Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyddskoppympning, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 127 och 128 §§ i strafflagen för krigsmakten den 23 oktober 1914, dels ock åtta med anledning av förstnämnda proposition väckta motioner.

1916-05-16 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,3 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:139, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyddskoppympning, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 127 och 128 §§ i strafflagen för krigsmakten den 23 oktober 1914, dels ock åtta med anledning av förstnämnda proposition väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 139.

1

Nr 139.

Godkänd av första kammaren den 16 maj 1916

» » andra kammaren-den 16 maj 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels

Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om

skyddskoppympning, dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag om ändrad lydelse av 127 och 128 §§

i strafflagen för krigsmakten den 23 oktober 1914, dels

ock åtta med anledning av förstnämnda proposition

väckta motioner.

(Lagutskottets utlåtande nr 22 och memorial nr 33).

Till Konungen.

Genom den 1 februari 1916 dagtecknade propositioner, nr 32 och

33, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionerna bilagda,

i statsrådet samt, vad sistnämnda proposition beträffar, jämväl i

lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionerna

fogade förslag till

l:o) lag om skyddskoppympning, och

2:o) lag om ändrad lydelse av 127 och 128 §§ i strafflagen för

krigsmakten den 23 oktober 1914.

Det genom propositionen nr 32 framlagda förslaget till lag om

skyddskoppympning har icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick

godkännas, utan har riksdagen i anledning av nämnda proposition

ävensom i ärendet väckta motioner för sin del antagit lag om skyddskoppympning

av den lydelse här nedan angives.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 11 samt. 52 käft. (Nr 139—142.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 139.

Eders Kungl. Maj:ts genom propositionen nr 33 framlagda förslag

till lag om ändrad lydelse av 127 och 128 §§ i strafflagen för krigsmakten

den 23 oktober 1914 har av riksdagen bifallits.

Den av riksdagen alltså i anledning av propositionen nr 32 för

dess del antagna lagen om skyddskoppympning införes här som följer.

Lag om skyddskoppympning.

Med upphävande av nådiga reglementet för skyddskoppympning^! i

riket den 29 september 1853 ävensom av övriga mot vad här nedan

stadgas stridande föreskrifter förordnas som följer:

Om yinpniiigsplikt.

1 §•

Till förekommande av smittkoppsjukdom och sådan sjukdoms spridning

är envar pliktig att, i enlighet med vad i denna lag stadgas,

undergå ympning med skyddskoppor (vaccination eller revaccination).

2 §.

Barn skall undergå skyddskoppympning senast under det kalenderår,

då det fyller sex år.

3 §•

Oberoende av skyddskoppympning, som äger rum enligt 2 §, åligger

ympningsplikt:

a) dem, som börja fullgöra tjänstgöring på grund av fast anställning

bland manskapet vid hären eller marinen;

b) värnpliktiga, som börja första tjänstgöring under fredstid för sin

utbildning;

c) värnpliktiga, som inkallas till tjänstgöring för rikets försvar, om

och i den omfattning Konungen prövar nödigt påbjuda ympning;

d) utländska jordbruksarbetare eller andra utlänningar, som inkomma

i riket för att söka arbetsanställning, därest hälsovårdsmyndigheten

å den ort, dit de inkommit eller där de vinna anställning, finner

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 139.

3

anledning befara, att smittkoppsjukdom genom dem kan införas i riket,

och därför förordnar om deras ympande; samt

e) den, som intages å tvångsarbetsanstalt.

4 §•

Vid inträffad eller hotande smittkoppsepidemi må ympningsplikt

påbjudas i den omfattning, som tinnes erforderlig.

Beslut därom meddelas av Konungens befallningshafvande på framställning

av vederbörande tjänsteläkare eller hälsovårdsmyndighet. I

beslutet skola noggrannt angivas tid och område för ympningsplikten

samt dess omfattning i övrigt.

För truppförband eller del därav eller för flottans station eller för

flottavdelning meddelas beslut, varom här är fråga, av vederbörande chef.

