesrätt
är medgiven för sökande från Gävleborgs län och Dalarna att av
anslagets belopp erhålla bidrag till högst 100,000 kronor. Anslagsbeloppet
utgjorde för åren 1913 och 1914 1,100,000 kronor. Då
emellertid ett mycket stort antal ansökningar om bidrag till belopp,
sammanlagt vida överstigande anslagsbeloppet, inkommit, hade småningom
samlat sig en betydande balans av ansökningar, som icke kunnat
tillgodoses förrän först efter flera års förlopp. För att i någon mån
råda bot på detta missförhållande föreslog Eders Kungl. Maj:t år 1914
riksdagen att för år 1915 för ändamålet bevilja ett till 1,900,000 kronor
höjt belopp, varav 400,000 kronor skulle få förskottsvis användas redan
33
Riksdagens skrivelse Nr 9.
under år 1914. Detta förslag bifölls av riksdagen. Alltså blev härigenom
för vartdera av åren 1914 och 1915 ett belopp av 1,500,000 kronor
disponibelt för detta ändamål.
Nu har lantbruksstyrelsen, till vars uteslutande handläggning
ärenden av ifrågavarande slag från och med år 1915 överflyttats, i
skrivelse den 23 oktober 1914 gjort framställning om anslag för ändamålet
för år 1916. Styrelsen har därvid, under erinran att det för år
1914 disponibla anslaget, 1,500,000 kronor, motsvarade en kostnadssumma
av 3,000,000 kronor, meddelat, att under år 1914 hade vid tiden
för skrivelsens avlåtande inkommit ansökningar om bidrag från detta
anslag till företag, för vilka kostnaderna enligt uppgjorda kostnadsförslag
beräknats uppgå till 3,238,098 kronor. Då härtill borde läggas
en summa av 270,000 kronor, utgörande beräknad kostnad för företag,
beträdande vilka ansökningar om statsbidrag kunde förväntas ytterligare
inkomma under november och december månader, borde de under år 1914
inkomna ansökningarna beräknas representera en sammanlagd arbetskostnad
av 3,508,098 kronor eller i runt tal 3,500,000 kronor. Balansen
å inneliggande förslag skulle sålunda under år 1914 genom tillökningen
av 400,000 kronor i anslaget ej kunna minskas, utan komme tvärtom
att ökas. Lantbruksstyrelsen ansåge därför, att behovet av ökat anslag
härigenom vore uppenbart, och hade, under förutsättning att medel
härtill kunde ställas tillgängliga, för sin del ansett önskvärt, att den
av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen redan i
skrivelse den 6 november 1913 föreslagna extra ökningen av 1,000,000
kronor finge under några år utgå, så att norrländska avdikningsanslaget
tillsvidare finge utgöra 2,100,000 kronor.
Med hänsyn därtill, att den beviljade tillökningen ej ansetts kunna
för vartdera av åren 1914 och 1915 få utgöra mera än högst 400,000
kronor, och med särskilt avseende fästat vid de nuvarande förhållandena
ansåge likväl lantbruksstyrelsen, att norrländska avdikningsanslaget för
år 1916 borde bestämmas till 1,500,000 kronor. Av dessa medel skulle
100,000 kronor utgå till företag inom Gävleborgs län och Dalarna.
Enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet uttalat, utvisade
lantbruksstyrelsens utredning tydligt, att behovet av ökade anslagsmedel
för nu ifrågavarande ändamål i oförminskad grad fortfarande
förefunnes. Detta behov syntes, av de inkomna ansökningarna
att döma, till och med hava ökats oaktat anslagets höjning för år 1914.
Departementschefen skulle därför helst sett, om han kunnat förorda, att
anslaget för år 1916 åtminstone icke behövt sättas lägre än det å 1915
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 5
34
Riksdagens skrivelse Kr 9.
års stat upptagna beloppet av 1,900,000 kronor. Särskild anledning
därtill förelåge på den grund, att vid föredragning den 14 januari 1914
av frågan om anslagets höjning dåvarande departementschefen antytt,
att även för kommande år tillsvidare ett tilläggsbelopp av 800,000 kronor
till det förut vanliga anslagsbeloppet av 1,100,000 kronor borde anvisas.
Emellertid föranleddes departementschefen under närvarande förhållanden
av hänsynen till nödig sparsamhet vid budgetens uppgörande
att icke tillstyrka högre anslag än lantbruksstyrelsen nu ifrågasatt, nämligen
1,500,000 kronor eller samma belopp, som kunnat disponeras för
åren 1914 och 1915.
Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning, har å extra stat för år 1916 ställt till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande, under benämning norrländska avdikningsanslaget, till
understödjande medelst statsbidrag utan åter betalningsskyldighet av myrutdikningar
och vatten avtappningar inom Norrland och Dalarna, vare
sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng
lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd,
ett belopp av 1,500,000 kronor med företrädesrätt för sökande från
Gävleborgs län och Dalarna att härav erhålla bidrag till högst 100,000
kronor.
44:o) Under punkten 44 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att medgiva, att det belopp, som vid utgången av
år 1915 må kvarstå oanvänt å det under benämning »allmänna avdikningsanslaget»
. anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet
med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord
eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, må av Eders
Kungl. Maj:t under år 1916 användas för samma ändamål, med iakttagande
att därav högst 150,000 kronor må utgå till avdikning av sådan
mark, vars torrläggning avser endast minskning av frostländighet för
närliggande bygd.
Riksdagen har för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 ställt
till Eders Kungl. Maj:ts förfogande, under benämning »allmänna avdikningsanslaget»,
till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet
av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra
delar av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget
är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning
av frostländighet för närliggande bygd, ett belopp av 450,000
35
Riksdagens skrivelse Nr 9.
kronor, därav högst 150,000 kronor må utgå till avdikning av sådan
mark, vars torrläggning avser endast minskning av frostländighet för
närliggande bygd. Även för år 1912 hade riksdagen beviljat ett liknande
anslag till belopp av 300,000 kronor, ehuru med annat användningsområde
och under något olika villkor.
Enligt vad departementschefen upplyst förefunnes å 1914 års anslag
en behållning av 281,990 kronor. Lades härtill från aren 1912
och 1913 odisponerad behållning, 619 kronor 56 öre, samt anslaget för
år 1915 å 450,000 kronor, erhölles, med uteslutande av öretal, en summa
av 732,609 kronor, vilken, att döma efter anslagets hittillsvarande användning,
departementschefen ansåge fullt tillräcklig att möta behovet
av bidrag under bägge åren 1915 och 1916. Något nytt anslag för år
1916 syntes alltså icke erforderligt.
Då riksdagen icke har något att anmärka mot förevarande framställning,
har riksdagen medgivit, att det belopp, som vid utgången av
år 1915 må kvarstå oanvänt å det under benämning »allmänna avdikningsanslaget»
anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag
utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar
inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet
med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller
minskning av frostländighet för närliggande bygd, må av Eders Kungl.
Maj:t under år 1916 användas för samma ändamål, med iakttagande att
därav högst 150,000 kronor må utgå till avdikning av sådan mark, vars
torrläggning avser endast minskning av frostländighet för närliggande
bygd.
45:o) Under punkten 45 av huvudtiteln har Eders Kung]. Maj:t
föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må under
år 1916 i mån av behov disponera vad vid utgången av år 1915 må
kvarstå oanvänt å anslaget för vidtagande av sådana åtgärder, som kunna
finnas vara ägnade att främja lösningen av frågan angående lämpligaste
sättet att tillgodogöra den i landets torvmossar befintliga tillgång på
bränntorv, torvströ m. m., dels ock för samma ändamål å extra stat för
år 1916, att i mån av behov användas, anvisa ett anslag av 100,000
kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under år 1915 låta av tillgängliga
medel förskottsvis utanordna detta belopp.
Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen
dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1916 i mån av
behov disponera vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt å
anslaget för vidtagande av sådana åtgärder, som kunna finnas vara
36
Riksdagens skrivelse Nr 9.
ägnade att främja lösningen av frågan angående lämpligaste sättet att
tillgodogöra den i landets torvmossar befintliga tillgång på bränntorv,
torvströ m. m.,
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1916, att i mån av
behov användas, anvisat ett anslag av 100,000 kronor, med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att under år 1915 låta av tillgängliga medel förskottsvis
utanordna detta belopp.
46:o) Under punkten 46 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit
riksdagen att för år 1916 å extra stat anvisa dels för anställande av en
förste torvingenjör, tre tor vingenjörer och en torvassistent ett anslag av
27.000 kronor, dels ock såsom personligt ålderstillägg till torvingenjören
Thure Gustaf Thorgny Björkman, därest han fortfarande med gott vitsord
tjänstgör i denna egenskap, ett anslag av 500 kronor eller tillhopa
27,500 kronor.
Sedan anslag några år utgått för anställande av en torvingenjör
och en torvassistent, beviljade riksdagen år 1904 anslag för anställande
av en förste och en andre torvingenjör samt två torvassistenter med rätt
för Kungl. Maj:t att av för ändamålet anvisade medel utanordna visst
belopp för anställande av en andre torvingenjör och ytterligare en torvassistent
från och med den 1 maj 1904. År 1907 beviljades ökat anslag
för anställande jämväl av en tredje torvassistent från och med den 1
juli 1907. År 1914 höjdes anslaget ytterligare, för att två torvassistenter
måtte kunna befordras till torvingenjörer och erhålla det för sådan tjänst
utgående arvodet. Benämningen »andre» torvingenjör har i sammanhang
härmed ändrats till endast »torvingenjör». Anslaget, som städse
beviljats å extra stat, utgår för innevarande år med 27,000 kronor.
Arvode utgår till förste torvingenjören med 6,000 kronor, till en
var av torvingenjörer na med 3,000 kronor och till torvassistenten med
2.000 kronor. Till bekostande av torvingenjörer nas och torvassistenternas
resor är ett belopp av 2,000 kronor av Kungl. Maj:t bestämt för
varje tjänsteman.
Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 17 december 1914 anfört,
att erfarenheten givit vid handen, att nämnda antal torvtjänstemän
fortfarande erfordrades, för att de på dem ankommande göromålen
skulle kunna komma till utförande.
Styrelsen har vidare erinrat, att torvingenjören Thure Gustaf
Thorgny Björkman från och med den 1 maj 1904 förordnats till ifrågavarande
befattning mot ett arvode av 2,500 kronor för år, samt att 1905
års riksdag på grund av viss förändring i den till andre torvingenjören
37
Riksdagens skrivelse Nr 9.
utgående rese- och traktamentsersättningen från och med år 1906 höjt
dennes arvode med 500 kronor till 3,000 kronor.
Då Björkman, som sedan den 1 maj 1904 oavbrutet innehaft
nämnda befattning samt med gott vitsord skött densamma, komme,
därest han fortfarande tjänstgjorde i denna egenskap, att vid 1915 års
slut hava under 10 år innehaft sin befattning mot åtnjutande av ett årligt
arvode av 3,000 kronor, syntes ett personligt ålderstillägg böra tillerkännas
honom för år 1916. Storleken av detsamma syntes lämpligen
böra bestämmas till 500 kronor.
Då riksdagen finner nu ifrågavarande torv]’ngen] örs av lantbruksstyrelsen
väl vitsordade tjänstgöring under mer än 10 år väl motivera
det för honom föreslagna ålderstillägget, får riksdagen, som ej heller i
övrigt har något att erinra mot förevarande framställning, anmäla, att
riksdagen för år 1916 å extra stat anvisat de/s, i likhet med vad skett
för innevarande år, för anställande av en förste torvingenjör, tre torvingehjörer
och en torvassistent ett anslag av 27,000 kronor, dels ock
såsom personligt ålderstillägg till torvingenjören Thure Gustaf Thorgny
Björkman, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna
egenskap, ett anslag av 500 kronor, eller tillhopa 27,500 kronor.
47:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen vidare av det av 1912 års riksdag beviljade anslag
å 35,000 kronor till upprätthållande av en torvskola under åren 1913—
1917 å extra stat för år 1916 anvisat ett belopp av 7,000 kronor.
48:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts därom under
punkt 48 gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad under
en följd av år ägt rum, å extra stat för år 1916 anvisat dels till anställande
av en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor, dels ock såsom
personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander, därest
han fortfarande i denna egenskap med gott vitsord tjänstgör, 1,500
kronor eller tillhopa 3,500 kronor.
49:o) Under punkten 49 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit
riksdagen att för lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg
av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra
stat för år 1916 anvisa, såsom förslagsanslag, 450,000 kronor.
