Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag m. m. dels ock i anledning därav väckta motioner.
1916-05-23 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1916:156, Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag m. m. dels ock i anledning därav väckta motioner.
Dokumentets text
Biksdagens skrivelse Nr 156.
1
Nr 156.
Godkänd av första kammaren den 23 maj 1916.
Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1916.
Biksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom eller
gruva eller aktier i vissa bolag m. m. dels ock i anledning
därav väckta motioner.
(Lagutskottets utlåtande nr 34.)
Till Konungen.
I en till riksdagen avlåten, den 7 april 1916 dagtecknad proposition,
nr 137, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda,
i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga
vid propositionen fogade förslag till
1) lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom
eller gruva eller aktier i vissa bolag,
2) lag om ändrad lydelse av 68 § i gruvestadgan den 16 maj 1884,
3) lag innefattande tillägg till lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag
och enkla bolag,
4) lag om ändrad lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§
i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag, samt
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 55 höft. (Nr 156.)
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 156.
5) lag om ändrad lydelse av 6, 20 och 54 §§ i lagen den 22 juni
1911 om ekonomiska föreningar.
I fråga om de särskilda bestämmelserna i förslaget till lag om
vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller
aktier i vissa bolag får riksdagen anföra följande.
2 §■
I 2 § första stycket göres för vissa svenska rättssubjekt, däri det
utländska inflytandet kan befaras vara eller bliva alltför mäktigt, rätten
att här i riket förvärva fastighet eller gruvegendom eller idka gruvdrift
beroende av koncession, som kan lämnas antingen generellt (s. k. allmänt
tillstånd) eller för varje särskilt fall. Genom möjligheten till allmänt
tillstånd avses att bereda nödig rörelsefrihet åt sådana svenska bolag
eller föreningar, där med hänsyn till förekommande omständigheter tillräckliga
garantier mot obehörigt utländskt inflytande kunna anses
föreligga.
Vid det kungl. förslagets granskning i lagrådet uttalades mot
bestämmelsen om allmänt tillstånd allvarliga betänkligheter. En dylik
koncession skulle för de bolag, som erhölle sådan, skapa ett privilegium,
som måste kännas tryckande och måhända obilligt av dem, som representerade
konkurrerande bolag, vilka icke lyckats erhålla samma förmån.
I många fall torde en dylik koncession vara ett oundgängligt villkor
för bolagets verksamhet. De bolag, som erhölle koncession, finge därigenom
en så stark ställning, att konkurrensen för andra bolag bleve
omöjliggjord. Men även det privilegierade bolagets ställning vore osäker;
koncessionen måste på given anledning kunna när som helst återkallas.
Den otrygghet, som härav måste följa beträffande själva grunden för
det privilegierade bolagets verksamhet, vore påtaglig. Någon kontroll
över det sätt, varpå privilegierade bolag dreve sin verksamhet, vore
icke ifrågasatt och torde svårligen kunna anordnas.
Kungl. Maj:t ansåg emellertid bestämmelsen om allmänt tillstånd
böra bibehållas; det vore vid införandet av en förbudslagstiftning sådan
som den ifrågavarande, vars verkningar näppeligen kunde på förhand
fullt överskådas, lämpligt att bevara möjlighet till allmän dispens i fall,
där lagen kunde befinnas verka alltför strängt.
De inom lagrådet uttalade betänkligheterna torde emellertid enligt
riksdagens mening vara välgrundade. Härtill kommer ytterligare, att
genom möjligheten till allmänt tillstånd ifrågavarande lagstiftnings
3
Riksdagens skrivelse Nr 166.
effektivitet lätt äventyras. Det finnes intet hinder för utlänning att,
sedan bolag eller förening väl erhållit allmänt tillstånd, förvärva övermakt
inom bolaget eller föreningen. Riksdagen anser fördenskull, att
bestämmelsen om allmänt tillstånd bör utgå.
I andra stycket av förevarande paragraf öppnas för svenska aktiebolag,
vars aktier äro ställda till viss man, möjlighet att ställa sig utanför
koncessionssystemet genom intagande i bolagsordningen av förbehåll att
viss del av bolagets aktier icke må genom teckning eller överlåtelse
förvärvas av utlänning eller sådana svenska rättssubjekt, beträffande
vilka kunde anses föreligga fara för ett övervägande utländskt inflytande.
Förbehållet skulle enligt det till lagrådet remitterade förslaget avse
bolagets samtliga aktier. Lagrådet anmärkte häremot, att det syfte,
man genom bestämmelsen om förbehåll velat ernå, eller att genom förbehållet
övervägande utländskt inflytande å bolagets angelägenheter
skulle vara utestängt, syntes kunna med tillräcklig säkerhet nås, om
man uppställde allenast den fordran, att minst en viss kvotdel av
bolagets aktier eller, där enligt bolagsordningen alla aktier icke medförde
lika rösträtt, av samtliga aktiers hela rösttal skulle vara bunden.
