Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1915-05-25 · 79 sidor, varav 77 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 77 av 79 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1915:9, Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1

Nr 9.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1915.

Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1915.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 1, 48, 52, 53, 63 och 64 samt

memorial nr 55 och 70.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna å riksstatens nionde huvudtitel,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.

Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att till

provisorisk lönereglering för befattningshavare i jordbruksdepartementet,

i enlighet med de i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunder och på de

däri förordade villkor, å extra stat för år 1916 bevilja ett förslagsanslag

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 saml. 9 höft. (Nr 9.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 9.

av 6,760 kronor, varav högst 162 kronor 50 öre finge användas till

höjning av vikariatsersättning under semester.

Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

har departementschefen, under åberopande av vad chefen

för justitiedepartementet samma dag till statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört i avseende å grunderna för dessa lönetillägg

ävensom villkoren för deras åtnjutande och de föreskrifter, som böra

iakttagas vid utbetalningen av desamma, meddelat, att beträffande registratorns

i jordbruksdepartementet sportelinkomster icke inträffat någon

sådan förändring, att desamma borde beräknas överstiga 500 kronor.

Under erinran att riksdagen beträffande annat statsdepartement

bifallit liknande framställning som nu förevarande, får riksdagen anmäla,

att riksdagen till provisorisk lönereglering för befattningshavare

i jordbruksdepartementet, i enlighet med de enligt statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden den 14 januari 1915 tillstyrkta grunder

och på däri förordade villkor, å extra stat för år 1916 beviljat ett förslagsanslag

av 6,760 kronor, varav högst 162.5 0 kronor må användas

till höjning av vikariatsersättning under semester.

2:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 2 av

denna huvudtitel föreslagit, har riksdagen, i likhet med vad skett för

vart och ett av åren 1911—1915, för avlönande av en kanslisekreterare

inom jordbruksdepartementet å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag

av 5,050 kronor, varav 1,600 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten 3

framställda förslag har riksdagen vidare, i likhet med vad för åren

1911—1915 ägt rum, för beredande av arvode åt extra föredragande

inom jordbruksdepartementet m. m. å extra stat för år 1916 anvisat ett

anslag av 4,000 kronor.

liantlmshållniiigeii.

4:o) Under punkt 4 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t vidare föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad vid utgången

av år 1915 må kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln »befrämjande

i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar» upptagna anslag till

understödjande av premiering av nötboskap, må under år 1916 användas

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 9.

för enahanda ändamål, dels ock, vid bifall härtill, minska ifrågavarande

anslag, nu 160,000 kronor, därav 70,000 kronor skola användas för

tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening, med 80,000 kronor till

80,000 kronor, därav 70,000 kronor skola användas för tilläggspris för

tjurar, tillhörande tjurförening, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest

under året sistnämnda belopp ej skulle behöva i sin helhet eller till

någon del tagas i anspråk för detta ändamål, anvisa det sålunda

tillgängliga beloppet för andra till nötboskapspremieringen hörande

ändamål.

Under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar»

finnes upptaget ett särskilt anslag till understödjande

av premiering av nötboskap, från vilket anslag bidrag utgå till hushållningssällskap

med belopp, som för varje sällskaps område icke må

överstiga vad sällskapet eller landstinget, vart för sig eller i förening,

tillskjuter för samma ändamål. Detta anslag har småningom höjts,

senast vid 1914 års förra riksdag, då beloppet bestämdes till 160,000

kronor, därav högst 70,000 kronor skola användas för tilläggspris för

tjurar, tillhörande tjurförening, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest

sistnämnda belopp i sin helhet eller till någon del under något år ej

skulle behöva tagas i anspråk för detta ändamål, anvisa det sålunda

tillgängliga beloppet för andra till nötboskapspremieringen hörande ändamål.

Från anslaget må även användas erforderligt belopp till fortsatt

utgivande av en riksstambok över ayrshireboskap.

Föredragande departementschefen har ansett, att vid anslagets fördelning

för innevarande år en inskränkning i dess disposition skulle

kunna vidtagas, varigenom en besparing å omkring 40,000 kronor

komme att uppstå å anslaget. På grund av de indragningar, som enligt

departementschefens åsikt jämväl för år 1916 utan allt för svåra olägenheter

kunde äga rum, skulle anslaget jämväl för sistnämnda år kunna

tillfälligtvis minskas med detta belopp. På grund av den betydelse,

statsbidragen till tjurar, tillhörande tjurförening, äga för nötboskapsaveln

borde de indragningar, som komme att äga rum vid anslagets

disposition, icke drabba den del av anslaget, som vore avsedd till dylika

statsbidrag, utan anslagets övriga del.

Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot förevarande

framställning, har riksdagen

dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt

å det under anslagstiteln »befrämjande i allmänhet av jordbruk och

lantmannanäringar» upptagna anslag till understödjande av premiering

av nötboskap, må under år 1916 användas för enahanda ändamål;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels ock minskat ifrågavarande anslag, nu 160,000 kronor, därav

70.000 kronor skola användas för tilläggspris för tjurar tillhörande tjurförening

med 80,000 kronor till 80,000 kronor, därav 70,000 kronor

skola användas för tilläggspris för tjurar, tillhörande tjurförening, med

rätt för Kungl. Maj:t att, därest under året sistnämnda belopp ej skulle

behöva i sin helhet eller till någon del tagas i anspråk för detta ändamål,

anvisa det sålunda tillgängliga beloppet för andra till nötboskapspremieringen

hörande ändamål.

På grund av detta beslut har anslagstiteln i sin helhet minskats

med motsvarande belopp av 80,000 kronor eller från 412,450 kronor

till 332,450 kronor.

5:o) Under punkt 5 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen, att dels höja den i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp upptagna anslagspost »extra lärare, arvoden» från

8.000 kronor med 950 kronor till 8,950 kronor, i följd varav statens

slutsumma kommer att höjas med 950 kronor och uppgå till 91,400

kronor, dels ock höja det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jordbruk och lantmannanäringar» uppförda anslag till nämnda institut

från 85,450 kronor med 1,450 kronor till 86,900 kronor.

Den av riksdagen år 1911 för lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp fastställda staten med däri vid 1914 års riksdag vidtagen ändring

genom höjning av anslagsposten »till institutets övriga utgifter» slutar

på 90,450 kronor. Då emellertid det antagits, att bostadsförmån skulle

kunna beredas samtliga tio i staten upptagna ordinarie lärare och dessa

på grund härav skulle enligt anmärkning vid staten vidkännas en var

avdrag å lönen med 500 kronor, har anslaget upptagits 5,000 kronor

lägre än statens slutsumma och alltså allenast till 85,450 kronor.

I staten ingår en anslagspost å 8,000 kronor till arvoden åt extra

lärare. Från sistnämnda anslagspost utgår bland annat arvode till en

kamrerare. Denne befattningshavare har enligt 58 § i institutets stadgar

den 12 augusti 1912 till uppgift, bland annat, att omhänderhava och

ansvara ej mindre för den uppbörd, som anförtros honom, än även för

bokföring och redovisning för institutets, mejeriets, trädgårdens och

hovbeslagsskolans tillgångar, inkomster och utgifter; att verkställa alla

utbetalningar för nämnda inrättningar; att undervisa samtliga institutets

lärjungar i bokhålleri; samt att mot särskild ersättning, som bestämmes ,

av styrelsen, föra egendomens räkenskaper samt meddela undervisning

i bokhålleri åt lantbruksskolans lärjungar. Kamreraren åtnjuter numera

en avlöning av tillhopa 4,000 kronor, varav 1,250 kronor från institu
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 5

tets anslagspost till arvoden åt extra lärare, 250 kronor från hovbeslagsskolan,

600 kronor från mejeriet, 600 kronor från trädgården och 1,300

kronor från egendomen.

Styrelsen för institutet har i skrivelse den 10 september 1914 bland

annat gjort framställning'' om inrättandet vid institutet av eu kassörsbefattning,

över vilken framställning lantbruksstyrelsen avgivit utlåtande.

Departementschefen har i denna fråga uttalat, att han ansåge vad

Alnarpsstyrelsen och lantbruksstyrelsen anfört angående önskvärdheten

av ökad personal för skötande av institutets och egendomens med tillhörande

institutioner och skolor kassarörelse och räkenskapsväsende

ävensom undervisningen i bokföring'' värt allt beaktande. Då den nuvarande

kamreraren hade så stor och på flera olika kurser fördelad

undervisningsskyldighet, som handlingarna utvisade, då därjämte kassarörelsen

vore av högst betydlig- omfattning samt till följd av den vidlyftiga

affärsrörelsen i mejeriet, trädgården och vid egendomen upptoge

en mängd småposter och då slutligen räkenskapernas förande torde föranleda

ett betydande arbete i synnerhet på grund därav, att varje särskild

självständig institution måste hava egna räkenskaper, funne departementschefen

behovet av arbetshjälp åt kamreraren icke kunna avvisas.

Då härtill komme den jämväl framhållna angelägenheten av effektiv

kontroll, vilken isynnerhet vid en statsinstitution måste tillerkännas framstående

vikt, ansåge departementschefen sig böra ansluta sig till förslaget

om inrättande av en kassörsbefattning med ungefärligen de föreslagna

uppgifterna.

Mot förslaget att åt innehavaren av denna befattning bereda en

sammanlagd avlöning av 3,000 kronor vore i och för sig icke något

att erinra. Endast den del av avlöningen, som borde utgå från anslag

å institutets stat, vore nu av direkt betydelse. Alnarpsstyrelsen och lantbruksstyrelsen

hade föreslagit denna andel till hälften, 1,500 kronor. Då

emellertid kassörens avlöning skulle härigenom utgå från institutet till

väsentligt större andel än som för närvarande vore fallet beträffande kamrerarens

avlöning, samt kassören likväl skulle i lika mån som kamreraren

bliva upptagen för de olika institutionernas uppbörd och räkenskaper,

varjämte han skulle ensam sköta undervisningen i bokhålleri vid de lägre

kurserna, bland andra den med egendomens medel underhållna lantbruksskolan,

under det att kamreraren skulle ombesörja motsvarande undervisning

vid den högre kursen, syntes den sålunda föreslagna fördelningen

av avlöningen vara allför ogynnsam för institutet. Ifall den nuvarande

fördelningen av kamrerarens avlöning finge anses vara ett någorlunda

riktigt uttryck för den relativa betydelsen av det arbete han utförde för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 9.

de olika institutionernas räkning, syntes det vara följdriktigast, att,

då kamreraren och kassören tillsammans skulle hava motsvarande uppgifter

som den nuvarande kamreraren ensam, sammanlagda avlöningen

för kamreraren och kassören, vilken avlöning i detta sammanhang lämpligen

kunde beräknas till 7,000 kronor, i huvudsak fördelas på ungefär lika

sätt. Efter proportionell 1,250 : 4,000 skulle institutet av den sammanlagda

avlöningen å 7,000 kronor få vidkännas ej fullt 2,200 kronor.

Efter denna beräkningsgrund skulle institutets anslag till extra lärare av

denna orsak behöva ökas med endast 950 kronor.

Vad angår den föreslagna höjningen av det ordinarie anslaget till

institutet med 500 kronor, är denna föranledd därav, att den bostadslägenhet,

som nu innehaves av adjunkten i anatomi och fysiologi, kommer

att framdeles användas för institutets mera direkta behov. På

grund härav kommer nämligen det belopp, 500 kronor, som hittills

inbesparats till följd av adjunktens bostadsavdrag, att framdeles utgå

till honom. Mot framställningen i denna del har riksdagen icke något

att invända. Då riksdagen icke heller har något att erinra mot inrättandet

av den ifrågavarande kassörsbefattningen eller mot storleken av

det till dennes avlöning från institutets anslag till »extra lärare» avsedda

beloppet, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels höjt den i staten för lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp

upptagna anslagspost »extra lärare, arvoden» från 8,000 kronor med 950

kronor till 8,950 kronor, i följd varav statens slutsumma kommer att

höjas med 950 kronor och uppgå till 91,400 kronor,

dels och höjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jordbruk och lantmannanäringar» uppförda anslag till nämnda institut

från 85,450 kronor med 1,450 kronor till 86,900 kronor.

Genom detta beslut kommer det i omförmälda anslagstitel ingående

bestämda anslag att höjas med motsvarande belopp. Härtill återkommer

riksdagen senare.

6:o) Under punkt 6 i huvudtiteln har Eders Kung!. Maj:t vidare

föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad vid utgången av år 1915

må å det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar» upptagna anslag till trädgårdsundervisningen kvarstå

oanvänt av de i detta anslag ingående, till stipendier för trädgårdsskötselns

studerande avsedda medel må uuder år 1916 disponeras för dylika

stipendier, dels ock, vid bifall härtill, minska anslaget till trädgårdsundervisningen

från 86,800 kronor med 4,800 kronor till 32,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Den här föreslagna anslagsminskningen bär sin grund i den besparing,

som beräknats kunna åstadkommas därigenom, att de 4 resestipendier,

som enligt beslut vid 1909 års riksdag skola från anslaget

till trädgårdsundervisningen utgå till personer, vilka önska utbilda sig

till trädgårdskonsidenter eller lärare i trädgårdsskötsel eller eljest förvärva

högre utbildning i trädgårdsfacket, icke komma att utdelas under innevarande

år.

Då riksdagen på grund av rådande förhållanden ej finner anledning

till erinran mot förevarande framställning, får riksdagen anmäla, att

riksdagen

dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må å det under

anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

upptagna anslag till trädgårdsundervisningen kvarstå oanvänt av de i

detta anslag ingående, till stipendier för trädgårdsskötselns studerande

avsedda medel må under år 1916 disponeras för dylika stipendier;

dels och minskat anslaget till trädgårdsundervisningen från 36,800

kronor med 4,800 kronor till 32,000 kronor.

7:o) Under punkt 7 av förevarande huvudtitel bar Eders Kungl.

Maj:t löreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad vid utgången av år

1915 må kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna ordinarie anslag till reseunderstöd

för lantbrukets studerande må under år 1916 användas förde

ändamål, för vilka anslaget varit avsett, dels ock, vid bifall härtill,

ur riksstaten utesluta ifrågavarande anslag.

Under anslagstiteln undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar

är upptaget ett ordinarie anslag av 15,000 kronor till

reseunderstöd åt personer, som ägna sig åt lantbrukets studerande.

Understöden utdelas av Kungl. Maj:t och utgå med växlande belopp

allt efter resans längd m. m. Ej heller antalet understöd är bestämt.

Understöden kunna utdelas såväl för resor inom landet som i utlandet.

Då riksdagen beträffande ifrågavarande reseunderstöd finner liknande

skäl föreligga att icke utdela desamma som i fråga om de i

nästföregående punkt omförmälda stipendier, får riksdagen anmäla, att

riksdagen

dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå

oanvänt å det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar» upptagna ordinarie anslag till reseunderstöd för

lantbrukets studerande må under år 1916 användas för de ändamål, för

vilka anslaget varit avsett;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels ock ur riksstaten uteslutit ifrågavarande anslag.

På grund av riksdagens under punkterna 5, 6 och 7 härovan

fattade beslut kommer det i anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jordbruk och lantmannanäringar» ingående bestämda anslaget, i riksstaten

för innevarande år upptaget med 451,300 kronor, att dels ökas med

1,450 kronor och dels minskas med 19,800 kronor samt alltså inalles

att minskas med 18,350 kronor till 432,950 kronor.

8:o) Under punkt 8 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t vidare

föreslagit riksdagen att godkänna följande grunder för statsunderstöd

till lantmannaskolor att tillämpas från och med läsåret 1915—1916:

Till lantmannaskola, anordnad enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen

antagna grunder, utgår, efter Kungl. Maj:ts beprövande, statsunderstöd

sålunda:

Då elevantalet i kursen uppgår till minst 15 eller, vid skola, som

förut varit i verksamhet minst tre år, då elevantalet under de tre nästföregående

läsåren uppgått i medeltal till minst 15, utgår statsunderstöd

med:

ej mindre grundanslag å 2,000 kronor än även tilläggsanslag å

högst 3,000 kronor samt för sådan kurs, vars elevantal överstiger 30,

ytterligare högst 1,000 kronor för anordnande vid kursen av parallellundervisning

i den utsträckning, lautbruksstyrelsen prövar sådan erforderlig;

dock att under de tre första åren av en skolas verksamhet må

utgå såväl grundanslag å 2,000 kronor som tilläggsanslag å högst 1,000

kronor, därest elevantalet i kursen uppgår minst till 10;

med rätt därjämte för Kungl. Maj:t att, där ej fråga är om anslag

till parallellundervisning, på grund av särskilda omständigheter bevilja

statsunderstöd, oaktat villkoren i fråga om elevantal icke äro uppfyllda;

allt under villkor i övrigt:

att inom orten tillskjutes ett belopp, som, med inräknande av elevavgifterna

från elever, vilka icke åtnjuta understöd av statsmedel för

kursens genomgående, uppgår minst till det belopp, varmed statsunderstödet

till skolan överstiger grundanslaget,

att vederbörande hushållningssällskap eller dess förvaltningsutskott

vitsordar behovet inom orten av dylik skola,

att för varje 1,000 kronor av statsunderstödet minst två frielever

eller dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta

undervisning vid kursen, i den mån de obemedlade eller mindre bemedlade

inträdesberättigade sökande, vilka anmäla sig till erhållande

av sådan förmån, samt de obemedlade eller mindre bemedlade elever

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 9.

vid kursen, vilka erhållit understöd av statsmedel till genomgående av

kurs vid lantmannaskola, uppgå till motsvarande antal,

att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Maj:t i varje särskilt

fall finner skäl föreskriva, samt

att skolan årligen avgiver berättelse om sin verksamhet.

Därest under visst läsår vid lantmannaskola hålles ytterligare en

kurs, må, under förutsättning att i den första kursen minst 50 elever

deltagit samt att i den senare kursen deltaga minst 15 elever, utgå,

utöver statsunderstödet till den första kursen:

ej mindre grundanslag å 1,000 kronor än även tilläggsanslag å

högst 1,000 kronor samt för sådan kurs, vars elevantal överstiger 30,

ytterligare högst 1,000 kronor för anordnande vid kursen av parallellundervisning

i den utsträckning, lantbruksstyrelsen prövar sådan erforderlig

;

dock med rätt för Kungl. Maj:t'' att, där ej fråga är om anslag

till parallellundervisning, på grund av särskilda omständigheter bevilja

statsunderstöd, oaktat villkoren i fråga om elevantal icke äro uppfyllda;

allt under samma villkor i övrigt, som stadgats för statsunderstöd

till den första kursen, dock att hushållningssällskapets eller dess förvaltningsutskotts

vitsord i detta fall bör avse behövligheten av den

senare kursen.

I sammanhang med förevarande framställning har riksdagen till

behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner, däri hemställts,

att riksdagen ville besluta om följande ändring av de grunder för statsunderstöd

till lantmannaskolor från och med läsåret 1915 —1916, som

Eders Kungl. Maj:t i sin förevarande proposition förelagt riksdagen:

Till---

— — — sålunda:

Då

— — — med:

e.j

— — — erforderlig;

dock — — —

---10;

med — — —

—--uppfyllda;

allt under villkor i övrigt:

att inom orten tillskjutes ett belopp, som med inräknande av elevavgifterna

uppgår minst till det belopp, varmed statsunderstödet till

skolan överstiger grundanslaget;

att — —

---— — skola,

att — —

- — — — — antal,

att — —

- — — — — samt,

att — —

- — — — — verksamhet.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Därest under visst läsår vid lantmannaskola hålles ytterligare eu

kurs, må, under förutsättning att i den första kursen minst 40 elever

deltagit — — — — — — kursen:

ej mindre grundanslag å 2,000 kronor än-----erforderlig

dock — — —■ — — — uppfyllda;

allt — — — — — — kursen.

Till stöd för motionärernas framställning har anförts följande:

»I innevarande års statsverksproposition hemställes under nionde

huvudtiteln å sidan 31, att lantmannaskola, som under vissa i propositionen

angivna förutsättningar anordnar tvenne kurser under ett år, må

erhålla anslag även till den andra kursen.

Av den utredning, som i den kungl. propositionen lämnas, framgår,

att lantbruksstyrelsen beräknat utgifterna för en andra kurs till 4,150

kronor, varav 1,500 kronor såsom avlöning till föreståndaren och 1,000

kronor till förste läraren samt att anslaget borde utgå med ett belopp

av högst 3,000 kronor, om antalet elever utgör minst 15 och, därest

elevantalet utgör minst 30 och parallellundei-visning anses behövlig, ytterligare

högst 1,000 kronor samt att anslaget för kursen utan parallellundervisning

bör utgå med 2,000 kronor såsom grundanslag, d. v. s.

utan motsvarande tillskott från orten, och ytterligare högst 1,000 kronor

under förutsättning att motsvarande anslag från orten, elevavgifterna

inberäknade, står skolan till buds. Kungl. Maj: t har emellertid ansett,

att statsanslaget borde utgå med högst 2,000 kronor för kurs med högst

15 elever och högst 3,000 kronor, om parallellundervisning anses behövlig,

samt att 1,000 kronor skulle utgå såsom grundanslag, medan

ytterligare högst 1,000 kronor skulle utgå under förutsättning att motsvarande

anslag, elevavgifterna inberäknade, erhålles från orten, från

vilken, enligt departementschefens beräkning, skulle erfordras ett tillskott

av 1,600 kronor.

Det föreliggande förslaget bör utan tvivel från principiell synpunkt

hälsas med tillfredsställelse, ty för närvarande finnes knappast någon

möjlighet för en lantmannaskola att anordna tvenne kurser på ett år.

