Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående åtgärder för underlättande av vintertrafiken utmed Norrlandskusten och på de norrländska hamnarna.

1916-05-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:144, Skrivelse till Konungen angående åtgärder för underlättande av vintertrafiken utmed Norrlandskusten och på de norrländska hamnarna.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 144.

Nr 144.

Godkänd av första kammaren den 19 maj 1916.

Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående åtgärder för underlättande

av vintertrafiken utmed Norrlandskusten och på

de norrländska hamnarna.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 14.)

(Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 2.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har gjorts framställning om

utredning angående åtgärder för underlättande av vintertrafiken utmed

Norrlandskusten och på de norrländska hamnarna.

Motionärerna hava framhållit, bland annat, hurusom för att såvitt

möjligt övervinna trafikhindren vintertid för sjöfarten på Norrlandshamnarna

fordrades åtgärder av två skilda slag, nämligen dels anskaffande

av kraftiga isbrytarefartyg för havsbandet och yttre skärgården i samverkan

med lokala isbrytare, dels beredande av ökad säkerhet för den

allmänna navigeringen, vilket krävde större och med kraftigare maskiner

försedda fyrskepp, rustade att kunna hålla sjön längre och utläggas

tidigare än de nuvarande, vidare förbättring av isrekognoscering och

isunderrättelser, samt ökad kännedom om de meteorologiska och hydrografiska

faktorer samt kustgeografiska förhållanden, som berörde isläggningen,

islossningen, ishopningen och isdriften. För höjande snarast

möjligt av trafikintensiteten under den tid, då genom ovannämnda åtgärder

sjötrafik överhuvud kunde upprätthållas, uttalade sig motionärerna

därjämte, för att det borde tagas i övervägande att under någon tid

framåt med statsmedel direkt understödja utrustandet av lämpliga fartyg

för vintertrafik på Norrland, och hava motionärerna i detalj angivit de

åtgärder, varigenom ovannämnda syften skulle kunna nås.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 144. 3

Den utredning, som motionärerna för förevarande frågas lösningifrågasatt,

hava motionärerna tänkt skola omfatta en mångfald spörsmål,

berörande isbrytningen i skärgård och havsband, säkerhetsanstalterna

för navigeringen jämte undersöknings- och rapportväsendet, ävensom

åtgärder åsyftande att erhålla för vintertrafiken lämpade fartyg; och

ha°a motionärerna framhållit önskvärdheten därav att utredningen så

planlades, att förslag till närmast erforderliga åtgärder efter hand måtte

kunna lramläggas och leda till resultat, utan avvaktande av utiednmgen

i dess helhet.

Riksdagens vederbörande utskott har dels i den ordning, 46 §

riksdagsordningen stadgar, inhämtat utlåtanden över motionen från kungl.

järnvägsstyrelsen, kungl. kommerskollegium och kungl. lotsstyrelsen dels

ock infordrat yttranden över densamma från handelskamrarna i Gävle,

Sundsvall och Luleå, Sveriges industriförbund, Sveriges allmänna exportförening,

Svenska trävaruexportföreningen, Svenska teknologföreningen,

Angfartvgsbefälhavaresällskapet och Svenska redareföreningen; varjämte

till samma utskott överlämnats en gemensam skrivelse från Svenska

cellulosaföreningen och Svenska trämasseföreningen.

Nämnda utlåtanden och yttranden äro med undantag av dem,

vilka avgivits av kommerskollegium, Sveriges industriförbund och Ångfartygsbefälhavaresällskapet

och vilka innehålla tillstyrkande av motionen

utan närmare motivering, såsom bilagor fogade vid avsedda utskotts

utlåtande.

Av den utredning, som i ärendet åstadkommits, finner riksdagen

framgå dels — något som numera också torde få anses såsom ett för

alla välkänt sakförhållande — att Norrland genom sina ännu icke i

bruk tagna naturtillgångar äger rika möjligheter för en stark industriell

utveckling, dels ock att en fortgående förbättring av denna landsändas

kommunikationsväsende är för denna utveckling av mycket stor betydelse.

Men härjämte giver utredningen vid handen, att den kommunikationsfråga,

som för åtskilliga industrier, såväl redan existerande som andra,

för vilka förutsättningar i övrigt förefinnas, synes vara av det allra

största intresset, är frågan om åstadkommande av förbättrade förbindelser

över havet genom en utsträckning av seglationstiden på de norrländska

hamnarna, och har, bland annat, Svenska trävaruexportföreningen utförligt

berört de fördelar, som genom en sådan förlängning av seglationstiden

skulle kunna vinnas. Bland fördelar av dylik art för

industrien vill riksdagen särskilt framhålla förbättrade såväl inköps
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 144.

som försäljningspriser, minskning i lagringskostnader och därmed sammanhängande

ränteförluster samt förbättrade möjligheter till konkurrens

med utlandet. Men även på andra områden än handelns och industriens

anser riksdagen sannolikt, att en förlängd seglationstid skulle kunna

medföra gynnsamma följder. Riksdagen vill i sådant hänseende påpeka,

av vilken betydelse det skulle vara, även sett ur social synpunkt, om

genom de ifrågasatta åtgärderna kunde uppnås jämnare förhållanden

å den norrländska arbetsmarknaden, inskränkningar i där förekommande

säsongarbete o. d.