Kvotdelens storlek borde bestämmas i lagen och gränsen sättas så lågt,
som med bibehållande av nödig trygghet mot ett övervägande utländskt
inflvtande inom bolaget kunde ske. Med anledning härav begränsades
förbehållet så, att detsamma endast behövde gälla viss del, vid varje
tid minst tre fjärdedelar av bolagets aktier eller, om aktier med olika
röstvärde funnes, minst det antal aktier, att röstetalet för dem utgjorde
tre fjärdedelar av röstetalet för bolagets samtliga aktier. Härom anförde
föredragande departementschefen bland annat: »Den ståndpunkt, det
remitterade förslaget intager i berörda hänseende, är obestridligen den
enda, som giver fullständig trygghet; särskilda förhållanden, framför
allt aktiemajoritetens fördelning på flera eller färre händer samt de för
bolaget gällande bestämmelserna om begränsning av rösträtten å bolagsstämma,
kunna nämligen tänkas föranleda kombinationer, enligt vilka
jämväl en ganska ringa kvotdel av bolagets aktier bereder innehavaren
ett mycket starkt, kanske för tillfället övermäktigt inflytande i bolagets
angelägenheter. Men en praktiskt sett tillfredsställande trygghet synes
dock vinnas även genom ett förbehåll med den nu i förslaget upptagna
begränsningen, och då det givetvis är i hög grad önskvärt att det inhemska
näringslivets frihet icke inskränkes mera än förhållandena med nödvändighet
påkalla, synes en sådan lindring av det remitterade förslagets
bestämmelse vara att förorda.»
4 Riksdagens skrivelse Nr 156.
Det synes emellertid riksdagen antagligt, att en bestämmelse, som
innehåller, att ett sådant förbehåll, varom här är fråga, måste avse bolagets
samtliga aktier, komme att medföra svårigheter för ett stort antal nu
befintliga svenska bolag, åt vilka utan fara kan medgivas lättnad i koncessionstvånget.
Detta gäller särskilt, om möjligheten att erhålla allmänt
tillstånd bortfaller. Säkerligen kan i det stora flertalet bolag en
viss aktieminoritet innehavas av utlänningar och med dem i förevarande
hänseende jämställda svenska rättssubjekt utan att fara för övermäktigt
utländskt inflytande föreligger. Men å andra sidan kan ifrågasättas,
huruvida icke den kvotdel av bolagets aktier, som enligt förslaget
skulle kunna med den i 2 § avsedda verkan högst förbehållas utlänningar
och med dem likställda svenska bolag och föreningar, är för
högt tilltagen. Sant är visserligen, att med hänsyn till den i 79 §
av aktiebolagslagen aktiebolag medgivna frihet att i bolagsordningen
intaga bestämmelse om inskränkning i aktieägares rätt att utöva rösträtt
någon kvotdel ej kan angivas, som under alla förhållanden tryggar
mot utländskt inflytandes övervikt. Men så mycket synes dock ifrågavarande
kvotdel böra begränsas, att icke utländskt innehav av den
tillåtna aktieparten kan, med stöd av den i nämnda paragraf angivna legala
begränsningen i rösträtts utövande, under vissa förhållanden bereda
innehavarna bestämmanderätt i bolagets angelägenheter å bolagsstämma.
Ur denna synpunkt anser riksdagen, att sådant i bolagsordningen intaget
förbehåll, som skall för bolaget medföra befrielse från koncessionstvånget,
bör innehålla, att allenast viss del, vid varje tid mindre än en femtedel
av bolagets aktier, eller, om aktier med olika röstvärde finnas, det antal
aktier, att röstetalet för dem utgör mindre än en femtedel av röstetalet
för bolagets samtliga aktier, må förvärvas av sådana rättssubjekt, varom
här är fråga.
4 §•
Då syftet med den nu föreslagna förbuds- och koncessionslagstiftningen
icke är att utestänga bolag eller föreningar, däri utlänningar äga
del, från drivande av handel eller industriell verksamhet här i landet,
har man ansett sig böra från förbudet undantaga fastighet av visst slag,
som kan för bolags eller förenings verksamhet vara behövlig. Såsom av
de i 4 § uppräknade exempel framgår, torde härvid hava avsetts icke
sådan fastighet, som utgör det väsentliga underlaget för bolagets eller
föreningens verksamhet såsom exempelvis vattenfall för ett bolag, som har
5
Riksdagens skrivelse Nr 156.
till uppgift att alstra och försälja elektrisk energi, utan allenast sådan fastighet,
som i bolagets hand är att anse som ett hjälpmedel för dess egentliga
verksamhet. Då emellertid det praktiskt taget knappast lärer vara möjligt
att upprätthålla en dylik åtskillnad och det vidare måste anses synnerligen
önskvärt att frågan, huruvida vattenfall eller torvmosse, därom prövning
enligt 4 § påkallas, är av sådan omfattning, att 4 § därå bör äga tillämpning,
varder av de olika Konungens befallningshavande bedömd
efter i möjligaste måtto enhetliga grunder, har riksdagen, särskilt med
hänsyn till dylika fastigheters betydelse såsom kraftkällor, ansett lämpligt
att till paragrafen fogas en bestämmelse av innebörd, att såsom
mindre vattenfall icke må i något fall anses vattenfall, varur vid vanligt
lågvatten uppenbarligen kunna uttagas mer än etthundra turbinhästkrafter,
samt att som mindre torvmosse icke i något fall må anses torvmosse
av större areal än tjugofem hektar. Inom nämnda gränser äger
alltså Konungens befallningshavande att pröva, när ett vattenfall eller
en torvmosse må anses såsom »mindre». Och lärer det vara självfallet
att vid denna prövning hänsyn tages till förhållandena i allmänhet inom
den landsända, där vattenfallet eller torvmossen är belägen. Det hade
visserligen varit önskvärt, att i paragrafen kunnat angivas vissa mått
även för sådana stenbrott samt grus- och lertag, som däri avses, men
då detta svårligen låter sig göra och för övrigt ej torde vara av samma
vikt som då frågan gäller vattenfall eller torvmosse, har riksdagen i
denna del ansett sig ej böra vidtaga annan ändring än att även ifråga
om grus- eller lertag uttalats, att detsamma, för att 4 § skall därå äga
tillämpning, bör vara »mindre».
