Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående åtgärder till beredande av en mera tryggad ställning åt lärare vid småskolor och mindre folkskolor samt biträdande lärare vid folkskolor.

1916-05-24 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:159, Skrivelse till Konungen angående åtgärder till beredande av en mera tryggad ställning åt lärare vid småskolor och mindre folkskolor samt biträdande lärare vid folkskolor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 159.

1

Nr 159.

Godkänd av första kammaren den 24 maj 1916.

Godkänd av andra kammaren den 24 maj 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående åtgärder till beredande

av en mera tryggad ställning åt lärare vid småskolor

och mindre folkskolor samt biträdande lärare vid

folkskolor.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 15.)

(Andra kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 12.

Till Konungen.

Inom riksdagen kar gjorts framställning, att riksdagen, i syfte att

betrygga småskollärarnes rättsliga ställning, skulle hemställa, att Eders

Kung!. Maj:t måtte antaga som gällande det »Förslag till författning angående

ändringar av § 23 mom. 1, § 24 mom. 3 och § 33 mom. 2 i

folkskolestadgan», som avgivits av den år 1912 tillsatta lärarlönenämnden.

Motionärernas framställning avser lärare och lärarinnor vid småskolor

och mindre folkskolor ävensom biträdande lärare och lärarinnor vid folkskolor,

vilken stora grupp lärare plägar gemensamt benämnas småskollärare.

Småskollärarnes rättsliga ställning har, sedan småskolorna och övriga

här avsedda skolor så småningom utvecklats till sin nuvarande ståndpunkt,

efter hand alltmer förbättrats; och skulle i motionen åberopade lärarlönenämndens

förslag innebära en ytterligare förbättring i sådant hänseende.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 57 käft. (Nr 159—161.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 159.

Vid övervägande av förevarande fråga har riksdagen emellertid ansett,

att såväl formella som sakliga skäl tala emot, att riksdagen för närvarande

gör någon framställning om antagande av det utav motionärerna

åberopade förslaget; och detta enär dels den utredning i ärendet, som av

lärarlönenämnden igångsatts, ej kan anses avslutad, dels ock lönenämndens

betänkande ej ännu varit föremål för myndigheternas yttranden. Det kan

visserligen synas tveksamt huruvida det är lämpligt, att lösrycka frågan

om sm åskollärarnas rättsliga ställning från samma lärares lönefråga, men

har riksdagen kommit till den uppfattningen, att något nödvändigt samband

mellan dessa frågor icke finnes, utan att den förstnämnda frågan

utan någon olägenhet kan lösas skild från den senare, ja, att det rent av

vore eu fördel för lönefrågans vidare behandling, om frågan om kårens

rättsliga ställning förut vore ordnad. Ett ytterligare skäl för denna riksdagens

ståndpunkt utgör den omständigheten, att den definitiva löneregleringen

i anledning av de tryckta ekonomiska förhållandena torde komma

att bliva uppskjuten.

Givetvis vore det såväl ur skolans som ur ifrågavarande lärares synpunkt

önskvärt, om de kunde beträffande tillsättning och entledigande likställas

med ordinarie folkskollärare.

Enligt lärarlönenämndens i motionen åberopade förslag anses dock

icke, att ifrågavarande lärare skola vinna samma fasta anställning som

ordinarie folkskollärare, men att däremot skulle stadgas mera betryggande

former i fråga om tillsättande och entledigande av samtliga här avsedda

lärare. Riksdagen håller emellertid före, att då den egentliga småskolan

nu är lika fast organiserad som folkskolan, ehuru detta ännu icke kommit

till uttryck i folkskolestadgan, samt då ej heller några mera betydande

skolorganisatoriska svårigheter torde förefinnas, att för den vid de

egentliga småskolorna anställda personal införa ordinarie anställning, dylik

anställning bör beredas samma personal.