Emellertid synes det oss, som om frågan knappast skulle kunna lösas

på det sätt Kungl. Maj:t föreslagit. Många av våra lantmannaskolor,

för att icke säga de allra flesta, torde hava svårt att anskaffa det nödiga

ortsbidraget, som vanligen erhålles från hushållningssällskapen, vars tillgångar

mångenstädes äro mycket begränsade. Utan tillräckliga medel

torde ingen skola våga experimentet att anordna tvenne kurser, och

man kan följaktligen befara, att någon sommarkurs icke kommer till

stånd med ett så litet anslag, som i den kungl. propositionen föreslagits.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Flera av våra lantmannaskolor hava inga elevavgifter, under det

att andra hava dylika till växlande belopp. Om man utgår ifrån att en

skola under vinterkursen har 52 elever, därav 12 frielever, och att varje

av de återstående eleverna erlägger en avgift av 40 kronor, erhåller

skolan genom dessa ett belopp av 1,600 kronor. Från orten erhålles

växlande anslag; vi kunna i detta fäll välja 2,000 kronor — skolor

finnas, som hava lägre ortsbidrag. I detta fall kan skolan icke ens

erhålla hela statsanslaget till vinterkursen, ty en skola med ovannämnda

elevantal har rätt att uppbära grundanslag 2,000 kronor, ytterligare

anslag 3,000 kronor och anslag till parallellundervisning 1,000 kronor,

d. v. s. 6,000 kronor, men för att kunna uppbära detta anslag fordras

4.000 kronor från orten, elevavgifterna inberäknade. I det fäll, som

här ovan relaterats, kan skolan uppbära endast 5,600 kronor i statsanslag

för vinterkursen. Om skolan erhåller 15 elever till den nya

kursen, varav 4 frielever, och elevavgifterna äro desamma som i föregående,

skulle eu inkomst av 440 kronor härigenom erhållas. Om

skolan icke kan erhålla något ortsbidrag, d. v. s. anslag från vederbörande

hushållningssällskap, till sommarkursen, skulle ett statsanslag

av 1,440 kronor — 1,000 kronor i grundanslag och 440

kronor såsom ytterligare anslag — i detta fall kunna erhållas. Att

en sommarkurs under dylika förhållanden skulle anordnas är föga

troligt.

Det torde under alla förhållanden icke åtminstone de närmaste

åren bliva möjligt för något större antal av våra lantmannaskolor att

till vinterkursen erhålla minst 50 elever — enligt lantbruksstyrelsens

förslag minst 40, ett enligt vårt förmenande mera lämpligt antal — och

till sommarkursen minst 15 elever, vilket enligt Kungl. Maj:ts förslag

är eu förutsättning för anslag till sommarkursen, men det är påtagligt,

att skolornas föreståndare och lärarekrafter skulle göra sitt bästa för att

nå detta mål, om något rikligare statsanslag stode skolorna till buds.

Ett av de mest verksamma medlen härvid skulle utan tvivel vara, om

sommarkursen såväl som vinterkursen erhölle ett grundanslag av 2,000

kronor och att sommarkursen erhölle ett ytterligare anslag av högst

1.000 kronor jämte anslag till parallellundervisning på sätt lantbruksstyrelsen

föreslagit. Givet är, att sommarkurs endast komme att anordnas

vid väl skötta skolor med mycket dugliga lärarekrafter, och en

föreståndare, som genom sin energi och duglighet förde en skola fram

till en sådan utveckling, att sommarkurs kan anordnas, förtjänar otvivelaktigt

den större inkomst lantbruksstyrelsen beräknat, eller 1,500 kronor,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 9.

men departementschefen funnit väl hög-, en inkomst, som personer med

djlika kvalifikationer torde kunna förvärva genom annan anställning

under sommarmånaderna.

I det förslag till förändrade grunder för statsunderstöd till lantmannaskolor,

som föreligger i den kungl. propositionen, återfinnes följande:

»att inom orten tillskjutes ett belopp, som, med inräknande av

elevavgifterna från elever, vilka icke åtnjuta understöd av statsmedel

för kursens genomgående, uppgår till minst det belopp, varmed statsunderstödet

till skolan överstiger grundanslaget».

I motiveringen till detta förslag framhåller departementschefen att

han finner att avgifter, som erlagts av elever, vilka såsom obemedlade

eller mindre bemedlade erhållit statsunderstöd, icke må för grundläggande

av rätt till statsunderstöd åt skolan utöver grundanslaget inräknas såsom

ortsbidrag, då det kan med fullt fog sägas, att denna avgift erlägges av

staten för de elever,- som erhållit statsunderstöd. Rätt till ytterligare

statsunderstöd åt själva skolan bör därför icke kunna grundas på

densamma.

Detta förslag synes oss icke innebära ett främjande av lantbruksundervisningen,

utan tvärtom ett steg i motsatt riktning, och man kan

likaledes ifrågasätta, huruvida det föreliggande förslaget vilar på fullt

riktiga förutsättningar. Vi tillåta oss, för att belysa frågan, anföra

tvenne exempel.

_ En skola A. har till sin kurs fått 40 elever. Skolan har av hushållningssällskapet

erhållit ett anslag av 2,000 kronor. Sex elever, som

sökt statsunderstöd, hava anmält sig och därjämte enligt det föreliggande

förslaget fått plats som frielever, vare sig ansökning därom ingives eller

ej. . Skolan åtnjuter ett grundanslag av statsmedel av 2,000 kronor och

därjämte ett ytterligare anslag av statsmedel intill 4,000 kronor, därest

skolan kan visa motsvarande ortsbidrag, i detta fall samtliga elevavgifter

inberäknade. Om dessa utgöra 60 kronor för varje elev, har skolan att

uppvisa ett ortsbidrag av 4,040 kronor (2,000+2,040) och erhåller följaktligen

ett statsanslag av 6,000 kronor. Inkomsten blir, elevavgifterna

inberäknade, 10,040 kronor.

hn skola B. är belägen i en trakt med mindre välbärgad befolkning.

Skolan har liksom A. fått 40 elever, av vilka 25 erhållit statsunderstöd.

Skolan är enligt det föreliggande förslaget skyldig att vare

sig_ ansökning därom ingives eller ej bevilja minst 2 frielevplatser för

varje 1,000 kronor av statsanslaget,'' Anslaget från orten utgör 2,000

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 9.

kronor. Skolan eriiåller ett grundanslag av 2,000 kronor. Elevavgifterna

utgöra — vi kunna utgå från 12 frielever — 1,400 kronor. Skolan

kar emellertid vid sökande av statsanslag icke rätt att medräkna elevavgifterna

för dem, som erhålla statsunderstöd, utan endast för de återstående

15, d. v. s. i detta fall 900 kronor. Skolan kan av statsmedel

utöver grundanslaget erhålla 2,900 kronor och skolans inkomster bli i

detta fall S,300 kronor. Det vill med andra ord säga, skolan B. erhåller,

jämfört med skolan A., eu mindre inkomst av 1,740 kronor. De olika

skolornas inbördes ställning kan vara ännu ogynnsammare. Skolorna

kunna exempelvis vara belägna i olika län; skolan A. kan hava större

ortsbidrag än skolan B. o. s. v.

Det förefaller, som om deu skola, som får emottaga de flesta

statsunderstödda eleverna, skulle komma att lida härav i så hög grad,

att man kan ifrågasätta, huruvida den har råd, att, därest det föreliggande

förslaget vinner riksdagens bifall, antaga mer än ett mycket

begränsat antal sådana elever, och dock avsågo statsunderstöden till

eleverna att främja de mindre bemedlades inhämtande av kunskaper,

utan att på något sätt inkräkta på skolornas möjlighet att erhålla statsanslag.

Snarare borde skolorna uppmuntras att antaga dessa elever,

som i mycket stor utsträckning torde vara i behov av ytterligare lättnader,

exempelvis genom frielevplatser. Enligt vår uppfattning hade

det varit mera välbetänkt, om skolan, därest den beviljade dylika statsunderstödda

elever frielevsplats utöver det antal, som skolan enligt

gällande grunder är skyldig att bevilja, hade fått tillgodoräkna sig

undervisningsavgiften vid sökande av statsunderstöd, oaktat avgiften på

grund av elevens svaga ekonomi icke utkrävts av honom. En sådan

bestämmelse hade otvivelaktigt mera fog för sig än det i den kungl.

propositionen föreslagna.»

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skola de avgifter, som erlagts

av elever, vilka såsom obemedlade eller mindre bemedlade erhållit statsunderstöd

för genomgående av lantmannaskolkurs, icke kunna för grundläggande

av rätt till statsunderstöd åt skolan utöver grundanslaget

inräknas såsom ortsbidrag, under det motionärerna ansett, att jämväl

dylika avgifter skulle få anses såsom bidrag från orten. Det vill synas,

som om motionärernas framställning i detta hänseende har fog för sig.

Riksdagen finner nämligen av de i motionen åberopade exemplen ådagalagt,

att vid bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag det skulle kunna inträffa,

att en lantmannaskola i en ort skulle kunna komma i en ekonomiskt

ogynnsammare ställning än en dylik skola i en annan ort endast

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 9.

på den grund, att den förra fått emottaga flera obemedlade eller mindre

bemedlade elever än den senare. Då riksdagen icke kan finna detta

med billigheten fullt överensstämmande, föranledes riksdagen att bifalla

motionärernas förslag i denna del. Ett ytterligare skäl härtill anser

riksdagen ligga däri, att någon liknande bestämmelse som den av

Eders Knngl. Maj:t nu föreslagna icke är gällande i fråga om statsunderstöd

åt folkhögskolor, med vilka lantmannaskolorna enligt riksdagens

mening böra i förevarande hänseende jämställas. Vad angår

den i motionerna beträffande »skolan B.» lämnade uppgiften om avgifterna

för 28 elever hava dessa emellertid befunnits rätteligen utgöra

1,680 kronor, vilket i sin ordning medför, att nämnda skolas inkomster

böra upptagas till 8,580 kronor samt att skolan följaktligen skulle erhålla,

jämfört med den i motionerna omförmälda »skolan A.», en mindre inkomst

av 1,460 kronor.

Däremot kan riksdagen icke biträda motionärernas förslag, att,

därest under visst läsår vid lantmannaskola hålles ytterligare en kurs,

grundanslaget till denna kurs skall höjas till 2,000 kronor från det av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet 1,000 kronor, eller att såsom

förutsättning för understöd åt den andra kursen stadgas, att i den första

kursen deltagit minst 40 elever i stället för såsom Eders Kungl. Maj:t

föreslagit minst 50 elever. 1 likhet med departementschefen vill riksdagen

framhålla vikten därav, att sådana bestämmelser i fråga om statsbidragets

storlek och villkoren för dess utgående meddelas, att vederbörande

skolstyrelse icke lockas att utan tillräckligt skäl anordna två

kurser på grund av att härigenom större statsbidrag åt skolan komme

att erhållas. Enligt riksdagens mening lämnar Eders Kungl. Maj:ts

förslag om det minsta elevantalet större garanti än motionärernas för

att icke statens medel utan att verkligt behov föreligger tagas i anspråk

för anordnandet av en senare kurs vid ifrågavarande skolor. Vad angår

anslagsbeloppet till den senare kursen har riksdagen genom den av

departementschefen förebragta utredningen blivit övertygad om att detta

belopp lämpligen bör bestämmas på sätt av Eders Kung]. Magt föreslagits.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört och då riksdagen

icke i övrigt funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj ds förevarande

framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Majds ifrågavarande förslag och de i ämnet väckta

motionerna, antagit följande grunder för statsunderstöd till lantmannaskolor

att tillämpas från och med läsåret 1915—1916:

Till lantmannaskola, anordnad enligt av Kungl. Majd och riks
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 15

dagen antagna grunder, utgår, efter Kungl. Maj:ts beprövande, statsunderstöd

sålunda:

Då elevantalet i kursen uppgår till minst 15 eller vid skola, som

förut varit i verksamhet minst tre år, då elevantalet under de tre nästföregående

läsåren uppgått i medeltal till minst 15, utgår statsunderstöd

med:

ej mindre grundanslag å 2,000 kronor än även tilläggsanslag å

högst 3,000 kronor samt för sådan kurs, vars elevantal överstiger 30,

ytterligare högst 1,000 kronor för anordnande vid kursen av parallellundervisning

i den utsträckning, lantbruksstyrelsen prövar sådan erforderlig

;

dock att under de tre första åren av en skolas verksamhet må

utgå såväl grundanslag å 2,000 kronor som tilläggsanslag å högst 1,000

kronor, därest elevantalet i kursen uppgår minst till 10;

med rätt därjämte för Kungl. Maj:t att, där ej fråga är om anslag

till parallellundervisning, på grund av särskilda omständigheter bevilja

statsunderstöd, oaktat villkoren i fråga om elevantal icke äro uppfyllda;

allt under villkor i övrigt:

att inom orten tillskjutes ett belopp, som med inräknande av elevavgifterna

uppgår minst till det belopp, varmed statsunderstödet till

skolan överstiger grundanslaget,

att vederbörande hushållningssällskap eller dess förvaltningsutskott

vitsordat behovet inom orten av dylik skola,

att för varje 1,000 kronor av statsunderstödet minst två frielever

eller dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta

undervisning vid kursen, i den mån de obemedlade eller mindre bemedlade

inträdesberättigade sökande, vilka anmäla sig till erhållande av

sådan förmån, samt de obemedlade eller mindre bemedlade elever vid

kursen, vilka erhållit understöd av statsmedel till genomgående av kurs

vid lantmannaskola, uppgå till motsvarande antal,

att skolan underkastar sig den kontroll, Kungl. Magt i varje särskilt

fall finner skäl föreskriva, samt

att skolan årligen avgiver berättelse om sin verksamhet.

Därest under visst läsår vid lantmannaskola hålles ytterligare en

kurs, må, under förutsättning att i den första kursen minst 50 elever

deltagit samt att i den senare kursen deltaga minst 15 elever, utgå,

utöver statsunderstödet till den första kursen:

ej mindre grundanslag å 1,000 kronor än ävTen tilläggsanslag å

högst 1,000 kronor samt för sådan kurs, vars elevantal överstiger 30,

ytterligare högst 1,000 kronor för anordnande vid kursen av parallell
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 9.

undervisning i den utsträckning, lantbruksstyrelsen prövar sådan erforderlig;
dock

med rätt för Kungl. Maj:t att, där ej fråga är om anslag till

parallellundervisning, på grund av särskilda omständigheter bevilja statsunderstöd,

oaktat villkoren i fråga om elevantal icke äro uppfyllda;

allt under samma villkor i övrigt, som stadgats för statsunderstöd

till den första kursen, dock att hushållningssällskapets eller dess förvaltningsutskotts

vitsord i detta fall bör avse behövligheten av den

senare kursen.

9:o) Under punkten 9 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att godkänna sådan ändring av de bland stadgade villkor

för statsunderstöd till lanthushållsskolor upptagna villkoren rörande

tillskott från orten och frielevplatser, att dessa villkor erhålla följande

lydelse:

att inom orten tillskjutes ett belopp, som, med inräknande av

elevavgifterna från elever, vilka icke åtnjuta understöd av statsmedel

för kursens genomgående, uppgår minst till det belopp, varmed statsunderstödet

till skolan överstiger grundanslaget; samt

att för varje 500 kronor av statsunderstödet minst en frielev eller

dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta undervisning

vid kursen, i den mån de obemedlade eller mindre bemedlade

inträdesberättigade sökande, vilka anmäla sig till erhållande av sådan

förmån, samt de obemedlade eller mindre bemedlade elever vid kursen,

vilka erhållit understöd av statsmedel för genomgående av kurs vid

lanthushållsskola, uppgå till motsvarande antal.

De nu gällande villkoren, i vilka ändring sålunda av Eders Kungl.

Maj:t föreslås, återfinnas i kungörelsen den 29 juni 1912 angående anslag

till lanthushållsskolor och hava följande lydelse:

att inom orten skall tillskjutas minst lika stort belopp, elevavgifterna

inberäknade, som det, varmed statsbidraget överstiger grundanslaget,

1,000 kronor; samt

att för varje 500 kronor av statsbidraget minst en frielev eller

dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift skall äga att vid

skolan åtnjuta undervisning, för så vitt obemedlade eller mindre bemedlade

inträdesberättigade sökande till motsvarande antal anmäla sig till

erhållande av sådan förmån.

Lantbruksstyrelsen har i skrivelse den 13 maj 1914 erinrat, att

styrelsen i särskild skrivelse samma dag angående ändrade villkor för

åtnjutande av statsunderstöd till lantmannaskolor föreslagit vissa ändringar

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 9-

i de villkor för åtnjutande av statsunderstöd, vilka motsvarade ovan

åberopade villkor för åtnjutande av statsunderstöd åt lanthushållsskolor.

Då enahanda skäl för ändringar i samma riktning gällde i bägge fallen,

har lantbruksstyrelsen hemställt om åtgärder för vidtagande av motsvarande

ändringar i villkoren för statsbidrag till lanthushållsskolor.

I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft en

inom riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen ville besluta,

att det förstnämnda av här ovan angivna villkor skall erhålla följande

ändrade lydelse:

»Att inom orten tillskjutes ett belopp, som med inräknande av

elevavgifterna uppgår till minst det belopp, varmed statsunderstödet till

skolan överstiger grundanslaget.»

Då enahanda skäl föreligga för en ändring på sätt motionärerna

föreslagit av det nu ifrågavarande villkoret beträffande statsunderstöd

åt lanthushållsskolor, som under nästföregående punkt av riksdagen

åberopats i fråga om motsvarande villkor för statsunderstöd åt lantmannaskolor,

får riksdagen anmäla,

att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande

framställning och med bifall till den i ämnet väckta motionen, beslutat

sådan ändring av de bland stadgade villkor för statsunderstöd till lanthushållsskolor

upptagna villkoren rörande tillskott från orten och frielevplatser,

att dessa villkor erhålla följande lydelse:

att inom orten tillskjutes ett belopp, som, med inräknande av

elevavgifterna, uppgår minst till det belopp, varmed statsunderstödet

till skolan överstiger grundanslaget; samt

att för varje 500 kronor av statsunderstödet minst en frielev eller

dubbla antalet elever mot halv undervisningsavgift äga åtnjuta undervisning

vid kursen, i den mån de obemedlade eller mindre bemedlade

inträdesberättigade sökande, vilka anmäla sig till erhållande av sådan

förmån, samt de obemedlade eller mindre bemedlade elever vid kursen,

vilka erhållit understöd av statsmedel för genomgående av kurs vid

lanthushållsskola, uppgå till motsvarande antal.

Slutsumman av anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar» kommer alltså på grund av under punkterna

5, 6 och 7 fattade beslut att minskas från 637,300 kronor med 18,350

kronor till 618,950 kronor.

10:o) I punkt 10 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att i avbidan på den proposition angående anslag till elektrisk

anläggning vid lantbruksinstitutet vid Ultuna, som Kungl. Maj:t må

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 sand. 9 käft. (Nr 9.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 9.

komma att avlåta till riksdagen, å extra stat för år 1916 för detta ändamål

beräkna ett anslag av 10,000 kronor.

Sedermera bär Eders Knngi. Maj:t i en till riksdagen den 26

februari 1915 avlåten proposition, nr 63, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag

föreslagit riksdagen, att till elektrisk anläggning vid Ultima lantbruksinstitut

och egendom bevilja ett anslag av 32,000 kronor och därav på

extra stat för år 1916 anvisa 10,000 kronor.

Såsom av departementschefens yttrande till statsrådsprotokollet

framgår skall den tillämnade elektricitetsanläggningen vid Ultima erhålla

sin kraft direkt från statens kraftledning från Älvkarleby. Då denna

anordning givetvis ur ekonomisk synpunkt är betydligt fördelaktigare

än det ursprungliga förslaget att för ändamålet taga kraft från elektricitetsverket

i Uppsala och då ett bifall till förevarande framställning

otvivelaktigt komme att medföra stora fördelar för lantbruksinstitutet

vid Ultima och där förlagda redskapsprovningsanstalt, anser sig riksdagen

utan tvekan kunna tillstyrka, att ifrågavarande lantbruksinstitut,

i likhet med det andra lantbruksinstitutet, Alnarp, varder försett med

elektrisk anläggning.

På grund av det anförda och då riksdagen icke har något att

erinra mot storleken av det för ändamålet äskade beloppet, får riksdagen

anmäla, att riksdagen till elektrisk anläggning vid Ultima lantbruksinstitut

och egendom beviljat ett anslag av 32,000 kronor och

därav på extra stat för år 1916 anvisat 10,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 11 av huvudtiteln föreslagit

riksdagen att till undervisningsmateriel] för lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp å extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av

3,000 kronor.

Till undervisningsmateriell för lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp har riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1908—

1915 anvisat ett anslag av 3,000 kronor. Då samma behov av extra

anslag till undervisningsmateriell vid nämnda institut torde komma att

under år 1916 föreligga som under de föregående åren, har riksdagen,

i likhet med vad under senare åren skett, till undervisningsmateriell för

lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1916 anvisat

ett anslag av 3,000 kronor.

12:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

12 av förevarande huvudtitel gjorda framställning och under erinran

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att riksdagen för ifrågavarande ändamål anvisat för är 1914 ett anslagsbelopp

av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor finge användas till täckande

av förskottsvis bestridda utgifter för samma ändamål under år 1913,

samt för innevarande år 3,500 kronor, får riksdagen härigenom anmäla,

att riksdagen, i likhet med vad skett för innevarande år, till hovbeslag3- skolan vid Alnarp anvisat å extra stat för år 1916 ett anslag av

3,500 kronor.