På framställning av Eders Kungl. Maj:t har riksdagen för lindring
av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och
38
Riksdagens skrivelse Nr 9.
märgel lör jordbrukets behov, i huvudsaklig överensstämmelse med vissa
av dåvarande departementschefen till statsrådsprotokollet överjordbruksärenden
den 12 januari 1907 angivna grunder, anvisat såsom förslagsanslag
å extra stat för vartdera av åren 1908 och 1909 200,000 kronor,
för år 1910 250,000 kronor, för år 1911 300,000 kronor samt för vart
och ett av åren 1912—1915 380,000 kronor.
Nu begäres lör år 1916 ett till 450,000 kronor förhöjt belopp för
ifrågavarande ändamål.
Då riksdagen lunnit behovet av den äskade anslagshöjningen till
fullo styrkt av den i ärendet åvägabragta utredningen, får riksdagen
anmäla, att riksdagen för lindring av fraktkostnaderna vid transport å
järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å
extra stat för år 1916 anvisat, såsom förslagsanslag, 450,000 kronor.
Fiskeriväsendet.
50:o) I anslutning till vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 50
föreslagit har riksdagen, i likhet med vad för vartdera av åren 1913—
1915 ägt rum, såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser och
hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska fiskare, under
förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller
landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,150 kronor, å
extra stat för år i916 anvisat ett anslag av 1,400 kronor med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att utav detta belopp förskottsvis under innevarande
år av tillgängliga medel utanordna 700 kronor.
51 :o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten 51
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för år 1914 och
för innevarande år skett, till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening
å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 18,500 kronor, därav till
upprätthållande av föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och såsom bidrag
till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 10,000 kronor.
52:o) Under punkten 52 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar
av de Sverige omgivande haven å extra stat för år 1916 anvisa
dels till omkostnader för tiden från och med den 1 maj 1916 till och
med den 30 april 1917 25,000 kronor, dels ock till täckande av Sveriges
39
Riksdagens skrivelse Nr 9.
andel i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt
med laboratorium för tiden från och med den 22 juli 1916 till
och med den 21 juli 1917 5,100 kronor eller tillsammans 30,100 kronor,
att enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas för de avsedda
iindamålen.
För utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de
Sverige omgivande haven har riksdagen på Eders Kung], Majrts förslag
anvisat medel å extra stat för vart och ett av åren 1901—1915.
Under innevarande år utgår anslaget med 30,100 kronor, därav 5,100
kronor till täckande av Sveriges andel i kostnaden för en internationell
hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium och 25,000 kronor
till omkostnader för de undersökningsarbeten, som det enligt uppgjord
arbetsfördelning åligger Sverige att utföra. Med de å 1915 års stat för
ifrågavarande ändamål anvisade anslag skola bestridas dylika undersökningskostnader
för tiden från och med den 1 maj 1915 till och
med den 30 april 1916 samt Sveriges andel i kostnaderna för omförmälda
centralanstalt för tiden från och med den 22 juli 1915 till och
med den 21 juli 1916.
Enligt hvad departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
anfört hade han redan i juli 1914 genom utrikesdepartementet
erhållit meddelande, att förslag om fortsatt deltagande under ytterligare
fem år från den 22 juli 1913 i de internationella havsundersökningarna
rönt ett gynnsamt mottagande av regeringarna i Danmark, Norge, Nederländerna,
Belgien, Storbritannien och Irland samt Amerikas förenta stater,
varvid emellertid i vissa fall såsom förutsättning uppställts, att vederbörande
representation beviljade erforderliga medel. Från Tyskland och
Ryssland hade svar då ännu icke ingått.
I vad mån den genom dessa förklaringar ådagalagda benägenheten
till fortsatt samarbete kunde röna inverkan av det därefter inträdda
krigstillståndet, som berörde flera av de i undersökningarna deltagande
länderna, . läte sig naturligtvis icke nu bedöma. Emellertid torde från
svensk sida det riktigaste för närvarande vara att vid avgörandet
av frågan om anslag för år 1916 utgå från den förutsättningen, att
arbetet komme att fortsättas. Även om detta tilläventyrs icke kunde
komma att ske i fullt samma utsträckning som hittills eller som under
normala förhållanden skulle ägt rum under den nu avsedda tiden, torde
man dock kunna hysa förhoppning, att arbetet kunde bedrivas i så pass
stor omfattning, att verkligt gagneliga resultat i allt fall kunde uppnås.
Det borde tillkomma Eders Kungl. Maj:t att framdeles vid anvisande
av det anslag, som kunde varda beviljat av riksdagen, tillse,
40
Riksdagens skrivelse Nr 9.
huruvida och i vad mån detta antagande komme att motsvaras av verkligheten,
och. i mån därav bestämma angående anslagets användning
helt eller delvis eller ock dess innehållande.
Då ifrågavarande undersökningar, vilka tillkommit på Sveriges
initiativ och äro av stor betydelse för vår fiskerinäring, enligt riksdagens
mening böra om möjligt trots det rådande krigstillståndet alltjämt
fortgå, anser riksdagen att för ändamålet erforderliga medel böra anvisas
för år 1916. Riksdagen har fördenskull till utförande av hydrografiskbiologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven å extra stat
för år 1916 anvisat dels till omkostnader för tiden från och med den 1
maj 1916 till och med den 30 april 1917 25,000 kronor, dels ock till
täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk
central anstalt med laboratorium för tiden från och
med den 22 juli 1916 till och med den 21 juli 1917 5,100 kronor eller
tillsammans 30,100 kronor att enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande
användas för de avsedda ändamålen.
53:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts därom under
punkten 53 gjorda framställning har riksdagen dels medgivit, att vad som
vid 1915 års utgång må kvarstå oanvänt å anslaget till underhålls- och
driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska
undersökningar av de Sverige omgivande haven samt för tillsyn och
bevakning vid Sveriges havsfisken under annan tid av året än vintermånaderna,
må länder år 1916 användas för enahanda ändamål, dels
ock för samma ändamål å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag
av 36,000 kronor.
54:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1906—
1915 ägt rum, till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget
Skagerak å extra stat för år 1916 anvisat 5,200 kronor.
55:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkten 55 gjorda
framställning har riksdagen
dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt
å anslaget för bestridande av underhålls- och driftkostnad för fartyget
Eystrasalt må under år 1916 användas för enahanda ändamål,
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1916 beviljat ett
anslag av 6,000 kronor.
41
Riksdagens skrivelse Nr 9.
56:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 56
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för år 1914
och för innevarande år, för stationerande under vintern 1915—1916 av
ett armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av ordning
och skydd vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1916 anvisat ett
anslag av 33,000 kronor.
57:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 57 gjorda
framställning har riksdagen, som anser sig böra framhålla önskvärdheten
av att de av riksdagen beslutade fiskehamnsanläggningarna bliva,
sedan planen för arbetenas bedrivande slutligen fastställts, så skyndsamt
som möjligt fullbordade, i likhet med vad för innevarande år skett, av
det utav 1911 års riksdag beviljade anslaget å 2,788,000 kronor till
bestridande av kostnaderna för utförande av vissa utav fiskehamnskommissionen
föreslagna hamnar å extra stat för år 1916 anvisat ett
belopp av 620,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Eders
Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande ändamål
under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området
för hamnarna än även av det område i land, som med hänsyn till den
rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det
gemensamma behovet.
Skogsväsendet.
58:o) Under punkt 58 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj: t föreslagit
riksdagen att dels höja den i staten för statens skogsförsöksanstalt
upptagna anslagspost till avlöning åt skogsbiträden och kvinnliga biträden
från 6,300 kronor med 200 kronor till 6,500 kronor, till följd
varav statens slutsumma kommer att höjas med 200 kronor och uppgå till
62,400 kronor, dels ock höja anslaget till skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt
från 141,662 kronor med 43,738 kronor till 185,400 kronor.
För 1914 års senare riksdag framlade Eders Kungl. Maj:t förslag
till ändrad organisation av den högre skogsundervisningen genom inrättande
av en skogshögskola ävensom till vissa ändringar i staten för
statens skogsförsöksanstalt. Dessa framställningar biföllos med obetydliga
jämkningar i fråga om avlöningsvillkoren av riksdagen, som godkände
stater för nämnda bägge statsinstitutioner, slutande å respektive
124,500 kronor och 62,200 kronor. Då emellertid skogshögskolan icke
var avsedd att i full utsträckning träda i verksamhet redan vid början
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 saml. 9 höft. (Nr 9.) 6
42
Riksdagens skrivelse Nr 9.
av år 1915, enär intill den 1 oktober samma år skogsinstitutet fortfarande
skulle upprätthållas, dock till väsentlig del med lärarkrafter från
skogshögskolan, framlade Eders Kungl. Maj:t tillika förslag till särskild
stat för skogshögskolan för år 1915, slutande å 80,899 kronor 16 öre.
På grund av bostadsavdrag för vissa befattningshavare erfordrades emellertid
icke anslag till hela detta belopp utan allenast å 80,336 kronor
66 öre. Jämväl för skogsförsöksanstalten skulle år 1915 i så måtto
bliva ett övergångsår, att en i staten upptagen vaktmästarbefattning
skulle tillsättas först den 1 juli. Till följd härav och med iakttagande
av ett halvt års bostadsavdrag för nämnde vaktmästare erfordrades för
år 1915 anslag å allenast 61,325 kronor. Dessa bägge sistnämnda belopp,
tillhopa 141,661 kronor 66 öre, uppfördes med avjämnat belopp,
141,662 kronor, i riksstaten såsom ordinarie anslag till skogshögskolan
och statens skogsförsöksanstalt.
Nu har styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt
i särskilda skrivelser den 19 oktober 1914 gjort framställningar
om de belopp, varmed anslag till ifrågavarande bägge institutioner borde
upptagas i 1916 års riksstat.
Beträffande skogshögskolan har därvid ifrågasatts, att den i staten
uppförda posten å 24,200 kronor såsom anslag till praktiska övningar
vid högre kursen måtte höjas med 600 kronor till 24,800 kronor. Styrelsen
har härom anfört, att höjningen avsåge arvoden till assistenterna
vid den förberedande kursen. Dessa arvoden hade beräknats ingå uti
nyssnämnda anslagspost med 7,840 kronor. Styrelsen ansåge, att för de
två assistenter, som under vårterminen skulle biträda överassistenten,
härav måste nödvändiggöras ökning av dem tillkommande arvoden i förhållande
till de vid statens godkännande beräknade belopp. Tillförordnade
direktören för skogsinstitutet hade inför styrelsen uttalat, att, synnerligast
om för sådant fall dessa assistenter, vilkas tjänstgöringstid komme att
omfatta omkring 10 månader, erhölle förordnande på helt år, svårigheter
icke borde möta att erhålla kvalificerade personer mot arvode, som med
endast 300 kronor för vardera assistenten överstege det till arvode åt
dem enligt staten beräknade. Styrelsen har fördenskull, och då enligt
styrelsens åsikt någon minskning av härutinnan eller eljest i staten avsedda
utgifter icke utan olägenhet kunde vidtagas, hemställt om anvisande
av ytterligare 600 kronor för ovan angivna ändamål. Statens slutsumma
skulle då komma att uppgå till 125,100 kronor.
I fråga om skogsförsöksanstalten har styrelsen åberopat en skrivelse
från anstaltens föreståndare, vari denne ifrågasatt ändring i den
fastställda staten därutinnan, att anslagsposten till avlöning åt skogs
-
43
Riksdagens skrivelse Nr 9.
biträden och kvinnliga biträden skulle höjas med 200 kronor eller från
6,300 kronor till 6,500 kronor, för att avlöningen till det kvinnliga
kemistbiträdet måtte kunna ökas från 1,800 till 2,000 kronor och hon
alltså bliva likställd med de av 1914 års förra riksdag medgivna kvinnliga
biträdena av tredje graden.
Styrelsen har med hänsyn till de höga kompetensfordringar, som
satts å ifrågavarande kvinnliga kemistbiträde, samt till vad anstaltens
föreståndare anfört och åberopat förklarat sig anse henne böra i avlöningshänseende
jämställas med kvinnliga biträden av tredje graden
och instämt i förslaget om höjning av omförmälda anslagspost till
6,500 kronor.
Då för skogshögskolan den av 1914 års senare riksdag godkända
staten träder i full tillämpning med år 1916, bör anslaget till denna
skola på grund härav höjas till det belopp, som samma stat betingar,
eller efter avdrag för bostadsförmån till vissa befattningshavare till
123,250 kronor.
