Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag m. m. dels ock i anledning därav väckta motioner.

1916-05-23 · 22 sidor, varav 22 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 22 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:156, Skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag m. m. dels ock i anledning därav väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 156.

1

Nr 156.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1916.

Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1916.

Biksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller

gruva eller aktier i vissa bolag m. m. dels ock i anledning

därav väckta motioner.

(Lagutskottets utlåtande nr 34.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 7 april 1916 dagtecknad proposition,

nr 137, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda,

i statsrådet och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogade förslag till

1) lag om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom

eller gruva eller aktier i vissa bolag,

2) lag om ändrad lydelse av 68 § i gruvestadgan den 16 maj 1884,

3) lag innefattande tillägg till lagen den 28 juni 1895 om handelsbolag

och enkla bolag,

4) lag om ändrad lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§

i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag, samt

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 55 höft. (Nr 156.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 156.

5) lag om ändrad lydelse av 6, 20 och 54 §§ i lagen den 22 juni

1911 om ekonomiska föreningar.

I fråga om de särskilda bestämmelserna i förslaget till lag om

vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller

aktier i vissa bolag får riksdagen anföra följande.

2 §■

I 2 § första stycket göres för vissa svenska rättssubjekt, däri det

utländska inflytandet kan befaras vara eller bliva alltför mäktigt, rätten

att här i riket förvärva fastighet eller gruvegendom eller idka gruvdrift

beroende av koncession, som kan lämnas antingen generellt (s. k. allmänt

tillstånd) eller för varje särskilt fall. Genom möjligheten till allmänt

tillstånd avses att bereda nödig rörelsefrihet åt sådana svenska bolag

eller föreningar, där med hänsyn till förekommande omständigheter tillräckliga

garantier mot obehörigt utländskt inflytande kunna anses

föreligga.

Vid det kungl. förslagets granskning i lagrådet uttalades mot

bestämmelsen om allmänt tillstånd allvarliga betänkligheter. En dylik

koncession skulle för de bolag, som erhölle sådan, skapa ett privilegium,

som måste kännas tryckande och måhända obilligt av dem, som representerade

konkurrerande bolag, vilka icke lyckats erhålla samma förmån.

I många fall torde en dylik koncession vara ett oundgängligt villkor

för bolagets verksamhet. De bolag, som erhölle koncession, finge därigenom

en så stark ställning, att konkurrensen för andra bolag bleve

omöjliggjord. Men även det privilegierade bolagets ställning vore osäker;

koncessionen måste på given anledning kunna när som helst återkallas.

Den otrygghet, som härav måste följa beträffande själva grunden för

det privilegierade bolagets verksamhet, vore påtaglig. Någon kontroll

över det sätt, varpå privilegierade bolag dreve sin verksamhet, vore

icke ifrågasatt och torde svårligen kunna anordnas.

Kungl. Maj:t ansåg emellertid bestämmelsen om allmänt tillstånd

böra bibehållas; det vore vid införandet av en förbudslagstiftning sådan

som den ifrågavarande, vars verkningar näppeligen kunde på förhand

fullt överskådas, lämpligt att bevara möjlighet till allmän dispens i fall,

där lagen kunde befinnas verka alltför strängt.

De inom lagrådet uttalade betänkligheterna torde emellertid enligt

riksdagens mening vara välgrundade. Härtill kommer ytterligare, att

genom möjligheten till allmänt tillstånd ifrågavarande lagstiftnings

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 166.

effektivitet lätt äventyras. Det finnes intet hinder för utlänning att,

sedan bolag eller förening väl erhållit allmänt tillstånd, förvärva övermakt

inom bolaget eller föreningen. Riksdagen anser fördenskull, att

bestämmelsen om allmänt tillstånd bör utgå.

I andra stycket av förevarande paragraf öppnas för svenska aktiebolag,

vars aktier äro ställda till viss man, möjlighet att ställa sig utanför

koncessionssystemet genom intagande i bolagsordningen av förbehåll att

viss del av bolagets aktier icke må genom teckning eller överlåtelse

förvärvas av utlänning eller sådana svenska rättssubjekt, beträffande

vilka kunde anses föreligga fara för ett övervägande utländskt inflytande.

Förbehållet skulle enligt det till lagrådet remitterade förslaget avse

bolagets samtliga aktier. Lagrådet anmärkte häremot, att det syfte,

man genom bestämmelsen om förbehåll velat ernå, eller att genom förbehållet

övervägande utländskt inflytande å bolagets angelägenheter

skulle vara utestängt, syntes kunna med tillräcklig säkerhet nås, om

man uppställde allenast den fordran, att minst en viss kvotdel av

bolagets aktier eller, där enligt bolagsordningen alla aktier icke medförde

lika rösträtt, av samtliga aktiers hela rösttal skulle vara bunden.

Kvotdelens storlek borde bestämmas i lagen och gränsen sättas så lågt,

som med bibehållande av nödig trygghet mot ett övervägande utländskt

inflvtande inom bolaget kunde ske. Med anledning härav begränsades

förbehållet så, att detsamma endast behövde gälla viss del, vid varje

tid minst tre fjärdedelar av bolagets aktier eller, om aktier med olika

röstvärde funnes, minst det antal aktier, att röstetalet för dem utgjorde

tre fjärdedelar av röstetalet för bolagets samtliga aktier. Härom anförde

föredragande departementschefen bland annat: »Den ståndpunkt, det

remitterade förslaget intager i berörda hänseende, är obestridligen den

enda, som giver fullständig trygghet; särskilda förhållanden, framför

allt aktiemajoritetens fördelning på flera eller färre händer samt de för

bolaget gällande bestämmelserna om begränsning av rösträtten å bolagsstämma,

kunna nämligen tänkas föranleda kombinationer, enligt vilka

jämväl en ganska ringa kvotdel av bolagets aktier bereder innehavaren

ett mycket starkt, kanske för tillfället övermäktigt inflytande i bolagets

angelägenheter. Men en praktiskt sett tillfredsställande trygghet synes

dock vinnas även genom ett förbehåll med den nu i förslaget upptagna

begränsningen, och då det givetvis är i hög grad önskvärt att det inhemska

näringslivets frihet icke inskränkes mera än förhållandena med nödvändighet

påkalla, synes en sådan lindring av det remitterade förslagets

bestämmelse vara att förorda.»