5 §.
Första stycket av 5 § har riksdagen ansett lämpligen böra med
viss mindre omredigering överflyttas till 4 §.
I 5 § andra stycket hava jämväl vidtagits vissa jämkningar, föranledda
dels av de ändringar, riksdagen beträffande 2 och 4 §§ företagit,
dels ock därav, att det föreskrivna förfarandet uppenbarligen bör äga
tillämpning jämväl då tillstånd att förvärva fast egendom sökes enligt 1 §.
8 §•
I lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag
och förening att förvärva fast egendom stadgas i 6 § tredje stycket, att
om bolag eller förening köpt fastighet, som i nämnda lag avses, under
6
Riksdagens skrivelse Nr 156.
förhållanden, som motsvara de i förevarande paragraf angivna, och
sannolika skäl visas för, att fastigheten ej kunnat utan förlust avyttras,
Konungen äger på därom gjord ansökan medgiva anstånd med fastighetens
föryttrande efter ty skäligt prövas. Enligt förevarande paragraf
skulle en vidsträcktare rätt medgivas inropare, som i denna lag avses,
av fastighet eller gruva, så att inroparen i regel kunde påräkna tillstånd
att behålla egendomen. Det skäl, som i motiveringen till den Kungl.
propositionen anförts för nu ifrågavarande avvikelse från 1906 års lag
— hänsynen till utländska kreditgivare — synes riksdagen föga bärande,
och håller riksdagen före, att inroparens rätt varder vederbörligen tillgodosedd
dels genom den i 1 § Konungen tillerkända allmänna befogenhet
att meddela tillstånd till egendomens besittande dels, där sådant
tillstånd ej finnes kunna medgivas, genom rätt för Konungen att medgiva
anstånd med fastighetens föryttrande utöver den i 7 § stadgade
tid. Riksdagen har av sådan anledning ansett, att förevarande paragraf
bör erhålla en lydelse, som även i nu ifrågavarande hänseende överensstämmer
med motsvarande stadgande i 1906 års lag.
10 §.
Ändringen i 10 § är uteslutande redaktionell.
12 §.
I 12 § stadgas vissa inskränkningar i rätten att förfoga över aktier
i sådana svenska bolag, vars aktier äro ställda till viss man och som
äga naturtillgångar av mera betydande värde. Aktier i dessa bolag,
som vid tiden för den föreslagna lagens ikraftträdande ägas eller äro
tecknade av svenska rättssubjekt — således jämväl bolag och föreningar
utan undantag — må ej genom teckning eller överlåtelse förvärvas av
utlänningar eller med dem enligt förslaget jämnställda svenska bolag och
föreningar. Motsvarande gäller även beträffande nyemission av aktier.
Riksdagen finner det vara synnerligen angeläget, att även sådana här i
riket belägna fastigheter eller gruvor, som redan tillhöra svenska aktiebolag,
skyddas från att genom aktieförvärv komma under utländskt inflytande.
Den gräns för nämnda skydd, som ifråga om fastighets storlek
och vattenfalls hästkraftantal upptagits i Kungl. Maj:ts förslag, är emellertid
enligt riksdagens uppfattning alltför hög och synes böra dragas
väsentligt lägre. Riksdagen har därför satt gränsen beträffande fastigheter
till 1,000 hektar och beträffande vattenfall till 500 hästkrafter.
— Jämväl i övrigt hava i denna paragraf vidtagits vissa jämkningar.
Riksdagens skrivelse Nr 156.
7
14 §.
De ändringar, som riksdagen företagit i 14 §, äro betingade av
ändringarna i 2 §.
Den i förevarande paragraf bolag medgivna rätt att, utan hinder därav
att bolagsordningen icke innehåller förbehåll, varom i 2 § förmäles,
förvärva fastighet eller gruva eller idka gruvdrift, därest viss del av
bolagets aktier försetts med påskrift, som i paragrafen omförmäles, och
anteckning därom gjorts i aktieboken, avser allenast sådana bolag, som
omförmälas i 12 § d. v. s. bolag, som redan vid lagens ikraftträdande
äga mera betydande naturtillgångar och vilkas aktier fördenskull träffas
av den inskränkning i förfoganderätten, som i samma paragraf stadgas.
Andra bolag äro ifråga om rätten till fastighets förvärv och gruvdrift
underkastade de allmänna bestämmelserna om införande av förbehåll i
bolagsordningen eller sökande av Konungens tillstånd.
I fråga om det sätt, varå vid ansökan om lagfart å fastighet, som
förvärvats med stöd av bestämmelserna i 14 §, skall styrkas, att de i
samma paragraf angivna betingelserna förefinnas, är särskilt stadgande
ej meddelat. I detta hänseende gälla alltså de bevismedel, som domstolen
finner sig kunna godtaga. Intyg av notarius publicus om verkställd
anteckning i aktieboken och av lantmätare angående storleken av
fastighet eller av vattenverksingenjör om antalet hästkrafter i vattenfall
torde bliva de vanligast förekommande bevismedlen.
18 §.
Jämväl denna paragraf har undergått en mindre redaktionell
jämkning.
Övergångsbestämmelserna.
Ehuru lagförslaget vid en sammanställning av särskilda dess bestämmelser
befinnes otvivelaktigt innebära, att stadgandena om förbud
för utlänningar eller med dem jämnställda svenska bolag eller föreningar
att utan Konungens tillstånd bearbeta inmutad mineralfyndighet
eller idka gruvdrift icke äga tillämpning ifråga om inmutad mineralfyndighet
eller gruvlägenhet, vilken innehaves eller bearbetas på grund
av rättighet, som förvärvats före lagens ikraftträdande, har riksdagen dock,
för undvikande av missförstånd, funnit lämpligt att till övergångsbestämmelserna
foga ett uttryckligt stadgande av nämnda innebörd.