Vad beträffar styrelsens framställning om höjning av anslagsposten
till den högre kursens praktiska övningar med 600 kronor för beredande
av större avlöning åt assistenterna vid den förberedande kursen på
grund av denna kurs’ förlängning, har departementschefen visserligen
ansett, att på grund av den sålunda skedda utsträckningen av kursen
något ökat arvode borde tillkomma assistenterna, men då anslagsposten
i sin helhet vilade på en förslagsberäkning och det icke syntes omöjligt
att i övrigt å enstaka poster i denna vidtaga sådana besparingar, att
nödig tillgång erhölles till den jämförelsevis obetydliga ökning i arvodet,
som borde tillkomma assistenterna, har departementschefen icke funnit
någon ändring i staten böra därav föranledas.
Åven anslaget till skogsförsöksanstalten bör för år 1916 upptagas
till hela det belopp, som statens slutsumma efter frånräkning för bostadsavdräg
betingar, eller enligt uträkning i statsrådsprotokollet den 14
maj 1914 61,950 kronor.
Beträffande frågan om höjt arvode till det kvinnliga kemistbiträdet
vore det enligt departementschefens åsikt fullt befogat, att på grund av
den för biträdet föreskrivna kompetensen av kunskaper i kemi, motsvarande
vad som erfordrades för erhållande av högsta betyget i filosofie
kandidatexamen, biträdets avlöning höjdes till likhet med tredje gradens
biträdes avlöning. Då skogsförsöksanstaltens styrelse nu icke ifrågasatt
annat, än att detta biträdes avlöning fortfarande skulle utgå i form av
arvode från den i anstaltens stat upptagna anslagspost till avlöning åt
44
Biksdagens skrivelse Nr 9.
skogsbiträden och kvinnliga biträden, men denna anslagspost vore så
knappt tilltagen, att medel till ökat arvode åt nu ifrågavarande biträde
icke torde kunna beredas utan höjning i anslaget, föranleddes departementschefen
att tillstyrka dylik höjning med 200 kronor, såsom styrelsen föreslagit.
Statens slutsumma komme härigenom att ökas till 62,400 kronor
och det erforderliga anslagsbeloppet till 62,150 kronor.
För såväl skogshögskolan som skogsförsöksanstalten, vilkas anslagvore
i riksstaten upptagna gemensamt, skulle alltså anslaget utgöra
123,250 + 62,150 kronor = 185,400 kronor. Detta belopp överstege
med 43,738 kronor 1915 års anslag, vilket, som ovan nämnts, kunde
begränsas till 141,662 kronor på grund av övergångsförhållandena.
Mot att anslaget till skogshögskolan höjes till 123,250 kronor och
anslaget till skogsförsöksanstalten, frånsett den här ovan föreslagna
höjningen med 200 kronor, upptages till 61,950 kronor, har riksdagen
icke något att erinra, då förslaget härom står i överensstämmelse med
riksdagens förut fattade beslut. Ej heller har riksdagen något att invända
mot beredande av förhöjt arvode åt de ovan omförmälda assistenterna
vid skogshögskolan, ehuru riksdagen i likhet med departementschefen
anser någon höjning i staten icke böra därav förorsakas. Vad slutligen
angår den föreslagna höjningen i arvodet åt det vid skogsförsöksanstalten
anställda kvinnliga kemistbiträdet, anser riksdagen fullgiltiga skäl härför
hava blivit åberopade, varför riksdagen biträder förslag-et jämväl i detta
hänseende.
Riksdagen får för den skull anmäla, dels att riksdagen höjt den i
staten för statens skogsförsöksanstalt upptagna anslagspost till avlöningåt
skogsbiträden och kvinnliga biträden från 6,300 kronor med 200
kronor till 6,500 kronor, till följd varav statens slutsumma kommer att
höjas med 200 kronor och uppgå till 62,400 kronor, dels ock höjt
anslaget till skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt från 141,662
kronor med 43,738 kronor till 185,400 kronor.
59:o) Under punkten 59 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit
riksdagen att minska anslaget till skogsundervisning och skogshushållning
i allmänhet från 114,600 kronor med 12,600 kronor till 102,000
kronor.
Det ordinarie anslaget till skogsundervisning och skogshushållning
i allmänhet är i riksstaten för innevarande år upptaget med ett belopp
av 114,600 kronor. Anslaget består av följande särskilda poster:
Riksdagens skrivelse Nr 9.
45
Statens skogsskolor ............................................................ kronor 58,787: so
Den enskilda skogsundervisningen................................. » 5,950: —
Kolarskolan vid Hällnäs .................................................. » 1,000: —
Statens skogsingenjörer................................................... » 14,400: —
Diverse ändamål enligt Kung!. Maj:ts disposition...... » 34,462: 5 o
Summa kronor 114,600:—.
Då riksdagen år 1914 fastställde stat för statens skogsskolor,
slutande å 66,100 kronor, kunde, då skolan vid Omberg endast under
sista kvartalet av år 1915 skulle vara verksam i egenskap av läroanstalt
för utbildande av skogsbevakare och dess kostnader under den föregående
delen av året såsom förberedande skola för inträde vid den högre skogsundervisningsanstalten
skulle utgå från anslag å extra stat, anslaget
sättas så mycket lägre >än statens slutsumma, som motsvarade tre
fjärdedels års kostnad för skolan vid Omberg.
Anslaget till den enskilda skogsundervisningen var avsett att utgå
med 1,000 kronor till Gottlands läns folkhögskolas lantbrukskurs och
med 4,950 kronor till Skogshålls skogsskola i Södermanlands län under
tiden till den 1 oktober 1915, varefter denna skola skulle upphöra.
Domänstyrelsen har nu i skrivelse den 2 oktober 1914 avgivit
beräkning och förslag i fråga om beloppet av detta anslag för år 1916
och därvid anfört bland annat följande.
Beträffande anslagsposten till skogsskolorna ifrågasatte domänstyrelsen
ingen annan förändring än den, som betingades därav, att
skogsskolan vid Omberg vore avsedd att såsom ett med de övriga lägre
skogsskolorna jämförligt läroverk fungera under hela året 1916. Staten
för de sju skogsskolorna i riket komme alltså att bliva gällande i sin
helhet under år 1916 och kostnaden för dessa skolors drift förty att för
nämnda år uppgå till 66,100 kronor.
Gottlands läns folkhögskolas lantbrukskurs syntes jämväl under år
1916 böra understödjas med ett statsanslag å 1,000 kronor på de villkor,
som vore bestämda i brevet den 24 juli 1885.
Ett anslag å 1,000 kronor till kolarskolan vid Hällnäs i Västerbottens
län syntes, i likhet med vad som varit fallet under en följd av
år, böra anvisas jämväl för år 1916 under enahanda villkor, som hittills
uppställts, eller att minst lika stort belopp tillskötes av enskilda eller
korporationer för skolans verksamhet.
Enligt domänstyrelsens förevarande skrivelse skulle, genom bifall
till ett av styrelsen avgivet förslag angående anställning av särskild
personal för handhavande av tillämpningen av lagstiftningen angående
46 Riksdagens skrivelse Nr 9.
åtgärder till förekommande av överdriven avverkning å ungskog inom
de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som icke hörde till lappmarken,
den nuvarande anslagsposten till tre statens skog singenjörer
komma att försvinna. Skulle däremot nämnda förslag icke vinna bifall,
komme under år 1916 behovet av de tre skogsingenjörer, till vilkas
avlöning medel anvisats för år 1915 med 14,400 kronor, att kvarstå.
Därjämte borde under sådan förutsättning och på grund av riksdagens
medgivanden åren 1912 och 1913 personliga arvodestillägg utgå åt
skogsingenjörerna Tell Grenander och C. O. Stenborg med 400 kronor
åt vardera.
I 1915 års anslag till diverse ändamål enligt Kungl. Maj:ts disposition
har domänstyrelsen icke ifrågasatt annan ändring, än att för
ernående av en avrundad slutsumma detsamma måtte utjämnas till
34,550 kronor. Detta belopp skulle fördelas ungefärligen sålunda:
till underhåll av skogsskolornas byggnader................................. 22,000: —
till skogsvård sföreningens tidskrift, statsunderstöd..................... 4,000: —
för utdelning av tidskriften »Skogen» åt bevakare ................. 1,500: —
personligt arvodestillägg åt skogsingenjörerna T. Grenander
och C. O. Stenborg, eventuellt ................................................... 800: —
till oförutsedda och diverse ändamål ............................................. 6,200: —
Inalles innefattar domänstyrelsens förslag anslagets bestämmande
till 258,400 kronor.
Domänstyrelsens förslag beträffande anslagsposterna till statens
skogsskolor, till den enskilda skogsundervisningen och till kolarskolan
vid Hällnäs hava icke givit departementschefen anledning till någon
erinran. Den föreslagna posten till personal för handhavande av dimensionslagens
tillämpning borde enligt departementschefens åsikt icke upptagas
under detta anslag, enär det anslag, som erfordrades för bestridande
av kostnaden för anställande av denna personal, borde upptagas särskilt
i riksstaten. Då förslaget i fråga om dylik personal komme att göra de
nuvarande skogsingenjörerna överflödiga, behövde anslag till dessa icke
nu upptagas. Därmed följde även, att de personliga lönetillägg, som
nu utginge till två dylika befattningshavare, icke längre erfordrades,
och det till Kungl. Maj:ts disposition för diverse ändamål avsedda
beloppet kunde därför i någon mån minskas. För jämnande av slutsumman
torde det böra upptagas till 33,900 kronor.
Anslaget skulle alltså enligt Kungl. Maj:ts förslag bestå av följande
poster:
Riksdagens skrivelse Nr 9.
47
Statens skogsskolor ................................................................. kronor 66,100
Den enskilda skogsundervisningen....................................... » 1,000
Kolarskolan vid Hällnäs ..................................................... » 1,000
Diverse ändamål enligt Kungl. Maj:ts disposition............ » 33,900
Summa kronor 102,000.
Då riksdagen icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj.ts
förevarande framställning, har riksdagen minskat anslaget till skogsundervisning
och skogshushållning i allmänhet från 114,600 kronor
med 12,600 kronor till 102,000 kronor.
60:o) Under punkten 60 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidan på den proposition angående tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna och Sårna socken, som Eders Kungl. Maj:t må
komma att avlåta till riksdagen, för bestridande av kostnaden härför
beräkna å ordinarie stat under denna huvudtitel ett anslag av 170,000
kronor. Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 61 föreslagit
riksdagen att i avbidan på den proposition angående tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, som Eders Kungl.
Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för bestridande av kostnaden
härför beräkna å ordinarie stat under denna huvudtitel ett anslag av
135,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i tvenne till riksdagen den 12
februari 1915 avlåtna propositioner, nr 72 och 73, föreslagit riksdagen
dels att för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas skogar i
lappmarkerna och Sårna socken med Idre kapellag å ordinarie stat under
nionde huvudtiteln uppföra ett anslag av 170,000 kronor,
dels och att för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland å ordinarie stat
under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag av 115,000 kronor.
Inom Västerbottens och Norrbottens län samt Sårna socken med
Idre kapellag har skogsstatens personal till åliggande, bland annat, att
utöva kontroll över de enskilda skogarna därstädes. I Eders Kungl. Maj:ts
proposition nr 71 angående avlöningsstat för skogsstatens ordinarie
personal m. m., i vilken proposition framställts förslag till omorganisation
av skogspersonalen inom sagda landsdelar, har beträffande lappmarken
och Sårna socken med Idre kapellag föreslagits, att kontrollen
fortfarande skulle utövas av revirpersonalen, men att i Västerbottens
och Norrbottens läns kustland kontrollen skulle utövas av särskilda, bland
skogsstatens personal uppförda befattningshavare.
48
Riksdagens skrivelse Nr 9.
I motiveringen till detta förslag har departementschefen till statsrådsprotokollet
yttrat bland annat följande:
Statens domäners fond borde erhålla gottgörelse för de kostnader,
som åsamkades domänfonden för anställande av den personal, som erfordrades
för privatskogarnas tillsyn. Någon sådan ersättning hade
hittills icke utgått, beroende på att domänstyrelsen först under senare
år förändrats till ett affärsdrivande verk. Förut hade det varit utan
egentlig betydelse, under vilken form kostnaden för dylikt arbete å privatskogarna
upptogs i riksstaten, och efter förändringens genomförande
hade frågan fått anstå i avvaktan på lösningen av personalens organisationsfråga.
Sådan gottgörelse, som nyss nämnts, borde numera tillföras
domänfonden från anslag under nionde huvudtiteln.