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 156.

Det synes emellertid riksdagen antagligt, att en bestämmelse, som

innehåller, att ett sådant förbehåll, varom här är fråga, måste avse bolagets

samtliga aktier, komme att medföra svårigheter för ett stort antal nu

befintliga svenska bolag, åt vilka utan fara kan medgivas lättnad i koncessionstvånget.

Detta gäller särskilt, om möjligheten att erhålla allmänt

tillstånd bortfaller. Säkerligen kan i det stora flertalet bolag en

viss aktieminoritet innehavas av utlänningar och med dem i förevarande

hänseende jämställda svenska rättssubjekt utan att fara för övermäktigt

utländskt inflytande föreligger. Men å andra sidan kan ifrågasättas,

huruvida icke den kvotdel av bolagets aktier, som enligt förslaget

skulle kunna med den i 2 § avsedda verkan högst förbehållas utlänningar

och med dem likställda svenska bolag och föreningar, är för

högt tilltagen. Sant är visserligen, att med hänsyn till den i 79 §

av aktiebolagslagen aktiebolag medgivna frihet att i bolagsordningen

intaga bestämmelse om inskränkning i aktieägares rätt att utöva rösträtt

någon kvotdel ej kan angivas, som under alla förhållanden tryggar

mot utländskt inflytandes övervikt. Men så mycket synes dock ifrågavarande

kvotdel böra begränsas, att icke utländskt innehav av den

tillåtna aktieparten kan, med stöd av den i nämnda paragraf angivna legala

begränsningen i rösträtts utövande, under vissa förhållanden bereda

innehavarna bestämmanderätt i bolagets angelägenheter å bolagsstämma.

Ur denna synpunkt anser riksdagen, att sådant i bolagsordningen intaget

förbehåll, som skall för bolaget medföra befrielse från koncessionstvånget,

bör innehålla, att allenast viss del, vid varje tid mindre än en femtedel

av bolagets aktier, eller, om aktier med olika röstvärde finnas, det antal

aktier, att röstetalet för dem utgör mindre än en femtedel av röstetalet

för bolagets samtliga aktier, må förvärvas av sådana rättssubjekt, varom

här är fråga.

4 §•

Då syftet med den nu föreslagna förbuds- och koncessionslagstiftningen

icke är att utestänga bolag eller föreningar, däri utlänningar äga

del, från drivande av handel eller industriell verksamhet här i landet,

har man ansett sig böra från förbudet undantaga fastighet av visst slag,

som kan för bolags eller förenings verksamhet vara behövlig. Såsom av

de i 4 § uppräknade exempel framgår, torde härvid hava avsetts icke

sådan fastighet, som utgör det väsentliga underlaget för bolagets eller

föreningens verksamhet såsom exempelvis vattenfall för ett bolag, som har

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 156.

till uppgift att alstra och försälja elektrisk energi, utan allenast sådan fastighet,

som i bolagets hand är att anse som ett hjälpmedel för dess egentliga

verksamhet. Då emellertid det praktiskt taget knappast lärer vara möjligt

att upprätthålla en dylik åtskillnad och det vidare måste anses synnerligen

önskvärt att frågan, huruvida vattenfall eller torvmosse, därom prövning

enligt 4 § påkallas, är av sådan omfattning, att 4 § därå bör äga tillämpning,

varder av de olika Konungens befallningshavande bedömd

efter i möjligaste måtto enhetliga grunder, har riksdagen, särskilt med

hänsyn till dylika fastigheters betydelse såsom kraftkällor, ansett lämpligt

att till paragrafen fogas en bestämmelse av innebörd, att såsom

mindre vattenfall icke må i något fall anses vattenfall, varur vid vanligt

lågvatten uppenbarligen kunna uttagas mer än etthundra turbinhästkrafter,

samt att som mindre torvmosse icke i något fall må anses torvmosse

av större areal än tjugofem hektar. Inom nämnda gränser äger

alltså Konungens befallningshavande att pröva, när ett vattenfall eller

en torvmosse må anses såsom »mindre». Och lärer det vara självfallet

att vid denna prövning hänsyn tages till förhållandena i allmänhet inom

den landsända, där vattenfallet eller torvmossen är belägen. Det hade

visserligen varit önskvärt, att i paragrafen kunnat angivas vissa mått

även för sådana stenbrott samt grus- och lertag, som däri avses, men

då detta svårligen låter sig göra och för övrigt ej torde vara av samma

vikt som då frågan gäller vattenfall eller torvmosse, har riksdagen i

denna del ansett sig ej böra vidtaga annan ändring än att även ifråga

om grus- eller lertag uttalats, att detsamma, för att 4 § skall därå äga

tillämpning, bör vara »mindre».

5 §.

Första stycket av 5 § har riksdagen ansett lämpligen böra med

viss mindre omredigering överflyttas till 4 §.

I 5 § andra stycket hava jämväl vidtagits vissa jämkningar, föranledda

dels av de ändringar, riksdagen beträffande 2 och 4 §§ företagit,

dels ock därav, att det föreskrivna förfarandet uppenbarligen bör äga

tillämpning jämväl då tillstånd att förvärva fast egendom sökes enligt 1 §.