13:o) Under punkten 13 bar Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

att till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter å

extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 14,800 kronor.

Anslag för ifrågavarande ändamål har av riksdagen förut beviljats

för vartdera av åren 1911 och 1912 med 9,550 kronor, för år 1913

med 11,900 kronor samt för vart och ett av åren 1914 och 1915 med

14,800 kronor. Då sistnämnda belopp torde vara erforderligt jämväl

för år 1916, får riksdagen anmäla, att riksdagen i likhet med vad skett

för åren 1914 och 1915, till anordnande av utbildningskurser för

kontrollassistenter å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av

14,800 kronor.

14:o) Under punkten 14 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

att medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1916 till

anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän använda vad som

vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt å anslaget lör detta

ändamål.

Riksdagen, som med hänsyn till den stora betydelsen för jordbruket

av en rätt bedriven ladugårdsskötsel anser sig böra i detta sammanhang

framhålla önskvärdheten av alt nu ifrågavarande utbildniugskurser

i framtiden komma att genom en livligare frekvens bättre än

hittills fylla det med dem avsedda ändamålet, har icke något att erinra

mot förevarande framställning och anmäler alltså, att riksdagen medgivit,

att Eders Kungl. Maj:t må under år 1916 till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän använda vad som vid utgången av

år 1915 må kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål.

15:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt

15 av huvudtiteln gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad

för innevarande år skett, å extra stat för år 1916 beviljat, att av Eders

Kungl. Maj: t i mån av behov användas, såsom bidrag till anställande

av dels tolv jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland under villkor,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas av landsting,

hushållningssällskap eller eljest, 30,000 kronor, dels en jordbrukskonsulent

inom vartdera av Kalmar läns norra och Gottlands läns hushållningssällskaps

områden under enahanda villkor och under förutsättning

därjämte, att vederbörande hushållningssällskap bidrager till konsulentens

avlöning med minst 1,250 kronor, 2,500 kronor, dels ock tolv jordbrukskonsulenter

i övriga delar av södra och mellersta Sverige under

villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas av

landsting, hushållningssällskap eller eljest samt att vederbörande hushållningssällskap

under samma år på egen bekostnad och utan anlitande till

någon del av statsbidraget anställer en eller flera ytterligare jordbrukskonsulenter,

30,000 kronor

eller tillsammans 62,500 kronor,

ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må för bidrag från detta anslag

stadga de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

16:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 16 gjorda

framställning har riksdagen vidare å extra stat för år 1916 anvisat, att

av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov användas, såsom bidrag till anställande

av vandringsrättare

dels i Dalarna och Norrland 21,000 kronor, dels ock vandringsrättare

i södra och mellersta Sverige 15,000 kronor eller tillsammans

36,000 kronor, under villkor, att övriga kostnader för vandringsrättarna

bestridas av landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt på de

villkor i övrigt, Eders Kung]. Maj:t kan finna gott föreskriva.

17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten

17 gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för vart

och ett av åren 1911—1915, till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel

och mejerihushållning m. m. å extra stat för år 1916 anvisat

ett anslag av 1,500 kronor.

18:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 18 gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad för år 1914 och ''innevarande

år skett, såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållningsskola

vid Rimforsa lör utbildande av lärarinnor å extra stat

för år 1916 beviljat ett anslag av 8,000 kronor.

19:o) l anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 19

gjorda framställning har riksdagen vidare, i likhet med vad för år 1914

och för innevarande år ägt rum, till beredande av statsbidrag åt Upp
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse AV 9.

sala enskilda läroverks fackskola för huslig ekonomi för utbildning av

lärarinnor i lanthushållning å skolans lantgård Brogård å extra stat för

år 1916 beviljat ett anslag av 5,500 kronor.

20:o) Under punkten 20 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att för år 1916 minska den del av det under anslagstiteln

lnistavelns förbättrande upptagna reservationsanslaget, som är

avsedd till understödjande av prisbelöningar av hästar, från 160,000

kronor med 120,000 kronor till 40,000 kronor.

Det ordinarie anslaget till hästavelns förbättrande bestämdes av

riksdagen år 1914 till 370,470 kronor och består av ett förslagsanslag,

friheter, å 1,070 kronor samt ett reservationsanslag å 369,400 kronor,

därav 160,000 kronor till prisbelöningar av hästar.

Till statsrådsprotokollet har departementschefen i ärendet anfört,

att på grund av de stora krav, som under nu rådande förhållanden

ställas på statskassan, det befunnits önskligt, att, bland annat, utgifterna

för hästpremieringen måtte kunna i någon mån minskas. Kungl. Maj:t

hade därför genom kungörelse den 19 november 1914 förordnat, att

utdelning av skådepenningar av silver icke må äga rum vid 1915 års

hästpremieringar. Tillika hade departementschefen i skrivelse samma

dag meddelat stuteriöverstyrelsen och samtliga hushållningssällskaps

förvaltningsutskott, att det icke kunde påräknas, att Kungl. Maj it vid

fördelning av anslaget kommu att till utgifter för premieringsväsendet

för år 1915 anvisa sammanlagt större belopp än omkring 100,000 kronor.

Därest Kungl. Maj:t framdeles vid anslagets fördelning för år 1915

vidtoge den inskränkning i anslagets disposition, som sålunda ställts i

utsikt, komme eu besparing å omkring 60,000 kronor att uppstå,

vilken såsom reservation komme att överföras till anslaget för år 1916.

Även för år 1916 torde av budgetshänsyn det vara behövligt, att

motsvarande inskränkning gjordes i anslagets disposition, så att av anslaget

komme att utgå allenast omkring 100,000 kronor. Då härtill bleve

disponibel förberörda reservation av ungefär 60,000 kronor, behövde

anslag för året utgå med allenast 40,000 kronor. Departementschefen

har emellertid uttryckligen framhållit, att denna minskning endast vore tillfällig,

och att framdeles anslaget borde ånyo höjas till sitt normala belopp,

vilket vore för ändamålet fullt behövligt under vanliga förhållanden.

Då riksdagen funnit de av departementschefen åberopade skälen för

den ifrågasatta anslagsminskningen fullt övertygande, har riksdagen med

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens skrivelse Nr 9.

•bifall till Eders Kung!. Maj:ts ifrågavarande framställning, för år 1916

minskat den del av det under anslagstiteln hästavelns förbättrande upptagna

reservationsanslaget, som är avsedd till understödjande av prisbelöningar

av hästar, från 160,000 kronor med 120,000 kronor till

40,000 kronor.

Härigenom kommer omförmälda reservationsanslag att undergå

motsvarande minskning eller till 249,400 kronor samt hela anslaget till

hästavelns förbättrande att upptagas med ett belopp av 250,470 kronor,

därav ett förslagsanslag, friheter, å 1,070 kronor.

21:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1911—1915

skett, för bestridande av kostnad för extra personal vid Flyinge hingstdepå

å extra stat för år 1916 beviljat ett anslag av 4,630 kronor.

22:o) Under punkten 22 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad som vid utgången av år

1915 kan kvarstå oanvänt å anslaget för tillvaratagande och utveckling

av sådana i Sverige förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas

under benämningen »inhemska häststammar», må av Eders Kungl.

Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål, dels ock ä extra

stat för år 1916 för samma ändamål anvisa ett anslag av 17,000 kronor.

För vart och ett av åren 1914 och 1915 har riksdagen å extra

stat anvisat ett anslag av 20,000 kronor, att under de villkor, Kungl.

Maj:t ägde bestämma, utgå för tillvaratagande och utveckling av sådana

i Sverige förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas under

benämningen »inhemska häststammar».

För år 1914 har Kungl. Maj:t av detta anslag anvisat bidrag till

sammanlagt belopp av allenast 17,000 kronor.

Departementschefen har ansett, att då å anslagsbeloppet för år

1914 återstår oanvänd en summa av 3,000 kronor, torde, även under

förutsättning att för år 1915 hela det beräknade årsbeloppet av 20,000

kronor skulle komma att tagas i anspråk, för år 1916 erfordras nytt

anslag allenast å 17,000 kronor för att möjliggöra anvisande av bidrag

å 20,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot framställningen

ifråga, har

dels medgivit, att vad som vid utgången av år 1915 kan kvarstå

oanvänt å anslaget för tillvaratagande och utveckling av sådana i

Sverige förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas under

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 9.

benämningen »inhemska häststammar», må av Eders Kung!. Maj:t under

år 1916 användas för enahanda ändamål;

dels ock å extra stat för år 1916 för samma ändamål anvisat ett

anslag av 17,000 kronor.

23:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 23 av ifrågavarande

huvudtitel hemställt, att riksdagen må medgiva, att Eders Kungl.

Maj:t må till understödjande av stamboksföring rörande hästar under år

1916 använda vad som vid utgången av år 1915 kan kvarstå oanvänt

å anslaget för detta ändamål.

På Eders Kungl. M.aj:ts förslag har riksdagen för vart och ett av

åren 1914 och 1915 å extra stat anvisat ett anslag av 10,000 kronor

att under de villkor, Kungl. Maj:t skulle äga bestämma, utgå för understödjande

av stamboksföring rörande hästar.

För år 1914 har Kungl. Maj:t anvisat av detta anslag bidrag å

tillhopa 4,500 kronor.

Departementschefen har ansett uppenbart, att medel för detta

ändamål böra finnas tillgängliga även för år 1916. Då emellertid från

år 1914 funnes en oanvänd behållning av 5,500 kronor samt det vore

antagligt, att icke heller för år 1915 det av riksdagen anvisade beloppet

komme att i sin helhet tagas i anspråk, syntes den behållning å dessa

bägge års anslag, som med säkerhet kunde påräknas vid 1915 års utgång

böra vara tillräcklig för tillgodoseende av bidragsbehovet under

år 1916 och nytt anslag icke vara erforderligt.

Då riksdagen icke har något att invända mot förevarande framställning,

har riksdagen medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må till understödjande

av stamboksföring rörande hästar under år 1916 använda vad

som vid utgången av år 1915 kan kvarstå oanvänt å anslaget för detta

ändamål.

24:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten

24 av huvudtiteln gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad

som skett för innevarande år, till arvode åt en statsinspektör över köttkontrollen

å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 5,600 kronor.

25:o) Vidare och i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

25 av förevarande huvudtitel gjorda framställning har riksdagen, i likhet

med vad för innevarande år skett, för avlönande av en karantänsvakt

vid karantänsanstalten i Haparanda för husdjur samt för bestridande av

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 9.

anstaltens kostnader för bränsle, lyse, telefon och desinfektionsmedel

m. m. å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 750 kronor.

26:o) Under punkten 26 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

den år 1913 beslutade förnyade tävling för utseende av avelscentra för

nötboskap å extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 17,000 kronor.

Då förevarande anslagsäskande står i överensstämmelse med av

riksdagen förut gillad plan för anordnande av tävlingar för utseende av

avelscentra, har riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för den år 1913 beslutade förnyade tävling för utseende av avelscentra

för nötboskap å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 17,000 kronor.

27:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 27

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett

av åren 1907—1915 ägt rum, till främjande av nötboskapsaveln inom

Norrbottens län anvisat å extra stat för år 1916 ett anslag av 5,000 kronor.

28:o) Under punkt 28 av ifrågavarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad vid utgången av år

1915 möjligen kvarstår oanvänt å anslaget till förekommande och hämmande

av tuberkel^’ukdomar hos nötkreaturen må under år 1916 användas

för enahanda ändamål, dels ock å extra stat för år 1916 för samma

ändamål anvisa ett anslag av 75,000 kronor.

Riksdagen har för varje år från och med år 1898 anvisat anslag

å extra stat till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen. Anslagens belopp hava växlat allt efter behoven för

året och tillgången på besparade medel för ändamålet. På 1915 års

stat har riksdagen för ifrågavarande ändamål uppfört ett anslag av

100,000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att vad vid utgången av

år 1914 möjligen icke blivit använt av tidigare för ändamålet beviljade

anslag finge under år 1915 användas för enahanda ändamål.

De för ändamålet under år 1916 behövliga medel hava av lantbruksstyrelsen

beräknats till 89,000 kronor. Med hänsyn till att eu

behållning av 13,000 kronor från innevarande år av de för ändamålet

tillgängliga medlen ansetts komma att uppstå, har departementschefen

funnit anslagsbehovet för år 1916 utgöra 76,000 kronor, vilket belopp

dock synts utan olägenhet kunna avrundas till 75,000 kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot storleken av det

äskade anslaget eller mot framställningen i övrigt, har riksdagen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 25

dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 möjligen kvarstår

oanvänt å anslaget till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen må under år 1916 användas för enahanda ändamål;

dels ock å extra stat för år 1916 för samma ändamål anvisat ett

anslag av 75,000 kronor.

29:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 29

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för vart och

ett av åren 1912—1915, till åtgärder för höjande av landets svinavel

å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 40,000 kronor.

30:o) Vidare och i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts

framställning i ämnet har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett

av åren 1909—1915 skett, till fjäderfäavelns befrämjande anvisat å extra

stat för år 1916 ett anslag av 20,000 kronor.

31:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 31 gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för vartdera av åren

1913—1915, till fortsatt uppehållande av maskin- och redskapsprovningsanstalterna

vid Ultima och Alnarp å extra stat för år 1916 anvisat ett

anslag av 21,000 kronor.

32:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 32 framställda

förslag har riksdagen, i likhet med vad för år 1915 senast ägt

rum, å extra stat för år 1916 anvisat såsom bidrag till underhåll av

åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov — inom

de orter, där landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i

förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre

lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent

än även avlöningen till dessa och laboratorier''än aren ävensom de årliga

utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av böcker och inventarier

för stationens behov — 6,000 kronor för varje station eller

tillhopa 48,000 kronor.

33:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 33 gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för vart och ett av

åren 1913—1915, såsom bidrag till underhåll av en för övre Norrland

avsedd kemisk-växtbiologisk anstalt inom Norrbottens län — under

villkor att från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 9.

bidrag lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagt minst 8,250

kronor — å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 13,750 kronor.

34:o) Med bifall till Eders Kung!. Maj:ts därom under punkt 34

av huvudtiteln gjorda framställning har riksdagen vidare, i likhet med

vad för innevarande år skett, till understöd åt svenska mosskulturföreningen

å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 50,000 kronor.

35:o) 1 anledning av Eders Ivungl. Maj:ts under punkten 35 gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1887—1915

ägt rum, å extra stat för år 1916 till Eders Kungl. Maj:.ts förfogande anvisat

ett anslag av 10,000 kronor för att — med högst 1,000 kronor för

varje anstalt — användas till understöd åt sådana frökontrollanstalter,

som av landsting eller lmshållningssällskap, vart för sig eller i förening,

understödjas med minst samma belopp som statsbidraget och vilka anstalter

vilja underkasta sig de villkor och föreskrifter i avseende på

analysmetoder och övriga förhållanden, som fastställas av Kungl. Maj:t.

36:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 36 av huvudtiteln

föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad vid utgången av år

1915 må kvarstå oanvänt å det såsom bidrag till åtgärder för befordrande

av den inhemska odlingen av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter

anvisade anslag må av Eders Kungl. Maj:t under år 1916 användas för

dylika åtgärder beträffande odling av frö av vallväxter och foderrotfrukter,

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1916 anvisa

ett belopp av 20,000 kronor.

Då riksdagen funnit lämpligheten av en utsträckning av ifrågavarande

anslags användning på sätt nu blivit ifrågasatt hava till fullo

styrkts, samt riksdagen ej heller i övrigt har något att invända mot

Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, har riksdagen

dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt

å det såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska odlingen

av frö utav klöver, gräs och foderrotfrukter anvisade anslag må

av Kungl. Maj:t under år 1916 användas för dylika åtgärder beträffande

odling av frö av vallväxter och foderrotfrukter;

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1916 anvisat ett

belopp av 20,000 kronor.

37:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 37 därom

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad som skett för vart

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 9.

och ett av åren 1012—1915, till anställande av en statskonsulent i fröodling

å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 6,500 kronor.

3S:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1914 och

1915 skett, å extra stat för år 1916 beviljat Sveriges utsädesförening

ett anslag av 66,000 kronor såsom bidrag till uppehållande av föreningens

praktiskt vetenskapliga verksamhet.

39:o) Under punkten 39 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att medgiva, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt

å '' anslaget till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket må av

Eders Kungl. Maj:t under år 1916 disponeras för enahanda ändamål,

ävensom förklara, att, vid sådan disposition av 1915 års anslag jämväl

under år 1916, hinder ej möter vare sig för att det belopp av anslaget,

50,000 kronor, som skolat i första hand utgå till premiering av mindre

odlingsföretag, helt eller delvis användes till andra med anslaget avsedda

ändamål, eller för att till understödjande av sådan undervisning, som

avser att främja det mindre jordbruket, men icke på annat sätt kan

komma i åtnjutande av statsunderstöd, av anslaget utgår sammanlagt

högre belopp än 20,000 kronor.

Enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet anlört, hade

med hänsyn därtill, att på grund av rådande förhållanden ovanligt stora

krav ställdes på statskassan, genom skrivelse den 19 november 1914

lantbruksstyrelsen och samtliga hushållningssällskaps förvaltningsutskott

underrättats, att det icke kunde påräknas, att vid blivande fördelning

för år 1915 av tillgängliga statsmedel till understödjande av åtgärder

för höjande av det mindre jordbruket statsbidrag komme att av Kungl.

Maj:t beviljas till premiering av mindre jordbruk, till studieresor för i

mindre jordbruk deltagande män och kvinnor samt till premiering av

mindre odlingsföretag. Departementschefen vore visserligen fullt medveten

om, att ett sådant uteblivet utdelande av statsbidrag till dessa

ändamål icke kunde undgå att medföra vissa ofördelaktiga verkningar,

men då det framstått såsom eu nödvändighet att göra inskränkningar

på detta anslag, hade de nu uppräknade ändamålen ansetts vara de,

vilka med den minsta olägenheten kunde under ett eller annat år lämnas

å sido.

Det syntes nämligen vara ägnat att vålla jämförelsevis mindre

skada, ifall den egentliga jordbrukspremieringen med tillhörande utdelning

av premielån finge under någon kortare tid ligga nere, och även studie
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 9.

resorna torde under nuvarande förhållanden lämpligen kunna åtminstone

för något år inställas. Premieringen av mindre odlingsföretag avsåge

att belöna ett redan utfört arbete och vore alltså principiellt av samma

natur som den egentliga premieringen. Genom ett uppskov härmed

behövde ej någon utestängas från att, i den mån tillgängliga medel

tilläte, erhålla dylik belöning, enär odlingen kunde vara utförd flera år,

dock ej mer än fem, före dess premiering.

Av de övriga ändamål, för vilka anslaget vore avsett, vore däremot

kontrollföreningarna och sådan undervisningsverksamhet, som ej annorledes

kunde komma i åtnjutande av statsunderstöd, sådana, som nästan

oundgängligen krävde fortsatt understöd, för att icke den därmed avsedda

verksamheten skulle riskera att avstanna och de vunna resultaten löpa

fara att förlora i värde eller ock allvarliga svårigheter uppstå för den därmed

sysselsatta personalen. Delvis samma skäl talade även för att understöd

fortfarande skulle utgå till undervisningskurser för i mindre jordbruk

deltagande män och kvinnor. Dessa kurser hade för övrigt visat

sig vara till mycket stort gagn och omfattats med livligt intresse, varför

det säkerligen skulle vara till stor skada, om de skulle inställas av brist

på medel.

Därest vid blivande fördelning för år 1915 de nu angivna inskränkningarna

gjordes, komme motsvarande belopp att inbesparas å

anslaget. Hur stor denna besparing bleve, torde icke nu kunna bestämt

angivas, enär den bland annat bleve beroende av de belopp, som begärdes

till ändamål, för vilka bidrag fortfarande borde utgå. Emellertid kunde

man med ledning av senare års utgifter till de särskilda ändamålen med

visshet beräkna, att minst 150,000 kronor borde kunna besparas.

Vad förhållandena under år 1916 beträffade, utövade de omständigheter,

som manade till besparing i statens utgifter för närvarande, inverkan

även på 1916 års statsreglering. Det vore därför nödvändigt att

även under detta år vidtaga inskränkningar, och torde därvid nu ifrågavarande

anslag icke kunna undgå att röna inverkan, om än inskränkningen

möjligen icke behövde bli fullt lika stor som för år 1915.

Ifall ovanberörda beräknade besparing från år 1915 av minst

150,000 kronor finge användas under År 1916, gåve densamma möjlighet

att under sistnämnda år meddela understöd i något större utsträckning än

som enligt ovan gjorda beräkningar skulle bli fallet år 1915. Detta syntes

böra få anses vara tillräckligt.

Av det anförda följde, att departementschefen ansåg sig icke

böra tillstyrka, att nytt anslag till åtgärder för det mindre jordbrukets

höjande nu begärdes av riksdagen. Däremot torde medgivande böra

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 29

begäras till användning under år 1916 av oanvänd behållning vid utgången

av år 1915.

Framställningen i övrigt är föranledd av två inskränkningar i avseende

å dispositionen av ifrågavarande anslag, av vilka den ena avser,

att ett belopp av 50,000 kronor skall i första hand utgå till premiering

av mindre odlingsföretag, och den andra, att till understödjande av »övrig

undervisning» icke må utgå mer än det därtill särskilt avsedda belopp

av 20,000 kronor. Riksdagens medgivande till avvikelser för år 1916

från dessa bestämmelser har därför ansetts böra begäras.