Då enligt departementschefens förslag icke någon särskild personal
skulle anställas för privatskogarna i lappmarken och Sårna socken med
Idre kapellag, måste gottgörelsen beräknas till att motsvara så stor del
av denna personals arbete, som kunde anses belöpa på privatskogarna.
För dylik beräkning torde icke lämpligare grund stå att finna än den
kostnad, som skulle belöpt på en särskild privatskogspersonal, därest
en dylik upprättats. Revirpersonalen komme nämligen enligt förslaget
att verkställa det arbete, som eljest skulle utförts av dylik särskild personal.
Ett av domän styrelsen den 10 november 1913 avgivet förslag
syntes kunna läggas till grund för anslagets beräkning. Detta förslag upptoge
för lappmarkens privatskogar 12 ordinarie jägmästare och 14 extra
jägmästare (assistenter) ävensom 30 ordinarie kronojägare samt för Sårna
socken med Idre kapellag 1 ordinarie jägmästare och 1 extra jägmästare
(assistent) samt 2 ordinarie kronojägare. Härtill hade emellertid bort
komma några extra kronojägare, vilkas antal syntes kunna förslagsvis
upptagas till 10. Kostnaden för denna personal syntes kunna i nära
överensstämmelse med domänstyrelsens förslag den 10 november 1913
beräknas sålunda.
Riksdagens skrivelse Nr 9.
49
Lön
Tjänst-
görings-
penningar
Res-
penningar
Hyres-
ersättning
Dag-
trakta-
mente
Arvode
Summa
1 jägmästare...............
2,300
3,000
900
6,200
5 d:o ........................
11,500
15,000
4,500
—
—
31,000
1 d:o ........................
2,300
2,800
900
—
—
6,000
6 d:o ........................
13,800
16,800
5,400
—
-
—
36,000
1 assistent (medeltal)...
—
—
550
—
950
2,800
4,300
14 assistenter...............
—
—
7,700
—
13,300
39,200
60,200
1 kronojägare ............
600
700
250
100
—
—
1,650
31 d:o ........................
18,600
21,700
7,750
3,100
—
—
51,150
1 extra kronojägare......
—
—
200
—
1,200
1,400
9 d:o ........................
—
—
1,800
-
10,800
12,600
Summa
—
—
-
_
210,500
Hela detta belopp behövde emellertid icke upptagas såsom anslag.
gäldas av privata skogsägare i lappmarken och Sårna socken med Idre
kapellag, samt dessa avgifter tillfördes domänfonden såsom inkomst,
borde beloppet av dessa avgifter fråndragas nyssnämnda kostnad för
att man skulle finna det anslagsbelopp, som därutöver erfordrades för
att domänfonden skulle få full gottgörelse. Enligt inhämtade upplysningar
från domänstyrelsen hade dessa utsyningsavgifter utgjort i medeltal
lör åren 1909—1913 inom Norrbottens, Västerbottens och Kopparbergs
län 46,171 kronor 20 öre. Häri inginge dock även utsyningsavgifter
från fastigheter i kustlandet. Ifall dessa beräknades till i runt tal
4.000 kronor, återstode för lappmarken och Sårna med Idre omkring
42.000 kronor. Om detta belopp droges från ovannämnda beräknade
kostnad, 210,500 kronor, återstode ett belopp av 168,500 kronor eller
i avrundat tal 170,000 kronor. En dylik obetydlig avrundning uppåt
vore desto mer befogad, som icke någon gottgörelse här förut beräknats
för överjägmästarnas befattning med privatskogarna. Departementschefen
ansåge därför detta ersättningsanslag böra utgå med
170.000 kronor, vartill det också beräknats i förslaget till riksstat för
år 1916.
Vad därefter anginge tillsynen över dimensionsförordningens tilllämpning
i kustlandet, skulle enligt departementschefens förslag särskild
personal anställas för detta ändamål. Kostnaden för denna personal
utgjorde 103,350 kronor för den ordinarie och 30,200 kronor för den
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 saml. 9 höft. (Nr 9.) 7
50
Riksdagens skrivelse Nr 9.
extra personalen, eller tillhopa 133,550 kronor. I förslaget till riksstat
för år 1916 vore härtill beräknat ett anslag av 135,000 kronor.
Emellertid syntes, på sätt departementschefen anfört i motiveringen till
förslaget till ny dimensionsförordning, den nuvarande ersättningen till
skogspersonalen för utsyning av undermålig skog böra utbytas mot
verkliga utsyningsavgifter, byggda på samma system, som torde komma
att tillämpas i lappmarken. Härigenom komme domänfonden att erhålla
en inkomst, vilken icke förut tagits i beräkning. Då all erfarenhet
saknades om beloppet av denna inkomst, mötte stor svårighet att
nu beräkna densamma, men den syntes kunna upptagas åtminstone till
20,000 kronor. Efter avdrag av detta belopp skulle såsom kostnad för
dimensionsskogspersonalen återstå 113,550 kronor, som av samma skäl,
som anförts beträffande personalen i lappmarken och Särna socken med
Idre kapellag, torde böra avjämnas till 115,000 kronor.
Driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner under år
1916 hava, i vad samma kostnader avse statens skogsdomäner, beräknats
på följande sätt:
Kostnader för statens skogsdomäner:
skogsstatens ordinarie personal ...... kronor 1,543,700
ålderstillägg åt skogsstatens personal
................................................... » 114,000
pensionering av skogsstatens personal
..................... » 65,000
egentliga förvaltningskostnader,
därav minst 150,000 kronor till
avdikningar å kronans skogar i
de norrländska länen och i Kopparbergs
län .................................... » 7,032,500
kronor 8,755,200.
Avgår anslag för tillsyn å enskildas
skogar i lappmarkerna
och Särna socken med Idre kapellag.
....................... kronor 170,000
Avgår anslag för
tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens
och Norrbottens
läns kustland
........................ » 115,000
285,000 kronor 8,470,200.
51
Riksdagens skrivelse Nr 9.
I posten »egentliga förvaltningskostnader» ingå kostnaderna för
ovan berörda kontrollpersonal, men i det belopp, som Kungl. Maj:t i
propositionen nr 71 föreslagit riksdagen att förslagsvis beräkna såsom
driftkostnader under 1916 för statens skogsdomäner att utgå av domänfondens
avkastning, ingår, såsom tablån utvisar, icke det belopp, 285,000
kronor, som Kungl. Maj:t beräknat såsom kostnader för kontrollens
genomförande.
Då de utgifter, som statens domäners fond får vidkännas för kontrollen
över de enskilda skogarna inom ifrågavarande landsändar, icke
äro beräknade att gottgöras ur domänfondens avkastning, bör domänfonden
genom anslag å riksstaten erhålla full gottgörelse för sagda
utgifter.
Mot de belopp, vartill dessa utgifter beräknats, eller 170,000 och
115,000 kronor, har riksdagen icke något annat att erinra än att, då
kostnaderna för de 3 extra skogsingenjörer, vilka, på sätt nyss nämnts,
icke ansetts erforderliga, beräknats till 12,600 kronor, därav 2,400
kronor i arvode, 600 kronor i respenningar och 1,200 kronor i dagtraktamente,
beloppet 115,000 kronor bör minskas med 12,600 kronor
till 102,400 kronor och alltså det belopp å 285,000 kronor, som Eders
Kungl. Maj:t beräknat såsom kostnader för kontrollens genomförande,
nedsättas till 272,400 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels bifallit Eders Kungl. Maj:ts i propositionen nr 72 gjorda framställning
att för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas skogar
i lappmarkerna och Sårna socken med Idre kapellag å ordinarie stat
under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag av 170,000 kronor;
dels ock i anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning i
propositionen nr 73 för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas
skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland å ordinarie
stat under nionde huvudtiteln uppfört ett anslag av 102,400 kronor.
61 ro) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 62
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett
av åren 1905—1915 ägt rum, för skogsodlingens befrämjande å extra
stat för år 1916 anvisat ett anslag av 100,000 kronor, att ställas till
Eders Kungl. Maj:ts förfogande för att i män av tillgång tilldelas antingen
skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting eller hushållningssällskap
för ändamålet lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse
icke finnes, landsting eller hushållningssällskap, under iakttagande
att i intetdera fallet statsbidrag må till något landstingsområde utgå
52
Riksdagens skrivelse Nr 9.
med högre belopp än det, varmed landsting och hushållningssällskap
tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit, samt att landsting
eller hushållningssällskap, som undfått dylikt bidrag, skall vara
skyldigt att efter årets utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande
befallningshavande avgiva redogörelse över användningen av de utav
staten samt av landsting eller hushållningssällskap lämnade bidrag.
62:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 63
gjorda framställning har riksdagen vidare, i likhet med vad för vart
och ett av åren 1910—1915 ägt rum, såsom bidrag till bestridande av
kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet å
extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 67,500 kronor.
63:o) Under punkt 64 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att dels för bestridande av kostnader för
reglering av flottleder inom riket å extra stat för år 1916 anvisa ett
anslag av 200,000 kronor ävensom medgiva, att Eders Kungl. Maj:t
må av tillgängliga medel låta härav under år 1915 förskottsvis utanordna
högst 100,000 kronor för ersättande av utav domänfonden förskotterade
medel till bekostande av flottledsarbeten under åren 1914 och 1915,
dels ock medgiva, att under år 1916 inflytande flottningsavgifter må
användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket.
Till bestridande av kostnaden för reglering av flottleder i de norrländska
länen ävensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län
anvisade riksdagen under en följd av år till och med år 1907 å extra
stat för påföljande år anslag å 100,000 kronor och medgav tillika, att
de avgifter, som lades å flottningen, finge disponeras för enahanda
ändamål.
Enligt 1906 års bokslut förefanns å ifrågavarande anslag en avsevärd
behållning. Av sådan anledning äskades icke något särskilt anslagför
ändamålet för år 1909, varemot riksdagen, på framställning av
Kungl. Maj:t, medgav, att under år 1909 inflytande flottningsavgifter
finge användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder
inom riket ävensom att de medel, som av ifrågavarande anslag för föregående
år funnes disponibla vid 1908 års slut, finge under år 1909
användas till enahanda ändamål utan begränsning till vissa län.
Liknande medgivande lämnades av riksdagen jämväl för åren
1910—1914.
Enär det emellertid under år 1913 visade sig, att redan för samma år
skulle för bestridande av kostnader för ifrågavarande ändamål uppstå en
53
Riksdagens skrivelse Nr 9.
brist av 85,000 kronor, bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 10
oktober 1913 domänstyrelsen att av domänfondens medel under samma
år för reglering av flottleder utöver för detta ändamål eljest tillgängliga
medel förskottsvis utanordna ett belopp av intill 85,000 kronor att
återgäldas av framdeles inflytande eller eljest anvisade medel till regleringav
flottleder.
Då de besparade medlen alltså redan under år 1913 blivit uttömda,
erfordrades för arbetenas bedrivande i önskvärd omfattning under åren
1914 och 1915 särskilt anslag utöver vad som erhölles genom inflytande
flottningsavgifter. Därjämte måste nyssnämnda förskott täckas. Med
anledning härav föreslog Kungl. Maj:t år 1914 riksdagen att dels för
bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket å extra
stat för år 1915 anvisa ett anslag av 285,000 kronor ävensom medgiva,
att Kungl. Maj:t finge av tillgängliga medel låta härav under år 1914
förskottsvis utanordna högst 185,000 kronor, varav högst 85,000 kronor
för ersättande av utav domänfonden förskotterade medel till täckande
av brist för år 1913, dels ock medgiva, att under år 1915 inflvtande
flottningsavgifter finge användas till bestridande av kostnader för reglering
av flottleder inom riket. Denna framställning bifölls av riksdagen.
T skrivelse den 28 september 1914 föreslog domänstyrelsen såsom
ett lämpligt arbete, med vilket man i någon mån kunde möta den
hotande arbetslösheten innevarande vinter särskilt inom större skogstrakter,
där befolkningen till övervägande del utgjordes av medellösa
personer, utsträckta flottledsregleringar, för vilka kostnaderna förskötes
av allmänna medel. Under framhållande därjämte, att genom utförande
av sådana regleringsarbeten stora fördelar skulle beredas statens skogshushållning
i de norra och mellersta delarna av landet genom ökade
möjligheter för avsättning av skogsprodukter, särskilt- virkeseffekter av
smärre dimensioner, hemställde domänstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte
antingen medgiva, att av 1914 och 1915 års avkastning av domänfonden
finge till utsträckta flottledsregleringsarbeten förskotteras ett belopp av
intill 100,000 kronor, varav för år 1914 högst 50,000 kronor och för
år 1915 återstoden, eller ock förordna, att motsvarande belopp å 100,000
kronor av de utav 1914 års senare riksdag anvisade medel till arbetslöshetens
motverkande finge användas för det sålunda ifrågasatta ändamålet.