8 §•

I lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag

och förening att förvärva fast egendom stadgas i 6 § tredje stycket, att

om bolag eller förening köpt fastighet, som i nämnda lag avses, under

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 156.

förhållanden, som motsvara de i förevarande paragraf angivna, och

sannolika skäl visas för, att fastigheten ej kunnat utan förlust avyttras,

Konungen äger på därom gjord ansökan medgiva anstånd med fastighetens

föryttrande efter ty skäligt prövas. Enligt förevarande paragraf

skulle en vidsträcktare rätt medgivas inropare, som i denna lag avses,

av fastighet eller gruva, så att inroparen i regel kunde påräkna tillstånd

att behålla egendomen. Det skäl, som i motiveringen till den Kungl.

propositionen anförts för nu ifrågavarande avvikelse från 1906 års lag

— hänsynen till utländska kreditgivare — synes riksdagen föga bärande,

och håller riksdagen före, att inroparens rätt varder vederbörligen tillgodosedd

dels genom den i 1 § Konungen tillerkända allmänna befogenhet

att meddela tillstånd till egendomens besittande dels, där sådant

tillstånd ej finnes kunna medgivas, genom rätt för Konungen att medgiva

anstånd med fastighetens föryttrande utöver den i 7 § stadgade

tid. Riksdagen har av sådan anledning ansett, att förevarande paragraf

bör erhålla en lydelse, som även i nu ifrågavarande hänseende överensstämmer

med motsvarande stadgande i 1906 års lag.

10 §.

Ändringen i 10 § är uteslutande redaktionell.

12 §.

I 12 § stadgas vissa inskränkningar i rätten att förfoga över aktier

i sådana svenska bolag, vars aktier äro ställda till viss man och som

äga naturtillgångar av mera betydande värde. Aktier i dessa bolag,

som vid tiden för den föreslagna lagens ikraftträdande ägas eller äro

tecknade av svenska rättssubjekt — således jämväl bolag och föreningar

utan undantag — må ej genom teckning eller överlåtelse förvärvas av

utlänningar eller med dem enligt förslaget jämnställda svenska bolag och

föreningar. Motsvarande gäller även beträffande nyemission av aktier.

Riksdagen finner det vara synnerligen angeläget, att även sådana här i

riket belägna fastigheter eller gruvor, som redan tillhöra svenska aktiebolag,

skyddas från att genom aktieförvärv komma under utländskt inflytande.

Den gräns för nämnda skydd, som ifråga om fastighets storlek

och vattenfalls hästkraftantal upptagits i Kungl. Maj:ts förslag, är emellertid

enligt riksdagens uppfattning alltför hög och synes böra dragas

väsentligt lägre. Riksdagen har därför satt gränsen beträffande fastigheter

till 1,000 hektar och beträffande vattenfall till 500 hästkrafter.

— Jämväl i övrigt hava i denna paragraf vidtagits vissa jämkningar.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 156.

7

14 §.

De ändringar, som riksdagen företagit i 14 §, äro betingade av

ändringarna i 2 §.

Den i förevarande paragraf bolag medgivna rätt att, utan hinder därav

att bolagsordningen icke innehåller förbehåll, varom i 2 § förmäles,

förvärva fastighet eller gruva eller idka gruvdrift, därest viss del av

bolagets aktier försetts med påskrift, som i paragrafen omförmäles, och

anteckning därom gjorts i aktieboken, avser allenast sådana bolag, som

omförmälas i 12 § d. v. s. bolag, som redan vid lagens ikraftträdande

äga mera betydande naturtillgångar och vilkas aktier fördenskull träffas

av den inskränkning i förfoganderätten, som i samma paragraf stadgas.

Andra bolag äro ifråga om rätten till fastighets förvärv och gruvdrift

underkastade de allmänna bestämmelserna om införande av förbehåll i

bolagsordningen eller sökande av Konungens tillstånd.

I fråga om det sätt, varå vid ansökan om lagfart å fastighet, som

förvärvats med stöd av bestämmelserna i 14 §, skall styrkas, att de i

samma paragraf angivna betingelserna förefinnas, är särskilt stadgande

ej meddelat. I detta hänseende gälla alltså de bevismedel, som domstolen

finner sig kunna godtaga. Intyg av notarius publicus om verkställd

anteckning i aktieboken och av lantmätare angående storleken av

fastighet eller av vattenverksingenjör om antalet hästkrafter i vattenfall

torde bliva de vanligast förekommande bevismedlen.

18 §.

Jämväl denna paragraf har undergått en mindre redaktionell

jämkning.

Övergångsbestämmelserna.

Ehuru lagförslaget vid en sammanställning av särskilda dess bestämmelser

befinnes otvivelaktigt innebära, att stadgandena om förbud

för utlänningar eller med dem jämnställda svenska bolag eller föreningar

att utan Konungens tillstånd bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift icke äga tillämpning ifråga om inmutad mineralfyndighet

eller gruvlägenhet, vilken innehaves eller bearbetas på grund

av rättighet, som förvärvats före lagens ikraftträdande, har riksdagen dock,

för undvikande av missförstånd, funnit lämpligt att till övergångsbestämmelserna

foga ett uttryckligt stadgande av nämnda innebörd.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 156.

I fråga om övriga i den kungl. propositionen innefattade lagförslag

har riksdagen endast haft följande erinringar.

I 92 § av förslaget till lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer

i lagen om aktiebolag stadgas, att om beslut, varigenom i bolagsordning

intages förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, icke avser bolagets samtliga

aktier, och aktieägare ej åsämjas beträffande vilka aktier förbehållet

skall gälla, frågan därom skall avgöras genom lottning, som anställes

å bolagsstämma i sammanhang med beslutet. Då sedermera i 94 § av

samma förslag föreskrives, att vid registrering av beslut om sådan ändring

i bolagsordningen som nyss nämnts skall företes en av styrelsens ledamöter

egenhändigt underskriven försäkran, att enligt aktieboken de

aktier, som förbehållet avser, icke innehavas av andra än som utan hinder

av förbehållet må förvärva därmed avsedda aktier, lärer härav följa,

att den i 92 § föreskrivna lottning icke alltid kan verkställas mellan

samtliga aktierna i ett bolag utan allenast mellan sådana aktier, som

innehavas av rättssubjekt, vilka icke träffas av bestämmelserna i lagen

om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag.