5 §•

1 inom. Ympningsplikt enligt denna lag föreligger icke beträffande

den, som förut haft smittkoppor eller som tre gånger eller någon gång

efter början av de närmast föregående fem kalenderåren här i riket

undergått vederbörlig skyddskoppympning.

2 mom. Från skyddskoppympning skall den undantagas, som

vederbörande ympare å ympnings- eller besiktningsmöte eller eljest

vid av honom företagen undersökning finner till följd av sjukdom eller

sjukdomsanlag eller allmän svaghet kunna komma att erhålla men av

vmpningen eller beträffande vilken i sådant hänseende företes intyg av

tjänsteläkare.

Undantagande från ympning gäller för ett år i sänder. Om efter

nämnda tid ympningsplikt föreligger och förlängt undantagande från

ympning sökes, skall undersökning ånyo ske eller nytt läkarintyg företes

om förhållande, som förut nämnts.

Undantagande medgives i fråga om ympningsplikt enligt 3 § a),

b) eller c) eller 4 § tredje stycket av vederbörande chef, i fråga om

ympningsplikt enligt 3 § e) av direktören för anstalten samt eljes av

vederbörande ympare.

3 inom. Säger sig någon, som är ansvarig för barns befordran

till ympning enligt 2 §, hysa farhåga för att ympningen skall för barnet

medföra ohälsa, som ej är blott till fällig, och måste det med hänsyn

till av sökanden förebragta omständigheter antagas, att sådan far
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 139.

håga har sin grund i personlig erfarenhet, om något fall av dylik ohälsa,

som inträffat i samband med ympning av barn, må, i den ordning nedan

sägs, barnet undantagas från ympning enligt nämnda §.

Den, som av nu nämnd anledning vill hava barn undantaget från

ympning, göre skriftligen ansökning därom hos medicinalstyrelsen senast

under det kalenderår, då barnet fyller 5 år. Innan ansökningen göres,

åligger det sökanden att personligen inställa sig i Stockholm inför

överståthållarämbetet, i annan stad inför magistraten och på landet hos

kronofogden eller länsmannen i orten samt förebringa utredning angående

skälen för sina betänkligheter mot ympningen. Protokoll skall

föras över vad vid sökandens inställelse förekommit, och har sökanden

att vid sin ansökning foga utdrag av detta protokoll.

Finner medicinalstyrelsen vid prövning av ansökning, som rätteligen

skett, sådana skäl icke vara förebragta, att undantagande från

ympning må meddelas, har styrelsen att underställa ärendet Kungl.

Maj:ts prövning.

6 §•

Den, som icke förut haft smittkoppor och som ej heller tre gånger

eller någon gång efter början av de närmast föregående fem kalenderåren

här i riket undergått vederbörlig skyddskoppympning må icke

a) inskrivas å sjömanshus;

b) vinna anställning vid tullverket eller vid den allmänna sjukvården

eller vid hälsopolis;

c) efter avlagd medicine kandidatexamen börja tjänstgöring vid

sjukvårdsanstalt; eller

d) antagas till elev vid undervisningsanstalt för barnmorskor eller

vid sjuksköterskekurs.

Om ympare.

7 §•

Skyddskoppympning må verkställas endast av den, som äger behörighet

att utöva läkarkonsten.

Utan hinder av vad sålunda stadgats må dock, där möjlighet eljest

saknas att på tillfredsställande sätt ordna ympning, som enligt 4 § påbjudits,

till verkställande av sådan ympning kunna förordnas jämväl medicine

kandidat, som undergått föreskriven kurs i skyddskoppympning,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 139.

5

8 §•

1 inom. Annan civil tjänsteläkare än förste provinsialläkare må icke,

i vidare män än medicinalstyrelsen efter förste ''provinsialläkarens hörande

sådant medgivit, undandraga sig att vara ympare inom sitt tjänstgöringsdistrikt

eller huvudsakliga verksamhetsområde.