Sedan statens arbetslöshetskommission den 13 oktober 1914 häröver
avgivit utlåtande och därvid anfört, att sistnämnda anslag icke vore
avsett till sådana ändamål som det nu ifrågavarande, har Kungl. Maj:t
den 15 december 1914 medgivit, att till utsträckta flottledsregleringsarbeten
finge av 1914 och 1915 års avkastning av domänfonden för
-
54
Riksdagens skrivelse AV 9.
skotteras ett belopp av intill 100,000 kronor, därav för år 1914 högst.
50,000 kronor och för år 1915 återstoden.
Domänstyrelsen har därjämte i skrivelse den 2 oktober 1914 gjort
framställning om beredande av medel för flottledsregleringar för år 1916
och därvid hemställt om avlåtande av proposition till 1915 års riksdag
angående beviljande av ett anslag å extra stat för år 1916 av 200,000
kronor, varav 100,000 kronor skulle användas till täckande av det förskott
å sagda belopp, som med anledning av styrelsens framställning den 28
september 1914 kunde bliva anvisat, och 100,000 kronor voro avsedda
att användas till nya flottledsregleringar under år 1916. Tillika borde
riksdagens medgivande sökas därtill, att under år 1916 inflytande flottningsavgifter
finge användas till dylika flottledsregleringar. Betydelsen
av flottleder för skogshushållningen och höjandet av det ekonomiska
utbytet från statsverkets och åtskilliga enskilda skogar inom landets
större, på kommunikationsleder vanlottade skogsbygder vore så ofta
framhållen, att styrelsen icke ansåge det erforderligt att i vidare utsträckning
än skett motivera den nu gjorda framställningen.
Enligt vad departementschefen meddelat i sitt yttrande till statsrådsprotokollet,
hade domänstyrelsen, som med anledning av riksdagens
framställning i ämnet den 30 augusti 1912 erhållit befallning att verkställa
utredning angående flottningsavgifter i på statens bekostnad flottbargjorda
vattendrag samt avgifternas uppbörd, redovisning och räkenskapsföring
m. fl. härmed sammanhängande förhållanden, den 19 september
1914 inkommit med ett vidlyftigt utlåtande i frågan. Ärendet hade
remitterats till Eders Kungl. Maj:t.s vederbörande befallningshavande och
statskontoret, men hade ännu icke kommit i det skick, att det kunde
anmälas för Kungl. Maj:t.
Då riksdagen icke finner anledning till anmärkning mot storleken
av det för nästkommande år för reglering av flottleder av Eders Kungl.
Maj:t nu äskade belopp samt ej heller i övrigt har något att erinra mot
förevarande framställning, har riksdagen dels för bestridande av kostnader
för reglering av flottleder inom riket å extra stat för år 1916 anvisat
ett anslag av 200,000 kronor ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t
må av tillgängliga medel låta härav under år 1915 förskottsvis utanordna
högst 100,000 kronor för ersättande av utav domänfonden förskotterade
medel till bekostande av flottledsarbeten under åren 1914 och 1915,
dels ock medgivit, att under år 1916 inflytande flottningsavgifter må användas
till bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket.
Riksdagens skrivelse Nr 9.
55
Xjantmäteriväsendet.
64:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen, i likhet med vad skett för vartdera av åren
1913—1915, å extra stat för år 1916 ställt till Eders Kungl. Maj:ts
förfogande ett anslag av 36,300 kronor att användas till lantmäteriundervisningens
ordnande och bedrivande under läsåret 1915—1916 i
huvudsaklig överensstämmelse med det av lantmäteristyrelsen den 6
november 1909 framställda, i statsrådsprotokollet för den 8 april 1910
närmare angivna förslag, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utav sagda
belopp under år 1915 av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet
utanordna erforderligt belopp.
65:o) På grund av Eders Kungl. Majrts under punkt 66 gjorda
framställning har riksdagen vidare, i likhet med vad skett för åren
1910—1915, till bestridande av kostnader för vissa av distrikslantmätare
företagna tjänsteresor m. m. å extra stat för år 1916 anvisat ett förslagsanslag
av 30,000 kronor.
66:o) Under punkten 67 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att medgiva, att vad vid utgången av år 1915 må
kvarstå oanvänt å anslaget till reparation och renovation av kartor i
lantmäterikontoren i länen må av Eders Kungl. Maj:t under år 1916
användas för enahanda ändamål.
Med bifall till särskilda av Eders Kungl. Maj:t i ämnet gjorda
framställningar har riksdagen till reparation och renovation av kartor i
lantmäterikontoren i länen på extra stat anvisat för år 1912 30,000
kronor samt för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 20,000 kronor.
Av dessa anslag hava genom särskilda beslut anslagen för åren 1912—
1914 ställts till lantmäteristyrelsens förfogande, i samband varmed föreskrivits,
att högst 11,000 kronor av 1912 års anslag och högst 8,000
kronor av vartdera anslaget för åren 1913 och 1914 finge användas till
renovation av kartor.
I sitt yttrande i ämnet har departementschefen meddelat, att beträffande
det för år 1915 beviljade anslaget Eders Kungl. Maj:t med
hänsyn till de stora utgifter, som under rådande förhållanden måste
bestridas av statskassan, ansett, att detsamma icke borde i sin helhet
anvisas för nämnda år. Eders Kungl. Maj:t har därför den 17 november
56
Riksdagens skrivelse Nr 9.
1914 av detta anslag ställt allenast ett belopp av 10,000 kronor till
lantmäteristyrelsens förfogande, varav högst 4,000 skulle få användas
till renovation av kartor och härav högst 2,000 kronor till dylik åtgärd
beträffande kartor i enskild ägo. Inalles har alltså för åren 1912—1915
ställts till lantmäteristyrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål ett
belopp av 80,000 kronor, därav högst 31,000 kronor för renovation och
alltså minst 49,000 kronor till reparation.
Enligt inhämtad upplysning återstod den 1 december 1914 å
tidigare anslag för ifrågavarande ändamål oanvänt ett belopp av 12,194
kronor. Då härtill komme det av Eders Kungl. Maj:t för år 1915 anvisade
beloppet av samma års extra anslag, eller 10,000 kronor, vore
för ändamålet tillgängligt från sistnämnda dag till utgången av år 1915
inalles ett belopp av 22,194 kronor. Under förutsättning att hela detta
belopp komme till användning under nämnda tid, återstode i allt fall
till år 1916 den av Eders Kungl. Maj:t ännu icke anvisade delen av
1915 års anslag eller 10,000 kronor. Det torde visserligen vara oundvikligt
att, därest icke dessutom ytterligare anslag anvisades, ifrågavarande
arbeten måste under år 1916 bedrivas i något mindre omfattning
än under de föregående åren och att till följd därav tiden för
fullbordandet av arbetet i dess helhet blir framflyttad, men detta torde
dock enligt departementschefens åsikt icke vara förenat med så stora
olägenheter, att icke behövlig hänsyn till nödvändigheten av inskränkningar
i 1916 års budget till fullo motiverade, att anslag härtill icke
där upptages.
Då riksdagen icke har något att erinra mot förevarande framställning,
har riksdagen medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må
kvarstå oanvänt å anslaget till reparation och renovation av kartor i
lantmäterikontoren i länen må av Eders Kungl. Maj:t under år 1916
användas för enahanda ändamål.
67:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 68 gjorda
framställning har riksdagen till uppläggande av nya registratur och
arkivens ordnande i lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1916
anvisat ett anslag av 15,000 kronor.
68:o) Under punkten 69 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att vad vid utgången av år 1915
må kvarstå oanvänt å anslaget till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren
i länen må av Kungl. Maj:t under år 1916 användas
för enahanda ändamål.
57
Riksdagen k skrivelse Nr 9.
Med bifall till av Eders Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar
har riksdagen till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren
i länen på extra stat för åren 1914 och 1915 anvisat ett anslag av
5,000 kronor för vartdera året.
Enligt vad departementschefen i sitt yttrande i ämnet meddelat
har Kungl. Maj:t genom beslut den 17 november 1914 av 1915 års
anslag å 5,000 kronor till ifrågavarande ändamål ställt allenast halva
beloppet, 2,500 kronor, till lantmäteristyrelsens förfogande för samma
år. Enligt inhämtad upplysning återstode den 1 december 1914 å detta
års anslag oanvänt ett belopp av 2,000 kronor. Denna återstod jämte
förberörda belopp av 2,500 kronor utgöra tillhopa 4,500 kronor’ som
alltså stode till förfogande för detta ändamål intill utgången av år 1915.
Ifall för år 1916 jämte eventuellt överskott å dessa medel det ännu
odisponerade beloppet, 2,500 kronor, av 1915 års anslag gjordes tillgängligt,
syntes något särskilt anslag för år 1916 icke härtill nödvändigtvis
erfordras. Utom att varje besparing borde under nuvarande förhallanden
iakttagas, som utan alltför stor olägenhet kunde ske, talade
för en sådan åtgärd den omständigheten, att utgiftsbehovet för nu
ifrågavarande ändamål vid verkställd förnyad beräkning visat sig uppgå
till allenast 24,350 kronor eller inemot 9,000 kronor mindre än först
antagits.
Då genom utredningen i ärendet blivit ådagalagt, att något särskilt
anslag för år 1916 icke är för ifrågavarande ändamål oundgängligen
nödvändigt, har riksdagen medgivit, att vad vid utgången av år
1915 må kvarstå oanvänt å anslaget till inbindning av handlino-ar i
lantmäterikontoren i länen må av Eders Kungl. Maj:t under år 1910
användas för enahanda ändamål.
G9:o) Under punkten 70 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att medgiva, att vad vid utgången av år 1915 ''må kvarstå oanvänt å
anslaget till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior
utav vissa skifteskartor med tillhörande handlingar må av Eders Kungl.
Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål.
Under hänvisning till departementschefens yttrande i ärendet, varav
framgår, att något särskilt anslag för ändamålet icke torde behöva upptaga8
i 1916 års riksstat, har riksdagen medgivit, att vad vid utgången
av år 1915 må kvarstå oanvänt å anslaget till anskaffande för lantmäterikontorets
i Umeå räkning av kopior utav vissa skifteskartor med
tillhörande handlingar må av Eders Kungl. Maj:t under år 1916 användas
för enahanda ändamål.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.)
8
58
Riksdagens skrivelse Nr 9.
70:o) Under punkten 71 av huvudtiteln har Eders Kung].. Maj:t
föreslagit riksdagen att för beredande av skrivhjälp å lantmäterikontoren
i länen å extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.
För innevarande år har riksdagen för enahanda ändamål å extra
stat beviljat ett anslag av 12,000 kronor.
Kostnaderna för beredande av biträdeshjälp vid lantmäterikontoren
i länen hade förut i sin helhet bestritts från nionde huvudtitelns expensanslag,
från vilket medel till lantmäterikontorens övriga expenser
utgå. Den biträdeshjälp, som sålunda förekommer vid lantmäterikontoren,
är, frånsett vaktmästarebiträdena, huvudsakligen av två slag,
nämligen dels vid vissa kontor biträde av mera kvalificerad art, för
vars utförande erfordras examinerade biträden, och dels skrivhjälp. Det
förra slaget har en mera tillfällig karaktär, väsentligen beroende på det
nu pågående arbetet med jordregistrets uppläggande, under det att det
senare har mera stadigvarande egenskap. Avsett är, att kostnaderna
för avlöning åt examinerade biträden fortfarande skola anvisas från
expensanslaget. För bestridande av kostnaderna för erforderlig skrivhjälp
vid lantmäterikontoren begäres nu å extra stat ett till 18,000
kronor förhöjt anslag.
Då behovet av den begärda anslagsökningen enligt riksdagens
mening blivit ådagalagt, har riksdagen för beredande av skrivhjälp å
lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag
av 18,000 kronor.
71:o) Under punkten 72 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t
vidare föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad vid utgången av
år 1915 må kvarstå oanvänt å anslaget till en inom lantmäteristyrelsen
anordnad försöksanstalt för fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor
må av Kungl. Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål;
dels ock till samma anstalt å extra stat för år 1916 anvisa ett
anslag av 10,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov
för ändamålet användas.