Då den under 5:o i 132 § av samma lagförslag vidtagna ändringen

uteslutande torde hava föranletts av tillkomsten av ett nytt moment

i 54 §, har riksdagen ansett »bestämmelse i 54 §» böra utbytas mot

»bestämmelse i 54 § 1 mom. första punkten eller 2 mom.»

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört får riksdagen tillkännagiva,

att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick antaga de

i propositionen innefattade förslag till dels lag om vissa inskränkningar

i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag,

dels ock lag om ändrad lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och

132 §§ i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag, men däremot godkänt

övriga i propositionen innefattade lagförslag, för sin del antagit

dels följande:

Lag

om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva

eller aktier i vissa bolag.

Med upphävande av kungörelsen den 3 oktober 1829 angående

villkoren, varunder utländska män kunna förvärva och besitta fast

egendom i riket, och med ändring av vad lag eller författning i övrigt

innehåller stridande mot nedanstående bestämmelser förordnas som följer:

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 156.

9

1 §•

Utländsk medborgare må ej utan Konungens för särskilt fall

givna tillstånd bär i riket förvärva fast egendom eller förvärva eller

bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift, ej heller i något

fall härstädes inmuta mineralfyndighet.

Vad sålunda är stadgat om utländsk medborgare skall ock tilllämpas

beträffande utländska bolag, föreningar, andra samfälligheter

och stiftelser.

2 §•

Svenskt handelsbolag, vari finnes utländsk bolagsman, svenskt aktiebolag,

vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller svensk ekonomisk

förening må ej här i riket förvärva fast egendom, inmuta mineralfyndighet,

förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka

gruvdrift, utan att Konungen för särskilt fall givit lolaget eller föreningen

tillstånd därtill.

Samma lag vare i fråga om svenskt aktiebolag, vars aktiebrev

skola vara ställda till viss man, om icke i bolagsordningen intagits förbehåll

som nedan sägs. Genom sådant förbehåll skall, där det ej

innefattar strängare föreskrifter, bestämmas, att allenast viss del, vid

varje tid mindre än en femtedel, av bolagets aktier eller, om aktier med

olika röstvärde finnas, allenast så många aktier, att röstetalet för dem

utgör viss del, vid varje tid mindre än en femtedel, av röstetalet för

bolagets samtliga aktier, må genom teckning eller överlåtelse förvärvas

av utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse, av svenskt handelsbolag,

vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening,

av svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren,

eller av annat svenskt aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll

som nu är sagt, dock att utan hinder av förbehållet aktier

må förvärvas av svenskt bolag eller svensk förening, som avses i 18 §.

Ändring av bolagsordning, i vad den innefattar förbehåll, varom i

andra stycket är stadgat, må ej vidtagas utan Konungens medgivande.

3 §■

Förvärv av aktie, som skett i strid mot förbehåll som i 2 § andra

stycket sägs, vare ogillt.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 55 käft. (Nr 156.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 156.

Har någon, av vilken enligt sådant förbehåll aktie ej må genom

teckning eller överlåtelse förvärvas, annorledes bekommit aktie, medföre

förbehållet ej inskränkning i rätten till teckning eller erhållande av

det antal nya aktier i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande

aktiekapitalet, ej heller inskränkning i den rätt att teckna eller

erhålla nya aktier, som vid den tid, då han bekom aktien, enligt bolagsordningen

var därmed förenad.

4 §•

Utan hinder av bestämmelserna i 2 § må svenskt bolag eller svensk

förening förvärva hus, tomt, upplagsplats, mindre stenbrott, mindre

grus- eller lertag, mindre vattenfall, mindre torvmosse eller dylikt, om

egendomen i den ordning 5 § stadgar prövas vara behövlig för bolagets

eller föreningens verksamhet.

Såsom mindre vattenfall må icke i något fall anses vattenfall, varur

vid vanligt lågvatten upp enl årlig en kunna uttagas mer än etthundra turbinhästkrafter.

Ej heller må såsom mindre torvmosse anses torvmosse med

en areal av mer än tjugufem hektar.

Den i denna paragraf stadgade prövning åligger Konungens befallningshavande

i det län, där den fasta egendomen är belägen.

5 §•

Askas sådan prövning som i 4 § sägs, eller vill någon jämlikt 1

eller 2 § söka Konungens tillstånd att förvärva fast egendom, skall

ansökan jämte fångeshandlingen ingivas till Konungens befallningsh

avande inom ett år från det fånget skedde. Försittes den tid, eller

prövas fall som i 4 § avses icke vara för handen och varder ej heller,

om Konungens tillstånd sökes, sådant beviljat, vare fånget ogillt.

Sökes Konungens tillstånd, åligger Konungens befallningshavande,

såframt ej förvärvet godkännes enligt 4 §, att insända handlingarna

jämte eget utlåtande till Konungen.

Över Konungens befallningshavandes beslut i ärende, som nu

sagts, må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål i allmänhet

är stadgad.

Närmare föreskrifter rörande den utredning, som må erfordras för

Konungens befallningshavandes prövning i sådant ärende, meddelas av

Konungen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 156.

År i enlighet med vad ovan i denna paragraf sagts frågan om rätt

att förvärva egendom ännu ej avgjord, skall beträffande lagfart anses

möta sådant hinder, som avses i 10 § av förordningen den 16 juni 1875

om lagfart å fång till fast egendom.

6 §•

Vad i 1 och 2 §§ är stadgat utgöre ej hinder för att medelst

inrop å exekutiv auktion förvärva fast egendom eller inmutad mineralfyndighet

eller gruvlägenhet.