Riksdagen har i sammanhang med förevarande framställning till

behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion, däri hemställts,

att riksdagen ville dels medgiva, att vad vid utgången av år 1915 må

kvarstå oanvänt av anslaget till åtgärder för höjande av det mindre

jordbruket må av Kungl. Maj:t under år 1916 disponeras för enahanda

ändamål, dels ock å extra stat för år 1916 för samma ändamål anvisa

ett anslag av 120,000 kronor.

Till stöd för det i motionen framställda förslaget har anförts

följande:

»Allt sedan år 1901 har riksdagen årligen anvisat medel å extra

stat till åtgärder för främjande av det mindre jordbruket inom vårt

land. För år 1914 och 1915 har sålunda anvisats ett årligt belopp av

270,000 kronor. Åtgärderna hava avsett premiering av mindre jordbruk,

premielån till understödjande av förbättringsarbeten vid mindre

jordbruk, premiering av nyodlingar, studieresor för män och kvinnor

vid det mindre jordbruket, anordnande av undervisningskurser för i

det mindre jordbruket deltagande män och kvinnor, understöd åt vissa

medlemmar i kontrollföreningar, bildningsanslag till nya kontrollföreningar

samt understöd av undervisningsanstalter, som icke på grund

av gällande bestämmelser kunna erhålla statsunderstöd i annan form.

Med anledning av det nuvarande världsläget har Kungl. Magt

meddelat lantbruksstyrelsen och vederbörande hushållningssällskap, att

statsanslag under år 1915 icke kommer att utgå till premiering av

mindre jordbruk (jämte premielån), premiering av mindre odlingsföretag

samt studieresor. Denna åtgärd har tillgripits i besparingssyfte och

kan från denna synpunkt försvaras, då man tillika torde kunna utgå

ifrån, att dessa åtgärder torde kunna utan någon större svårighet inställas

under ett år.

I årets statsverksproposition äskas emellertid icke något anslag för

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ifrågavarande ändamål för år IDIG. Kungi. Maj:t, som beräknar att

av anslaget för innevarande år, 270,000 kronor, skall åtgå c:a 120,000

kronor, anhåller endast om riksdagens medgivande att för år 1916 använda

det beräknade överskottet, 150,000 kronor. Vid bifall till denna

framställning kommer den åtgärd, som för innevarande år ansetts böra

tillgripas, att sträcka sina verkningar även till år 1916 och följaktligen

komma premieringar och studieresor att inställas icke blott ett utan

minst två år.

Det är alldeles påtagligt, att det ekonomiska läget manar till försiktighet

vid beviljande av anslag. Det torde emellertid kunna ifrågasättas,

huruvida det är nödvändigt att inställa dessa åtgärder för det

mindre jordbrukets främjande under tvenne år. Om man tager till utgångspunkt

statsrådets och chefens för finansdepartementet i statsverkspropositionen

gjorda uttalande, att vi kunna utgå ifrån att mera normala

förhållanden torde komma att inträda under mitten av innevarande

år, så torde på detta område normala förhållanden böra inträda under

år 1916, allrahelst anslagen för här avsedda ändamål icke utgå förrän

under påföljande år, d. v. s. i början av år 1917.

Det synes icke vara nödvändigt att ingå på frågan, huruvida premiering

av mindre jordbruk och odlingeföretag samt studieresor äro av

den betydelse för det mindre jordbrukets inom vårt land främjande,

att dessa åtgärder fortfarande böra förekomma. Av egen erfarenhet

kan jag utan tvekan hävda den ståndpunkten, att dessa anslag varit

av oerhörd betydelse för det mindre jordbruket genom den uppmuntran

och det understöd, som genom premiering av mindre jordbruk och

odlingsföretag samt genom premielån kommit detsamma till del. De

kunskaper, som blivit spridda över hela vårt land genom de studieresor,

som anordnats, har jordbruket i mycket vidsträckta kretsar haft avsevärd

nytta utav.

Utan att närmare ingå på hithörande frågor och under förvissning

att det mindre jordbrukets främjande fortfarande är en angelägenhet,

som från statsmakternas sida förtjänar beaktande, hemställes,---.))

Av departementschefens här ovan återgivna yttrande i ärendet

framgår, att de av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta insitränkningarna vid

fördelningen av ifrågavarande anslag för innevarande år ävensom förslaget

att nästkommande år för ändamålet allenast använda besparingen

å anslaget från år 1915 uteslutande hava sin grund i den nu rådande

statsfinansiella situationen, vilken manar till sparsamhet å alla de områden,

där sådan utan alltför stor olägenhet kan genomföras. Ur ren

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 9.

besparingssynpunkt torde ej heller något vara att invända mot Eders

Kungl. Maj:ts förevarande framställning. Då emellertid, såsom i motionen

framhålles, åtgärden att för innevarande år inställa premieringar och

studieresor enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att tillämpas

jämväl under år 1916, finner riksdagen, att de synnerligen behjärtansvärda

ändamål, som anslaget till höjande av det mindre jordbruket är

avsett att främja, härigenom icke skulle bliva i önskvärd grad tillgodosedda.

Riksdagen håller nämligen före, att under nästkommande år den

egentliga jordbrukspremieringen med tillhörande utdelning av premielån

bör med hänsyn till den stora betydelsen för det mindre jordbruket av

denna verksamhet återupptagas och att av samma anledning bidrag ock

böra utgå till studieresor. På grund härav anser sig riksdagen böra

biträda det i motionen framställda förslaget och, då vid bifall härtill

några avvikelser från de av riksdagen gjorda inskränkningarna i dispositionen

av ifrågavarande anslag icke behöva ske, har riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning och förevarande

motion, dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må

kvarstå oanvänt av anslaget till åtgärder för höjande av det mindre

jordbruket må av Eders Kungl. Maj:t under år 1916 disponeras för enahanda

ändamål; dels ock å extra stat för år 1916 för samma ändamål

anvisat ett anslag av 120,000 kronor.

40:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 40

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett

av åren 1910—1915 skett, till anställande av en stat skonsulent för det

mindre jordbruket å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 6,500

kronor.

41:o) Under punkten 41 av ifrågavarande huvudtitel har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, såsom bidrag till åtgärder för

främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk, å extra stat för

år 1916 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor ävensom medgiva,

att Eders Kungl. Maj:t må härav använda högst 5,000 kronor till åtgärder

för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående jordbruk.

Då riksdagen icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom

bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk

å extra stat för år 1916 anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor,

ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må härav använda högst

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Riksdagens skrivelse 1Sr 9.

5.000 kronor till åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar

angående jordbruk,

42:o) I följd av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 42 gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad under senare åren skett,

å extra stat för år 1916 anvisat

dels till ökat statsbidrag till fortgående smörprovningar ett anslag

av 10,000 kronor,

dels ock till bestridande av kostnaderna för kontrollen över vattenhalten

i svenskt exportsmör ett anslag av 6,000 kronor eller sålunda

tillhopa 16,000 kronor.

43:o) Under punkten 43 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1916 ställa till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande, under benämning norrländska avdikningsanslaget, till

understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av

myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna,

vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller

äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande

bygd, ett belopp av 1,500,000 kronor med företrädesrätt för sökande

från Gävleborgs, län och Dalarna att härav erhålla bidrag till högst

100.000 kronor.

Sedan länge hava statsanslag anvisats till understödjande av myrutdikningar

och vattenavtappningar. Under de senaste åren hava dessa

anslag varit två, benämnda »norrländska avdikningsanslaget» och »allmänna

avdikningsanslaget». Det förra av dessa är avsett till understödjande

medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar

och vattenavtappningar inom Norrland och Dalarna, vare sig

ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig

jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd. Företrädesrätt

är medgiven för sökande från Gävleborgs län och Dalarna att av

anslagets belopp erhålla bidrag till högst 100,000 kronor. Anslagsbeloppet

utgjorde för åren 1913 och 1914 1,100,000 kronor. Då

emellertid ett mycket stort antal ansökningar om bidrag till belopp,

sammanlagt vida överstigande anslagsbeloppet, inkommit, hade småningom

samlat sig en betydande balans av ansökningar, som icke kunnat

tillgodoses förrän först efter flera års förlopp. För att i någon mån

råda bot på detta missförhållande föreslog Eders Kungl. Maj:t år 1914

riksdagen att för år 1915 för ändamålet bevilja ett till 1,900,000 kronor

höjt belopp, varav 400,000 kronor skulle få förskottsvis användas redan

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 9.

under år 1914. Detta förslag bifölls av riksdagen. Alltså blev härigenom

för vartdera av åren 1914 och 1915 ett belopp av 1,500,000 kronor

disponibelt för detta ändamål.

Nu har lantbruksstyrelsen, till vars uteslutande handläggning

ärenden av ifrågavarande slag från och med år 1915 överflyttats, i

skrivelse den 23 oktober 1914 gjort framställning om anslag för ändamålet

för år 1916. Styrelsen har därvid, under erinran att det för år

1914 disponibla anslaget, 1,500,000 kronor, motsvarade en kostnadssumma

av 3,000,000 kronor, meddelat, att under år 1914 hade vid tiden

för skrivelsens avlåtande inkommit ansökningar om bidrag från detta

anslag till företag, för vilka kostnaderna enligt uppgjorda kostnadsförslag

beräknats uppgå till 3,238,098 kronor. Då härtill borde läggas

en summa av 270,000 kronor, utgörande beräknad kostnad för företag,

beträdande vilka ansökningar om statsbidrag kunde förväntas ytterligare

inkomma under november och december månader, borde de under år 1914

inkomna ansökningarna beräknas representera en sammanlagd arbetskostnad

av 3,508,098 kronor eller i runt tal 3,500,000 kronor. Balansen

å inneliggande förslag skulle sålunda under år 1914 genom tillökningen

av 400,000 kronor i anslaget ej kunna minskas, utan komme tvärtom

att ökas. Lantbruksstyrelsen ansåge därför, att behovet av ökat anslag

härigenom vore uppenbart, och hade, under förutsättning att medel

härtill kunde ställas tillgängliga, för sin del ansett önskvärt, att den

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt lantbruksstyrelsen redan i

skrivelse den 6 november 1913 föreslagna extra ökningen av 1,000,000

kronor finge under några år utgå, så att norrländska avdikningsanslaget

tillsvidare finge utgöra 2,100,000 kronor.

Med hänsyn därtill, att den beviljade tillökningen ej ansetts kunna

för vartdera av åren 1914 och 1915 få utgöra mera än högst 400,000

kronor, och med särskilt avseende fästat vid de nuvarande förhållandena

ansåge likväl lantbruksstyrelsen, att norrländska avdikningsanslaget för

år 1916 borde bestämmas till 1,500,000 kronor. Av dessa medel skulle

100,000 kronor utgå till företag inom Gävleborgs län och Dalarna.

Enligt vad departementschefen till statsrådsprotokollet uttalat, utvisade

lantbruksstyrelsens utredning tydligt, att behovet av ökade anslagsmedel

för nu ifrågavarande ändamål i oförminskad grad fortfarande

förefunnes. Detta behov syntes, av de inkomna ansökningarna

att döma, till och med hava ökats oaktat anslagets höjning för år 1914.

Departementschefen skulle därför helst sett, om han kunnat förorda, att

anslaget för år 1916 åtminstone icke behövt sättas lägre än det å 1915

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Kr 9.

års stat upptagna beloppet av 1,900,000 kronor. Särskild anledning

därtill förelåge på den grund, att vid föredragning den 14 januari 1914

av frågan om anslagets höjning dåvarande departementschefen antytt,

att även för kommande år tillsvidare ett tilläggsbelopp av 800,000 kronor

till det förut vanliga anslagsbeloppet av 1,100,000 kronor borde anvisas.

Emellertid föranleddes departementschefen under närvarande förhållanden

av hänsynen till nödig sparsamhet vid budgetens uppgörande

att icke tillstyrka högre anslag än lantbruksstyrelsen nu ifrågasatt, nämligen

1,500,000 kronor eller samma belopp, som kunnat disponeras för

åren 1914 och 1915.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot förevarande

framställning, har å extra stat för år 1916 ställt till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande, under benämning norrländska avdikningsanslaget, till

understödjande medelst statsbidrag utan åter betalningsskyldighet av myrutdikningar

och vatten avtappningar inom Norrland och Dalarna, vare

sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng

lämplig jord eller minskning av frostländighet för närliggande bygd,

ett belopp av 1,500,000 kronor med företrädesrätt för sökande från

Gävleborgs län och Dalarna att härav erhålla bidrag till högst 100,000

kronor.

44:o) Under punkten 44 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att medgiva, att det belopp, som vid utgången av

år 1915 må kvarstå oanvänt å det under benämning »allmänna avdikningsanslaget»

. anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet

med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord

eller minskning av frostländighet för närliggande bygd, må av Eders

Kungl. Maj:t under år 1916 användas för samma ändamål, med iakttagande

att därav högst 150,000 kronor må utgå till avdikning av sådan

mark, vars torrläggning avser endast minskning av frostländighet för

närliggande bygd.

Riksdagen har för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 ställt

till Eders Kungl. Maj:ts förfogande, under benämning »allmänna avdikningsanslaget»,

till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra

delar av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget

är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning

av frostländighet för närliggande bygd, ett belopp av 450,000

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 9.

kronor, därav högst 150,000 kronor må utgå till avdikning av sådan

mark, vars torrläggning avser endast minskning av frostländighet för

närliggande bygd. Även för år 1912 hade riksdagen beviljat ett liknande

anslag till belopp av 300,000 kronor, ehuru med annat användningsområde

och under något olika villkor.

Enligt vad departementschefen upplyst förefunnes å 1914 års anslag

en behållning av 281,990 kronor. Lades härtill från aren 1912

och 1913 odisponerad behållning, 619 kronor 56 öre, samt anslaget för

år 1915 å 450,000 kronor, erhölles, med uteslutande av öretal, en summa

av 732,609 kronor, vilken, att döma efter anslagets hittillsvarande användning,

departementschefen ansåge fullt tillräcklig att möta behovet

av bidrag under bägge åren 1915 och 1916. Något nytt anslag för år

1916 syntes alltså icke erforderligt.

Då riksdagen icke har något att anmärka mot förevarande framställning,

har riksdagen medgivit, att det belopp, som vid utgången av

år 1915 må kvarstå oanvänt å det under benämning »allmänna avdikningsanslaget»

anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag

utan återbetalningsskyldighet av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom andra delar av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet

med arbetsföretaget är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller

minskning av frostländighet för närliggande bygd, må av Eders Kungl.

Maj:t under år 1916 användas för samma ändamål, med iakttagande att

därav högst 150,000 kronor må utgå till avdikning av sådan mark, vars

torrläggning avser endast minskning av frostländighet för närliggande

bygd.

45:o) Under punkten 45 av huvudtiteln har Eders Kung]. Maj:t

föreslagit riksdagen att dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må under

år 1916 i mån av behov disponera vad vid utgången av år 1915 må

kvarstå oanvänt å anslaget för vidtagande av sådana åtgärder, som kunna

finnas vara ägnade att främja lösningen av frågan angående lämpligaste

sättet att tillgodogöra den i landets torvmossar befintliga tillgång på

bränntorv, torvströ m. m., dels ock för samma ändamål å extra stat för

år 1916, att i mån av behov användas, anvisa ett anslag av 100,000

kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att under år 1915 låta av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna detta belopp.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1916 i mån av

behov disponera vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt å

anslaget för vidtagande av sådana åtgärder, som kunna finnas vara

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ägnade att främja lösningen av frågan angående lämpligaste sättet att

tillgodogöra den i landets torvmossar befintliga tillgång på bränntorv,

torvströ m. m.,

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1916, att i mån av

behov användas, anvisat ett anslag av 100,000 kronor, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att under år 1915 låta av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna detta belopp.

46:o) Under punkten 46 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit

riksdagen att för år 1916 å extra stat anvisa dels för anställande av en

förste torvingenjör, tre tor vingenjörer och en torvassistent ett anslag av

27.000 kronor, dels ock såsom personligt ålderstillägg till torvingenjören

Thure Gustaf Thorgny Björkman, därest han fortfarande med gott vitsord

tjänstgör i denna egenskap, ett anslag av 500 kronor eller tillhopa

27,500 kronor.

Sedan anslag några år utgått för anställande av en torvingenjör

och en torvassistent, beviljade riksdagen år 1904 anslag för anställande

av en förste och en andre torvingenjör samt två torvassistenter med rätt

för Kungl. Maj:t att av för ändamålet anvisade medel utanordna visst

belopp för anställande av en andre torvingenjör och ytterligare en torvassistent

från och med den 1 maj 1904. År 1907 beviljades ökat anslag

för anställande jämväl av en tredje torvassistent från och med den 1

juli 1907. År 1914 höjdes anslaget ytterligare, för att två torvassistenter

måtte kunna befordras till torvingenjörer och erhålla det för sådan tjänst

utgående arvodet. Benämningen »andre» torvingenjör har i sammanhang

härmed ändrats till endast »torvingenjör». Anslaget, som städse

beviljats å extra stat, utgår för innevarande år med 27,000 kronor.

Arvode utgår till förste torvingenjören med 6,000 kronor, till en

var av torvingenjörer na med 3,000 kronor och till torvassistenten med

2.000 kronor. Till bekostande av torvingenjörer nas och torvassistenternas

resor är ett belopp av 2,000 kronor av Kungl. Maj:t bestämt för

varje tjänsteman.

Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 17 december 1914 anfört,

att erfarenheten givit vid handen, att nämnda antal torvtjänstemän

fortfarande erfordrades, för att de på dem ankommande göromålen

skulle kunna komma till utförande.

Styrelsen har vidare erinrat, att torvingenjören Thure Gustaf

Thorgny Björkman från och med den 1 maj 1904 förordnats till ifrågavarande

befattning mot ett arvode av 2,500 kronor för år, samt att 1905

års riksdag på grund av viss förändring i den till andre torvingenjören

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 9.

utgående rese- och traktamentsersättningen från och med år 1906 höjt

dennes arvode med 500 kronor till 3,000 kronor.

Då Björkman, som sedan den 1 maj 1904 oavbrutet innehaft

nämnda befattning samt med gott vitsord skött densamma, komme,

därest han fortfarande tjänstgjorde i denna egenskap, att vid 1915 års

slut hava under 10 år innehaft sin befattning mot åtnjutande av ett årligt

arvode av 3,000 kronor, syntes ett personligt ålderstillägg böra tillerkännas

honom för år 1916. Storleken av detsamma syntes lämpligen

böra bestämmas till 500 kronor.

Då riksdagen finner nu ifrågavarande torv]’ngen] örs av lantbruksstyrelsen

väl vitsordade tjänstgöring under mer än 10 år väl motivera

det för honom föreslagna ålderstillägget, får riksdagen, som ej heller i

övrigt har något att erinra mot förevarande framställning, anmäla, att

riksdagen för år 1916 å extra stat anvisat de/s, i likhet med vad skett

för innevarande år, för anställande av en förste torvingenjör, tre torvingehjörer

och en torvassistent ett anslag av 27,000 kronor, dels ock

såsom personligt ålderstillägg till torvingenjören Thure Gustaf Thorgny

Björkman, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna

egenskap, ett anslag av 500 kronor, eller tillhopa 27,500 kronor.

47:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen vidare av det av 1912 års riksdag beviljade anslag

å 35,000 kronor till upprätthållande av en torvskola under åren 1913—

1917 å extra stat för år 1916 anvisat ett belopp av 7,000 kronor.

48:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts därom under

punkt 48 gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad under

en följd av år ägt rum, å extra stat för år 1916 anvisat dels till anställande

av en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor, dels ock såsom

personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas Wallander, därest

han fortfarande i denna egenskap med gott vitsord tjänstgör, 1,500

kronor eller tillhopa 3,500 kronor.

49:o) Under punkten 49 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit

riksdagen att för lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg

av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å extra

stat för år 1916 anvisa, såsom förslagsanslag, 450,000 kronor.

På framställning av Eders Kungl. Maj:t har riksdagen för lindring

av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl och

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 9.

märgel lör jordbrukets behov, i huvudsaklig överensstämmelse med vissa

av dåvarande departementschefen till statsrådsprotokollet överjordbruksärenden

den 12 januari 1907 angivna grunder, anvisat såsom förslagsanslag

å extra stat för vartdera av åren 1908 och 1909 200,000 kronor,

för år 1910 250,000 kronor, för år 1911 300,000 kronor samt för vart

och ett av åren 1912—1915 380,000 kronor.

Nu begäres lör år 1916 ett till 450,000 kronor förhöjt belopp för

ifrågavarande ändamål.

Då riksdagen lunnit behovet av den äskade anslagshöjningen till

fullo styrkt av den i ärendet åvägabragta utredningen, får riksdagen

anmäla, att riksdagen för lindring av fraktkostnaderna vid transport å

järnväg av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov å

extra stat för år 1916 anvisat, såsom förslagsanslag, 450,000 kronor.

Fiskeriväsendet.

50:o) I anslutning till vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 50

föreslagit har riksdagen, i likhet med vad för vartdera av åren 1913—

1915 ägt rum, såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser och

hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska fiskare, under

förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap eller

landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,150 kronor, å

extra stat för år i916 anvisat ett anslag av 1,400 kronor med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att utav detta belopp förskottsvis under innevarande

år av tillgängliga medel utanordna 700 kronor.