2 mom. Har efter ty i 1 mom. sägs civil tjänsteläkare erhållit befrielse

från att vara ympare, förordnar medicinalstyrelsen efter förste

provinsialläkarens hörande annan ympare för distriktet eller verksamhetsområdet

eller del därav.

3 mom. För område, inom vilket skyddskoppympning enligt 4 § påbjudits,

må på därom gjord framställning medicinalstyrelsen tillfälligt förordna

ympare.

4 inom. Om förordnande av ympare, som i 2 och 3 mom. sägs,

samt om den förordnades tjänstgöring sområde och tjänstgöringstid meddelar

medicinalstyrelsen underrättelse till Konungens befallningshavande, tjänsteläkaren

och hälsovårdsmyndigheten.

Om ympämne.

9 §■

1 mom. Skyddskoppympning skall ske med animalt ympämne

(animal vaccin).

2 mom. Skulle ifråga om ympning, som påbjudits enligt 4 §,

vid något tillfälle animal vaccin i tillräcklig mängd icke stå till blids,

äger medicinalstyrelsen förordna, att ympning jämväl med humaniserat

ympämne må äga rum under iakttagande av de försiktighetsmått, som

styrelsen aktar nödigt föreskriva.

Sådan ympning må icke företagas utan särskilt medgivande av den

ympningspliktige eller dennes målsman.

3 mom. Om tillhandahållande och försäljning av animal vaccin förordnar

Konungen på framställning av medicinalstyrelsen.

Om skyddskoppympning^ verkställande och anordnande.

10 §.

Föräldrar, förmyndare eller annan, som det åligger att hava vård

om person, för vilken plikt att undergå ympning föreligger, svare för

att denne befordras till föreskriven ympning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 139.

11 §•

1 inom. Efter undergången ympning skall, för utrönande av dess

resultat, den ympade besiktigas av vederbörande ympare, som äger bärför

utsätta tid och plats; dock är den, som på grund av stadgandet i

4 § undergått ympning, befriad från sådan besiktning.

Föreligger för annan ort än stad, köping eller municipal samhälle

med egen tjänsteläkare behov att för besiktning, varom ovan sägs, anlita

annan än vederbörande ympare, och är den sistnämnde legitimerad

läkare, må efter hans medgivande sådan särskild besiktningsförrättare

antagas av hälsovårdsmyndigheten.

Till särskild besiktningsförrättare må antagas endast den, som undergått

föreskriven kurs i besiktning av skyddskoppympade.

Särskild besiktningsförrättare skall om verkställd besiktning och

dess resultat ofördröjligen insända bevis till ymparen.

2 inom. Visar sig vid besiktning, att skyddskoppympningen icke

slagit an, skall ympningen upprepas sist inom ett år från den förra

ympningen. Slår ympningen ej heller då an, anses vederbörlig skyddskoppympning

ändock hava ägt rum.

3 inom. Det åligger ympare att, efter avslutad ympning, som av

hälsovårdsmyndighet anordnats, för varje ympad person kostnadsfritt

utfärda intyg, enligt av medicinalstyrelsen fastställt formulär, om ympningen

och dess resultat.

Har ympning ägt rum enligt 2 §, är ymparen dock icke pliktig

att utan särskild begäran utfärda intyg, som nu sagts.

Vid ympning, som förrättas på grund av stadgandet i 3 § a), b)

eller c) eller varom beslut meddelats enligt 4 § tredje stycket, skall

anteckning om ympningen och dess resultat göras i den ympades inskrivningsbok

eller i däremot svarande bok.

12 §.

1 mom. I stad, köping eller municipalsamhälle med egen tjänsteläkare

åligger det hälsovårdsmyndigheten att, efter ty lämpligast prövas,

anordna skyddskoppympning för allmänheten.

2 inom. Å landet i övrigt bör skyddskoppympningen i den omfattning,

som befinnes möjlig, företagas å ympnings- och besiktningsmöten.