7 §•

Fast egendom, som förvärvats enligt vad i 6 § sägs, skall åter

avyttras inom sådan tid, att lagfart å fånget kan sökas, förrän tre år

förflutit från det den exekutiva auktionen vunnit laga kraft, därest ej

dessförinnan de förhållanden, på grund av vilka inroparen icke ägt att

utan Konungens tillstånd köpa egendomen annorledes än å exekutiv

auktion, upphört eller inroparen erhållit Konungens tillstånd att behålla

egendomen. Har sagda tid av tre år tilländalupit och visas ej att dessförinnan

nämnda förhållanden upphört eller inroparen erhållit Konungens

tillstånd att behålla egendomen, då skall, om ej av lagfartsprotokollet

framgår, att egendomen är avyttrad, Konungens befallningshavande,

med iakttagade av vad i 9 § stadgas, förordna, att egendomen skall

säljas å offentlig auktion efter vad nedan sägs. Å sådan auktion må

egendomen ej åter inropas av samma köpare. Om vad sålunda stadgats

skall erinran införas i det köpebrev, som utfärdas i anledning av den

exekutiva auktionen.

Av Konungens befallningshavande meddelat förordnande, som nu

är nämnt, vare gällande, ändå att egendomen finnes hava varit av inroparen

avyttrad eller sedermera avyttras. I övrigt skall så anses samt

med ärendet i tillämpliga delar så förfaras, som hade enligt 28 § utsökningslagen

meddelats förordnande om egendomens försäljning till

gäldande av fordran, som däri äger bästa förmånsrätt; och skall försäljning

ske, ändå att innehavaren av den fordran sådant bestrider.

Vad i fråga om fast egendoms försäljning och köpeskillingens fördelning

nämnda lag stadgar beträffande gäldenären skall i ärende, som nu

sägs, lämpas till egendomens ägare, och skall denne vara pliktig att

betala kostnad, som ej kan i enlighet med 198 § ut sökningslagen gäldas

ur den försålda egendomen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 156.

8 §•

Har inrop av fast egendom, varom i 6 § sägs, skett för skyddande av

någon inroparens fordran eller rättighet, varför egendomen häftar på grund

av inteckning eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken, och visas sannolika

skäl, att egendomen ej kunnat av inroparen utan förlust avyttras, åge

Konungen på därom gjord ansökan medgiva anstånd med egendomens avyttrande

efter ty skäligt prövas.

9 §•

Ansökan enligt 7 eller 8 § om tillstånd att behålla inropad fast

egendom eller om anstånd med sådan egendoms avyttrande skall sist

inom tre år från det den exekutiva auktionen vunnit laga kraft ingivas

till Konungens befallningshavande, som med eget utlåtande överlämnar

den till Konungen; och skall med förordnande, som enligt 7 § ankommer

på Konungens befallningshavande, anstå till dess ansökningen av

Konungen prövats.

10 §.

Har någon enligt vad i 6 § sägs förvärvat inmutad mineralfyndighet

eller gruvlägenhet, skall han avyttra denna inom ett år, efter det den exekutiva

auktionen vunnit laga kraft, eller inom den längre tid därefter,

som Konungen för särskilt fall må efter ansökan bestämma, vid äventyr

att, om ej dessförinnan de förhållanden, på grund av vilka inroparen

ej ägt att utan Konungens tillstånd förvärva egendomen annorledes

än å exekutiv auktion, upphört eller inroparen erhållit Konungens

tillstånd att behålla egendomen, försöks- eller gruvarbete, som inroparen

efter nämnda tid företager, skall vara utan verkan till bevarande av rätt

till fyndigheten eller gruvlägenheten.

11 §■

Företager någon å inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet,

för vars förvärvande eller bearbetande Konungens tillstånd enligt vad

ovan sägs erfordras, utan sådant tillstånd försöks- eller gruvarbete, vare

arbetet utan verkan till bevarande av rätt till fyndigheten eller gruvlägenheten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 156.

13

12 §.

Ager, då denna lag träder i kraft, svenskt aktiebolag, vars aktiebrev

skola vara ställda till viss man, här i riket fast egendom med en areal

av mer än ettusen hektar, häri icke inräknad å sådan egendom belöpande

andel i mark, som vid skifte lämnats odelad eller avsatts för gemensamt

behov, eller ock vattenfall eller del därav, varur vid vanligt lågvatten

uppenbarligen kunna uttagas mer än femhundra turbinhästkrafter, eller

innehar sådant aktiebolag på grund av rättighet, som förvärvats före

denna lags trädande i kraft, här i riket inmutad mineralfyndighet, stenkolsfyndighet

eller gruvlägenhet, må aktier i bolaget, vilka vid lagens

ikraftträdande ägas eller äro tecknade av svenska medborgare, bolag,

föreningar, andra samfälligheter eller stiftelser, eller vilka utgivas i anledning

av aktiekapitalets ökning, icke genom teckning eller överlåtelse

förvärvas av utländsk medborgare, samfällighet eller stiftelse,

ej heller av svenskt bolag eller svensk förening, som enligt 2 § allenast

med Konungens tillstånd äger förvärva fast egendom eller gruva;

dock skall vad sålunda stadgats ej medföra inskränkning i den aktieägare

tillkommande rätt till teckning eller erhållande av det antal nya

aktier i bolaget, som svarar mot hans andel i det förutvarande aktiekapitalet,

eller inskränkning i den rätt att teckna eller erhålla nya

aktier, som vid denna lags trädande i kraft enligt bolagsordningen må

tillkomma aktieägare.

Det åligger styrelsen att förse brev å sådana aktier, som äro underkastade

nämnda inskränkning, med påskrift härom och att i aktieboken

anmärka, vilka aktiebrev försetts med dylik påskrift. För verkställande

av påskriften, såvitt angår aktiebrev som vid tiden för lagens

ikraftträdande äro utgivna, har styrelsen att inom en månad efter

sagda tid infordra samtliga dessa aktiebrev. Innan aktiebrev blivit

för påskrift ingivet till styrelsen, må utdelning å den eller de aktier, varå

brevet lyder, ej äga ruin.

År aktiebolag ej vidare innehavare av egendom, som i första

stycket sägs, må på ansökning av bolaget Konungen förordna, att bestämmelserna

i denna § icke skola äga tillämpning i fråga om bolaget.