51 :o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten 51

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för år 1914 och

för innevarande år skett, till understöd åt södra Sveriges fiskeriförening

å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 18,500 kronor, därav till

upprätthållande av föreningens fiskeriskola 8,500 kronor och såsom bidrag

till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet 10,000 kronor.

52:o) Under punkten 52 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar

av de Sverige omgivande haven å extra stat för år 1916 anvisa

dels till omkostnader för tiden från och med den 1 maj 1916 till och

med den 30 april 1917 25,000 kronor, dels ock till täckande av Sveriges

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 9.

andel i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk centralanstalt

med laboratorium för tiden från och med den 22 juli 1916 till

och med den 21 juli 1917 5,100 kronor eller tillsammans 30,100 kronor,

att enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas för de avsedda

iindamålen.

För utförande av hydrografisk-biologiska undersökningar av de

Sverige omgivande haven har riksdagen på Eders Kung], Majrts förslag

anvisat medel å extra stat för vart och ett av åren 1901—1915.

Under innevarande år utgår anslaget med 30,100 kronor, därav 5,100

kronor till täckande av Sveriges andel i kostnaden för en internationell

hydrografisk-biologisk centralanstalt med laboratorium och 25,000 kronor

till omkostnader för de undersökningsarbeten, som det enligt uppgjord

arbetsfördelning åligger Sverige att utföra. Med de å 1915 års stat för

ifrågavarande ändamål anvisade anslag skola bestridas dylika undersökningskostnader

för tiden från och med den 1 maj 1915 till och

med den 30 april 1916 samt Sveriges andel i kostnaderna för omförmälda

centralanstalt för tiden från och med den 22 juli 1915 till och

med den 21 juli 1916.

Enligt hvad departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

anfört hade han redan i juli 1914 genom utrikesdepartementet

erhållit meddelande, att förslag om fortsatt deltagande under ytterligare

fem år från den 22 juli 1913 i de internationella havsundersökningarna

rönt ett gynnsamt mottagande av regeringarna i Danmark, Norge, Nederländerna,

Belgien, Storbritannien och Irland samt Amerikas förenta stater,

varvid emellertid i vissa fall såsom förutsättning uppställts, att vederbörande

representation beviljade erforderliga medel. Från Tyskland och

Ryssland hade svar då ännu icke ingått.

I vad mån den genom dessa förklaringar ådagalagda benägenheten

till fortsatt samarbete kunde röna inverkan av det därefter inträdda

krigstillståndet, som berörde flera av de i undersökningarna deltagande

länderna, . läte sig naturligtvis icke nu bedöma. Emellertid torde från

svensk sida det riktigaste för närvarande vara att vid avgörandet

av frågan om anslag för år 1916 utgå från den förutsättningen, att

arbetet komme att fortsättas. Även om detta tilläventyrs icke kunde

komma att ske i fullt samma utsträckning som hittills eller som under

normala förhållanden skulle ägt rum under den nu avsedda tiden, torde

man dock kunna hysa förhoppning, att arbetet kunde bedrivas i så pass

stor omfattning, att verkligt gagneliga resultat i allt fall kunde uppnås.

Det borde tillkomma Eders Kungl. Maj:t att framdeles vid anvisande

av det anslag, som kunde varda beviljat av riksdagen, tillse,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 9.

huruvida och i vad mån detta antagande komme att motsvaras av verkligheten,

och. i mån därav bestämma angående anslagets användning

helt eller delvis eller ock dess innehållande.

Då ifrågavarande undersökningar, vilka tillkommit på Sveriges

initiativ och äro av stor betydelse för vår fiskerinäring, enligt riksdagens

mening böra om möjligt trots det rådande krigstillståndet alltjämt

fortgå, anser riksdagen att för ändamålet erforderliga medel böra anvisas

för år 1916. Riksdagen har fördenskull till utförande av hydrografiskbiologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven å extra stat

för år 1916 anvisat dels till omkostnader för tiden från och med den 1

maj 1916 till och med den 30 april 1917 25,000 kronor, dels ock till

täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en internationell hydrografisk-biologisk

central anstalt med laboratorium för tiden från och

med den 22 juli 1916 till och med den 21 juli 1917 5,100 kronor eller

tillsammans 30,100 kronor att enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande

användas för de avsedda ändamålen.

53:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts därom under

punkten 53 gjorda framställning har riksdagen dels medgivit, att vad som

vid 1915 års utgång må kvarstå oanvänt å anslaget till underhålls- och

driftkostnad för fartyget Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven samt för tillsyn och

bevakning vid Sveriges havsfisken under annan tid av året än vintermånaderna,

må länder år 1916 användas för enahanda ändamål, dels

ock för samma ändamål å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag

av 36,000 kronor.

54:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1906—

1915 ägt rum, till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget

Skagerak å extra stat för år 1916 anvisat 5,200 kronor.

55:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkten 55 gjorda

framställning har riksdagen

dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt

å anslaget för bestridande av underhålls- och driftkostnad för fartyget

Eystrasalt må under år 1916 användas för enahanda ändamål,

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1916 beviljat ett

anslag av 6,000 kronor.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 9.

56:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 56

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för år 1914

och för innevarande år, för stationerande under vintern 1915—1916 av

ett armerat ångfartyg vid rikets kuster för åstadkommande av ordning

och skydd vid fiskets bedrivande å extra stat för år 1916 anvisat ett

anslag av 33,000 kronor.

57:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 57 gjorda

framställning har riksdagen, som anser sig böra framhålla önskvärdheten

av att de av riksdagen beslutade fiskehamnsanläggningarna bliva,

sedan planen för arbetenas bedrivande slutligen fastställts, så skyndsamt

som möjligt fullbordade, i likhet med vad för innevarande år skett, av

det utav 1911 års riksdag beviljade anslaget å 2,788,000 kronor till

bestridande av kostnaderna för utförande av vissa utav fiskehamnskommissionen

föreslagna hamnar å extra stat för år 1916 anvisat ett

belopp av 620,000 kronor att enligt de närmare föreskrifter, Eders

Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande ändamål

under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området

för hamnarna än även av det område i land, som med hänsyn till den

rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det

gemensamma behovet.

Skogsväsendet.

58:o) Under punkt 58 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj: t föreslagit

riksdagen att dels höja den i staten för statens skogsförsöksanstalt

upptagna anslagspost till avlöning åt skogsbiträden och kvinnliga biträden

från 6,300 kronor med 200 kronor till 6,500 kronor, till följd

varav statens slutsumma kommer att höjas med 200 kronor och uppgå till

62,400 kronor, dels ock höja anslaget till skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt

från 141,662 kronor med 43,738 kronor till 185,400 kronor.

För 1914 års senare riksdag framlade Eders Kungl. Maj:t förslag

till ändrad organisation av den högre skogsundervisningen genom inrättande

av en skogshögskola ävensom till vissa ändringar i staten för

statens skogsförsöksanstalt. Dessa framställningar biföllos med obetydliga

jämkningar i fråga om avlöningsvillkoren av riksdagen, som godkände

stater för nämnda bägge statsinstitutioner, slutande å respektive

124,500 kronor och 62,200 kronor. Då emellertid skogshögskolan icke

var avsedd att i full utsträckning träda i verksamhet redan vid början

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 saml. 9 höft. (Nr 9.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 9.

av år 1915, enär intill den 1 oktober samma år skogsinstitutet fortfarande

skulle upprätthållas, dock till väsentlig del med lärarkrafter från

skogshögskolan, framlade Eders Kungl. Maj:t tillika förslag till särskild

stat för skogshögskolan för år 1915, slutande å 80,899 kronor 16 öre.

På grund av bostadsavdrag för vissa befattningshavare erfordrades emellertid

icke anslag till hela detta belopp utan allenast å 80,336 kronor

66 öre. Jämväl för skogsförsöksanstalten skulle år 1915 i så måtto

bliva ett övergångsår, att en i staten upptagen vaktmästarbefattning

skulle tillsättas först den 1 juli. Till följd härav och med iakttagande

av ett halvt års bostadsavdrag för nämnde vaktmästare erfordrades för

år 1915 anslag å allenast 61,325 kronor. Dessa bägge sistnämnda belopp,

tillhopa 141,661 kronor 66 öre, uppfördes med avjämnat belopp,

141,662 kronor, i riksstaten såsom ordinarie anslag till skogshögskolan

och statens skogsförsöksanstalt.

Nu har styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt

i särskilda skrivelser den 19 oktober 1914 gjort framställningar

om de belopp, varmed anslag till ifrågavarande bägge institutioner borde

upptagas i 1916 års riksstat.

Beträffande skogshögskolan har därvid ifrågasatts, att den i staten

uppförda posten å 24,200 kronor såsom anslag till praktiska övningar

vid högre kursen måtte höjas med 600 kronor till 24,800 kronor. Styrelsen

har härom anfört, att höjningen avsåge arvoden till assistenterna

vid den förberedande kursen. Dessa arvoden hade beräknats ingå uti

nyssnämnda anslagspost med 7,840 kronor. Styrelsen ansåge, att för de

två assistenter, som under vårterminen skulle biträda överassistenten,

härav måste nödvändiggöras ökning av dem tillkommande arvoden i förhållande

till de vid statens godkännande beräknade belopp. Tillförordnade

direktören för skogsinstitutet hade inför styrelsen uttalat, att, synnerligast

om för sådant fall dessa assistenter, vilkas tjänstgöringstid komme att

omfatta omkring 10 månader, erhölle förordnande på helt år, svårigheter

icke borde möta att erhålla kvalificerade personer mot arvode, som med

endast 300 kronor för vardera assistenten överstege det till arvode åt

dem enligt staten beräknade. Styrelsen har fördenskull, och då enligt

styrelsens åsikt någon minskning av härutinnan eller eljest i staten avsedda

utgifter icke utan olägenhet kunde vidtagas, hemställt om anvisande

av ytterligare 600 kronor för ovan angivna ändamål. Statens slutsumma

skulle då komma att uppgå till 125,100 kronor.

I fråga om skogsförsöksanstalten har styrelsen åberopat en skrivelse

från anstaltens föreståndare, vari denne ifrågasatt ändring i den

fastställda staten därutinnan, att anslagsposten till avlöning åt skogs
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 9.

biträden och kvinnliga biträden skulle höjas med 200 kronor eller från

6,300 kronor till 6,500 kronor, för att avlöningen till det kvinnliga

kemistbiträdet måtte kunna ökas från 1,800 till 2,000 kronor och hon

alltså bliva likställd med de av 1914 års förra riksdag medgivna kvinnliga

biträdena av tredje graden.

Styrelsen har med hänsyn till de höga kompetensfordringar, som

satts å ifrågavarande kvinnliga kemistbiträde, samt till vad anstaltens

föreståndare anfört och åberopat förklarat sig anse henne böra i avlöningshänseende

jämställas med kvinnliga biträden av tredje graden

och instämt i förslaget om höjning av omförmälda anslagspost till

6,500 kronor.

Då för skogshögskolan den av 1914 års senare riksdag godkända

staten träder i full tillämpning med år 1916, bör anslaget till denna

skola på grund härav höjas till det belopp, som samma stat betingar,

eller efter avdrag för bostadsförmån till vissa befattningshavare till

123,250 kronor.

Vad beträffar styrelsens framställning om höjning av anslagsposten

till den högre kursens praktiska övningar med 600 kronor för beredande

av större avlöning åt assistenterna vid den förberedande kursen på

grund av denna kurs’ förlängning, har departementschefen visserligen

ansett, att på grund av den sålunda skedda utsträckningen av kursen

något ökat arvode borde tillkomma assistenterna, men då anslagsposten

i sin helhet vilade på en förslagsberäkning och det icke syntes omöjligt

att i övrigt å enstaka poster i denna vidtaga sådana besparingar, att

nödig tillgång erhölles till den jämförelsevis obetydliga ökning i arvodet,

som borde tillkomma assistenterna, har departementschefen icke funnit

någon ändring i staten böra därav föranledas.

Åven anslaget till skogsförsöksanstalten bör för år 1916 upptagas

till hela det belopp, som statens slutsumma efter frånräkning för bostadsavdräg

betingar, eller enligt uträkning i statsrådsprotokollet den 14

maj 1914 61,950 kronor.

Beträffande frågan om höjt arvode till det kvinnliga kemistbiträdet

vore det enligt departementschefens åsikt fullt befogat, att på grund av

den för biträdet föreskrivna kompetensen av kunskaper i kemi, motsvarande

vad som erfordrades för erhållande av högsta betyget i filosofie

kandidatexamen, biträdets avlöning höjdes till likhet med tredje gradens

biträdes avlöning. Då skogsförsöksanstaltens styrelse nu icke ifrågasatt

annat, än att detta biträdes avlöning fortfarande skulle utgå i form av

arvode från den i anstaltens stat upptagna anslagspost till avlöning åt

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Biksdagens skrivelse Nr 9.

skogsbiträden och kvinnliga biträden, men denna anslagspost vore så

knappt tilltagen, att medel till ökat arvode åt nu ifrågavarande biträde

icke torde kunna beredas utan höjning i anslaget, föranleddes departementschefen

att tillstyrka dylik höjning med 200 kronor, såsom styrelsen föreslagit.

Statens slutsumma komme härigenom att ökas till 62,400 kronor

och det erforderliga anslagsbeloppet till 62,150 kronor.

För såväl skogshögskolan som skogsförsöksanstalten, vilkas anslagvore

i riksstaten upptagna gemensamt, skulle alltså anslaget utgöra

123,250 + 62,150 kronor = 185,400 kronor. Detta belopp överstege

med 43,738 kronor 1915 års anslag, vilket, som ovan nämnts, kunde

begränsas till 141,662 kronor på grund av övergångsförhållandena.

Mot att anslaget till skogshögskolan höjes till 123,250 kronor och

anslaget till skogsförsöksanstalten, frånsett den här ovan föreslagna

höjningen med 200 kronor, upptages till 61,950 kronor, har riksdagen

icke något att erinra, då förslaget härom står i överensstämmelse med

riksdagens förut fattade beslut. Ej heller har riksdagen något att invända

mot beredande av förhöjt arvode åt de ovan omförmälda assistenterna

vid skogshögskolan, ehuru riksdagen i likhet med departementschefen

anser någon höjning i staten icke böra därav förorsakas. Vad slutligen

angår den föreslagna höjningen i arvodet åt det vid skogsförsöksanstalten

anställda kvinnliga kemistbiträdet, anser riksdagen fullgiltiga skäl härför

hava blivit åberopade, varför riksdagen biträder förslag-et jämväl i detta

hänseende.

Riksdagen får för den skull anmäla, dels att riksdagen höjt den i

staten för statens skogsförsöksanstalt upptagna anslagspost till avlöningåt

skogsbiträden och kvinnliga biträden från 6,300 kronor med 200

kronor till 6,500 kronor, till följd varav statens slutsumma kommer att

höjas med 200 kronor och uppgå till 62,400 kronor, dels ock höjt

anslaget till skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt från 141,662

kronor med 43,738 kronor till 185,400 kronor.

59:o) Under punkten 59 har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit

riksdagen att minska anslaget till skogsundervisning och skogshushållning

i allmänhet från 114,600 kronor med 12,600 kronor till 102,000

kronor.

Det ordinarie anslaget till skogsundervisning och skogshushållning

i allmänhet är i riksstaten för innevarande år upptaget med ett belopp

av 114,600 kronor. Anslaget består av följande särskilda poster:

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

45

Statens skogsskolor ............................................................ kronor 58,787: so

Den enskilda skogsundervisningen................................. » 5,950: —

Kolarskolan vid Hällnäs .................................................. » 1,000: —

Statens skogsingenjörer................................................... » 14,400: —

Diverse ändamål enligt Kung!. Maj:ts disposition...... » 34,462: 5 o

Summa kronor 114,600:—.

Då riksdagen år 1914 fastställde stat för statens skogsskolor,

slutande å 66,100 kronor, kunde, då skolan vid Omberg endast under

sista kvartalet av år 1915 skulle vara verksam i egenskap av läroanstalt

för utbildande av skogsbevakare och dess kostnader under den föregående

delen av året såsom förberedande skola för inträde vid den högre skogsundervisningsanstalten

skulle utgå från anslag å extra stat, anslaget

sättas så mycket lägre >än statens slutsumma, som motsvarade tre

fjärdedels års kostnad för skolan vid Omberg.

Anslaget till den enskilda skogsundervisningen var avsett att utgå

med 1,000 kronor till Gottlands läns folkhögskolas lantbrukskurs och

med 4,950 kronor till Skogshålls skogsskola i Södermanlands län under

tiden till den 1 oktober 1915, varefter denna skola skulle upphöra.

Domänstyrelsen har nu i skrivelse den 2 oktober 1914 avgivit

beräkning och förslag i fråga om beloppet av detta anslag för år 1916

och därvid anfört bland annat följande.

Beträffande anslagsposten till skogsskolorna ifrågasatte domänstyrelsen

ingen annan förändring än den, som betingades därav, att

skogsskolan vid Omberg vore avsedd att såsom ett med de övriga lägre

skogsskolorna jämförligt läroverk fungera under hela året 1916. Staten

för de sju skogsskolorna i riket komme alltså att bliva gällande i sin

helhet under år 1916 och kostnaden för dessa skolors drift förty att för

nämnda år uppgå till 66,100 kronor.

Gottlands läns folkhögskolas lantbrukskurs syntes jämväl under år

1916 böra understödjas med ett statsanslag å 1,000 kronor på de villkor,

som vore bestämda i brevet den 24 juli 1885.

Ett anslag å 1,000 kronor till kolarskolan vid Hällnäs i Västerbottens

län syntes, i likhet med vad som varit fallet under en följd av

år, böra anvisas jämväl för år 1916 under enahanda villkor, som hittills

uppställts, eller att minst lika stort belopp tillskötes av enskilda eller

korporationer för skolans verksamhet.

Enligt domänstyrelsens förevarande skrivelse skulle, genom bifall

till ett av styrelsen avgivet förslag angående anställning av särskild

personal för handhavande av tillämpningen av lagstiftningen angående

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Riksdagens skrivelse Nr 9.

åtgärder till förekommande av överdriven avverkning å ungskog inom

de delar av Västerbottens och Norrbottens län, som icke hörde till lappmarken,

den nuvarande anslagsposten till tre statens skog singenjörer

komma att försvinna. Skulle däremot nämnda förslag icke vinna bifall,

komme under år 1916 behovet av de tre skogsingenjörer, till vilkas

avlöning medel anvisats för år 1915 med 14,400 kronor, att kvarstå.

Därjämte borde under sådan förutsättning och på grund av riksdagens

medgivanden åren 1912 och 1913 personliga arvodestillägg utgå åt

skogsingenjörerna Tell Grenander och C. O. Stenborg med 400 kronor

åt vardera.

I 1915 års anslag till diverse ändamål enligt Kungl. Maj:ts disposition

har domänstyrelsen icke ifrågasatt annan ändring, än att för

ernående av en avrundad slutsumma detsamma måtte utjämnas till

34,550 kronor. Detta belopp skulle fördelas ungefärligen sålunda:

till underhåll av skogsskolornas byggnader................................. 22,000: —

till skogsvård sföreningens tidskrift, statsunderstöd..................... 4,000: —

för utdelning av tidskriften »Skogen» åt bevakare ................. 1,500: —

personligt arvodestillägg åt skogsingenjörerna T. Grenander

och C. O. Stenborg, eventuellt ................................................... 800: —

till oförutsedda och diverse ändamål ............................................. 6,200: —

Inalles innefattar domänstyrelsens förslag anslagets bestämmande

till 258,400 kronor.

Domänstyrelsens förslag beträffande anslagsposterna till statens

skogsskolor, till den enskilda skogsundervisningen och till kolarskolan

vid Hällnäs hava icke givit departementschefen anledning till någon

erinran. Den föreslagna posten till personal för handhavande av dimensionslagens

tillämpning borde enligt departementschefens åsikt icke upptagas

under detta anslag, enär det anslag, som erfordrades för bestridande

av kostnaden för anställande av denna personal, borde upptagas särskilt

i riksstaten. Då förslaget i fråga om dylik personal komme att göra de

nuvarande skogsingenjörerna överflödiga, behövde anslag till dessa icke

nu upptagas. Därmed följde även, att de personliga lönetillägg, som

nu utginge till två dylika befattningshavare, icke längre erfordrades,

och det till Kungl. Maj:ts disposition för diverse ändamål avsedda

beloppet kunde därför i någon mån minskas. För jämnande av slutsumman

torde det böra upptagas till 33,900 kronor.

Anslaget skulle alltså enligt Kungl. Maj:ts förslag bestå av följande

poster:

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

47

Statens skogsskolor ................................................................. kronor 66,100

Den enskilda skogsundervisningen....................................... » 1,000

Kolarskolan vid Hällnäs ..................................................... » 1,000

Diverse ändamål enligt Kungl. Maj:ts disposition............ » 33,900

Summa kronor 102,000.

Då riksdagen icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj.ts

förevarande framställning, har riksdagen minskat anslaget till skogsundervisning

och skogshushållning i allmänhet från 114,600 kronor

med 12,600 kronor till 102,000 kronor.

60:o) Under punkten 60 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition angående tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna och Sårna socken, som Eders Kungl. Maj:t må

komma att avlåta till riksdagen, för bestridande av kostnaden härför

beräkna å ordinarie stat under denna huvudtitel ett anslag av 170,000

kronor. Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkten 61 föreslagit

riksdagen att i avbidan på den proposition angående tillsyn å enskildas

skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, som Eders Kungl.

Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för bestridande av kostnaden

härför beräkna å ordinarie stat under denna huvudtitel ett anslag av

135,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i tvenne till riksdagen den 12

februari 1915 avlåtna propositioner, nr 72 och 73, föreslagit riksdagen

dels att för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas skogar i

lappmarkerna och Sårna socken med Idre kapellag å ordinarie stat under

nionde huvudtiteln uppföra ett anslag av 170,000 kronor,

dels och att för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas

skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland å ordinarie stat

under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag av 115,000 kronor.

Inom Västerbottens och Norrbottens län samt Sårna socken med

Idre kapellag har skogsstatens personal till åliggande, bland annat, att

utöva kontroll över de enskilda skogarna därstädes. I Eders Kungl. Maj:ts

proposition nr 71 angående avlöningsstat för skogsstatens ordinarie

personal m. m., i vilken proposition framställts förslag till omorganisation

av skogspersonalen inom sagda landsdelar, har beträffande lappmarken

och Sårna socken med Idre kapellag föreslagits, att kontrollen

fortfarande skulle utövas av revirpersonalen, men att i Västerbottens

och Norrbottens läns kustland kontrollen skulle utövas av särskilda, bland

skogsstatens personal uppförda befattningshavare.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 9.

I motiveringen till detta förslag har departementschefen till statsrådsprotokollet

yttrat bland annat följande:

Statens domäners fond borde erhålla gottgörelse för de kostnader,

som åsamkades domänfonden för anställande av den personal, som erfordrades

för privatskogarnas tillsyn. Någon sådan ersättning hade

hittills icke utgått, beroende på att domänstyrelsen först under senare

år förändrats till ett affärsdrivande verk. Förut hade det varit utan

egentlig betydelse, under vilken form kostnaden för dylikt arbete å privatskogarna

upptogs i riksstaten, och efter förändringens genomförande

hade frågan fått anstå i avvaktan på lösningen av personalens organisationsfråga.

Sådan gottgörelse, som nyss nämnts, borde numera tillföras

domänfonden från anslag under nionde huvudtiteln.

Då enligt departementschefens förslag icke någon särskild personal

skulle anställas för privatskogarna i lappmarken och Sårna socken med

Idre kapellag, måste gottgörelsen beräknas till att motsvara så stor del

av denna personals arbete, som kunde anses belöpa på privatskogarna.

För dylik beräkning torde icke lämpligare grund stå att finna än den

kostnad, som skulle belöpt på en särskild privatskogspersonal, därest

en dylik upprättats. Revirpersonalen komme nämligen enligt förslaget

att verkställa det arbete, som eljest skulle utförts av dylik särskild personal.

Ett av domän styrelsen den 10 november 1913 avgivet förslag

syntes kunna läggas till grund för anslagets beräkning. Detta förslag upptoge

för lappmarkens privatskogar 12 ordinarie jägmästare och 14 extra

jägmästare (assistenter) ävensom 30 ordinarie kronojägare samt för Sårna

socken med Idre kapellag 1 ordinarie jägmästare och 1 extra jägmästare

(assistent) samt 2 ordinarie kronojägare. Härtill hade emellertid bort

komma några extra kronojägare, vilkas antal syntes kunna förslagsvis

upptagas till 10. Kostnaden för denna personal syntes kunna i nära

överensstämmelse med domänstyrelsens förslag den 10 november 1913

beräknas sålunda.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

49

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Res-

penningar

Hyres-

ersättning

Dag-

trakta-

mente

Arvode

Summa

1 jägmästare...............

2,300

3,000

900

6,200

5 d:o ........................

11,500

15,000

4,500

—

—

31,000

1 d:o ........................

2,300

2,800

900

—

—

6,000

6 d:o ........................

13,800

16,800

5,400

—

-

—

36,000

1 assistent (medeltal)...

—

—

550

—

950

2,800

4,300

14 assistenter...............

—

—

7,700

—

13,300

39,200

60,200

1 kronojägare ............

600

700

250

100

—

—

1,650

31 d:o ........................

18,600

21,700

7,750

3,100

—

—

51,150

1 extra kronojägare......

—

—

200

—

1,200

1,400

9 d:o ........................

—

—

1,800

-

10,800

12,600

Summa

—

—

-

_

210,500

Hela detta belopp behövde emellertid icke upptagas såsom anslag.

gäldas av privata skogsägare i lappmarken och Sårna socken med Idre

kapellag, samt dessa avgifter tillfördes domänfonden såsom inkomst,

borde beloppet av dessa avgifter fråndragas nyssnämnda kostnad för

att man skulle finna det anslagsbelopp, som därutöver erfordrades för

att domänfonden skulle få full gottgörelse. Enligt inhämtade upplysningar

från domänstyrelsen hade dessa utsyningsavgifter utgjort i medeltal

lör åren 1909—1913 inom Norrbottens, Västerbottens och Kopparbergs

län 46,171 kronor 20 öre. Häri inginge dock även utsyningsavgifter

från fastigheter i kustlandet. Ifall dessa beräknades till i runt tal

4.000 kronor, återstode för lappmarken och Sårna med Idre omkring

42.000 kronor. Om detta belopp droges från ovannämnda beräknade

kostnad, 210,500 kronor, återstode ett belopp av 168,500 kronor eller

i avrundat tal 170,000 kronor. En dylik obetydlig avrundning uppåt

vore desto mer befogad, som icke någon gottgörelse här förut beräknats

för överjägmästarnas befattning med privatskogarna. Departementschefen

ansåge därför detta ersättningsanslag böra utgå med

170.000 kronor, vartill det också beräknats i förslaget till riksstat för

år 1916.

Vad därefter anginge tillsynen över dimensionsförordningens tilllämpning

i kustlandet, skulle enligt departementschefens förslag särskild

personal anställas för detta ändamål. Kostnaden för denna personal

utgjorde 103,350 kronor för den ordinarie och 30,200 kronor för den

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 saml. 9 höft. (Nr 9.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 9.

extra personalen, eller tillhopa 133,550 kronor. I förslaget till riksstat

för år 1916 vore härtill beräknat ett anslag av 135,000 kronor.

Emellertid syntes, på sätt departementschefen anfört i motiveringen till

förslaget till ny dimensionsförordning, den nuvarande ersättningen till

skogspersonalen för utsyning av undermålig skog böra utbytas mot

verkliga utsyningsavgifter, byggda på samma system, som torde komma

att tillämpas i lappmarken. Härigenom komme domänfonden att erhålla

en inkomst, vilken icke förut tagits i beräkning. Då all erfarenhet

saknades om beloppet av denna inkomst, mötte stor svårighet att

nu beräkna densamma, men den syntes kunna upptagas åtminstone till

20,000 kronor. Efter avdrag av detta belopp skulle såsom kostnad för

dimensionsskogspersonalen återstå 113,550 kronor, som av samma skäl,

som anförts beträffande personalen i lappmarken och Särna socken med

Idre kapellag, torde böra avjämnas till 115,000 kronor.

Driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner under år

1916 hava, i vad samma kostnader avse statens skogsdomäner, beräknats

på följande sätt:

Kostnader för statens skogsdomäner:

skogsstatens ordinarie personal ...... kronor 1,543,700

ålderstillägg åt skogsstatens personal

................................................... » 114,000

pensionering av skogsstatens personal

..................... » 65,000

egentliga förvaltningskostnader,

därav minst 150,000 kronor till

avdikningar å kronans skogar i

de norrländska länen och i Kopparbergs

län .................................... » 7,032,500

kronor 8,755,200.

Avgår anslag för tillsyn å enskildas

skogar i lappmarkerna

och Särna socken med Idre kapellag.

....................... kronor 170,000

Avgår anslag för

tillsyn å enskildas

skogar i Västerbottens

och Norrbottens

läns kustland

........................ » 115,000

285,000 kronor 8,470,200.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrivelse Nr 9.

I posten »egentliga förvaltningskostnader» ingå kostnaderna för

ovan berörda kontrollpersonal, men i det belopp, som Kungl. Maj:t i

propositionen nr 71 föreslagit riksdagen att förslagsvis beräkna såsom

driftkostnader under 1916 för statens skogsdomäner att utgå av domänfondens

avkastning, ingår, såsom tablån utvisar, icke det belopp, 285,000

kronor, som Kungl. Maj:t beräknat såsom kostnader för kontrollens

genomförande.

Då de utgifter, som statens domäners fond får vidkännas för kontrollen

över de enskilda skogarna inom ifrågavarande landsändar, icke

äro beräknade att gottgöras ur domänfondens avkastning, bör domänfonden

genom anslag å riksstaten erhålla full gottgörelse för sagda

utgifter.

Mot de belopp, vartill dessa utgifter beräknats, eller 170,000 och

115,000 kronor, har riksdagen icke något annat att erinra än att, då

kostnaderna för de 3 extra skogsingenjörer, vilka, på sätt nyss nämnts,

icke ansetts erforderliga, beräknats till 12,600 kronor, därav 2,400

kronor i arvode, 600 kronor i respenningar och 1,200 kronor i dagtraktamente,

beloppet 115,000 kronor bör minskas med 12,600 kronor

till 102,400 kronor och alltså det belopp å 285,000 kronor, som Eders

Kungl. Maj:t beräknat såsom kostnader för kontrollens genomförande,

nedsättas till 272,400 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels bifallit Eders Kungl. Maj:ts i propositionen nr 72 gjorda framställning

att för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas skogar

i lappmarkerna och Sårna socken med Idre kapellag å ordinarie stat

under nionde huvudtiteln uppföra ett anslag av 170,000 kronor;

dels ock i anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning i

propositionen nr 73 för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas

skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland å ordinarie

stat under nionde huvudtiteln uppfört ett anslag av 102,400 kronor.

61 ro) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 62

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett

av åren 1905—1915 ägt rum, för skogsodlingens befrämjande å extra

stat för år 1916 anvisat ett anslag av 100,000 kronor, att ställas till

Eders Kungl. Maj:ts förfogande för att i män av tillgång tilldelas antingen

skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting eller hushållningssällskap

för ändamålet lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse

icke finnes, landsting eller hushållningssällskap, under iakttagande

att i intetdera fallet statsbidrag må till något landstingsområde utgå

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 9.

med högre belopp än det, varmed landsting och hushållningssällskap

tillsammans eller ettdera av dem till ändamålet bidragit, samt att landsting

eller hushållningssällskap, som undfått dylikt bidrag, skall vara

skyldigt att efter årets utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande

befallningshavande avgiva redogörelse över användningen av de utav

staten samt av landsting eller hushållningssällskap lämnade bidrag.

62:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 63

gjorda framställning har riksdagen vidare, i likhet med vad för vart

och ett av åren 1910—1915 ägt rum, såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet å

extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 67,500 kronor.

63:o) Under punkt 64 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att dels för bestridande av kostnader för

reglering av flottleder inom riket å extra stat för år 1916 anvisa ett

anslag av 200,000 kronor ävensom medgiva, att Eders Kungl. Maj:t

må av tillgängliga medel låta härav under år 1915 förskottsvis utanordna

högst 100,000 kronor för ersättande av utav domänfonden förskotterade

medel till bekostande av flottledsarbeten under åren 1914 och 1915,

dels ock medgiva, att under år 1916 inflytande flottningsavgifter må

användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket.

Till bestridande av kostnaden för reglering av flottleder i de norrländska

länen ävensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län

anvisade riksdagen under en följd av år till och med år 1907 å extra

stat för påföljande år anslag å 100,000 kronor och medgav tillika, att

de avgifter, som lades å flottningen, finge disponeras för enahanda

ändamål.

Enligt 1906 års bokslut förefanns å ifrågavarande anslag en avsevärd

behållning. Av sådan anledning äskades icke något särskilt anslagför

ändamålet för år 1909, varemot riksdagen, på framställning av

Kungl. Maj:t, medgav, att under år 1909 inflytande flottningsavgifter

finge användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder

inom riket ävensom att de medel, som av ifrågavarande anslag för föregående

år funnes disponibla vid 1908 års slut, finge under år 1909

användas till enahanda ändamål utan begränsning till vissa län.

Liknande medgivande lämnades av riksdagen jämväl för åren

1910—1914.

Enär det emellertid under år 1913 visade sig, att redan för samma år

skulle för bestridande av kostnader för ifrågavarande ändamål uppstå en

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Riksdagens skrivelse Nr 9.

brist av 85,000 kronor, bemyndigade Kungl. Maj:t genom beslut den 10

oktober 1913 domänstyrelsen att av domänfondens medel under samma

år för reglering av flottleder utöver för detta ändamål eljest tillgängliga

medel förskottsvis utanordna ett belopp av intill 85,000 kronor att

återgäldas av framdeles inflytande eller eljest anvisade medel till regleringav

flottleder.

Då de besparade medlen alltså redan under år 1913 blivit uttömda,

erfordrades för arbetenas bedrivande i önskvärd omfattning under åren

1914 och 1915 särskilt anslag utöver vad som erhölles genom inflytande

flottningsavgifter. Därjämte måste nyssnämnda förskott täckas. Med

anledning härav föreslog Kungl. Maj:t år 1914 riksdagen att dels för

bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket å extra

stat för år 1915 anvisa ett anslag av 285,000 kronor ävensom medgiva,

att Kungl. Maj:t finge av tillgängliga medel låta härav under år 1914

förskottsvis utanordna högst 185,000 kronor, varav högst 85,000 kronor

för ersättande av utav domänfonden förskotterade medel till täckande

av brist för år 1913, dels ock medgiva, att under år 1915 inflvtande

flottningsavgifter finge användas till bestridande av kostnader för reglering

av flottleder inom riket. Denna framställning bifölls av riksdagen.

T skrivelse den 28 september 1914 föreslog domänstyrelsen såsom

ett lämpligt arbete, med vilket man i någon mån kunde möta den

hotande arbetslösheten innevarande vinter särskilt inom större skogstrakter,

där befolkningen till övervägande del utgjordes av medellösa

personer, utsträckta flottledsregleringar, för vilka kostnaderna förskötes

av allmänna medel. Under framhållande därjämte, att genom utförande

av sådana regleringsarbeten stora fördelar skulle beredas statens skogshushållning

i de norra och mellersta delarna av landet genom ökade

möjligheter för avsättning av skogsprodukter, särskilt- virkeseffekter av

smärre dimensioner, hemställde domänstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte

antingen medgiva, att av 1914 och 1915 års avkastning av domänfonden

finge till utsträckta flottledsregleringsarbeten förskotteras ett belopp av

intill 100,000 kronor, varav för år 1914 högst 50,000 kronor och för

år 1915 återstoden, eller ock förordna, att motsvarande belopp å 100,000

kronor av de utav 1914 års senare riksdag anvisade medel till arbetslöshetens

motverkande finge användas för det sålunda ifrågasatta ändamålet.

Sedan statens arbetslöshetskommission den 13 oktober 1914 häröver

avgivit utlåtande och därvid anfört, att sistnämnda anslag icke vore

avsett till sådana ändamål som det nu ifrågavarande, har Kungl. Maj:t

den 15 december 1914 medgivit, att till utsträckta flottledsregleringsarbeten

finge av 1914 och 1915 års avkastning av domänfonden för
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse AV 9.

skotteras ett belopp av intill 100,000 kronor, därav för år 1914 högst.

50,000 kronor och för år 1915 återstoden.

Domänstyrelsen har därjämte i skrivelse den 2 oktober 1914 gjort

framställning om beredande av medel för flottledsregleringar för år 1916

och därvid hemställt om avlåtande av proposition till 1915 års riksdag

angående beviljande av ett anslag å extra stat för år 1916 av 200,000

kronor, varav 100,000 kronor skulle användas till täckande av det förskott

å sagda belopp, som med anledning av styrelsens framställning den 28

september 1914 kunde bliva anvisat, och 100,000 kronor voro avsedda

att användas till nya flottledsregleringar under år 1916. Tillika borde

riksdagens medgivande sökas därtill, att under år 1916 inflytande flottningsavgifter

finge användas till dylika flottledsregleringar. Betydelsen

av flottleder för skogshushållningen och höjandet av det ekonomiska

utbytet från statsverkets och åtskilliga enskilda skogar inom landets

större, på kommunikationsleder vanlottade skogsbygder vore så ofta

framhållen, att styrelsen icke ansåge det erforderligt att i vidare utsträckning

än skett motivera den nu gjorda framställningen.

Enligt vad departementschefen meddelat i sitt yttrande till statsrådsprotokollet,

hade domänstyrelsen, som med anledning av riksdagens

framställning i ämnet den 30 augusti 1912 erhållit befallning att verkställa

utredning angående flottningsavgifter i på statens bekostnad flottbargjorda

vattendrag samt avgifternas uppbörd, redovisning och räkenskapsföring

m. fl. härmed sammanhängande förhållanden, den 19 september

1914 inkommit med ett vidlyftigt utlåtande i frågan. Ärendet hade

remitterats till Eders Kungl. Maj:t.s vederbörande befallningshavande och

statskontoret, men hade ännu icke kommit i det skick, att det kunde

anmälas för Kungl. Maj:t.

Då riksdagen icke finner anledning till anmärkning mot storleken

av det för nästkommande år för reglering av flottleder av Eders Kungl.

Maj:t nu äskade belopp samt ej heller i övrigt har något att erinra mot

förevarande framställning, har riksdagen dels för bestridande av kostnader

för reglering av flottleder inom riket å extra stat för år 1916 anvisat

ett anslag av 200,000 kronor ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t

må av tillgängliga medel låta härav under år 1915 förskottsvis utanordna

högst 100,000 kronor för ersättande av utav domänfonden förskotterade

medel till bekostande av flottledsarbeten under åren 1914 och 1915,

dels ock medgivit, att under år 1916 inflytande flottningsavgifter må användas

till bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

55

Xjantmäteriväsendet.

64:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad skett för vartdera av åren

1913—1915, å extra stat för år 1916 ställt till Eders Kungl. Maj:ts

förfogande ett anslag av 36,300 kronor att användas till lantmäteriundervisningens

ordnande och bedrivande under läsåret 1915—1916 i

huvudsaklig överensstämmelse med det av lantmäteristyrelsen den 6

november 1909 framställda, i statsrådsprotokollet för den 8 april 1910

närmare angivna förslag, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utav sagda

belopp under år 1915 av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet

utanordna erforderligt belopp.

65:o) På grund av Eders Kungl. Majrts under punkt 66 gjorda

framställning har riksdagen vidare, i likhet med vad skett för åren

1910—1915, till bestridande av kostnader för vissa av distrikslantmätare

företagna tjänsteresor m. m. å extra stat för år 1916 anvisat ett förslagsanslag

av 30,000 kronor.

66:o) Under punkten 67 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att medgiva, att vad vid utgången av år 1915 må

kvarstå oanvänt å anslaget till reparation och renovation av kartor i

lantmäterikontoren i länen må av Eders Kungl. Maj:t under år 1916

användas för enahanda ändamål.

Med bifall till särskilda av Eders Kungl. Maj:t i ämnet gjorda

framställningar har riksdagen till reparation och renovation av kartor i

lantmäterikontoren i länen på extra stat anvisat för år 1912 30,000

kronor samt för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 20,000 kronor.

Av dessa anslag hava genom särskilda beslut anslagen för åren 1912—

1914 ställts till lantmäteristyrelsens förfogande, i samband varmed föreskrivits,

att högst 11,000 kronor av 1912 års anslag och högst 8,000

kronor av vartdera anslaget för åren 1913 och 1914 finge användas till

renovation av kartor.

I sitt yttrande i ämnet har departementschefen meddelat, att beträffande

det för år 1915 beviljade anslaget Eders Kungl. Maj:t med

hänsyn till de stora utgifter, som under rådande förhållanden måste

bestridas av statskassan, ansett, att detsamma icke borde i sin helhet

anvisas för nämnda år. Eders Kungl. Maj:t har därför den 17 november

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1914 av detta anslag ställt allenast ett belopp av 10,000 kronor till

lantmäteristyrelsens förfogande, varav högst 4,000 skulle få användas

till renovation av kartor och härav högst 2,000 kronor till dylik åtgärd

beträffande kartor i enskild ägo. Inalles har alltså för åren 1912—1915

ställts till lantmäteristyrelsens förfogande för ifrågavarande ändamål ett

belopp av 80,000 kronor, därav högst 31,000 kronor för renovation och

alltså minst 49,000 kronor till reparation.

Enligt inhämtad upplysning återstod den 1 december 1914 å

tidigare anslag för ifrågavarande ändamål oanvänt ett belopp av 12,194

kronor. Då härtill komme det av Eders Kungl. Maj:t för år 1915 anvisade

beloppet av samma års extra anslag, eller 10,000 kronor, vore

för ändamålet tillgängligt från sistnämnda dag till utgången av år 1915

inalles ett belopp av 22,194 kronor. Under förutsättning att hela detta

belopp komme till användning under nämnda tid, återstode i allt fall

till år 1916 den av Eders Kungl. Maj:t ännu icke anvisade delen av

1915 års anslag eller 10,000 kronor. Det torde visserligen vara oundvikligt

att, därest icke dessutom ytterligare anslag anvisades, ifrågavarande

arbeten måste under år 1916 bedrivas i något mindre omfattning

än under de föregående åren och att till följd därav tiden för

fullbordandet av arbetet i dess helhet blir framflyttad, men detta torde

dock enligt departementschefens åsikt icke vara förenat med så stora

olägenheter, att icke behövlig hänsyn till nödvändigheten av inskränkningar

i 1916 års budget till fullo motiverade, att anslag härtill icke

där upptages.

