Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder för jordbrukets främjande m. m.

1916-06-06 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:169, Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder för jordbrukets främjande m. m.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 169.

3

Nr 169.

Godkänd av första kammaren den 6 juni 1916.

Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner

om skrivelse till Kungl. Maj:t angående åtgärder för jordbrukets

främjande m. m.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 54.)

Till Konungen.

I två inom riksdagen väckta motioner nr 103 och nr 33 i andra

kammaren har hemställts i den förra, att riksdagen ville i skrivelse till

Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte föranstalta

om en skyndsam utredning angående de åtgärder som från det allmännas

sida må kunna vidtagas för jordbrukets främjande med beaktande

isynnerhet av de synpunkter, som i motionen blivit anförda, samt i den

senare att riksdagen ville i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla om

en allsidig och skyndsam utredning av frågan om spannmålslagerhus

samt framläggande för riksdagen av det förslag, vartill utredningen kan

föranleda.

Såsom framgår av förevarande motioner gå de båda ut på åtgärder

i syfte att främja vårt lands jordbruk. Under det att emellertid i

motion nr 33 tagits sikte på en enda fråga, hemställes i motion nr 103

om en allsidig utredning rörande åtgärder, som äro ägnade att främja

jordbruket, därvid en del för jordbruket särskilt viktiga spörsmål understrykas.

I sistnämnda motion framhålles, att från statsmakternas sida åtgärder

böra vidtagas för att främja odlingen av därtill tjänlig mark. Itiks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 169.

dagen vill i detta avseende påpeka, hurusom statsmakterna på mångahanda

sätt genom anslag och billiga lån sökt understödja uppodlingen

av mark. Sålunda erinras om odlingslånefonden med ändamål att genom

lån understödja odling av sänka trakter, från vilken fond under innevarande

år få såsom lån disponeras 1,000,000 kronor; norrländska

nyodlingsfonden för befrämjande genom lån till mindre jordbrukare

i Norrland och Dalarna av uppodling av jord i nämnda landsdelar, från

vilken fond 300,000 kronor tillsvidare årligen må disponeras såsom

lån; allmänna nyodlingsfonden för främjande av uppodling av jord i

andra delar av landet än Norrland och Dalarna, från vilken fond lån

under 1916 må utgå med tillhopa 100,000 kronor; norrländska avdikningsanslaget

till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom Yästernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, å vilket anslag reserverade medel vid 1914 års utgång belöpte

sig till 2,933,203 kronor 54 öre och vilket anslag i innevarande års

statsverksproposition upptagits till 1,500,000 kronor samt allmänna avdikningsanslaget

till understödjande av myrutdikningar och vattenavtappningar

inom andra delar av landet än Norrland och Dalarna, å vilket

anslag reserverade medel vid 1914 års utgång uppgingo till 1,063,960

kronor och vilket anslag av innevarande års riksdag bestämts till 250,000

kronor. Dessutom har under en följd av år av anslaget till åtgärder för

höjande av det mindre jordbruket 50,000 kronor utgått till understödjande

och premiering av mindre odlingsföretag, vilka icke på annat sätt komma

i åtnjutande av statsbidrag. I anslutning till frågan om nyodlingens befrämjande

framhålla ock motionärerna betydelsen för jordbruket av en

rationell täckdikning. Jämväl vikten av detta spörsmål har av statsmakterna

beaktats, i det att vid 1913 års riksdag beslöts inrättandet av

den s. k. täckdikningslånefonden för främjande av täckdikning vid

mindre jordbruk, från vilken fond statslån må till ett belopp av högst

200,000 kronor tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig villigt

att utlämna täckdikningslån åt mindre jordbrukare. Såsom av det anförda

framgår äro enligt statsmakternas beslut ansenliga medel tillgängliga

för nyodlings- och täckdikningsändamål. Även om nya åtgärder i

enahanda syfte möjligen framdeles kunna ifrågasättas, föreligger enligt

riksdagens förmenande icke anledning att nu i sådant avseende begära

en ny utredning.

Vidare hava motionärerna föreslagit åtgärder för främjandet av gödselvården

samt i sådant hänseende ifrågasatt inrättandet av en särskild

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 169.

statens lånefond. Beträffande denna fråga vill riksdagen erinra, hurusom

1914 års senare riksdag, efter avstyrkande hemställan av dåvarande jordbruksutskott,

avslog en av herr Larsson i Dala väckt motion, vari hemställdes

bland annat om bildandet av en särskild lånefond för gödselvårdens

tillgodoseende. I likhet med jordbruksutskottet vid nyssnämnda

riksdag vill riksdagen påpeka, hurusom tillfälle till statsunderstöd för

ifrågavarande ändamål redan nu finnes berett genom det av riksdagen

anvisade anslaget till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket.

Då härtill kommer, att större delen av de under detta anslag utgående

beloppen till småbrukspremiering användes till gödselvårdens befrämjande

samt att av en del hushållningssällskap särskilda amorteringslån för

ändamålet beviljas, anser riksdagen att även om möjligen framdeles nya

åtgärder till gödselvårdens understödjande kunna visa sig erforderliga,

i varje fall icke för närvarande någon utredning i detta avseende bör

påkallas.