8
Riksdagens skrivelse Nr 156.
I fråga om övriga i den kungl. propositionen innefattade lagförslag
har riksdagen endast haft följande erinringar.
I 92 § av förslaget till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer
i lagen om aktiebolag stadgas, att om beslut, varigenom i bolagsordning
intages förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, icke avser bolagets samtliga
aktier, och aktieägare ej åsämjas beträffande vilka aktier förbehållet
skall gälla, frågan därom skall avgöras genom lottning, som anställes
å bolagsstämma i sammanhang med beslutet. Då sedermera i 94 § av
samma förslag föreskrives, att vid registrering av beslut om sådan ändring
i bolagsordningen som nyss nämnts skall företes en av styrelsens ledamöter
egenhändigt underskriven försäkran, att enligt aktieboken de
aktier, som förbehållet avser, icke innehavas av andra än som utan hinder
av förbehållet må förvärva därmed avsedda aktier, lärer härav följa,
att den i 92 § föreskrivna lottning icke alltid kan verkställas mellan
samtliga aktierna i ett bolag utan allenast mellan sådana aktier, som
innehavas av rättssubjekt, vilka icke träffas av bestämmelserna i lagen
om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva
eller aktier i vissa bolag.
Då den under 5:o i 132 § av samma lagförslag vidtagna ändringen
uteslutande torde hava föranletts av tillkomsten av ett nytt moment
i 54 §, har riksdagen ansett »bestämmelse i 54 §» böra utbytas mot
»bestämmelse i 54 § 1 mom. första punkten eller 2 mom.»
Under åberopande av vad sålunda blivit anfört får riksdagen tillkännagiva,
att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick antaga de
i propositionen innefattade förslag till dels lag om vissa inskränkningar
i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag,
dels ock lag om ändrad lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och
132 §§ i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag, men däremot godkänt
övriga i propositionen innefattade lagförslag, för sin del antagit
dels följande:
Lag
om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva
eller aktier i vissa bolag.
Med upphävande av kungörelsen den 3 oktober 1829 angående
villkoren, varunder utländska män kunna förvärva och besitta fast
egendom i riket, och med ändring av vad lag eller författning i övrigt
innehåller stridande mot nedanstående bestämmelser förordnas som följer:
Riksdagens skrivelse Nr 156.
9
1 §•
Utländsk medborgare må ej utan Konungens för särskilt fall
givna tillstånd bär i riket förvärva fast egendom eller förvärva eller
bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift, ej heller i något
fall härstädes inmuta mineralfyndighet.
Vad sålunda är stadgat om utländsk medborgare skall ock tilllämpas
beträffande utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter
och stiftelser.
2 §•
Svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman, svenskt aktiebolag,
vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller svensk ekonomisk
förening må ej här i riket förvärva fast egendom, inmuta mineralfyndighet,
förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka
gruvdrift, utan att Konungen för särskilt fall givit lolaget eller föreningen
tillstånd därtill.
Samma lag vare i fråga om svenskt aktiebolag, vars aktiebrev
skola vara ställda till viss man, om icke i bolagsordningen intagits förbehåll
som nedan sägs. Genom sådant förbehåll skall, där det ej
innefattar strängare föreskrifter, bestämmas, att allenast viss del, vid
varje tid mindre än en femtedel, av bolagets aktier eller, om aktier med
olika röstvärde finnas, allenast så många aktier, att röstetalet för dem
utgör viss del, vid varje tid mindre än en femtedel, av röstetalet för
bolagets samtliga aktier, må genom teckning eller överlåtelse förvärvas
av utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,
vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening,
av svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren,
eller av annat svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll
som nu är sagt, dock att utan hinder av förbehållet aktier
må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förening, som avses i 18 §.
Ändring av bolagsordning, i vad den innefattar förbehåll, varom i
andra stycket är stadgat, må ej vidtagas utan Konungens medgivande.
3 §■
Förvärv av aktie, som skett i strid mot förbehåll som i 2 § andra
stycket sägs, vare ogillt.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 55 käft. (Nr 156.)
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 156.
Har någon, av vilken enligt sådant förbehåll aktie ej må genom
teckning eller överlåtelse förvärvas, annorledes bekommit aktie, medföre
förbehållet ej inskränkning i rätten till teckning eller erhållande av
det antal nya aktier i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande
aktiekapitalet, ej heller inskränkning i den rätt att teckna eller
erhålla nya aktier, som vid den tid, då han bekom aktien, enligt bolagsordningen
var därmed förenad.
4 §•
Utan hinder av bestämmelserna i 2 § må svenskt bolag eller svensk
förening förvärva hus, tomt, upplagsplats, mindre stenbrott, mindre
grus- eller lertag, mindre vattenfall, mindre torvmosse eller dylikt, om
egendomen i den ordning 5 § stadgar prövas vara behövlig för bolagets
eller föreningens verksamhet.
Såsom mindre vattenfall må icke i något fall anses vattenfall, varur
vid vanligt lågvatten upp enl årlig en kunna uttagas mer än etthundra turbinhästkrafter.
Ej heller må såsom mindre torvmosse anses torvmosse med
en areal av mer än tjugufem hektar.
Den i denna paragraf stadgade prövning åligger Konungens befallningshavande
i det län, där den fasta egendomen är belägen.