Beträffande däremot de personer med småskollärarekompetens, vilka

tjänstgöra som lärare vid mindre folkskolor och biträdande lärare vid folkskolor,

så framträder, enligt vad lärarlönenämnden påpekat, alltmer den

strävan att förvandla de mindre folkskolorna till folkskolor och ersätta de

s. k. biträdande lärarna vid folkskolorna med folkskollärare. Det torde

därföre icke låta sig göra att motverka eu sådan i och för sig önskvärd

utveckling genom att giva ifrågavarande lärare — vilka i själva verket

utgöra allenast en mindre del av folkskollärarekåren och vilkas antal årligen

minskas — ordinarie anställning. Emellertid synes all möjlig hänsyn

böra tagas jämväl till ifrågavarande lärares behov av mera tryggade

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 159.

3

tillsättningsformer. För avsedda kategori lärare synes uti ifrågavarande

avseende omförmälda, av lärarlönenämnden framlagda förslag böra komma

till tillämpning. Men därutöver torde böra komma under övervägande

lämpligheten av ett åläggande för skolråden att, vid beslut om tillsättning

av nu avsedda lärare, till protokollet anteckna villkoren för anställningen.

För närvarande torde nämligen icke så sällan förekomma, att i berörda

protokoll icke alls angives vare sig anställningens art eller varaktighet.

Därjämte synas fattade beslut om entledigande av ifrågavarande lärare

tillika med motivering därtill böra intagas i skolrådens protokoll samt

dessutom besvärsrätt uttryckligen tillförsäkras den, som drabbas av ett sådant

beslut. Fn ytterligare garanti uti ifrågavarande avseende kan enligt

riksdagens mening skapas därigenom, att skolråden åläggas att, innan

beslut i sådant ärende fattas, inhämta vederbörande folkskoleinspektörs

yttrande. Mycket skulle säkerligen genom åtgärder i angiven riktning

kunna vinnas i motionens syfte.

I samband med ett övervägande om åstadkommande av förändring i

samtliga de här ovanberörda lärares rättsliga ställning synes emellertid

jämväl frågan om tillsättningen av dessa lärare böra avgöras. Det är

nämligen självklart, att i samma mån som lärarna i fråga erhålla en fastare

anställning, och svårigheten att skilja en lärare från hans befattning

ökas, måste större omsorg ägnas dylika lärares tillsättning. För detta

ändamål böra här avsedda platser göras till föremål för tävlan, förslag

upprättas efter objektiva grunder och föräldraintresset erhålla inflytande

på valet.

Vidkommande av lärarlönenämnden i av motionärerna åberopade förslag,

under § 23, upptagna bestämmelser vill riksdagen i detta sammanhang

ifrågasätta lämpligheten av att bibehålla stadgandet om rätt för sådan

person att anställas såsom lärare vid ifrågavarande läroanstalter, vilken

enligt tidigare bestämmelser undergått prövning inför folkskoleinspektör.

De lärare, varom här är fråga, måste nämligen hava börjat sin tjänstgöring

före den 1 januari 1878, således för 38 år sedan, och för den

händelse några sådana lärare ännu tjänstgöra, hava de säkerligen uppnått

pensionsåldern och torde näppeligen söka ny befattning. Dessa lärare omnämnas

ej heller i § 23, sådan den formulerats i 1897 års folkskolestadga.

Därest nu emellertid, såsom riksdagen förutsatt, genom tillkomsten

av bestämmelser i ovan antydd riktning en bättre rättslig ställning skulle

beredas ifrågavarande lärare, torde därav följa, att dessa lärare böra åläggas

vissa förpliktelser, vilka under nuvarande förhållanden icke ansetts

kunna ifrågakomma. Sålunda torde sådana bestämmelser böra trätfas, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 159.

det åt skolråden gives större säkerhet för att en anstalt sm åskollärare

icke godtyckligt, till förfång för undervisningen, lämnar sin befattning.

Lämpligt synes även, att likställigheten i förevarande avseende mellan

folkskollärare och småskollärare utsträckes därhän, att de sistnämnda icke

medgivas rätt att samtidigt söka mer än en ledigförklarad småskolläraretjänst.

Det oefterrättlighetstillstånd, som i nämnda hänseende för närvarande

är rådande, torde väl motivera, att föreskrifter av sådan art åvägabringas.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla om åtgärder

till beredande av en mera tryggad ställning åt lärare vid småskolor och

mindre folkskolor samt biträdande lärare vid folkskolor.

Stockholm den 24 maj 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.