I avseende å visst aktiebolag må Konungen ock i annat fall medgiva

undantag från den i första stycket stadgade inskränkning i förfoganderätten

över vissa aktier.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 156.

13 §.

Har enligt vad i 2 § stadgas förbehåll införts i bolagsordningen

för aktiebolag, som i 12 § avses, må aktie, beträffande vilken förbehållet

ej gäller, förvärvas utan hinder av vad i sistnämnda § är

föreskrivet.

14 §.

Åro, då denna lag träder i kraft, svenska medborgare ägare antingen

av mer än fyra femtedelar av aktierna i aktiebolag, som i 12 § avses, eller,

om i sådant bolag finnas aktier med olika röstvärde, av minst så många

aktier i bolaget, att röstetalet för dem utgör mer än fyra femtedelar av

röstetalet för bolagets samtliga aktier, då må, sedan brev å nämnda antal

aktier av styrelsen försetts med påskrift enligt 12 § andra stycket och

anteckning härom gjorts i -aktieboken, bolaget utan hinder därav

att bolagsordningen icke innehåller förbehåll, varom i 2 § förmäles, åtnjuta

den med sådant förbehåll förenade rätt att förvärva fast egendom,

inmuta mineralfyndighet, förvärva eller bearbeta inmutad mineralfyndighet

eller idka gruvdrift.

15 §.

Styrelseledamot,

med vars begivande utlämnas aktiebrev, som i strid mot föreskriften

i 12 § andra stycket första punkten ej försetts med påskrift

som där sägs,

eller som mot bättre vetande låter i aktieboken göra anteckning

i strid mot bestämmelsen i 12 § andra stycket första punkten,

eller som uppsåtligen underlåter att iakttaga föreskriften i 12 §

andra stycket andra punkten,

eller som uppsåtligen låter i strid mot bestämmelsen i 12 §

andra stycket tredje punkten verkställa utdelning till aktieägare,

straffes med böter från och med femtio till och med tvåtusen

kronor eller fängelse.

Underlåter styrelseledamot i annat fall än nyss är sagt att

iakttaga föreskrift, som är meddelad i 12 § andra stycket första

eller andra punkten, straffes med böter från och med fem till och med

femhundra kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 156.

15

Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, om förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

16 §.

Böter, som ådömas enligt denna lag, skola tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, skola de förvandlas enligt

allmänna strafflagen.

V §•

Utländsk medborgare, som bär i riket förvärvat fast egendom eller

förvärvat eller bearbetar inmutad mineralfyndighet eller idkar gruvdrift,

vare, om han ej är i riket bosatt, pliktig att hava ett i orten bosatt

ombud, som är svensk medborgare och skall vid de tillfällen, då huvudmannen

icke vistas i riket, äga att i angelägenheter, som röra fastigheten

eller gruvan, å huvudmannens vägnar mottaga stämningar,

kallelser och andra delgivanden samt svara vid domstolar och hos

andra ämbetsmyndigheter. Det åligger ock utländsk medborgare, som

nu är nämnd, att hos Konungens befallningshavande i det län, där den

fasta egendomen eller gruvan är belägen, göra anmälan angående ombudets

namn och vistelseort samt beträffande ombyte av ombud. Iakttages

ej vad sålunda är stadgat, äge Konungens befallningshavande

i förekommande fall att med laga verkan utse ombud å utlänningens

vägnar.

Vad i första stycket stadgas om utländsk medborgare äge motsvarande

tillämpning beträffande utländsk samfällighet eller stiftelse.

18 §.

De i denna lag föreskrivna inskränkningarna i rätten att förvärva

fast egendom eller inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet skola

ej äga tillämpning å förvärv genom giftorätt, arv eller testamente.

Vad denna lag innehåller om inskränkning i rätten för bolag eller

förening att förvärva fast egendom, inmuta mineralfyndighet, förvärva

eller bearbeta inmutad mineralfyndighet eller idka gruvdrift så ock

att förvärva aktier i vissa bolag skall såvitt angår svenskt bolag

eller svensk förening, icke tillämpas i avseende å bankaktiebolag, solidariskt

bankbolag, järnkontoret, sparbank, försäkringsbolag, sjukkassa,

understödsförening eller annan försäkringsförening, aktiebolag eller

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 156.

förening, som erhållit statslån från egnahem slånefonden, eller förening

med ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen genom

att anskaffa livsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna, avsätta

alster av medlemmarnas verksamhet, bereda bostäder åt medlemmarna

eller anskaffa lån åt medlemmarna.

19 §.

Vad utöver bestämmelserna i denna lag är stadgat angående förbud

i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom skall

fortfarande gälla.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Vad i denna lag stadgas därom, att inmutad miner al fyndighet ej må

bearbetas eller gruvdrift idkas utan Konungens tillstånd, så ock att, där

någon å inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet, för vars förvärvande

eller bearbetande Konungens tillstånd erfordras, utan sådant tillstånd

företager försöks- eller gruvarbete, arbetet skall vara utan verkan till

bevarande av rätt till fyndigheten eller gruvlägenheten, äge ej tillämpning

i fråga om inmutad mineralfyndighet eller gruvlägenhet, vilken

innehaves eller bearbetas på grund av rättighet, som förvärvats, innan

denna lag trätt i kraft.

Från denna lags tillämpning äger Konungen medgiva sådant undantag,

som må föranledas av bestämmelse i traktat, vilken med främmande

makt slutits före lagens trädande i kraft.

dels ock följande

Lag

om ändrad lydelse av 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§ i lagen

den 12 augusti 1910 om aktiebolag.

Härigenom förordnas, att 23, 54, 63, 91, 92, 94, 105 och 132 §§

i lagen den 12 augusti 1910 om aktiebolag skola erhålla följande

ändrade lydelse:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 156.

17

23 §.

Ansökning om bolagets registrering skall göras av dess styrelse.