5 §•
Askas sådan prövning som i 4 § sägs, eller vill någon jämlikt 1
eller 2 § söka Konungens tillstånd att förvärva fast egendom, skall
ansökan jämte fångeshandlingen ingivas till Konungens befallningsh
avande inom ett år från det fånget skedde. Försittes den tid, eller
prövas fall som i 4 § avses icke vara för handen och varder ej heller,
om Konungens tillstånd sökes, sådant beviljat, vare fånget ogillt.
Sökes Konungens tillstånd, åligger Konungens befallningshavande,
såframt ej förvärvet godkännes enligt 4 §, att insända handlingarna
jämte eget utlåtande till Konungen.
Över Konungens befallningshavandes beslut i ärende, som nu
sagts, må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet
är stadgad.
Närmare föreskrifter rörande den utredning, som må erfordras för
Konungens befallningshavandes prövning i sådant ärende, meddelas av
Konungen.
11
Riksdagens skrivelse Nr 156.
År i enlighet med vad ovan i denna paragraf sagts frågan om rätt
att förvärva egendom ännu ej avgjord, skall beträffande lagfart anses
möta sådant hinder, som avses i 10 § av förordningen den 16 juni 1875
om lagfart å fång till fast egendom.
6 §•
Vad i 1 och 2 §§ är stadgat utgöre ej hinder för att medelst
inrop å exekutiv auktion förvärva fast egendom eller inmutad mineralfyndighet
eller gruvlägenhet.
7 §•
Fast egendom, som förvärvats enligt vad i 6 § sägs, skall åter
avyttras inom sådan tid, att lagfart å fånget kan sökas, förrän tre år
förflutit från det den exekutiva auktionen vunnit laga kraft, därest ej
dessförinnan de förhållanden, på grund av vilka inroparen icke ägt att
utan Konungens tillstånd köpa egendomen annorledes än å exekutiv
auktion, upphört eller inroparen erhållit Konungens tillstånd att behålla
egendomen. Har sagda tid av tre år tilländalupit och visas ej att dessförinnan
nämnda förhållanden upphört eller inroparen erhållit Konungens
tillstånd att behålla egendomen, då skall, om ej av lagfartsprotokollet
framgår, att egendomen är avyttrad, Konungens befallningshavande,
med iakttagade av vad i 9 § stadgas, förordna, att egendomen skall
säljas å offentlig auktion efter vad nedan sägs. Å sådan auktion må
egendomen ej åter inropas av samma köpare. Om vad sålunda stadgats
skall erinran införas i det köpebrev, som utfärdas i anledning av den
exekutiva auktionen.
Av Konungens befallningshavande meddelat förordnande, som nu
är nämnt, vare gällande, ändå att egendomen finnes hava varit av inroparen
avyttrad eller sedermera avyttras. I övrigt skall så anses samt
med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som hade enligt 28 § utsökningslagen
meddelats förordnande om egendomens försäljning till
gäldande av fordran, som däri äger bästa förmånsrätt; och skall försäljning
ske, ändå att innehavaren av den fordran sådant bestrider.
Vad i fråga om fast egendoms försäljning och köpeskillingens fördelning
nämnda lag stadgar beträffande gäldenären skall i ärende, som nu
sägs, lämpas till egendomens ägare, och skall denne vara pliktig att
betala kostnad, som ej kan i enlighet med 198 § ut sökningslagen gäldas
ur den försålda egendomen.
12
Riksdagens skrivelse Nr 156.
8 §•
Har inrop av fast egendom, varom i 6 § sägs, skett för skyddande av
någon inroparens fordran eller rättighet, varför egendomen häftar på grund
av inteckning eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken, och visas sannolika
skäl, att egendomen ej kunnat av inroparen utan förlust avyttras, åge
Konungen på därom gjord ansökan medgiva anstånd med egendomens avyttrande
efter ty skäligt prövas.
9 §•
Ansökan enligt 7 eller 8 § om tillstånd att behålla inropad fast
egendom eller om anstånd med sådan egendoms avyttrande skall sist
inom tre år från det den exekutiva auktionen vunnit laga kraft ingivas
till Konungens befallningshavande, som med eget utlåtande överlämnar
den till Konungen; och skall med förordnande, som enligt 7 § ankommer
på Konungens befallningshavande, anstå till dess ansökningen av
Konungen prövats.
10 §.
Har någon enligt vad i 6 § sägs förvärvat inmutad mineralfyndighet
eller gruvlägenhet, skall han avyttra denna inom ett år, efter det den exekutiva
auktionen vunnit laga kraft, eller inom den längre tid därefter,
som Konungen för särskilt fall må efter ansökan bestämma, vid äventyr
att, om ej dessförinnan de förhållanden, på grund av vilka inroparen
ej ägt att utan Konungens tillstånd förvärva egendomen annorledes
än å exekutiv auktion, upphört eller inroparen erhållit Konungens
tillstånd att behålla egendomen, försöks- eller gruvarbete, som inroparen
efter nämnda tid företager, skall vara utan verkan till bevarande av rätt
till fyndigheten eller gruvlägenheten.
11 §■
Företager någon å inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet,
för vars förvärvande eller bearbetande Konungens tillstånd enligt vad
ovan sägs erfordras, utan sådant tillstånd försöks- eller gruvarbete, vare
arbetet utan verkan till bevarande av rätt till fyndigheten eller gruvlägenheten.
Riksdagens skrivelse Nr 156.
13
12 §.