Då de vid den ifrågavarande reproduktionsanstaften bedrivna för- *
söken att erhålla en fullt lämplig metod för framställande av autografisk
reproduktion av lantmäterikartor enligt riksdagens mening alltjämt böra
fortsättas på grund av den avsevärda besparing, som genom införandet
av en dylik metod otvivelaktigt komme att vinnas ej blott för statsverket
utan även för enskilda, anser riksdagen giltiga skäl föreligga för
att genom anvisande av medel för anstalten möjliggöra dess verksamhet
jämväl nästkommande år. Under besök i anstaltens lokaler har ock
59
Riksdagens skrivelse Nr 9.
kunnat konstateras, att anstaltens verksamhet, som synes bedrivas på
ett fullt tillfredsställande sätt, nu nått den utveckling, att anstalten
kunnat åtaga sig utförandet av åtskilliga reproduktionsarbeten, fastän
detta oaktat verksamheten ännu nog måste anses befinna sig på försökets
stadium. Emellertid vill riksdagen uttrycka den förhoppningen,
att under de fortsatta försöken frågan om reproduktion av lantmäterikartor
på fotomekanisk väg snart må vinna en tillfredsställande lösning
och anstalten härigenom bliva i tillfälle att i större utsträckning än
hittills skett kunna åtaga sig arbeten såväl för allmänhetens som de
statsinstitutioners räkning, som därav äro i behov. Under sådan förutsättning
torde det icke heller vara uteslutet, att anstalten i framtiden
genom de inkomster, som till densamma för sådana arbeten inflyta, skall
bliva i stånd att utan särskilda statsbidrag uppehålla sin verksamhet.
På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen ej har något
att invända mot storleken av det för ändamålet äskade anslagsbeloppet,
har riksdagen dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå
oanvänt å anslaget till en inom lantmäteristyrelsen anordnad försöksanstalt
för fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor må av Eders
Kungl. Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål, dels ock till
samma anstalt å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 10,000
kronor, att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov för ändamålet användas.
Rikets allmänna kartverk.
72:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen,
i likhet med vad under en följd av år ägt rum, till bestridande
av kostnader för namngranskning för rikets allmänna kartverks behov
å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.
Geologiska och hydrografiska undersökningar.
73:o) Under punkten 74 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att dels medgiva, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå
oanvänt å anslaget till bestridande av kostnader för Sveriges geologiska
undersöknings fältarbeten samt utgivande av kartor m. in. må av Eders
Kungl. Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål, dels ock
60 Riksdagens skrivelse Nr 9.
för samma ändamål å extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 31,500
kronor.
Riksdagen har dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må
kvarstå oanvänt å anslaget till bestridande av kostnader för Sveriges
geologiska undersöknings fältarbeten samt utgivande av kartor m. m.
må av Eders Kungl. Magt under år 1916 användas för enahanda ändamål,
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag
av 31,500 kronor.
74:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten 75
gjorda framställning bar riksdagen, i likhet med vad för åren 1914 och
191o ägt rum, för beredande av ökade medel till expenser för Sveriges
geologiska undersökning å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av
8,800 kronor.
75:o) Under punkten 76 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.
Maj:t föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1916 anvisa dels för
uppehållande av verksamheten vid den hydrografiska byrån med under
densamma omedelbart lydande observationsstationer ett anslag av 60,900
kronor, dels ock för verkställande av liydrogeologiska specialundersökningar
ett anslag av 2,000 kronor, eller tillhopa 62,900 kronor, ävensom
medgiva, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt å
de för vartdera av ifrågavarande ändamål anvisade anslag må av Eders
Kungl. Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål.
Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot förevarande
framställning, bär riksdagen å extra stat för år 1916 anvisat dels för
uppehållande av verksamheten vid den hydrografiska byrån med under
densamma omedelbart lydande observationsstationer ett anslag av 60,900
kronor, dels ock för verkställande av liydrogeologiska specialundersökningar
ett anslag av 2,000 kronor, eller tillhopa 62,900 kronor, ävensom
medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt
å de för vartdera av ifrågavarande ändamål anvisade anslag må av
Eders Kungl. Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål.
Riksdagens skrivelse Nr 9.
61
V eteriuär väsende t.
7G:o) Under punkt 77 av förevarande huvudtitel har Eders Kung!.
Maj.t vidare föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition angående
statens veterinärbakteriologiska anstalt, som Eders Kung!. Maj:t
må komma att avlåta till riksdagen, såsom anslag till nämnda anstalt
ä ordinarie stat beräkna ett belopp av 47,300 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 26 mars
1015 avlåten proposition, nr 104, under åberopande av ett vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för
samma dag föreslagit riksdagen att
dels godkänna det i nämnda protokoll framlagda förslaget till ordinarie
stat^ för statens veterinärbakteriologiska anstalt, att tillämpas från
och med år 1916, ävensom de villkor och bestämmelser, som enligt protokollet
föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningar
upptagna avlöningsförmåner;
dels ock, vid bifall härtill, å ordinarie stat under riksstatens nionde
huvudtitel uppföra ett anslag till nämnda anstalt till belopp av 42,700
kronor.
Genom den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen blivit
övertygad om att statens veterinärbakteriologiska anstalt nu lämpligen
bör uppföras å ordinarie stat, varför riksdagen biträder förslaget härom.
Beträffande vidare de a statförslaget upptagna befattningshavare
och de åt dessa föreslagna avlöningsförmåner bär riksdagen icke något
att erinra. Ej heller har riksdagen något att invända mot storleken "av
ovnga å förslaget upptagna anslag. De ifrågasatta villkoren för berörda
avlöningsförmåners åtnjutande föranleda ej heller någon erinran från
riksdagens sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,
att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
proposition dels godkänt följande stat för statens veterinär bakteriologiska
anstalt att tillämpas från och med år 1916:
62
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Lön.
Kr.
Tjänst-
görings.
pennin-
gar.
Er.
Orts- till- 13 gg- Kr.
Summa.
Kr.
5,000
2,500
—
7,500
2,400
1,600
—
; 4,000
—
—
—
3,000
700
350
150
1,200]
700
350
150
1,200J
900
450
150
1,500
—
—
—
3,500
—
—
3,500
1,300
16,000
—
—
—
42,700
1 föreståndare
1 laborator.
1 assistent, arvode
kvinnligt biträde
d:o d:o
1 vaktmästare
Till tillfälliga biträden och vikariats''
ersättningar ...................:..
renhållning m. m...............
Till fraktkostnad för insända
djur ävensom till
brukningsartiklar,
tiomanslag
reagentier,
Summa
f Efter fem år kan lönen
| höjas med 600 kronor.
(Efter fem år kan lönen
höjas med 500 kronor
Ioch efter tio år med
ytterligare 500 kronor.
f Efter fem år kan arvodet
] höjas med 400 kronor.
(Efter fem år kan lönen
höjas med 200 kronor
(och efter tio år med
ytterligare 200 kronor.
f Efter fem år kan lönen
] höjas med 100 kronor.
Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri hostad jämte bränsle, skall, så länge
denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
dels godkänt, följande villkor och bestämmelser för åtnjutande
av de i staten för statens veterinärbakteriologiska anstalt upptagna
avlöningsförmåner, nämligen:
att innehavare av ordinarie befattning vid statens veterinärbakteriologiska
anstalt skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande
förändrad organisation av anstalten eller eljest i allmänhet kan varda
stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest anstaltens ställning
så förändras, att densamma ej längre kan anses såsom självständig institution,
eller därest vissa ifrågavarande institution tillhörande göromål
63
Riksdagens skrivelse Nr 9.
överflyttas till annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av
den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad
arbetsordning sköta de göromål, som anförtros honom, eller, efter Kungl.
Maj:ts förordnande, tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen
överlämnas;
att med ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt icke må
förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
att med ordinarie befattning vid anstalten ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk
eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat
såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej,
vad angår föreståndaren, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av
annan befattning vid anstalten, medicinalstyrelsen, uppå därom gjord
framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning
ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten,
finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare
bibehållas;
att innehavare av ordinarie befattning vid anstalten icke äger att
utan medgivande av den myndighet, varunder anstalten lyder, mot betalning
åtaga sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom anstaltens
verksamhetsområde, eller utöva annan enskild veterinärpraktik;
att laboratorn vid anstalten skall vara skyldig att tills vidare och
intill dess annorledes må varda i vederbörlig ordning bestämt bestrida
jämväl undervisningen i bakteriologi vid veterinärhögskolan;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola
för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som
uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att
den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,
tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra
särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring
eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas
att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket
av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras
eller eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han
64
Riksdagens skrivelse Nr 9.
avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit
tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;
att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller
tagen i häkte, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för ämbetsresor eller
för beredande av semester, befattningshavare av lägre grad skall vara
skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid anstalten, bestrida
densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och
samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar,
åtnjuta vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna
tjänstgöringspenningar men eljest däremot svarande belopp;
att i fråga om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss
tids fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord
bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande
av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år,
på samma villkor;
under iakttagande vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit
uppnådd; börande föreståndare, laborator och vaktmästare därvid tillgodoräknas
den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till befattningen;
att, därest kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande
är anställt vid ifrågavarande anstalt och befordras till ordinarie
biträde vid anstalten från samma tidpunkt, omedelbart före sin befordran
mot fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet
därstädes, biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna
sig till godo den tid, biträdet utfört sådant arbete vid anstalten;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänsteålder, som
berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göro
-
65
Riksdagens skrivelse Nr 9.
målens behöriga gång, åtnjutas av föreståndaren under en och en halv
månad, av laboratorn och de kvinnliga biträdena en var under en månad
samt av vaktmästaren under femton dagar;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg, där sådant förekommer,
utgå till månadens slut;
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares
rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraft-,
trädande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,
vid tillträdet till befattningen stadgat;
att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta
sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i
extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för
bestyr i sammanhang därmed; samt
att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare
skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna
varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla
för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda
biträdesbefattningar;
dels ock å ordinarie stat under riksstatens nionde huvudtitel uppfört
ett anslag till statens veterinärbakteriologiska anstalt till belopp av
42,700 kronor.
Tägnnderhållet och skjuts väsendet.
77:o) Under punkt 78 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att höja förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet
på landet från 1,250,000 kronor med 100,000 kronor till 1,350,000 kronor.
Under nionde huvudtiteln är å ordinarie stat uppfört ett förslagsanslag,
»bidrag till vägunderhållet på landet», vilket är avsett till gäldande
av den enligt 60 § väglagen på staten belöpande andel av kostnaden
för detta ändamål.
Anslaget utgjorde från år 1895, då väglagen trädde i tillämpning,
600,000 kronor. Det höjdes vid 1906 års riksdag till 1,000,000 kronor
med anledning av dels de i lagen den 20 juni 1905 meddelade förändrade
bestämmelser, som medförde ökning av statsbidraget, och dels den omständigheten,
att anslaget redan förut visat sig för lågt. År 1911 höjdes
Bihang till riksdagens ''protokoll 1915. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 9
66
Riksdagens skrivelse Nr 9.
anslaget till 1,150,000 kronor och år 1913 till 1,250,000 kronor, med
vilket belopp anslaget även är upptaget i innevarande års riksstat.
Enär erfarenheten utvisat, att anslaget även efter sistnämnda
höjning torde för framtiden vara alltför lågt i betraktande av den tendens
till ökning, utgifterna från detsamma äga på grund av intagandet
av nya vägar samt höjda uppskattningar av underhållskostnaden, har
departementschefen ansett sig nödsakad nu ifrågasätta ytterligare höjning,
för att icke utgifterna från anslaget för år 1916 antagligen skola alltför
mycket överskrida anslagets belopp.
Utgifterna från anslaget hava utgjort:
år 1909.
» 1910.
» 1911.
» 1912.
» 1913.
kronor 1.244,654
» l''238,510
» 1,261,507
» 1,247,655
» 1,357,657.
Det har synts departementschefen härav framgå, att anslagsbehovet
för år 1916 åtminstone icke kan beräknas lägre än till 1,350,000
kronor.
Då nödvändigheten av ifrågavarande anslags höjning till det föreslagna
beloppet blivit styrkt, har riksdagen höjt förslagsanslaget till bidrag
till vägunderhållet på landet från 1,250,000 kronor med 100,000
kronor till 1,350,000 kronor.
78:o) Under punkten 79 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att å extra stat för år 1916 anvisa för bestridande av statsverkets
andel i kostnaden för vägdelniugar såsom förslagsanslag 25,000 kronor.