Plan för dylika möten uppgöres av hälsovårdsmyndigheten i samråd

med vederbörande ympare och underställes, när ymparen är civil tjänsteläkare,

förste provinsialläkaren i länet för fastställelse.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 139.

7

Hälsovårdsmyndigheten har att för mötet upplåta lämplig lokal, där

så erfordras, belyst och uppvärmd.

3 mom. Skyddskoppympning enligt 3 § a), b) och c) ävensom

ympning, som påbjudits enligt 4 § tredje stycket, anordnas av vederbörande

chef. Om ympning enligt 3 § e) föranstaltar direktören för

anstalten.

13 §.

1 mom. Skyddskoppympning, som verkställes å ympning^- och

besiktningsmöte eller eljest på föranstaltande av hälsovårdsmyndighet,

ävensom ympning, varom förmäles i 3 § eller varom beslut meddelats

enligt 4 § tredje stycket är avgiftsfri för den ympade.

2 mom. Verkställes skyddskoppympning å ympnings- eller besiktningsmöte

eller eljest på föranstaltande av hälsovårdsmyndighet, utgår

till ympare eller besiktningsförrättare för varje ympad eller besiktigad

person, för vilken ympningen enligt 1 mom. är avgiftsfri, ersättning av

statsmedel med belopp, som Konungen bestämmer. Ympare eller besiktningsförrättare,

som icke är bosatt å orten, äger därjämte rätt till

resekostnads- och traktamentsersättning av statsmedel enligt grunder, som

Konungen föreskriver.

3 mom. Har statsverket fått vidkännas särskild kostnad för ympning,

varom stadgas i 3 § d), är arbetsgivare, med vilken arbetaren därförut

träffat avtal om arbetsanställning, pliktig gottgöra sådan kostnad.

14 §.

På Konungen ankommer att rörande framställning och handhavande

av ympämne samt om vad ympare och besiktningsförrättare hava att iakttaga

meddela de allmänna föreskrifter, som för en ur hälsovårdssynpunkt

betryggande anordning av skyddskoppympning en erfordras.

Om kontrollen över skyddskoppympning^!.

15 §.

1 inom. Ympare skall göra anteckning om varje av honom utförd

ympning i en, enligt av medicinalstyrelsen fastställt formulär, förd

ympningsjournal.

2 mom. Före den 10 januari värjo år skall uppgift om ympning,

som under tiden från och med den 1 januari till och med den 31 de
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 139.

cember nästföregående år ägt rum på grund av stadgandet i 2 § eller

eljest utförts på förut icke ympad person, genom utdrag av ympningsjournalen

av ymparen insändas till vederbörande pastorsämbetete, som

därefter ofördröjligen skall i församlingsboken, med ledning av utdraget,

göra anteckning om sålunda fullgjord ympningsplikt. Sedan dylik

anteckning ägt rum, skall utdraget sist den 31 januari av pastorsämbetet

insändas till vederbörande tjänsteläkare.

Före den 31 januari värjo år skall ympare dessutom till vederbörande

tjänsteläkare insända uppgift genom utdrag av ympningsjournalen

om antalet ympningar, som under det föregående kalenderåret

utförts på förut med framgång ympade personer.

16 §.

1 mom. I allmän eller enskild skola eller läro- eller uppfostringsanstalt

må icke till undervisning eller vård mottagas lärjunge, som icke

undergått skyddskoppympning eller på grund av 5 § är därifrån undantagen;

dock att lärjunge på grund därav, att han icke undergått skyddskoppympning,

ej må förmenas inträde i folkskola, dövstu mskola eller

anstalt för blinda eller för sinnesslöa och intagande i uppfostringsanstalt

efter domstols förordnande ej heller av sådan grund förvägras.

2 mom. När årligen förteckning upprättas över de barn inom

skoldistriktet, vilka under året inträda i den för skolgång bestämda

åldern, åligger det pastorsämbete att i förteckningen för varje barn

göra anteckning därom, huruvida barnet undergått skyddskoppympning.