Ager, då denna lag träder i kraft, svenskt aktiebolag, vars aktiebrev
skola vara ställda till viss man, här i riket fast egendom med en areal
av mer än ettusen hektar, häri icke inräknad å sådan egendom belöpande
andel i mark, som vid skifte lämnats odelad eller avsatts för gemensamt
behov, eller ock vattenfall eller del därav, varur vid vanligt lågvatten
uppenbarligen kunna uttagas mer än femhundra turbinhästkrafter, eller
innehar sådant aktiebolag på grund av rättighet, som förvärvats före
denna lags trädande i kraft, här i riket inmutad mineralfyndighet, stenkolsfyndighet
eller gruvlägenhet, må aktier i bolaget, vilka vid lagens
ikraftträdande ägas eller äro tecknade av svenska medborgare, bolag,
föreningar, andra samfälligheter eller stiftelser, eller vilka utgivas i anledning
av aktiekapitalets ökning, icke genom teckning eller överlåtelse
förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse,
ej heller av svenskt bolag eller svensk förening, som enligt 2 § allenast
med Konungens tillstånd äger förvärva fast egendom eller gruva;
dock skall vad sålunda stadgats ej medföra inskränkning i den aktieägare
tillkommande rätt till teckning eller erhållande av det antal nya
aktier i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,
eller inskränkning i den rätt att teckna eller erhålla nya
aktier, som vid denna lags trädande i kraft enligt bolagsordningen må
tillkomma aktieägare.
Det åligger styrelsen att förse brev å sådana aktier, som äro underkastade
nämnda inskränkning, med påskrift härom och att i aktieboken
anmärka, vilka aktiebrev försetts med dylik påskrift. För verkställande
av påskriften, såvitt angår aktiebrev som vid tiden för lagens
ikraftträdande äro utgivna, har styrelsen att inom en månad efter
sagda tid infordra samtliga dessa aktiebrev. Innan aktiebrev blivit
för påskrift ingivet till styrelsen, må utdelning å den eller de aktier, varå
brevet lyder, ej äga ruin.
År aktiebolag ej vidare innehavare av egendom, som i första
stycket sägs, må på ansökning av bolaget Konungen förordna, att bestämmelserna
i denna § icke skola äga tillämpning i fråga om bolaget.
I avseende å visst aktiebolag må Konungen ock i annat fall medgiva
undantag från den i första stycket stadgade inskränkning i förfoganderätten
över vissa aktier.
14
Riksdagens skrivelse Nr 156.
13 §.
Har enligt vad i 2 § stadgas förbehåll införts i bolagsordningen
för aktiebolag, som i 12 § avses, må aktie, beträffande vilken förbehållet
ej gäller, förvärvas utan hinder av vad i sistnämnda § är
föreskrivet.
14 §.
Åro, då denna lag träder i kraft, svenska medborgare ägare antingen
av mer än fyra femtedelar av aktierna i aktiebolag, som i 12 § avses, eller,
om i sådant bolag finnas aktier med olika röstvärde, av minst så många
aktier i bolaget, att röstetalet för dem utgör mer än fyra femtedelar av
röstetalet för bolagets samtliga aktier, då må, sedan brev å nämnda antal
aktier av styrelsen försetts med påskrift enligt 12 § andra stycket och
anteckning härom gjorts i -aktieboken, bolaget utan hinder därav
att bolagsordningen icke innehåller förbehåll, varom i 2 § förmäles, åtnjuta
den med sådant förbehåll förenade rätt att förvärva fast egendom,
inmuta mineralfyndighet, förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet
eller idka gruvdrift.
15 §.
Styrelseledamot,
med vars begivande utlämnas aktiebrev, som i strid mot föreskriften
i 12 § andra stycket första punkten ej försetts med påskrift
som där sägs,
eller som mot bättre vetande låter i aktieboken göra anteckning
i strid mot bestämmelsen i 12 § andra stycket första punkten,
eller som uppsåtligen underlåter att iakttaga föreskriften i 12 §
andra stycket andra punkten,
eller som uppsåtligen låter i strid mot bestämmelsen i 12 §
andra stycket tredje punkten verkställa utdelning till aktieägare,
straffes med böter från och med femtio till och med tvåtusen
kronor eller fängelse.
Underlåter styrelseledamot i annat fall än nyss är sagt att
iakttaga föreskrift, som är meddelad i 12 § andra stycket första
eller andra punkten, straffes med böter från och med fem till och med
femhundra kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 156.
15
Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, om förseelsen enligt
allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.
16 §.
Böter, som ådömas enligt denna lag, skola tillfalla kronan.
Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt
allmänna strafflagen.
V §•
Utländsk medborgare, som bär i riket förvärvat fast egendom eller
förvärvat eller bearbetar inmutad mineralfyndighet eller idkar gruvdrift,
vare, om han ej är i riket bosatt, pliktig att hava ett i orten bosatt
ombud, som är svensk medborgare och skall vid de tillfällen, då huvudmannen
icke vistas i riket, äga att i angelägenheter, som röra fastigheten
eller gruvan, å huvudmannens vägnar mottaga stämningar,
kallelser och andra delgivanden samt svara vid domstolar och hos
andra ämbetsmyndigheter. Det åligger ock utländsk medborgare, som
nu är nämnd, att hos Konungens befallningshavande i det län, där den
fasta egendomen eller gruvan är belägen, göra anmälan angående ombudets
namn och vistelseort samt beträffande ombyte av ombud. Iakttages
ej vad sålunda är stadgat, äge Konungens befallningshavande
i förekommande fall att med laga verkan utse ombud å utlänningens
vägnar.