Om riksdagen alltså utan tvekan kunnat ansluta sig till den allmänna

uppfattningen om värdet av en förbättring utav ifrågavarande

kommunikationsförhållanden, finner riksdagen sig icke böra underlåta

att framhålla, hurusom enligt riksdagens uppfattning av själva den i

ärendet hittills verkställda utredning synes framgå, att det icke torde

vara skäl att av den utav motionärerna ifrågasatta utredningen förvänta

anvisning på åtgärder, vilka förmå helt eller ens till största delen

avlägsna de svårigheter, som vidriga naturförhållanden resa mot trafiken

vintertid på de norrländska hamnarna. Riksdagen måste i likhet med

Sveriges allmänna exportförening, med hänsyn till den uppenbara svårigheten

av här föreliggande naturhinder, inse faran av allt för stor

sangvinism ifråga om den blivande utredningens resultat. Som belysande

för de svårigheter, som möta vid genomförandet av förlängd vintertrafik

på de norrländska hamnarna, anser sig riksdagen böra anföra Sveriges

redareförenings påpekande av att största delen av de vårt lands handelsflotta

tillhörande fartygen icke äro lämpade för fart i isfyllda farvatten,

även om hjälp av isbrytare finnes att tillgå vid ingående till och utgående

från hamnarna.

Då nu, i trots av vad riksdagen sist anfört, riksdagen, som beaktat

den enhällighet, varmed de myndigheter och korporationer, som

haft tillfälle att yttra sig i ärendet, förordat den ifrågasatta utredningen,

ansett skäl föreligga för bifall till motionen, har riksdagen kommit till

denna ståndpunkt i anledning därav, att av inkomna utlåtanden framgår,

att även en mindre betydande utsträckning av seglationstiden på

Norrland skulle vara av avsevärt gagn.

Om därför en blivande utredning skulle visa, att de mycket stora

kostnader, som motionärerna tänka sig för sitt förslags realiserande, icke

skulle medföra en mot de gjorda uppoffringarna skäligen svarande förlängning

av seglationstiden, anser riksdagen icke uteslutet, att genom

åtgärder av mindre kostsam art fördelar skulle kunna vinnas, vilka icke

böra lämnas obeaktade. Riksdagen tänker härvidlag i främsta rummet

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 144.

på möjligheten att för de norrländska tidigare tillfrysande och senare isfria

farvattnen taga i bruk isbrytare, som anskaffats för sydligare havsområden.

Stockholms stads delvis med statsmedel inköpta isbrytare

borde då givetvis i första hand komma ifråga för en dylik uppgift.

Till ovannämnda fördelar av ekonomisk och social art, som skulle

följa av vidtagande av åtgärder till förbättrande av seglationsförhållandena

på Norrland, kommer att förbättrade trafikmöjligheter vid Norrlandskusten

skulle medföra tillgodoseendet även av rent militära synpunkter.

Det synes nämligen riksdagen påtagligt, att med de få järnvägsförbindelser

mellan norra och södra delarna av Norrland, som nu finnas, det

måste framstå som högeligen önskvärt att för vår flotta skapas ökade

möjligheter att bereda dessa förbindelser ett välbehövligt skydd mot

eventuella fientliga angrepp.

Då förenämnda fråga sålunda icke blott ur lokal, utan ock ur

rikssynpunkt är av stor betydelse, anser riksdagen det vara lämpligt,

att den erforderliga utredningen företages av staten, men att i likhet

med vad som kommer att bliva förhållandet vid den utredning rörande

Sveriges inre vattenvägar, som för närvarande förberedes, de lokala,

kommunala och enskilda intressenterna deltaga i kostnaderna för utredningen.

Om och i vad mån statsverket skall deltaga i kostnaderna för de

åtgärder, som efter en blivande utredning kunna föreslås, kommer givetvis

att sedermera bliva föremål för en ytterligare prövning av statsmakterna.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t låta verkställa utredning angående åtgärder för

underlättande av vintertrafiken utmed Norrlandskusten och på de norrländska

hamnarna ävensom för riksdagen framlägga de förslag, vartill

denna utredning må föranleda.

Stockholm den 20 maj 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.