Då riksdagen icke har något att erinra mot förevarande framställning,

har riksdagen medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må

kvarstå oanvänt å anslaget till reparation och renovation av kartor i

lantmäterikontoren i länen må av Eders Kungl. Maj:t under år 1916

användas för enahanda ändamål.

67:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 68 gjorda

framställning har riksdagen till uppläggande av nya registratur och

arkivens ordnande i lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1916

anvisat ett anslag av 15,000 kronor.

68:o) Under punkten 69 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen medgiva, att vad vid utgången av år 1915

må kvarstå oanvänt å anslaget till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren

i länen må av Kungl. Maj:t under år 1916 användas

för enahanda ändamål.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Riksdagen k skrivelse Nr 9.

Med bifall till av Eders Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar

har riksdagen till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren

i länen på extra stat för åren 1914 och 1915 anvisat ett anslag av

5,000 kronor för vartdera året.

Enligt vad departementschefen i sitt yttrande i ämnet meddelat

har Kungl. Maj:t genom beslut den 17 november 1914 av 1915 års

anslag å 5,000 kronor till ifrågavarande ändamål ställt allenast halva

beloppet, 2,500 kronor, till lantmäteristyrelsens förfogande för samma

år. Enligt inhämtad upplysning återstode den 1 december 1914 å detta

års anslag oanvänt ett belopp av 2,000 kronor. Denna återstod jämte

förberörda belopp av 2,500 kronor utgöra tillhopa 4,500 kronor’ som

alltså stode till förfogande för detta ändamål intill utgången av år 1915.

Ifall för år 1916 jämte eventuellt överskott å dessa medel det ännu

odisponerade beloppet, 2,500 kronor, av 1915 års anslag gjordes tillgängligt,

syntes något särskilt anslag för år 1916 icke härtill nödvändigtvis

erfordras. Utom att varje besparing borde under nuvarande förhallanden

iakttagas, som utan alltför stor olägenhet kunde ske, talade

för en sådan åtgärd den omständigheten, att utgiftsbehovet för nu

ifrågavarande ändamål vid verkställd förnyad beräkning visat sig uppgå

till allenast 24,350 kronor eller inemot 9,000 kronor mindre än först

antagits.

Då genom utredningen i ärendet blivit ådagalagt, att något särskilt

anslag för år 1916 icke är för ifrågavarande ändamål oundgängligen

nödvändigt, har riksdagen medgivit, att vad vid utgången av år

1915 må kvarstå oanvänt å anslaget till inbindning av handlino-ar i

lantmäterikontoren i länen må av Eders Kungl. Maj:t under år 1910

användas för enahanda ändamål.

G9:o) Under punkten 70 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att medgiva, att vad vid utgången av år 1915 ''må kvarstå oanvänt å

anslaget till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior

utav vissa skifteskartor med tillhörande handlingar må av Eders Kungl.

Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål.

Under hänvisning till departementschefens yttrande i ärendet, varav

framgår, att något särskilt anslag för ändamålet icke torde behöva upptaga8

i 1916 års riksstat, har riksdagen medgivit, att vad vid utgången

av år 1915 må kvarstå oanvänt å anslaget till anskaffande för lantmäterikontorets

i Umeå räkning av kopior utav vissa skifteskartor med

tillhörande handlingar må av Eders Kungl. Maj:t under år 1916 användas

för enahanda ändamål.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 9.

70:o) Under punkten 71 av huvudtiteln har Eders Kung].. Maj:t

föreslagit riksdagen att för beredande av skrivhjälp å lantmäterikontoren

i länen å extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

För innevarande år har riksdagen för enahanda ändamål å extra

stat beviljat ett anslag av 12,000 kronor.

Kostnaderna för beredande av biträdeshjälp vid lantmäterikontoren

i länen hade förut i sin helhet bestritts från nionde huvudtitelns expensanslag,

från vilket medel till lantmäterikontorens övriga expenser

utgå. Den biträdeshjälp, som sålunda förekommer vid lantmäterikontoren,

är, frånsett vaktmästarebiträdena, huvudsakligen av två slag,

nämligen dels vid vissa kontor biträde av mera kvalificerad art, för

vars utförande erfordras examinerade biträden, och dels skrivhjälp. Det

förra slaget har en mera tillfällig karaktär, väsentligen beroende på det

nu pågående arbetet med jordregistrets uppläggande, under det att det

senare har mera stadigvarande egenskap. Avsett är, att kostnaderna

för avlöning åt examinerade biträden fortfarande skola anvisas från

expensanslaget. För bestridande av kostnaderna för erforderlig skrivhjälp

vid lantmäterikontoren begäres nu å extra stat ett till 18,000

kronor förhöjt anslag.

Då behovet av den begärda anslagsökningen enligt riksdagens

mening blivit ådagalagt, har riksdagen för beredande av skrivhjälp å

lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag

av 18,000 kronor.

71:o) Under punkten 72 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

vidare föreslagit riksdagen att dels medgiva, att vad vid utgången av

år 1915 må kvarstå oanvänt å anslaget till en inom lantmäteristyrelsen

anordnad försöksanstalt för fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor

må av Kungl. Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål;

dels ock till samma anstalt å extra stat för år 1916 anvisa ett

anslag av 10,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov

för ändamålet användas.

Då de vid den ifrågavarande reproduktionsanstaften bedrivna för- *

söken att erhålla en fullt lämplig metod för framställande av autografisk

reproduktion av lantmäterikartor enligt riksdagens mening alltjämt böra

fortsättas på grund av den avsevärda besparing, som genom införandet

av en dylik metod otvivelaktigt komme att vinnas ej blott för statsverket

utan även för enskilda, anser riksdagen giltiga skäl föreligga för

att genom anvisande av medel för anstalten möjliggöra dess verksamhet

jämväl nästkommande år. Under besök i anstaltens lokaler har ock

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Riksdagens skrivelse Nr 9.

kunnat konstateras, att anstaltens verksamhet, som synes bedrivas på

ett fullt tillfredsställande sätt, nu nått den utveckling, att anstalten

kunnat åtaga sig utförandet av åtskilliga reproduktionsarbeten, fastän

detta oaktat verksamheten ännu nog måste anses befinna sig på försökets

stadium. Emellertid vill riksdagen uttrycka den förhoppningen,

att under de fortsatta försöken frågan om reproduktion av lantmäterikartor

på fotomekanisk väg snart må vinna en tillfredsställande lösning

och anstalten härigenom bliva i tillfälle att i större utsträckning än

hittills skett kunna åtaga sig arbeten såväl för allmänhetens som de

statsinstitutioners räkning, som därav äro i behov. Under sådan förutsättning

torde det icke heller vara uteslutet, att anstalten i framtiden

genom de inkomster, som till densamma för sådana arbeten inflyta, skall

bliva i stånd att utan särskilda statsbidrag uppehålla sin verksamhet.

På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen ej har något

att invända mot storleken av det för ändamålet äskade anslagsbeloppet,

har riksdagen dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå

oanvänt å anslaget till en inom lantmäteristyrelsen anordnad försöksanstalt

för fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor må av Eders

Kungl. Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål, dels ock till

samma anstalt å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 10,000

kronor, att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov för ändamålet användas.

Rikets allmänna kartverk.

72:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen,

i likhet med vad under en följd av år ägt rum, till bestridande

av kostnader för namngranskning för rikets allmänna kartverks behov

å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

Geologiska och hydrografiska undersökningar.

73:o) Under punkten 74 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att dels medgiva, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå

oanvänt å anslaget till bestridande av kostnader för Sveriges geologiska

undersöknings fältarbeten samt utgivande av kartor m. in. må av Eders

Kungl. Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål, dels ock

s. 60 Kontrollera mot PDF

60 Riksdagens skrivelse Nr 9.

för samma ändamål å extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 31,500

kronor.

Riksdagen har dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må

kvarstå oanvänt å anslaget till bestridande av kostnader för Sveriges

geologiska undersöknings fältarbeten samt utgivande av kartor m. m.

må av Eders Kungl. Magt under år 1916 användas för enahanda ändamål,

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag

av 31,500 kronor.

74:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten 75

gjorda framställning bar riksdagen, i likhet med vad för åren 1914 och

191o ägt rum, för beredande av ökade medel till expenser för Sveriges

geologiska undersökning å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av

8,800 kronor.

75:o) Under punkten 76 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att å extra stat för år 1916 anvisa dels för

uppehållande av verksamheten vid den hydrografiska byrån med under

densamma omedelbart lydande observationsstationer ett anslag av 60,900

kronor, dels ock för verkställande av liydrogeologiska specialundersökningar

ett anslag av 2,000 kronor, eller tillhopa 62,900 kronor, ävensom

medgiva, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt å

de för vartdera av ifrågavarande ändamål anvisade anslag må av Eders

Kungl. Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål.

Då riksdagen icke funnit anledning till erinran mot förevarande

framställning, bär riksdagen å extra stat för år 1916 anvisat dels för

uppehållande av verksamheten vid den hydrografiska byrån med under

densamma omedelbart lydande observationsstationer ett anslag av 60,900

kronor, dels ock för verkställande av liydrogeologiska specialundersökningar

ett anslag av 2,000 kronor, eller tillhopa 62,900 kronor, ävensom

medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå oanvänt

å de för vartdera av ifrågavarande ändamål anvisade anslag må av

Eders Kungl. Maj:t under år 1916 användas för enahanda ändamål.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

61

V eteriuär väsende t.

7G:o) Under punkt 77 av förevarande huvudtitel har Eders Kung!.

Maj.t vidare föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition angående

statens veterinärbakteriologiska anstalt, som Eders Kung!. Maj:t

må komma att avlåta till riksdagen, såsom anslag till nämnda anstalt

ä ordinarie stat beräkna ett belopp av 47,300 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 26 mars

1015 avlåten proposition, nr 104, under åberopande av ett vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för

samma dag föreslagit riksdagen att

dels godkänna det i nämnda protokoll framlagda förslaget till ordinarie

stat^ för statens veterinärbakteriologiska anstalt, att tillämpas från

och med år 1916, ävensom de villkor och bestämmelser, som enligt protokollet

föreslagits för åtnjutande av de i samma stat för ordinarie befattningar

upptagna avlöningsförmåner;

dels ock, vid bifall härtill, å ordinarie stat under riksstatens nionde

huvudtitel uppföra ett anslag till nämnda anstalt till belopp av 42,700

kronor.

Genom den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen blivit

övertygad om att statens veterinärbakteriologiska anstalt nu lämpligen

bör uppföras å ordinarie stat, varför riksdagen biträder förslaget härom.

Beträffande vidare de a statförslaget upptagna befattningshavare

och de åt dessa föreslagna avlöningsförmåner bär riksdagen icke något

att erinra. Ej heller har riksdagen något att invända mot storleken "av

ovnga å förslaget upptagna anslag. De ifrågasatta villkoren för berörda

avlöningsförmåners åtnjutande föranleda ej heller någon erinran från

riksdagens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla,

att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

proposition dels godkänt följande stat för statens veterinär bakteriologiska

anstalt att tillämpas från och med år 1916:

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Lön.

Kr.

Tjänst-

görings.

pennin-

gar.

Er.

Orts- till- 13 gg- Kr.

Summa.

Kr.

5,000

2,500

—

7,500

2,400

1,600

—

; 4,000

—

—

—

3,000

700

350

150

1,200]

700

350

150

1,200J

900

450

150

1,500

—

—

—

3,500

—

—

3,500

1,300

16,000

—

—

—

42,700

1 föreståndare

1 laborator.

1 assistent, arvode

kvinnligt biträde

d:o d:o

1 vaktmästare

Till tillfälliga biträden och vikariats''

ersättningar ...................:..

renhållning m. m...............

Till fraktkostnad för insända

djur ävensom till

brukningsartiklar,

tiomanslag

reagentier,

Summa

f Efter fem år kan lönen

| höjas med 600 kronor.

(Efter fem år kan lönen

höjas med 500 kronor

Ioch efter tio år med

ytterligare 500 kronor.

f Efter fem år kan arvodet

] höjas med 400 kronor.

(Efter fem år kan lönen

höjas med 200 kronor

(och efter tio år med

ytterligare 200 kronor.

f Efter fem år kan lönen

] höjas med 100 kronor.

Anm. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri hostad jämte bränsle, skall, så länge

denna förmån kvarstår, ortstillägg ej utgå till honom ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

dels godkänt, följande villkor och bestämmelser för åtnjutande

av de i staten för statens veterinärbakteriologiska anstalt upptagna

avlöningsförmåner, nämligen:

att innehavare av ordinarie befattning vid statens veterinärbakteriologiska

anstalt skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet

eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande

förändrad organisation av anstalten eller eljest i allmänhet kan varda

stadgad, samt i sådant hänseende, ävensom därest anstaltens ställning

så förändras, att densamma ej längre kan anses såsom självständig institution,

eller därest vissa ifrågavarande institution tillhörande göromål

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Riksdagens skrivelse Nr 9.

överflyttas till annan institution, vara pliktig att, med bibehållande av

den tjänstegrad och den avlöning han innehar, efter ny eller förändrad

arbetsordning sköta de göromål, som anförtros honom, eller, efter Kungl.

Maj:ts förordnande, tjänstgöra inom den institution, till vilken göromålen

överlämnas;

att med ordinarie befattning vid ifrågavarande anstalt icke må

förenas annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning vid anstalten ej heller må förenas

vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk

eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat

såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller

bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som helst, såframt ej,

vad angår föreståndaren, Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av

annan befattning vid anstalten, medicinalstyrelsen, uppå därom gjord

framställning och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid anstalten,

finner uppdraget eller befattningen kunna få mottagas och tills vidare

bibehållas;

att innehavare av ordinarie befattning vid anstalten icke äger att

utan medgivande av den myndighet, varunder anstalten lyder, mot betalning

åtaga sig sådana uppdrag åt enskilda, som falla inom anstaltens

verksamhetsområde, eller utöva annan enskild veterinärpraktik;

att laboratorn vid anstalten skall vara skyldig att tills vidare och

intill dess annorledes må varda i vederbörlig ordning bestämt bestrida

jämväl undervisningen i bakteriologi vid veterinärhögskolan;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings

innehavare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men skola

för den tid, han eljest varit befriad från tjänstgöring, utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter,

tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra

särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring

eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas

att under ledigheten utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket

av lönen eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras

eller eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till tjänstinnehavare för tid, varunder han

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 9.

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehavare varder avstängd från tjänstgöring eller

tagen i häkte, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras för ämbetsresor eller

för beredande av semester, befattningshavare av lägre grad skall vara

skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid anstalten, bestrida

densamma, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och

samma kalenderår; ägande han därvid att, i stället för egna tjänstgöringspenningar,

åtnjuta vid sjukdomsförfall de för befattningen anslagna

tjänstgöringspenningar men eljest däremot svarande belopp;

att i fråga om i staten medgiven förhöjning av lönen efter viss

tids fortsatt innehavande av befattning i samma lönegrad tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord

bestritt sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst

eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande

av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan äger rum, efter ytterligare fem år,

på samma villkor;

under iakttagande vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit

uppnådd; börande föreståndare, laborator och vaktmästare därvid tillgodoräknas

den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit

från hans tillträde till befattningen;

att, därest kvinnligt biträde, som vid den nya statens ikraftträdande

är anställt vid ifrågavarande anstalt och befordras till ordinarie

biträde vid anstalten från samma tidpunkt, omedelbart före sin befordran

mot fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet

därstädes, biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning räkna

sig till godo den tid, biträdet utfört sådant arbete vid anstalten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänsteålder, som

berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göro
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Riksdagens skrivelse Nr 9.

målens behöriga gång, åtnjutas av föreståndaren under en och en halv

månad, av laboratorn och de kvinnliga biträdena en var under en månad

samt av vaktmästaren under femton dagar;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägg, där sådant förekommer,

utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänstinnehavares

rätt till pension är vid tiden för den nya statens ikraft-,

trädande eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya staten, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller minskning i

extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller utgå för

bestyr i sammanhang därmed; samt

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare

skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser att gälla

för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda

biträdesbefattningar;

dels ock å ordinarie stat under riksstatens nionde huvudtitel uppfört

ett anslag till statens veterinärbakteriologiska anstalt till belopp av

42,700 kronor.

Tägnnderhållet och skjuts väsendet.

77:o) Under punkt 78 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att höja förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet

på landet från 1,250,000 kronor med 100,000 kronor till 1,350,000 kronor.

Under nionde huvudtiteln är å ordinarie stat uppfört ett förslagsanslag,

»bidrag till vägunderhållet på landet», vilket är avsett till gäldande

av den enligt 60 § väglagen på staten belöpande andel av kostnaden

för detta ändamål.

Anslaget utgjorde från år 1895, då väglagen trädde i tillämpning,

600,000 kronor. Det höjdes vid 1906 års riksdag till 1,000,000 kronor

med anledning av dels de i lagen den 20 juni 1905 meddelade förändrade

bestämmelser, som medförde ökning av statsbidraget, och dels den omständigheten,

att anslaget redan förut visat sig för lågt. År 1911 höjdes

Bihang till riksdagens ''protokoll 1915. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 9

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 9.

anslaget till 1,150,000 kronor och år 1913 till 1,250,000 kronor, med

vilket belopp anslaget även är upptaget i innevarande års riksstat.

Enär erfarenheten utvisat, att anslaget även efter sistnämnda

höjning torde för framtiden vara alltför lågt i betraktande av den tendens

till ökning, utgifterna från detsamma äga på grund av intagandet

av nya vägar samt höjda uppskattningar av underhållskostnaden, har

departementschefen ansett sig nödsakad nu ifrågasätta ytterligare höjning,

för att icke utgifterna från anslaget för år 1916 antagligen skola alltför

mycket överskrida anslagets belopp.

Utgifterna från anslaget hava utgjort:

år 1909.

» 1910.

» 1911.

» 1912.

» 1913.

kronor 1.244,654

» l''238,510

» 1,261,507

» 1,247,655

» 1,357,657.

Det har synts departementschefen härav framgå, att anslagsbehovet

för år 1916 åtminstone icke kan beräknas lägre än till 1,350,000

kronor.

Då nödvändigheten av ifrågavarande anslags höjning till det föreslagna

beloppet blivit styrkt, har riksdagen höjt förslagsanslaget till bidrag

till vägunderhållet på landet från 1,250,000 kronor med 100,000

kronor till 1,350,000 kronor.

78:o) Under punkten 79 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1916 anvisa för bestridande av statsverkets

andel i kostnaden för vägdelniugar såsom förslagsanslag 25,000 kronor.

Med anledning av stadgandet i 84 § av lagen angående väghållningsbesvärets

utgörande på landet den 23 oktober 1891 därom att, då

vägdelning enligt samma lag äger rum första gången, halva kostnaden

därför skall bestridas av statsverket, har riksdagen, på grund av Kungl.

Maj:ts därom gjorda framställningar, för tiden från och med år 1895

årligen på extra stat till bestridande av statsverkets andel i kostnaden

för vägdelningar anvisat förslagsanslag, vars belopp uppgått för varje

år till och med år 1910 till 50,000 kronor samt för vart och ett av åren

1911—1915 till 35,000 kronor.

Då utgifterna från detta anslag visat tendens till minskning i mån

som nya vägdelningar på grund av nämnda lag hunnit genomföras i

landet, har departementschefen funnit en minskning av anslaget kunna

utan olägenhet äga rum. Utgifterna från anslaget hava utgjort:

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

67

år 1909...

» 1910...

» 1911...

b 1912...

» 1913..

........ kronor 54,743

» 42,149

» 36,235

» 13,390

» 9,549

Under år 1914 syntes utgifterna visserligen ånyo ökats, i det att

de till och med november månad utgjort 28,118 kronor, men denna ökning

måste betraktas såsom tillfällig. Någon betänklighet att för år 1916

nedsätta anslaget, som ju borde bibehålla förslagsanslags natur, till 25,000

kronor, har departementschefen ansett icke föreligga.

Riksdagen har å extra stat för år 1916 anvisat för bestridande av

statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar såsom förslagsanslag

25,000 kronor.

79:o) På grund av Eders Kung!. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen i likhet med vad skett under vart och ett av

åren 1907—1915, till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt

å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 150,000 kronor.

80:o) Under punkt 81 av förevarande huvudtitel har Eders Kung!.

Magt föreslagit riksdagen att höja förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader

från 250,000 kronor med 50,000 kronor till 300,000

kronor.

Då utgifterna från det under nionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

»bidrag till skjutsentreprenader» visat benägenhet att överskrida

dess i staten upptagna belopp, och det vore all anledning antaga, att

detta komme att, därest anslaget icke ytterligare ökades, i än högre

grad bliva fallet, sedan den av riksdagen år 1911 godkända och av

Kung!. Maj:t den 22 juni 1911 utfärdade nya stadgan om skjutsväsendet

med ingången av år 1914 trätt i tillämpning, får riksdagen, som icke

har något att erinra mot beloppet av äskade anslagshöjningen, anmäla,

att riksdagen höjt förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader

från 250,000 kronor med 50,000 kronor till 300,000 kronor.

81 :o) Under benämningen »gästgivares friheter» finnas i riksstaten

upptagna ordinarie anslag å tillhopa 19,129 kronor, därav såsom bestämt

anslag 10,830 kronor samt såsom förslagsanslag: friheter 6,635 kronor

och ersättningar 1,664 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 9.