Vad i första stycket stadgas om utländsk medborgare äge motsvarande
tillämpning beträffande utländsk samfällighet eller stiftelse.
18 §.
De i denna lag föreskrivna inskränkningarna i rätten att förvärva
fast egendom eller inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet skola
ej äga tillämpning å förvärv genom giftorätt, arv eller testamente.
Vad denna lag innehåller om inskränkning i rätten för bolag eller
förening att förvärva fast egendom, inmuta mineralfyndighet, förvärva
eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift så ock
att förvärva aktier i vissa bolag skall såvitt angår svenskt bolag
eller svensk förening, icke tillämpas i avseende å bankaktiebolag, solidariskt
bankbolag, järnkontoret, sparbank, försäkringsbolag, sjukkassa,
understödsförening eller annan försäkringsförening, aktiebolag eller
16
Riksdagens skrivelse Nr 156.
förening, som erhållit statslån från egnahem slånefonden, eller förening
med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom
att anskaffa livsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna, avsätta
alster av medlemmarnas verksamhet, bereda bostäder åt medlemmarna
eller anskaffa lån åt medlemmarna.
19 §.
Vad utöver bestämmelserna i denna lag är stadgat angående förbud
i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom skall
fortfarande gälla.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Vad i denna lag stadgas därom, att inmutad miner al fyndighet ej må
bearbetas eller gruvdrift idkas utan Konungens tillstånd, så ock att, där
någon å inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet, för vars förvärvande
eller bearbetande Konungens tillstånd erfordras, utan sådant tillstånd
företager försöks- eller gruvarbete, arbetet skall vara utan verkan till
bevarande av rätt till fyndigheten eller gruvlägenheten, äge ej tillämpning
i fråga om inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet, vilken
innehaves eller bearbetas på grund av rättighet, som förvärvats, innan
denna lag trätt i kraft.
Från denna lags tillämpning äger Konungen medgiva sådant undantag,
som må föranledas av bestämmelse i traktat, vilken med främmande
makt slutits före lagens trädande i kraft.
dels ock följande
Lag
om ändrad lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§ i lagen
den 12 augusti 1910 om aktiebolag.
Härigenom förordnas, att 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§
i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag skola erhålla följande
ändrade lydelse:
Riksdagens skrivelse Nr 156.
17
23 §.
Ansökning om bolagets registrering skall göras av dess styrelse.
I sådan ansökning skola uppgivas
dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i
styrelsen utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist,
dels bolagets postadress,
dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas
allenast av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening,
sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,
varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom
nationalitet och hemvist.
Vid ansökningen skola fogas
1) stiftelseurkunden, försedd med påskrift om uppvisande, som i
9 § sägs, samt övriga i 14 § 2 mom. angivna handlingar, så ock
styrkta avskrifter av samtliga dessa handlingar;
2) av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,
bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokollet vid konstituerande
stämman, så ock, där annan stämma hållits, av det därVid
förda protokollet;
3) två på enahanda sätt, som under 2) sägs, till riktigheten styrkta
exemplar av bolagsordningen;
4) en med stvrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter
försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket
blivit tecknat, med avdrag ej mindre i anledning av överteckning, där
sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som av aktietecknare må hava
enligt 30 § förverkats och ej av annan övertagits, ävensom huru mycket
av det belopp, vartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blivit inbetalt, dels
ock försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen fullgjorts i penningar
eller annat i enlighet med stiftelseurkundens bestämmelser;
o) bevis om tillstånd, som, efter ty i 3, 57 eller 63 § sägs, må
vara av Konungen meddelat.
54 §.
Ej må till aktieägarna annorledes än i följd av aktiekapitalets
nedsättning, efter ty i 49 eller 50 § sägs, utbetalas annat än den vinst,
som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 55 käft. (Nr 156.) 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 156.
vinsten ej skall avsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad
och verkställd i strid med vad sålunda stadgats eller med bestämmelse
i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att
återbära densamma; och ansvara därjämte de, som deltagit i beslutet,
en för alla och alla för eu, för den brist, som vid återbäringen kan
uppkomma.
Har efter aktiebolags bildande i bolagsordningen intagits förbehåll,
som i 52 § 2 mom. sägs, må, innan förbehållet enligt 26 § 2 mom.
angivits å aktiebrevet, utdelning å den eller de aktier, varå brevet lyder,
ej äga rum.
63 §.
I bolagsordningen må bestämmas, att stjrrelsen äger bemyndiga
annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl
bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I
fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall
tillämpas vad som enligt 58 och 59 §§ gäller beträffande styrelseledamot,
som äger teckna firman.
Bemyndigande, som i denna paragraf avses, må ej meddelas annan
än här i riket bosatt svensk medborgare, med mindre Konungen för
särskilt fall det medgiver.
91 §.
Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet
mellan redan utgivna aktier rubbas, eller att förbehåll, som
i 52 § 1 mom. sägs, i bolagsordningen intages, vare ej giltigt, med
mindre samtliga aktieägare förenat sig därom. Om beslut, varigenom
i bolagsordningen intages förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, galle vad
i 4 mom. av denna § stadgas.
Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna
för utövande av rösträtt och lör fattande av beslut å bolagsstämma eller
om användande av bolagets vinst eller av bolagets behållna tillgångar
vid dess upplösning, så ock beslut om sådan ändring av bolagsordningen,
att däri intages förbehåll, som i 138 § sägs, eller att tiden för bolagets
bestånd förlänges, vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat
sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor,
därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles,
biträtts av samtliga röstande och dessa tillika företrätt minst tre fjärdedelar
av hela aktiekapitalet.