Med anledning av stadgandet i 84 § av lagen angående väghållningsbesvärets
utgörande på landet den 23 oktober 1891 därom att, då
vägdelning enligt samma lag äger rum första gången, halva kostnaden
därför skall bestridas av statsverket, har riksdagen, på grund av Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställningar, för tiden från och med år 1895
årligen på extra stat till bestridande av statsverkets andel i kostnaden
för vägdelningar anvisat förslagsanslag, vars belopp uppgått för varje
år till och med år 1910 till 50,000 kronor samt för vart och ett av åren
1911—1915 till 35,000 kronor.
Då utgifterna från detta anslag visat tendens till minskning i mån
som nya vägdelningar på grund av nämnda lag hunnit genomföras i
landet, har departementschefen funnit en minskning av anslaget kunna
utan olägenhet äga rum. Utgifterna från anslaget hava utgjort:
Riksdagens skrivelse Nr 9.
67
år 1909...
» 1910...
» 1911...
b 1912...
» 1913..
........ kronor 54,743
» 42,149
» 36,235
» 13,390
» 9,549
Under år 1914 syntes utgifterna visserligen ånyo ökats, i det att
de till och med november månad utgjort 28,118 kronor, men denna ökning
måste betraktas såsom tillfällig. Någon betänklighet att för år 1916
nedsätta anslaget, som ju borde bibehålla förslagsanslags natur, till 25,000
kronor, har departementschefen ansett icke föreligga.
Riksdagen har å extra stat för år 1916 anvisat för bestridande av
statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar såsom förslagsanslag
25,000 kronor.
79:o) På grund av Eders Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning
har riksdagen i likhet med vad skett under vart och ett av
åren 1907—1915, till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt
å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 150,000 kronor.
80:o) Under punkt 81 av förevarande huvudtitel har Eders Kung!.
Magt föreslagit riksdagen att höja förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader
från 250,000 kronor med 50,000 kronor till 300,000
kronor.
Då utgifterna från det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
»bidrag till skjutsentreprenader» visat benägenhet att överskrida
dess i staten upptagna belopp, och det vore all anledning antaga, att
detta komme att, därest anslaget icke ytterligare ökades, i än högre
grad bliva fallet, sedan den av riksdagen år 1911 godkända och av
Kung!. Maj:t den 22 juni 1911 utfärdade nya stadgan om skjutsväsendet
med ingången av år 1914 trätt i tillämpning, får riksdagen, som icke
har något att erinra mot beloppet av äskade anslagshöjningen, anmäla,
att riksdagen höjt förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader
från 250,000 kronor med 50,000 kronor till 300,000 kronor.
81 :o) Under benämningen »gästgivares friheter» finnas i riksstaten
upptagna ordinarie anslag å tillhopa 19,129 kronor, därav såsom bestämt
anslag 10,830 kronor samt såsom förslagsanslag: friheter 6,635 kronor
och ersättningar 1,664 kronor.
68
Riksdagens skrivelse Nr 9.
I en till riksdagen den 30 mars 1915 avlåten proposition, nr 105,
liar Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
besluta, att de å ordinarie stat under riksstatens nionde huvudtitel under
titeln »gästgivares friheter» uppförda anslag å tillhopa 19,129 kronor
skola från och med år 1916 uteslutas ur riksstaten.
Såsom av utredningen i ärendet framgår, äro de under anslagstiteln
»gästgivares friheter» upptagna anslag icke längre behövliga för
sitt ändamål och böra därför ur riksstaten uteslutas. På grund härav
har riksdagen givetvis icke något att erinra mot förevarande framställning,
varför riksdagen beslutat, att de ä ordinarie stat under riksstatens
nionde huvudtitel under titeln »gästgivares friheter» uppförda anslag å
tillhopa 19,129 kronor skola från och med år 1916 uteslutas ur riksstaten.
.Fattigvård.
82:o) Under punkt 82 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att medgiva, att dels de kostnader, som enligt den med Danmark och Norge
den 26 maj 1914 avslutade fattigvårdskonvention uppkomma för fattigvård
här i landet åt dansk eller norsk undersåte eller för hans hemsändande
till hemlandet och som icke skola ersättas av hemlandet, dels
ock sådan ersättning, som enligt samma konvention skall från Sverige
utgivas för i Danmark eller Norge lämnad fattigvård åt svensk undersåte,
må från och med år 1915 gäldas av förslagsanslaget till fattigvården
i allmänhet.
Av vad i ärendet förekommit anser riksdagen till fullo bestyrkt
lämpligheten av att nu ifrågavarande kostnader såväl för fattigvård som
hemsändande gäldas av statsverket och bestridas från förslagsanslaget
till fattigvården i allmänhet. I följd härav böra ej heller de kostnader
för hemsändning, som utgå från det under andra huvudtiteln uppförda
anslaget till fångars vård och underhåll, längre gäldas från samma
anslag. I likhet med departementschefen anser ock riksdagen det mindre
lämpligt bestämma, att utgifternas bestridande från fattigvårdsanslaget
skall ske endast tillsvidare, då ju intet hindrar att i framtiden härutinnan
vidtages ändring i sammanhang med fattigväsendets slutliga ordnande.
Då riksdagen således icke har något att erinra mot förevarande
framställning, som icke ansetts kräva någon höjning av ifrågavarande
69
Riksdagens skrivelse Nr 9.
förslagsanslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit, att dels de
kostnader, som enligt den med Danmark och Norge den 26 maj 1914
avslutade fattigvårdskonvention uppkomma för fattigvård här i landet
åt dansk eller norsk undersåte eller för hans hemsändande till hemlandet
och som icke skola ersättas av hemlandet, dels ock sådan ersättning,
som enligt samma konvention skall från Sverige utgivas för i Danmark
eller Norge lämnad fattigvård åt svensk undersåte, må från och med
år 1915 gäldas av förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet.
83:o) I anledning av Eders Kungl. Majrts därom under punkt 83
gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för åren
1914 och 1915, till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet å extra
stat för år 1916 anvisat ett anslag av 17,000 kronor, därav 3,000 kronor
såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård.
Diverse.
84:o) Under punkten 84 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1916 till anordnande
av jordförmedlings by råer för egnahemsrörelsen använda vad
som vid utgången av år 1915 kan kvarstå oanvänt å anslaget för detta
ändamål.
I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra
stat för vart och ett av åren 1912—15 anvisat anslag av 20,000 kronor
till anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen.
Då i statsrådsprotokollet meddelats, att behållningarna å anslagen
till ifrågavarande ändamål för åren 1913—1915 med säkerhet förslå till
täckande av statsbidragsbebovet för år 1916 och något nytt anslag
därför icke synts behövligt, har riksdagen medgivit, att Eders Kungl.
Maj:t må under år 1916 till anordnande av jordförmedlingsbyråer för
egnahemsrörelsen använda vad som vid utgången av år 1915 kan kvarstå
oanvänt å anslaget för detta ändamål.
85:o) 1 en inom riksdagen väckt motion har hemställts att riksdagen
ville dels i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t
måtte vidtaga och, där riksdagens medverkan påkallas, föreslå riksdagen
sådana åtgärder, som kunna vara ägnade att under statsmaktens hägn
bereda effektiv rättshjälp för skyddande av de på rekognitionshemman
och under bruk skatteköpta hemman befintliga och förutvarande åbors
70
Riksdagens skrivelse Nr 9.
och lägenhetsinnehavares rättigheter, dels ock redan nn å extra stat
anvisa ett anslag av 15,000 kronor att för ändamålet ställas till Kungl.
Maj:ts förfogande.
I anledning av nämnda motion har riksdagen å extra stat för år
1916 anvisat ett anslag av 15,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts
förfogande för att i mån av skedd utredning rörande de på rekognitionsskogshemmanen
och de under bruk skatteköpta hemmanen befintliga
och förutvarande åbors och lägenhetsinnehavares rättigheter av Kungl.
Mai:t användas till beredande av rättshjälp åt sådana obemedlade och
mindre bemedlade åbor och lägenhetsinnehavare, vilkas anspråk på
grund av förenämnda utredning och i övrigt förekommande omständigheter
anses skäligen böra påkalla rättslig prövning inför domstol eller
annan behörig myndighet.
86:o) Vidare får riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
därom under punkt 85 gjorda framställning anmäla, att riksdagen, i
likhet med vad skett för vart och ett av åren 1913—1915,
dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 kan kvarstå oanvänt
å anslaget till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom
lokalundersökningar må under år 1916 användas för enahanda ändamål,
dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1916 anvisat ett
anslag av 25,000 kronor.
87:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt
86 gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för innevarande
år, å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 29,000 kronor
att av Eders Kungl. Maj:t användas till befrämjande av avsättningen i
främmande länder av alster av svenska lantbruket och dess binäringar
samt fiskerinäringen.
88:o) Under punkten 87 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att medgiva, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå
oanvänt å anslaget till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande
uti internationella lantbruksinstitutet i Rom må under år 1916 användas
för enahanda ändamål.
Då på grund av behållningen från föregående års anslag för ifrågavarande
ändamål något nytt anslag för år 1916 icke erfordras, har
riksdagen medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå
oanvänt å anslaget till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande
Riksdagens skrivelse Nr 9. 71
uti internationella lantbruksinstitutet i Rom må under år 1916 användas
för enahanda ändamål.
89:o) Under punkten 88 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att i avbidau på den proposition angående anvisande av anslagtill
organisationsbidrag till centralföreningar för jordbrukskredit, som
Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för nämnda ändamål
å extra stat för år 1916 beräkna ett anslag av 10,000 kronor.
Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen å extra
stat för år 1916 under nionde huvudtiteln beviljat ett förslagsanslag å
10,000 kronor till statsbidrag åt föreningar för beredande av driftkredit
åt idkare av mindre jordbruk.
90:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 89 föreslagit riksdagen,
att till täckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,
anvisa å extra stat för år 1916 ett anslag av 173,419 kronor.
Till täckande av omförmälda av statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter har riksdagen å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av
173,419 kronor.
91:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkten 90 vidare föreslagit
riksdagen att höja förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,
ved in. in. från 60,000 kronor med 40,000 kronor till 100,000 kronor.
Då ifrågavarande anslagsbelopp alltför mycket understiger de
normalt påräkneliga utgifterna från anslaget och riksdagen icke har
något att anmärka mot storleken av den begärda anslagsökningen, har
riksdagen höjt förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved
m. in. från 60,000 kronor med 40,000 kronor till 100,000 kronor.
92:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 91 föreslagit
riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet
över finansärenden den 14 januari 1915 angivna grunder, av extra lönetillägg
för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte vid under
jordbruksdepartementet lydande verk och stater, å extra stat för år 1916
anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av 5,000 kronor.
Liknande framställningar hava av Eders Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
gjorts beträffande andra departement underlydande verk
och stater.
I anledning härav har riksdagen, jämlikt redan fattat beslut, för
beredande av extra lönetillägg för innevarande år åt en del statstjänste
-
72
Riksdagens skrivelse 1Vr 9.
män och betjänte under andra huvudtiteln på extra stat för år 1916
anvisat särskilt förslagsanslag, att utbetalas enligt de i ovannämnda
statsrådsprotokoll angivna grunder.
I anledning av Eders Kungl. Mapts under ifrågavarande punkt av
statsverkspropositionen gjorda framställning och i överensstämmelse med
vad riksdagen sålunda beslutat, har riksdagen, i överensstämmelse med
vad för innevarande år skett, för beredande, i enlighet med de i
statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 januari 1915 angivna
grunder, av extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän
och betjänte vid under jordbruksdepartementet lydande verk och stater
å extra stat för år 1916 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av
5,000 kronor.
93:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för
innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.
Maj:t icke föreslagit annan förändring, än att till jämnande av huvudtitelns
slutsumma föreslagits en höjning å det ordinarie förslagsanslaget
till bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp
32,120 kronor med 49 kronor till 32,169 kronor.
Riksdagen får härigenom för Eders Kungl. Magt tillkännagiva, att
samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som här ovan icke
blivit särskilt omförmälda, för år 1916 fastställts till samma belopp som
uti innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget till bestridande
av tryckningskostnader gjorts den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns
slutsumma är erforderlig.
Stockholm den 25 maj 1915.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 9.
73
Tabell över anslagen under riksstatens nionde huvudtitel.
Jordbruksdepartementet.
Ordinarie
Extra
1 Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
ö.
Kronor
ö. i Kronor "6.
Kronor
Ö.
A. Departementet.
1
Departementschefen.................................
17,000 —
2
Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts
kansli ................................................
59,300,—
3
Provisorisk lönereglering för departementet,
förslagsanslag....................................
6,760
—
4
Till avlönande av en extra kanslisekreterare
i
inom departementet..............................
i
5,050
— ]
5
Till arvode åt extra föredragande inom de-
1
partementet m. m...............................