I sådan ansökning skola uppgivas

dels stiftarnas och styrelseledamöternas samt, där suppleanter i

styrelsen utsetts, deras fullständiga namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels bolagets postadress,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas

allenast av styrelsen, vilken eller vilka, var för sig eller i förening,

sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än styrelseledamot eller suppleant äga nämnda befogenhet,

varde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom

nationalitet och hemvist.

Vid ansökningen skola fogas

1) stiftelseurkunden, försedd med påskrift om uppvisande, som i

9 § sägs, samt övriga i 14 § 2 mom. angivna handlingar, så ock

styrkta avskrifter av samtliga dessa handlingar;

2) av notarius publicus eller med styrelseledamöternas egenhändiga,

bevittnade namnunderskrifter styrkt avskrift av protokollet vid konstituerande

stämman, så ock, där annan stämma hållits, av det därVid

förda protokollet;

3) två på enahanda sätt, som under 2) sägs, till riktigheten styrkta

exemplar av bolagsordningen;

4) en med stvrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter

försedd handling, innehållande dels uppgift, huru mycket

blivit tecknat, med avdrag ej mindre i anledning av överteckning, där

sådan ägt rum, än ock för aktierätt, som av aktietecknare må hava

enligt 30 § förverkats och ej av annan övertagits, ävensom huru mycket

av det belopp, vartill aktiekapitalet sålunda uppgår, blivit inbetalt, dels

ock försäkran, att den sålunda anmälda inbetalningen fullgjorts i penningar

eller annat i enlighet med stiftelseurkundens bestämmelser;

o) bevis om tillstånd, som, efter ty i 3, 57 eller 63 § sägs, må

vara av Konungen meddelat.

54 §.

Ej må till aktieägarna annorledes än i följd av aktiekapitalets

nedsättning, efter ty i 49 eller 50 § sägs, utbetalas annat än den vinst,

som förefinnes enligt fastställd balansräkning för sista året, i den mån

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 55 käft. (Nr 156.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 156.

vinsten ej skall avsättas till reservfonden. Varder vinstutdelning beslutad

och verkställd i strid med vad sålunda stadgats eller med bestämmelse

i bolagsordningen, vare de, som uppburit sådan utdelning, skyldiga att

återbära densamma; och ansvara därjämte de, som deltagit i beslutet,

en för alla och alla för eu, för den brist, som vid återbäringen kan

uppkomma.

Har efter aktiebolags bildande i bolagsordningen intagits förbehåll,

som i 52 § 2 mom. sägs, må, innan förbehållet enligt 26 § 2 mom.

angivits å aktiebrevet, utdelning å den eller de aktier, varå brevet lyder,

ej äga rum.

63 §.

I bolagsordningen må bestämmas, att stjrrelsen äger bemyndiga

annan än styrelseledamot att teckna bolagets firma; och äge jämväl

bolagsstämman tillåta styrelsen att meddela sådant bemyndigande. I

fråga om den, som sålunda erhållit rätt att teckna bolagets firma, skall

tillämpas vad som enligt 58 och 59 §§ gäller beträffande styrelseledamot,

som äger teckna firman.

Bemyndigande, som i denna paragraf avses, må ej meddelas annan

än här i riket bosatt svensk medborgare, med mindre Konungen för

särskilt fall det medgiver.

91 §.

Beslut, som innefattar sådan ändring av bolagsordningen, att rättsförhållandet

mellan redan utgivna aktier rubbas, eller att förbehåll, som

i 52 § 1 mom. sägs, i bolagsordningen intages, vare ej giltigt, med

mindre samtliga aktieägare förenat sig därom. Om beslut, varigenom

i bolagsordningen intages förbehåll, som i 52 § 2 mom. sägs, galle vad

i 4 mom. av denna § stadgas.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om grunderna

för utövande av rösträtt och lör fattande av beslut å bolagsstämma eller

om användande av bolagets vinst eller av bolagets behållna tillgångar

vid dess upplösning, så ock beslut om sådan ändring av bolagsordningen,

att däri intages förbehåll, som i 138 § sägs, eller att tiden för bolagets

bestånd förlänges, vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare förenat

sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor,

därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles,

biträtts av samtliga röstande och dessa tillika företrätt minst tre fjärdedelar

av hela aktiekapitalet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 156.

Beslut avseende ändring av bolagsordningen i fråga om föremålet

för bolagets verksamhet vare ej giltigt, med mindre samtliga aktieägare

förenat sig därom eller beslutet fattats å två på varandra följande bolagsstämmor,

därav minst en ordinarie, samt å den stämma, som sist hålles,

biträtts av minst tre fjärdedelar av de röstande och dessa tillika företrätt

minst tre fjärdedelar av hela aktiekapitalet. I fråga om giltighet

av beslut om sådan ändring av bolagsordningen, att aktiekapitalet ma

ökas, vare, där aktier med olika rätt finnas, lag, som nu är sagt; dock

erfordras, att de röstande, som biträtt beslutet, företrätt jämväl minst

tre fjärdedelar av varje särskilt slag av aktier.

Beslut om annan ändring av bolagsordningen vare ej giltigt, med

mindre samtliga aktieägare förenat sig därom eller beslutet fattats å två

på varandra följande bolagsstämmor, därav minst eu ordinarie, och å den

stämma, som sist hålles, biträtts av minst två tredjedelar av de röstande.

År för giltighet av beslut, varom nu är sagt, något ytterligare

villkor bestämt i bolagsordningen, lände ock det till efterrättelse.

Har i bolagsordningen intagits bestämmelse, enligt vilken annan

bestämmelse ej må ändras, utan att Konungen därtill lämnat medgivande,

må éj heller den förra bestämmelsen utan Konungens medgivande

ändras.

92 §.

Beslut, som i 91 § 3 mom. 2 punkten avses, så ock beslut enligt

samma paragrafs 4 och 5 mom. om sådan ändring av bolagsordningen,

att aktier med företrädesrätt må utfärdas, skall innehålla bestämmelser

om det belopp, vartill nya aktier må utgivas, om de rättigheter, som i

förhållande till de förutvarande aktierna skola tillkomma de nya, samt

om den rätt till teckning eller erhållande av nya aktier, som vid aktiekapitalets

ökning må tillkomma varje särskilt slag av aktier.