19
Riksdagens skrivelse Nr 156.
Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om föremålet
för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare
förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor,
därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles,
biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande och dessa tillika företrätt
minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet. I fråga om giltighet
av beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att aktiekapitalet ma
ökas, vare, där aktier med olika rätt finnas, lag, som nu är sagt; dock
erfordras, att de röstande, som biträtt beslutet, företrätt jämväl minst
tre fjärdedelar av varje särskilt slag av aktier.
Beslut om annan ändring av bolagsordningen vare ej giltigt, med
mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två
på varandra följande bolagsstämmor, därav minst eu ordinarie, och å den
stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.
År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare
villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.
Har i bolagsordningen intagits bestämmelse, enligt vilken annan
bestämmelse ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgivande,
må éj heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgivande
ändras.
92 §.
Beslut, som i 91 § 3 mom. 2 punkten avses, så ock beslut enligt
samma paragrafs 4 och 5 mom. om sådan ändring av bolagsordningen,
att aktier med företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla bestämmelser
om det belopp, vartill nya aktier må utgivas, om de rättigheter, som i
förhållande till de förutvarande aktierna skola tillkomma de nya, samt
om den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets
ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier.
Avser beslut, varigenom i bolagsordning intages förbehåll, som i
52 § 2 mom. sägs, icke bolagets samtliga aktier, och åsämjas ej aktieägarna,
beträffande vilka aktier förbehållet skall gälla, varde frågan
därom avgjord genom lottning, som anställes å bolagsstämma i sammanhang
med beslutet.
94 §.
Beslut om ändring av bolagsordningen skall av styrelsen ofördröjligen
anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan
registrering skett.
20 Riksdagens skrivelse Nr 156.
Vid anmälan fogas, i två exemplar, av notarm» publicus eller med
styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt
avskrift av protokoll, som förts i ärendet, ävensom, där fråga är om
beslut avseende sådan ändring av bolagsordningen, att däri intages förbehåll,
som i 52 § sägs, bevis att förbehållet blivit antecknat å varje
bi ev a aktie, som detsamma avser, samt, där förbehållet är sådant, som
i 52 § 2 mom. sägs, en av styrelsens ledamöter egenhändigt underskriven
försäkran, att enligt aktieboken de aktier, som förbehållet avser,
icke innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva
därmed avsedda aktier. Styrelseledamöternas namnteckningar å denna
försäkran skola vara av vittnen styrkta.
105 §.
Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att
bolaget trätt i likvidation. Därvid skola uppgivas
dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga
namn ävensom nationalitet och hemvist,
dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas
allenast av likvidatorerna gemensamt, vilken eller vilka, var för sig eller
i förening, sådan befogenhet tillkommer.
Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,
värde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet
och hemvist.
Avgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker
ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator
eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med annan,
berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan för
registrering ofördröjligen göras av likvidatorerna.
Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas
styrkt avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans
riktighet, jämte bevis om tillstånd, som, efter ty i 104 § sägs, må vara
av Konungen meddelat.
132 §.
Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor eller
fängelse straffes
1) stiftare, som mot bättre vetande i stiftelseurkunden, i teckningslista
eller i skriftlig handling, som åberopas i listan eller bifogas densamma
Riksdagens skrivelse Nr 156. 21
eller eljest framlägges å konstituerande stämman, meddelar oriktig
uppgift;
2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering
mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;
3) styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, vilket
utan Konungens lov är ställt till innehavaren, eller i vilket aktie angives
lyda å mindre belopp än i denna lag är medgivet, eller i vilket
mot föreskriften i 26 § 2 mom. förbehåll, som där sägs, ej angivits;
4) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i
skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes
hålles tillgänglig för aktieägarna, rörande bolagets angelägenheter
meddelar oriktig uppgift eller mot bättre vetande vare sig låter i aktie*
boken göra anteckning i strid med bestämmelserna i 28 § 1 och 3 momeller
underlåter ombesörja att förändring i äganderätt till aktie varder
jämlikt 28 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken;
5) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med
bestämmelse i 54 § 1 mom. första punkten eller 2 mom. låter verkställa
utbetalning till aktieägare;
6) styrelseledamot, som vid upprättande av balansräkning mot bättre
vetande förfar i strid med bestämmelserna i 56 §;
7) revisor eller enligt 107 § förordnad god man, där han i berättelse
eller utlåtande eller annan handling, som framlägges å stämma eller
annorledes hålles tillgänglig för aktieägarna, mot bättre vetande lämnar
oriktig uppgift rörande bolagets angelägenheter eller uppsåtligen
underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av
honom granskats;
8) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada därav
kunnat följa, yppar något av vad vid granskningen av styrelsens förvaltning
eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan
att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag;
9) envar, som falskeligen avgiver sådan försäkran, som omförmäles
i 76 § 2 mom.
Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, där förseelsen enligt
allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå
meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Innehar, då denna lag träder i kraft, annan än här i riket bosatt
svensk medborgare bemyndigande att teckna firman för aktiebolag, i
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt 55 höft. (Nr 156.) 4
22
Riksdagens skrivelse Nr 156.
vilket lian icke är styrelseledamot, likvidator eller suppleant för sådan,
och sökes ej inom nittio dagar efter lagens ikraftträdande Konungens
medgivande för innehavaren att bibehållas vid bemyndigandet, eller varder
dylik ansökning, som gjorts inom nämnda tid, av Konungen avslagen,
upphöre bemyndigandet att gälla.
Stockholm den 23 maj 1916.
Med undersåtlig vördnad.
STOCKHOLM, ISAAC M ARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916,
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.