4,000
1
3 a
3 b
3 C
Säger för departementet
B. Lantbruksstyrelsen.
Lantbruksstyrelsen ..............................
C. Lanthushållningen.
Befrämjande i allmänhet av jordbruk och
lantmannanäringar ...........................
Lantbruksingenjörer och deras biträden
Undervisningsanstalter:
Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäriugar:
Bestämt anslag
Lantbruksinstituten
m. m. 432,950: —
Förslagsanslag :
Till understöd åt lantmannaskolor
150,000: —
Till understöd
åt lanthushållsskolor
36,000: — 186,000:_
Bihang till riksdagens protokoll 1915.
76,300
—
15,810
—I
79,900
1
332,4501-
101,900;-
618,9501—
14 saml. 9 höft. (Nr 9.)
10
74
Riksdagens skrivelse Nr 9.
1
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
1
1 Kronor
!
i ..
i
Kronor
Ö.
4
Till elektrisk anläggning vid lantbruks-
institutet vid Ultima .......................
10,000
|-
5
Till undervisningsmateriel för lantbruks-
och mejeriinstitutet vid Alnarp ........
3,000
—
6
Till bovbeslagsskolan vid Alnarp ........
3,500
—
7
Till utbildningskurser för kontrollassis-
tenter ............................................
14,800
—
8
Bidrag till anställande av jordbrukskonsu-
lenter .............................................
62,500
''-
9
Bidrag till anställande av vandringsrättare
36,000
—
10
Till utbildande av en stipendiat i boskaps-
skötsel och mejerihushållning m. m. ...
1,500
—
11
Statsbidrag åt Fredrika Bremer förbundets
lanthushållningsskola vid Rimforsa föl
utbildande av lärarinnor ..................
8,000
—
12
Statsbidrag åt fackskolan för huslig eko-
nomi i Uppsala för utbildning av lära-
rinnor i lanthushållning å skolans lånt-
gård Brogård...................................
5,500
Hästaveln:
13 a
Hästavelns förbättrande:
Reservationsanslag ......... 249,400: —
Förslagsanslag:
| 13 b
Friheter ..................... 1,070: —
250,470
—
1 14=
Till extra personal vid Flyinge hingsldepå
4,630
_
15
Åtgärder för inhemska häststammar ......
17,000
—
Boskapsskötsel m. m.:
16
Till förekommande och hämmande av
smittosamma sjukdomar bland hus-
djuren, förslagsanslag .....................
50,000
—
17
Till arvode åt en statsinspektör över
köttkontrollen .................................
5,600
_
18
Till kostnader vid karantänsanstalten i
Haparanda för husdjur .....................
750
—
19
Bidrag till kostnader för avelscentra för
nötboskap .......................................
17,000
_
20
Till främjande av niitboskapsaveln inom
Norrbottens län ..............................
5,000
_
21
Till förekommande och hämmandeav tuber-
kelsjukdomar hos nötkreaturen .........
75,000
—
22
Till åtgärder för höjande av landets svinavel
40,000
—
23
Till tjäderläavelns befrämjande ............
20,000
—
24
Till fortsatt uppehållande av maskin- och
redskapsprovningsanstalterna vid Ultima
och Alnarp ....................................
Kemiska stationer m. m.:
25
Bidrag iill underhåll av åtta kemiska
stationer för jordbrukets och näringarnas
behov .............................................[
48,000
—
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor ö. Kronor ö.
618,950
250,470
50,000
144,800
21,630;
163,350
21,000
Riksdagens skrivelse Nr 9.
75
Ordinarie
Extra
Ordinarie ! Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor I ö.
Kronor
Ö.
Kronor
ö Kronor
Ö.
26
Bidrag till underhåll av en för övre Norr-
land avsedd kemisk-växtbiologisk anstalt
inom Norrbottens län........................
13,750
—
61,750
—
27
Till understöd åt svenska mosskulturföre-
ningen...........................................
50,000
—
Befrämjande av fröodlingen:
28
Till understöd åt frökontrollanstalter......
10.000
—
29
Bidrag till åtgärder för befordrande av
den inhemska odlingen av frö utav vall-
växter och foderrotfrukter ...............
20,000
—
30
Till anställande av eu statskonsulent i
fröodling.........................................
6,500
—
31
Sveriges utsädesförening .....................
66,000
—
102,500
—
Mindre jordbruket :
32
Till åtgärder för höjande av det mindre
1
jordbruket ......................................
120.000
—
33
Till anställande av en statskonsulent för
det mindre jordbruket .....................
6,500
—
34
Bidrag till åtgärder för främjande av
ordnad bokföring vid mindre jordbruk,
förslagsanslag...............................
15,000
141,500
—
3 o
Till ökat statsbidrag till fortgående smör-
provningar m. m...............................
16.000
—
Vattenavtappningar in. m. :
3 6
Norrländska avdikningsanslaget ............
1,500.000
Torvtillgångarnas tillgodogörande:
37
Till åtgärder för tillgodogörande av den
i landets torvmossar befintliga tillgång
på bränntorv, torvströ m. m.............
100,000
—
38
Till anställande av en förste torvingenjör,
tre torvingenjörer och en torvassistent
27,000
—
39
Till personligt ålderstillägg åt torvingen-
jören T. G. T. Björkman .................
500
—
40
Till upprätthållande av en torvskola......
7,000|—
134,500
Husslöjden:
41
Befrämjande av husslöjden ..................
25,000
—
42
Till anställande av en andre instruktör i
husslöjd och personligt ålderstillägg till
andre instruktören Jonas Wallander ...
3,500
—
43
Till lindring av fraktkostnader vid transport.
å järnväg av kalk. kalkstensmjöl och
märgel för jordbrukets behov, förslags-
anslag................................................j
450,000
—
Säger för lanthushållningen
1,378,770
—j2,810,530
—
D. Jfiskeriväsendet.
Fiskerinäringens understöd ....................
Bidrag till undervisningskurser i navigation
ra. ra. för bohuslänska fiskare..............
111.000 -
1,400
76
Riksdagens skrivelse Nr ,9.
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Ordinarie
anslag
Extra
anslag
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
18,500
—
30,100
36,000
! 5,200
-
71,300
_
6,000
—
33,000
620,000
—
111,000
—
750,200
—
B
s
Till understöd åt södra Sveriges fiskeriför
ening
........................................
Hydrografisk-biologiskahavsundersökningar:
Till hydrografisk-biologiska undersökningar
av de Sverige omgivande haven
nr. m............................................
» underhålls- och driftkostnad för fartyget
Skagerak..............................
» försäkring av fartyget Skagerak......
Till underhålls- och driftkostnad för fartyget
Eystrasalt ................................
» stationerande under vintern 1915—1916
av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster
för åstadkommande av ordning och skydd
vid fiskets bedrivande ........................
» ulförande av vissa fiskehamnar .......
Säger för fiskeriväsendet
E. Skogsväsendet.
-
Skogsunder visning m. m.:
1
Till skogshögskolan och statens skogs-
försöksanstalt .................................
185,400
—
2
Skogsundervisning och skogshushållning
i allmänhet .................................
.102,000
—
Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna
och Sårna socken ...........................
170,000
—
4
Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens
och Norrbottens läns kustland ..........
102,400
—
5
Till skogsodlingens befrämiande............i
100,000
6
Bidrag till uppehållande av skogsvårds-
styrelsernas verksamhet.....................i
67,500
7
Reglering av flottleder ...........................j
Säger för skogsväsendet
F. Lantmäteriväsendet.
Lantmäteristaten:
1
Lantmäteristaten ...........................
536,400
2
Till lantmäteriundervisningen .. ...........
''
36,300
a
Till bestridande av kostnader för vissa
av distriktslantmätare företagna tjäll-
steresor m. m., förslagsanslag .........
30,000
4
Till uppläggande av nya registratur och
arkivens ordnande i lantmäterikontoren
i länen ................................. ........
15,000
5
Till skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen
18,000
6
Försöksanstalt för fotomekanisk reproduk-
tion av lantmäterikartor ..................
10,000
559,8001 —
167,500!- 200,0001
559,800|—| 367,500|—
536,400;—
109,300
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 9.
it
1
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
ö.
Kronor
ö.
ICronor
Ö.
Kronor
ö. 1
7
Skiften och avvittringar, förslagsanslag ...
63,000
8
IJttlyttningshjälp efter skiften, förslagsan-
|
slag...................................................
50,000
—
Säger för lantmäteriväsendet
649,400
-
109,300
—1
G. Rikets allmänna kartverk.
Rikets allmänna kartverk:
Bestämt anslag:
Till avlöningar...............................
Förslagsanslag ;
Till ålderstillägg ..........................
Beser vationsansl ag:
Till kartarbeten m. m.....................i 144,300; —
Till namngranskning för likets allmänna;
kartverks behov ................................I
167,920’—
28,580 —
340,800
Säger för rikets allmänna kartverk;.
H. Geologiska och hydrografiska i
undersökningar.
Sveriges geologiska undersökning:
Sveriges geologiska undersökning .........
Till Sveriges geologiska undersöknings
fältarbeten samt utgivande av kartor
m. m............................................
101,530
Till expenser för Sveriges geologiska undersökning
....................................
Hydrografiska undersökningar:
Till uppehållande av verksamheten vid
den hydrografiska byrån samt för verkställande
av hydrogeologiska specialundersökningar
..............................
Säger för geologiska och hydrografiska
undersökningar
I. Veterinärväseudet.
Veterinärundervisningsanstalter :
Veterinärundervisningen.....................
Statens veterinärbakteriologiska anstalt
Veterinärstaten:
Bestämt anslag:
Länsveterinärer och veterinärstipendiater
Förslagsanslag :
Distriktsveterinärers avlönande .........
31,500
8.800
340,8001—|
3,000|-
3,00Ö|-
101,530 -
40,300|—
62,900j —
179,000
42,700
86,500
146,000
101.530’—
221,700
232,500
Säger för veterinärväsendetj.................................( 454,200
103,2001—
—\
78
Riksdagens skrivelse Nr 9.
Ordinarie
Extra
Ordinarie
Extra
anslag
anslag
anslag
anslag
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
Kronor
ö.
Kronor
Ö.
1,350,000
—
25,000
150,000
—
1,350,000
—
175,000
—
354
25
—
379
j
i
300,000
—
.................................
1,650,379
—
175,000
—
9,564
350,000
—
17,000
—
.................................
359,564
—
17,000
—
100,000
>
4,500
—
20,000
—
38,000
—
15,000
—
! t
2,100,000
25,000
—
i
29,000
—
10,000
—
4 a
4 b
J. Vägunderhållet och skjutsväsendet.
Vägunderhållet:
Bidrag till vägunderhållet på landet, fö:
slagsanslag ..................................
Till bestridande av statsverkets andel
kostnaden för vägdelningar, förslags
anslag......................................
Till understöd åt synnerligt betui
väghållningsdistrikt....................
Färjor och färjkarlar:
Bestämt anslag ..........................
Förslagsanslag:
Friheter ...................................
Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag
.........................................
K. Fattigvård.
Fattigvården i Stockholm och 1c
Fattigvården i allmänhet, först
Svenska fattigvårdsförbundet
Säger för fattigvård
L. Diverse.
Alderstillägg, förslagsanslag
anslag............................................
Odlingshjälp till innehavare av skogs!
och odlingslägenheter å kronomark i
sex nordligaste länen, förslagsanslag
Belöningar för rovdjurs dödande, förslags
anslag.........................................
Till rättshjälp åt åbor ....................
medel
gifter genom lokalundersökningar ..
Till befrämjande av avsättningen i främ
mande länder av alster av svenska
bruket och dess binäringar samt fi
näringen......................................
jordbrukskredit, förslagsanslag
Riksdagens skrivelse Nr 9.
79
10 Till täckande av åtskilliga av statskontoret
förskottsvis bestridda utgifter ...............
11 Rese- och traktamentspenningar, förslags-
anslag .........................................
12 Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., för-
slagsanslag .......................................
13 Extra utgifter, reservationsanslag............
14 Extra lönetillägg för år 1915, förslagsanslag
15 Tryckningskostnader, förslagsanslag.........
Ordinarie
anslag
1
Extra | Ordinarie
anslag anslag
Extra
anslag
Kronor
»■
Kronor
ö.
Kronor
150.000
100.000
10,000
32,198
ö.
Kronor
173,419
5,000
ö.
_
Säger för diverse
2,554,698]—] 257,419
-
Summa].................................|8,316,341]—14,608,959
—
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.