3 mom. Sist inom en månad, sedan barnen intagits i skolan, skall

skolrådet anmana föräldrar eller andra, som vården om de barn, vilka

ej undergått skyddskoppympning, åligger, att ombesörja, att sådan ympning

inom en månad efter anmaningen verkställes.

Skolrådet skall därefter, så snart ske kan, till hälsovårdsmyndigheten

i kommunen insända förteckning dels å de i skolan intagna barn, som,

oaktat anmaningen, icke inom föreskriven tid undergått skyddskoppympning,

dels ock å de skolpliktiga men icke i skolan intagna barn,

som icke undergått sådan ympning, ävensom uppgift om sistnämnda

barns uppehållsort.

4 mom. Efter mottagande av sådan förteckning, som i 3 mom.

sägs, skall hälsovårdsmyndigheten beträffande de barn, vilka uppehålla

sig inom kommunen, sjäiv övervaka, att dessa befordras till skyddskoppympning,

samt beträffande de barn, som vistas å annan ort, göra anmälan

hos hälsovårdsmyndigheten därstädes, som därefter har att tillse,

att skyddskoppympning behörigen äger rum.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

, Riksdagens skrivelse Nr 139.

17 §.

Föreligger för stad anledning till avvikelse från de i 15 och 16 §§

givna kontrollbestämmelser, må medicinalstyrelsen, på framställning av

hälsovårdsmyndigheten eller stadsfullmäktige, medgiva de ändringar eller

undantag, som finnas påkallade och icke försvåra kontrollen över skyddskoppympning^

i övrigt.

Om tillsynen över skyddskoppympning^!!.

18 §■

Högsta tillsynen över skyddskoppympning^ i riket tillkommer

medicinalstyrelsen i enlighet med den för styrelsen gällande instruktion.

Tillsynen över skyddskoppympningen av värnpliktiga eller vid krigsmakten

fast anställda tillkommer i samråd med medicinalstyrelsen arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse, vad beträffar hären, och marinöverläkaren,

vad angår marinen.

19 §.

Konungens befallningshavande har att vaka däröver, att hälsovårdsmyndigheterna

i länet fullgöra vad dem åligger med hänsyn till skyddskoppympningen,

för vilket ändamål Konungens befallningshavande jämväl,

då sådant finnes av nöden, äger förelägga lämpliga viten.

20 §,

Beträffande förste provinsialläkares, provinsial- eller .extra provinsial-,

stads-, köpings- och municipalläkares åligganden med avseende

å skyddskoppympningen stadgas i gällande läkarinstruktion.

Föreskrifter i avseende å lagens efterlevnad.

. . - 21 §.

Underlåter någon, som är ansvarig för fullgörande av den i 2 §

omförmälda ympningsplikt, att uppfylla vad honom sålunda åligger, äger

hälsovårdsmyndigheten att medelst föreläggande av viten, som tillhopa

ej må överstiga tjugu kronor, tillhålla den försumlige att fullgöra sin

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 52 käft. (Nr 139—142.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Itiksdagens skrivelse Nr 139.

skyldighet. Tredskas han ändock, må myndigheten anmäla förhållandet

hos Konungens befallningshavande, som äger att vid förhöjda viten giva

enahanda föreläggande.

22 §.

Underlåter någon att fullgöra ympningsplikt, som på grund av 4 §

ålagts, eller att till undergående av sålunda ålagd ympning befordra

annan, för vars befordrande till ympning han enligt 10 § ansvarar,

eller underlåter ympningspliktig, som i 3 § a), b) eller d) omförmäles,

att fullgöra sin ympnings plikt,

straffes med böter från och med fem till och med femtio kronor.

Lag samma vare, om ledamot av styrelse för skola eller läro- eller

uppfostringsanstalt eller, där sådan styrelse ej finnes, vederbörande föreståndare

i strid mot vad i 16 § 1 mom. stadgas i skolan eller anstalten

intager lärjunge, vilken icke må där mottagas,

eller om någon i strid mot vad i 6 § stadgas anställer eller mottager

person, som där omförmäles.