Avser beslut, varigenom i bolagsordning intages förbehåll, som i

52 § 2 mom. sägs, icke bolagets samtliga aktier, och åsämjas ej aktieägarna,

beträffande vilka aktier förbehållet skall gälla, varde frågan

därom avgjord genom lottning, som anställes å bolagsstämma i sammanhang

med beslutet.

94 §.

Beslut om ändring av bolagsordningen skall av styrelsen ofördröjligen

anmälas för registrering och må ej gå i verkställighet, innan

registrering skett.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 156.

Vid anmälan fogas, i två exemplar, av notarm» publicus eller med

styrelseledamöternas egenhändiga, bevittnade namnunderskrifter styrkt

avskrift av protokoll, som förts i ärendet, ävensom, där fråga är om

beslut avseende sådan ändring av bolagsordningen, att däri intages förbehåll,

som i 52 § sägs, bevis att förbehållet blivit antecknat å varje

bi ev a aktie, som detsamma avser, samt, där förbehållet är sådant, som

i 52 § 2 mom. sägs, en av styrelsens ledamöter egenhändigt underskriven

försäkran, att enligt aktieboken de aktier, som förbehållet avser,

icke innehavas av andra än som utan hinder av förbehållet må förvärva

därmed avsedda aktier. Styrelseledamöternas namnteckningar å denna

försäkran skola vara av vittnen styrkta.

105 §.

Likvidatorerna skola ofördröjligen för registrering anmäla, att

bolaget trätt i likvidation. Därvid skola uppgivas

dels likvidatorernas samt, där suppleanter utsetts, deras fullständiga

namn ävensom nationalitet och hemvist,

dels ock, där befogenhet att teckna bolagets firma ej skall utövas

allenast av likvidatorerna gemensamt, vilken eller vilka, var för sig eller

i förening, sådan befogenhet tillkommer.

Skall annan än likvidator eller suppleant äga nämnda befogenhet,

värde uppgift lämnad jämväl å hans fullständiga namn ävensom nationalitet

och hemvist.

Avgår likvidator eller suppleant eller utses ny sådan eller sker

ändring i fråga om rätten att teckna bolagets firma eller ändrar likvidator

eller suppleant eller eljest någon, som, ensam eller i förening med annan,

berättigats teckna firman, sitt hemvist, skall ock därom anmälan för

registrering ofördröjligen göras av likvidatorerna.

Vid anmälan, att likvidator eller suppleant utsetts, skall fogas

styrkt avskrift av protokoll eller annan handling, som bestyrker anmälans

riktighet, jämte bevis om tillstånd, som, efter ty i 104 § sägs, må vara

av Konungen meddelat.

132 §.

Med böter från och med femtio till och med två tusen kronor eller

fängelse straffes

1) stiftare, som mot bättre vetande i stiftelseurkunden, i teckningslista

eller i skriftlig handling, som åberopas i listan eller bifogas densamma

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 156. 21

eller eljest framlägges å konstituerande stämman, meddelar oriktig

uppgift;

2) styrelseledamot eller annan, som vid anmälan till registrering

mot bättre vetande meddelar oriktig uppgift;

3) styrelseledamot, med vars begivande utfärdas aktiebrev, vilket

utan Konungens lov är ställt till innehavaren, eller i vilket aktie angives

lyda å mindre belopp än i denna lag är medgivet, eller i vilket

mot föreskriften i 26 § 2 mom. förbehåll, som där sägs, ej angivits;

4) styrelseledamot eller likvidator, där han mot bättre vetande i

skriftlig handling, som framlägges å bolagsstämma eller annorledes

hålles tillgänglig för aktieägarna, rörande bolagets angelägenheter

meddelar oriktig uppgift eller mot bättre vetande vare sig låter i aktie*

boken göra anteckning i strid med bestämmelserna i 28 § 1 och 3 momeller

underlåter ombesörja att förändring i äganderätt till aktie varder

jämlikt 28 § 1, 2 och 3 mom. antecknad i aktieboken;

5) styrelseledamot eller likvidator, som uppsåtligen i strid med

bestämmelse i 54 § 1 mom. första punkten eller 2 mom. låter verkställa

utbetalning till aktieägare;

6) styrelseledamot, som vid upprättande av balansräkning mot bättre

vetande förfar i strid med bestämmelserna i 56 §;

7) revisor eller enligt 107 § förordnad god man, där han i berättelse

eller utlåtande eller annan handling, som framlägges å stämma eller

annorledes hålles tillgänglig för aktieägarna, mot bättre vetande lämnar

oriktig uppgift rörande bolagets angelägenheter eller uppsåtligen

underlåter att göra anmärkning mot dylik uppgift i handling, som av

honom granskats;

8) revisor, som, därest han insett eller bort inse, att skada därav

kunnat följa, yppar något av vad vid granskningen av styrelsens förvaltning

eller bolagets räkenskaper kommer till hans kännedom, utan

att det med nödvändighet erfordras för fullgörande av hans uppdrag;

9) envar, som falskeligen avgiver sådan försäkran, som omförmäles

i 76 § 2 mom.

Ej må straff, som ovan är stadgat, tillämpas, där förseelsen enligt

allmänna strafflagen bör beläggas med strängare straff.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå

meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Innehar, då denna lag träder i kraft, annan än här i riket bosatt

svensk medborgare bemyndigande att teckna firman för aktiebolag, i

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt 55 höft. (Nr 156.) 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 156.

vilket lian icke är styrelseledamot, likvidator eller suppleant för sådan,

och sökes ej inom nittio dagar efter lagens ikraftträdande Konungens

medgivande för innehavaren att bibehållas vid bemyndigandet, eller varder

dylik ansökning, som gjorts inom nämnda tid, av Konungen avslagen,

upphöre bemyndigandet att gälla.

Stockholm den 23 maj 1916.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC M ARGUS'' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.