I en till riksdagen den 30 mars 1915 avlåten proposition, nr 105,

liar Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

besluta, att de å ordinarie stat under riksstatens nionde huvudtitel under

titeln »gästgivares friheter» uppförda anslag å tillhopa 19,129 kronor

skola från och med år 1916 uteslutas ur riksstaten.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, äro de under anslagstiteln

»gästgivares friheter» upptagna anslag icke längre behövliga för

sitt ändamål och böra därför ur riksstaten uteslutas. På grund härav

har riksdagen givetvis icke något att erinra mot förevarande framställning,

varför riksdagen beslutat, att de ä ordinarie stat under riksstatens

nionde huvudtitel under titeln »gästgivares friheter» uppförda anslag å

tillhopa 19,129 kronor skola från och med år 1916 uteslutas ur riksstaten.

.Fattigvård.

82:o) Under punkt 82 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att medgiva, att dels de kostnader, som enligt den med Danmark och Norge

den 26 maj 1914 avslutade fattigvårdskonvention uppkomma för fattigvård

här i landet åt dansk eller norsk undersåte eller för hans hemsändande

till hemlandet och som icke skola ersättas av hemlandet, dels

ock sådan ersättning, som enligt samma konvention skall från Sverige

utgivas för i Danmark eller Norge lämnad fattigvård åt svensk undersåte,

må från och med år 1915 gäldas av förslagsanslaget till fattigvården

i allmänhet.

Av vad i ärendet förekommit anser riksdagen till fullo bestyrkt

lämpligheten av att nu ifrågavarande kostnader såväl för fattigvård som

hemsändande gäldas av statsverket och bestridas från förslagsanslaget

till fattigvården i allmänhet. I följd härav böra ej heller de kostnader

för hemsändning, som utgå från det under andra huvudtiteln uppförda

anslaget till fångars vård och underhåll, längre gäldas från samma

anslag. I likhet med departementschefen anser ock riksdagen det mindre

lämpligt bestämma, att utgifternas bestridande från fattigvårdsanslaget

skall ske endast tillsvidare, då ju intet hindrar att i framtiden härutinnan

vidtages ändring i sammanhang med fattigväsendets slutliga ordnande.

Då riksdagen således icke har något att erinra mot förevarande

framställning, som icke ansetts kräva någon höjning av ifrågavarande

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Riksdagens skrivelse Nr 9.

förslagsanslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen medgivit, att dels de

kostnader, som enligt den med Danmark och Norge den 26 maj 1914

avslutade fattigvårdskonvention uppkomma för fattigvård här i landet

åt dansk eller norsk undersåte eller för hans hemsändande till hemlandet

och som icke skola ersättas av hemlandet, dels ock sådan ersättning,

som enligt samma konvention skall från Sverige utgivas för i Danmark

eller Norge lämnad fattigvård åt svensk undersåte, må från och med

år 1915 gäldas av förslagsanslaget till fattigvården i allmänhet.

83:o) I anledning av Eders Kungl. Majrts därom under punkt 83

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för åren

1914 och 1915, till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet å extra

stat för år 1916 anvisat ett anslag av 17,000 kronor, därav 3,000 kronor

såsom bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård.

Diverse.

84:o) Under punkten 84 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1916 till anordnande

av jordförmedlings by råer för egnahemsrörelsen använda vad

som vid utgången av år 1915 kan kvarstå oanvänt å anslaget för detta

ändamål.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra

stat för vart och ett av åren 1912—15 anvisat anslag av 20,000 kronor

till anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen.

Då i statsrådsprotokollet meddelats, att behållningarna å anslagen

till ifrågavarande ändamål för åren 1913—1915 med säkerhet förslå till

täckande av statsbidragsbebovet för år 1916 och något nytt anslag

därför icke synts behövligt, har riksdagen medgivit, att Eders Kungl.

Maj:t må under år 1916 till anordnande av jordförmedlingsbyråer för

egnahemsrörelsen använda vad som vid utgången av år 1915 kan kvarstå

oanvänt å anslaget för detta ändamål.

85:o) 1 en inom riksdagen väckt motion har hemställts att riksdagen

ville dels i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t

måtte vidtaga och, där riksdagens medverkan påkallas, föreslå riksdagen

sådana åtgärder, som kunna vara ägnade att under statsmaktens hägn

bereda effektiv rättshjälp för skyddande av de på rekognitionshemman

och under bruk skatteköpta hemman befintliga och förutvarande åbors

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 9.

och lägenhetsinnehavares rättigheter, dels ock redan nn å extra stat

anvisa ett anslag av 15,000 kronor att för ändamålet ställas till Kungl.

Maj:ts förfogande.

I anledning av nämnda motion har riksdagen å extra stat för år

1916 anvisat ett anslag av 15,000 kronor att ställas till Kungl. Maj:ts

förfogande för att i mån av skedd utredning rörande de på rekognitionsskogshemmanen

och de under bruk skatteköpta hemmanen befintliga

och förutvarande åbors och lägenhetsinnehavares rättigheter av Kungl.

Mai:t användas till beredande av rättshjälp åt sådana obemedlade och

mindre bemedlade åbor och lägenhetsinnehavare, vilkas anspråk på

grund av förenämnda utredning och i övrigt förekommande omständigheter

anses skäligen böra påkalla rättslig prövning inför domstol eller

annan behörig myndighet.

86:o) Vidare får riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts

därom under punkt 85 gjorda framställning anmäla, att riksdagen, i

likhet med vad skett för vart och ett av åren 1913—1915,

dels medgivit, att vad vid utgången av år 1915 kan kvarstå oanvänt

å anslaget till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom

lokalundersökningar må under år 1916 användas för enahanda ändamål,

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1916 anvisat ett

anslag av 25,000 kronor.

87:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt

86 gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för innevarande

år, å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av 29,000 kronor

att av Eders Kungl. Maj:t användas till befrämjande av avsättningen i

främmande länder av alster av svenska lantbruket och dess binäringar

samt fiskerinäringen.

88:o) Under punkten 87 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att medgiva, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå

oanvänt å anslaget till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande

uti internationella lantbruksinstitutet i Rom må under år 1916 användas

för enahanda ändamål.

Då på grund av behållningen från föregående års anslag för ifrågavarande

ändamål något nytt anslag för år 1916 icke erfordras, har

riksdagen medgivit, att vad vid utgången av år 1915 må kvarstå

oanvänt å anslaget till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 71

uti internationella lantbruksinstitutet i Rom må under år 1916 användas

för enahanda ändamål.

89:o) Under punkten 88 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidau på den proposition angående anvisande av anslagtill

organisationsbidrag till centralföreningar för jordbrukskredit, som

Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, för nämnda ändamål

å extra stat för år 1916 beräkna ett anslag av 10,000 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen å extra

stat för år 1916 under nionde huvudtiteln beviljat ett förslagsanslag å

10,000 kronor till statsbidrag åt föreningar för beredande av driftkredit

åt idkare av mindre jordbruk.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 89 föreslagit riksdagen,

att till täckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,

anvisa å extra stat för år 1916 ett anslag av 173,419 kronor.

Till täckande av omförmälda av statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter har riksdagen å extra stat för år 1916 anvisat ett anslag av

173,419 kronor.

91:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkten 90 vidare föreslagit

riksdagen att höja förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved in. in. från 60,000 kronor med 40,000 kronor till 100,000 kronor.

Då ifrågavarande anslagsbelopp alltför mycket understiger de

normalt påräkneliga utgifterna från anslaget och riksdagen icke har

något att anmärka mot storleken av den begärda anslagsökningen, har

riksdagen höjt förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved

m. in. från 60,000 kronor med 40,000 kronor till 100,000 kronor.

92:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkt 91 föreslagit

riksdagen att, till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 14 januari 1915 angivna grunder, av extra lönetillägg

för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte vid under

jordbruksdepartementet lydande verk och stater, å extra stat för år 1916

anvisa såsom förslagsanslag ett belopp av 5,000 kronor.

Liknande framställningar hava av Eders Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

gjorts beträffande andra departement underlydande verk

och stater.

I anledning härav har riksdagen, jämlikt redan fattat beslut, för

beredande av extra lönetillägg för innevarande år åt en del statstjänste
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse 1Vr 9.

män och betjänte under andra huvudtiteln på extra stat för år 1916

anvisat särskilt förslagsanslag, att utbetalas enligt de i ovannämnda

statsrådsprotokoll angivna grunder.

I anledning av Eders Kungl. Mapts under ifrågavarande punkt av

statsverkspropositionen gjorda framställning och i överensstämmelse med

vad riksdagen sålunda beslutat, har riksdagen, i överensstämmelse med

vad för innevarande år skett, för beredande, i enlighet med de i

statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 januari 1915 angivna

grunder, av extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän

och betjänte vid under jordbruksdepartementet lydande verk och stater

å extra stat för år 1916 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av

5,000 kronor.

93:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.

Maj:t icke föreslagit annan förändring, än att till jämnande av huvudtitelns

slutsumma föreslagits en höjning å det ordinarie förslagsanslaget

till bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp

32,120 kronor med 49 kronor till 32,169 kronor.

Riksdagen får härigenom för Eders Kungl. Magt tillkännagiva, att

samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som här ovan icke

blivit särskilt omförmälda, för år 1916 fastställts till samma belopp som

uti innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget till bestridande

av tryckningskostnader gjorts den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns

slutsumma är erforderlig.

Stockholm den 25 maj 1915.

Med undersåtlig vördnad.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

73

Tabell över anslagen under riksstatens nionde huvudtitel.

Jordbruksdepartementet.

Ordinarie

Extra

1 Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö. i Kronor "6.

Kronor

Ö.

A. Departementet.

1

Departementschefen.................................

17,000 —

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli ................................................

59,300,—

3

Provisorisk lönereglering för departementet,

förslagsanslag....................................

6,760

—

4

Till avlönande av en extra kanslisekreterare

i

inom departementet..............................

i

5,050

— ]

5

Till arvode åt extra föredragande inom de-

1

partementet m. m...............................

4,000

1

3 a

3 b

3 C

Säger för departementet

B. Lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen ..............................

C. Lanthushållningen.

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och

lantmannanäringar ...........................

Lantbruksingenjörer och deras biträden

Undervisningsanstalter:

Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäriugar:

Bestämt anslag
Lantbruksinstituten

m. m. 432,950: —

Förslagsanslag :

Till understöd åt lantmannaskolor

150,000: —

Till understöd

åt lanthushållsskolor

36,000: — 186,000:_

Bihang till riksdagens protokoll 1915.

76,300

—

15,810

—I

79,900

1

332,4501-

101,900;-

618,9501—

14 saml. 9 höft. (Nr 9.)

10

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

1

1 Kronor

!

i ..

i

Kronor

Ö.

4

Till elektrisk anläggning vid lantbruks-

institutet vid Ultima .......................

10,000

|-

5

Till undervisningsmateriel för lantbruks-

och mejeriinstitutet vid Alnarp ........

3,000

—

6

Till bovbeslagsskolan vid Alnarp ........

3,500

—

7

Till utbildningskurser för kontrollassis-

tenter ............................................

14,800

—

8

Bidrag till anställande av jordbrukskonsu-

lenter .............................................

62,500

''-

9

Bidrag till anställande av vandringsrättare

36,000

—

10

Till utbildande av en stipendiat i boskaps-

skötsel och mejerihushållning m. m. ...

1,500

—

11

Statsbidrag åt Fredrika Bremer förbundets

lanthushållningsskola vid Rimforsa föl

utbildande av lärarinnor ..................

8,000

—

12

Statsbidrag åt fackskolan för huslig eko-

nomi i Uppsala för utbildning av lära-

rinnor i lanthushållning å skolans lånt-

gård Brogård...................................

5,500

Hästaveln:

13 a

Hästavelns förbättrande:

Reservationsanslag ......... 249,400: —

Förslagsanslag:

| 13 b

Friheter ..................... 1,070: —

250,470

—

1 14=

Till extra personal vid Flyinge hingsldepå

4,630

_

15

Åtgärder för inhemska häststammar ......

17,000

—

Boskapsskötsel m. m.:

16

Till förekommande och hämmande av

smittosamma sjukdomar bland hus-

djuren, förslagsanslag .....................

50,000

—

17

Till arvode åt en statsinspektör över

köttkontrollen .................................

5,600

_

18

Till kostnader vid karantänsanstalten i

Haparanda för husdjur .....................

750

—

19

Bidrag till kostnader för avelscentra för

nötboskap .......................................

17,000

_

20

Till främjande av niitboskapsaveln inom

Norrbottens län ..............................

5,000

_

21

Till förekommande och hämmandeav tuber-

kelsjukdomar hos nötkreaturen .........

75,000

—

22

Till åtgärder för höjande av landets svinavel

40,000

—

23

Till tjäderläavelns befrämjande ............

20,000

—

24

Till fortsatt uppehållande av maskin- och

redskapsprovningsanstalterna vid Ultima

och Alnarp ....................................

Kemiska stationer m. m.:

25

Bidrag iill underhåll av åtta kemiska

stationer för jordbrukets och näringarnas

behov .............................................[

48,000

—

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor ö. Kronor ö.

618,950

250,470

50,000

144,800

21,630;

163,350

21,000

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

75

Ordinarie

Extra

Ordinarie ! Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor I ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö Kronor

Ö.

26

Bidrag till underhåll av en för övre Norr-

land avsedd kemisk-växtbiologisk anstalt

inom Norrbottens län........................

13,750

—

61,750

—

27

Till understöd åt svenska mosskulturföre-

ningen...........................................

50,000

—

Befrämjande av fröodlingen:

28

Till understöd åt frökontrollanstalter......

10.000

—

29

Bidrag till åtgärder för befordrande av

den inhemska odlingen av frö utav vall-

växter och foderrotfrukter ...............

20,000

—

30

Till anställande av eu statskonsulent i

fröodling.........................................

6,500

—

31

Sveriges utsädesförening .....................

66,000

—

102,500

—

Mindre jordbruket :

32

Till åtgärder för höjande av det mindre

1

jordbruket ......................................

120.000

—

33

Till anställande av en statskonsulent för

det mindre jordbruket .....................

6,500

—

34

Bidrag till åtgärder för främjande av

ordnad bokföring vid mindre jordbruk,

förslagsanslag...............................

15,000

141,500

—

3 o

Till ökat statsbidrag till fortgående smör-

provningar m. m...............................

16.000

—

Vattenavtappningar in. m. :

3 6

Norrländska avdikningsanslaget ............

1,500.000

Torvtillgångarnas tillgodogörande:

37

Till åtgärder för tillgodogörande av den

i landets torvmossar befintliga tillgång

på bränntorv, torvströ m. m.............

100,000

—

38

Till anställande av en förste torvingenjör,

tre torvingenjörer och en torvassistent

27,000

—

39

Till personligt ålderstillägg åt torvingen-

jören T. G. T. Björkman .................

500

—

40

Till upprätthållande av en torvskola......

7,000|—

134,500

Husslöjden:

41

Befrämjande av husslöjden ..................

25,000

—

42

Till anställande av en andre instruktör i

husslöjd och personligt ålderstillägg till

andre instruktören Jonas Wallander ...

3,500

—

43

Till lindring av fraktkostnader vid transport.

å järnväg av kalk. kalkstensmjöl och

märgel för jordbrukets behov, förslags-

anslag................................................j

450,000

—

Säger för lanthushållningen

1,378,770

—j2,810,530

—

D. Jfiskeriväsendet.

Fiskerinäringens understöd ....................

Bidrag till undervisningskurser i navigation

ra. ra. för bohuslänska fiskare..............

111.000 -

1,400

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr ,9.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

18,500

—

30,100

36,000

! 5,200

-

71,300

_

6,000

—

33,000

620,000

—

111,000

—

750,200

—

B

s

Till understöd åt södra Sveriges fiskeriför
ening

........................................

Hydrografisk-biologiskahavsundersökningar:

Till hydrografisk-biologiska undersökningar

av de Sverige omgivande haven

nr. m............................................

» underhålls- och driftkostnad för fartyget

Skagerak..............................

» försäkring av fartyget Skagerak......

Till underhålls- och driftkostnad för fartyget

Eystrasalt ................................

» stationerande under vintern 1915—1916

av ett armerat ångfartyg vid rikets kuster

för åstadkommande av ordning och skydd

vid fiskets bedrivande ........................

» ulförande av vissa fiskehamnar .......

Säger för fiskeriväsendet

E. Skogsväsendet.

-

Skogsunder visning m. m.:

1

Till skogshögskolan och statens skogs-

försöksanstalt .................................

185,400

—

2

Skogsundervisning och skogshushållning

i allmänhet .................................

.102,000

—

Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna

och Sårna socken ...........................

170,000

—

4

Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens

och Norrbottens läns kustland ..........

102,400

—

5

Till skogsodlingens befrämiande............i

100,000

6

Bidrag till uppehållande av skogsvårds-

styrelsernas verksamhet.....................i

67,500

7

Reglering av flottleder ...........................j

Säger för skogsväsendet

F. Lantmäteriväsendet.

Lantmäteristaten:

1

Lantmäteristaten ...........................

536,400

2

Till lantmäteriundervisningen .. ...........

''

36,300

a

Till bestridande av kostnader för vissa

av distriktslantmätare företagna tjäll-

steresor m. m., förslagsanslag .........

30,000

4

Till uppläggande av nya registratur och

arkivens ordnande i lantmäterikontoren

i länen ................................. ........

15,000

5

Till skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen

18,000

6

Försöksanstalt för fotomekanisk reproduk-

tion av lantmäterikartor ..................

10,000

559,8001 —

167,500!- 200,0001

559,800|—| 367,500|—

536,400;—

109,300

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

it

1

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

ICronor

Ö.

Kronor

ö. 1

7

Skiften och avvittringar, förslagsanslag ...

63,000

8

IJttlyttningshjälp efter skiften, förslagsan-

|

slag...................................................

50,000

—

Säger för lantmäteriväsendet

649,400

-

109,300

—1

G. Rikets allmänna kartverk.

Rikets allmänna kartverk:

Bestämt anslag:

Till avlöningar...............................

Förslagsanslag ;

Till ålderstillägg ..........................

Beser vationsansl ag:

Till kartarbeten m. m.....................i 144,300; —

Till namngranskning för likets allmänna;

kartverks behov ................................I

167,920’—

28,580 —

340,800

Säger för rikets allmänna kartverk;.

H. Geologiska och hydrografiska i

undersökningar.

Sveriges geologiska undersökning:

Sveriges geologiska undersökning .........

Till Sveriges geologiska undersöknings

fältarbeten samt utgivande av kartor

m. m............................................

101,530

Till expenser för Sveriges geologiska undersökning

....................................

Hydrografiska undersökningar:

Till uppehållande av verksamheten vid

den hydrografiska byrån samt för verkställande

av hydrogeologiska specialundersökningar

..............................

Säger för geologiska och hydrografiska

undersökningar

I. Veterinärväseudet.

Veterinärundervisningsanstalter :

Veterinärundervisningen.....................

Statens veterinärbakteriologiska anstalt

Veterinärstaten:

Bestämt anslag:

Länsveterinärer och veterinärstipendiater

Förslagsanslag :

Distriktsveterinärers avlönande .........

31,500

8.800

340,8001—|

3,000|-

3,00Ö|-

101,530 -

40,300|—

62,900j —

179,000

42,700

86,500

146,000

101.530’—

221,700

232,500

Säger för veterinärväsendetj.................................( 454,200

103,2001—

—\

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

ö.

Kronor

Ö.

1,350,000

—

25,000

150,000

—

1,350,000

—

175,000

—

354

25

—

379

j

i

300,000

—

.................................

1,650,379

—

175,000

—

9,564

350,000

—

17,000

—

.................................

359,564

—

17,000

—

100,000

>

4,500

—

20,000

—

38,000

—

15,000

—

! t

2,100,000

25,000

—

i

29,000

—

10,000

—

4 a

4 b

J. Vägunderhållet och skjutsväsendet.

Vägunderhållet:

Bidrag till vägunderhållet på landet, fö:

slagsanslag ..................................

Till bestridande av statsverkets andel

kostnaden för vägdelningar, förslags

anslag......................................

Till understöd åt synnerligt betui

väghållningsdistrikt....................

Färjor och färjkarlar:

Bestämt anslag ..........................

Förslagsanslag:

Friheter ...................................

Bidrag till skjutsentreprenader, förslagsanslag

.........................................

K. Fattigvård.

Fattigvården i Stockholm och 1c

Fattigvården i allmänhet, först

Svenska fattigvårdsförbundet

Säger för fattigvård

L. Diverse.

Alderstillägg, förslagsanslag

anslag............................................

Odlingshjälp till innehavare av skogs!

och odlingslägenheter å kronomark i

sex nordligaste länen, förslagsanslag

Belöningar för rovdjurs dödande, förslags

anslag.........................................

Till rättshjälp åt åbor ....................

medel

gifter genom lokalundersökningar ..

Till befrämjande av avsättningen i främ

mande länder av alster av svenska

bruket och dess binäringar samt fi

näringen......................................

jordbrukskredit, förslagsanslag

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

79

10 Till täckande av åtskilliga av statskontoret

förskottsvis bestridda utgifter ...............

11 Rese- och traktamentspenningar, förslags-

anslag .........................................

12 Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., för-

slagsanslag .......................................

13 Extra utgifter, reservationsanslag............

14 Extra lönetillägg för år 1915, förslagsanslag

15 Tryckningskostnader, förslagsanslag.........

Ordinarie

anslag

1

Extra | Ordinarie

anslag anslag

Extra

anslag

Kronor

»■

Kronor

ö.

Kronor

150.000

100.000

10,000

32,198

ö.

Kronor

173,419

5,000

ö.

_

Säger för diverse

2,554,698]—] 257,419

-

Summa].................................|8,316,341]—14,608,959

—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.