Ej må straff enligt denna § tillämpas, där förseelsen enligt allmänna

strafflagen bör beläggas med strängare straff.

Att den, som är i tjänstgöring vid mobiliserad avdelning av krigsmakten

eller eljest inkallats till tjänstgöring för rikets försvar, för underlåtenhet

att fullgöra honom åliggande ympningsplikt är underkastad

straff efter strafflagen för krigsmakten, därom är i nämnda lag

stadgat.

23 §.

1 mom. Verkställer någon skyddskoppymning, utan att vara

därtill behörig, straffes med böter från och med tio till och med tvåhundra

kronor.

2 mom. Den, som under tid, då han är ställd under tilltal för

förseelse, som i 1 mom. sägs, fortsätter samma förseelse, skall, när

han varder därtill lagligen förvunnen, för varje gång åtal emot honom

ägt rum och han därav undfått del, fällas till de böter, som för sådan

förseelse äro stadgade.

3 mom. Visar ympare eller besiktningsförrättare vid skyddskoppympnings

verkställande eller eljest vid fullgörande av vad honom

enligt denna lag åligger vårdslöshet, oförstånd eller oskicklighet,

straffes med böter från och med 5 till och med 100 kronor, där ej förseelsen

är belagd med strängare straff enligt allmänna strafflagen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 139.

24 §.

Förseelse mot denna lag hör under allmänt åtal.

25 §.

Åtal för förseelse mot denna lag skall, där ej målet hör till

krigsdomstols behandling, anhängiggöras vid polisdomstol, där särskild

sådan är inrättad, men eljest hos poliskammare, och, där sådan ej

finnes, vid allmän underrätt i den ort, där förseelsen skett.

26 §.

Böter och viten, som enligt denna lag åläggas, tillfalla kommunens

kassa. Saknas tillgång till böternas eller vitenas fulla gäldande,

skola de förvandlas enligt allmän strafflag.

Om besvär m. m.

27 §.

Över beslut, vilka enligt denna lag ankomma på Konungens befallningshavande

eller hälsovårdsmyndighet, må besvär anföras, över

Konungens befallningshavaudes beslut hos Konungen inom tid, som

för överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut

är bestämd, samt över hälsovårdsmyndighets beslut hos Konungens

befallningshavande inom tid, som är stadgad för överklagande i

stad av stadsfullmäktiges och på landet av kommunalstämmas beslut;

dock länder beslutet, utan hinder av besvär, till efterrättelse, intilldess

annorlunda kan varda vederbörligen förordnat.

28 §.

Med hälsovårdsmyndighet förstås i denna lag hälsovårdsnämnd eller,

där sådan ej finnes, kommunalnämnd.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1917;

dock att Konungen äger förordna, att 3 och 4 §§, helt eller delvis,

jämte de bestämmelser i övrigt, som därmed sammanhänga, skola dessförinnan

å dag, som Konungen bestämmer, träda i kraft.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 139.

Skyddskoppympning, verkställd i enlighet med nådiga reglementet

för skyddskoppymningen i riket den 29 september 1853, gäller såsom

vore den förrättad enligt denna lag.

Beträffande ympning, som enligt nämnda reglemente skall ske under

år 1916, skola de i 8, 11, 12, 13 och 16 §§ i reglementet givna kontrollbestämmelserna

tillämpas; dock att stadgandena om föreläggande

av vite ej må tillämpas, sedan denna lag trätt i kraft. Föreläggande

av vite, som redan dessförinnan ägt rum, vare förfallet, där ej vitet

före den 1 januari 1917 blivit utdömt genom utslag, som vunnit laga

kraft eller ej överklagat varder.

Det åligger vederbörande hälsovårdsmyndighet att i god tid före

den 1 januari 1917 vidtaga på densamma enligt denna lag ankommande

åtgärder för ordnande efter nämnda tid av skyddskoppympningen inom

kommunen eller samhället.

Stockholm den 16 maj 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.