Yad angår spörsmålet om främjande av tillkomsten av andelsmejerier

vill riksdagen erinra därom, att riksdagen tidigare innevarande år

beslutat i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla om åtgärder för beredande

av byggnads- och rörelsekapital åt dylika anläggningar inom de

nordliga länen, för hvilka landsdelar behovet uti förevarande hänseende

torde vara mest framträdande. Yid sådant förhållande lärer vara lämpligast

att, innan någon ytterligare åtgärd uti ifrågavarande syfte beslutas,

avvakta resultatet av en eventuell utredning beträffande spörsmålet

för nyssnämnda läns vidkommande.

Vidare ifrågasättes en utredning rörande möjligheten att medelst

statslån understödja anläggandet av andelsslakterier. Då emellertid de

svårigheter, som hittills framträtt att för ifrågavarande ändamål anskaffa

erforderligt kapital, icke torde hava varit av beskaffenhet att påkalla

ingripande från statens sida, finner sig riksdagen icke böra göra någon

framställning i förevarande avseende.

Motionärernas framställning går vidare ut på särskilda åtgärder för

främjande av kylvagns- och varmvagnsfrågorna. Enligt vad riksdagen

från järnvägsstyrelsen inhämtat hava sådana vagnar länge med gott resultat

använts vid statens järnvägar, och torde, då nya vagnar år för

år anskaffas, desamma snart kunna tillgodose det befintliga behovet.

Vid nu angivna förhållanden anser riksdagen några särskilda åtgärder

i nu förevarande avseende ej vara av behovet påkallade.

Därjämte framhålla motionärerna önskvärdheten av en särskild lag
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 169.

stiftning för handel med kraftfoder, konstgödsel och frövaror. Beträffande

detta spörsmål vill riksdagen erinra, hurusom 1909 års riksdag

genom skrivelse, nr 58, i anledning av väckt motion hemställt, att Eders

Kungl. Maj:t ville låta utreda, huruvida icke en lagstiftning borde komma

till stånd för vinnande av kontroll å handel med beredda kraftfodermedel

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill denna utredning kunde

föranleda. I sagda riksdagsskrivelse uttalas jämväl, att en blivande utredning

torde ådagalägga, i vilken omfattning den ifrågasatta lagstiftningen

borde utsträckas till att eventuellt avse även gödsel och utsäde.

Enligt vad från jordbruksdepartementet inhämtats föreligger nu inom

departementet ett av lantbruksstyrelsen utarbetat förslag till lag i ämnet.

I anledning härav torde näppeligen någon framställning i detta ärende

vara erforderlig.

Emellertid hava motionärerna förutom nu berörda spörsmål, ifråga om

vilka riksdagen icke funnit sig böra göra någon särskild framställning,

jämväl framfört åtskilliga frågor, som enligt riksdagens förmenande påkalla

utredning.

Sålunda göra motionärerna gällande, att odlingen av brödsäd bör

främjas, och påpeka de i sammanhang härmed särskilt vikten av införandet

av spannmålslagerhus. Sistberörda spörsmål har jämväl gjorts till

föremål för ovanberörda motion nr 33. Såsom i sistnämnda motion

erinras, förekom frågan om införande av spannmålslagerhus senast vid

1915 års riksdag, då uti likalydande motioner i båda kamrarna hemställdes

om en allsidig utredning av frågan. Jordbruksutskottet tillstyrkte

i avgivet utlåtande, nr 23, motionerna. I första kammaren bifölls utskottets

hemställan, medan andra kammaren avslog motionerna. Sålunda

hade frågan för denna gång förfallit.

I likhet med jordbruksutskottet vid nästlidet års riksdag håller riksdagen

före, att genom införandet av spannmålslagerhus betydelsefulla

fördelar skulle kunna vinnas. Riksdagen, som icke anser sig böra taga

ställning till de i motionerna ifråga angivna olika riktlinjer, vilka vid

frågans lösning böra komma under omprövning, anser förty, att en utredning

av nu ifrågavarande spörsmål bör komma till stånd.

Motionärerna hava vidare tagit sikte på angelägenheten av potatisodlingens

främjande, i vilket sammanhang de framhållit vikten av inrättandet

av potatistorkerier. Speciellt med hänsyn till den torkade

potatisens betydelse såsom fodermedel, vilket torde i stor utsträckning

kunna ersätta de foderämnen, som nu måste från utlandet importeras,

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 169.

torde det enligt riksdagens förmenande vara ett statsintresse att befrämja

uppkomsten av sådana torkerier. Riksdagen anser sålunda, att även

denna fråga bör utredas.

Jämväl spörsmålet om beteskulturens ytterligare utveckling finner

riksdagen böra bliva föremål för utredning. För främjandet av denna

fråga torde i stora delar av vårt land en av kompetenta i statens eller

hushållningssällskapens tjänst anställda personer kraftigt bedriven upplysningsverksamhet

på området vara av avsevärd nytta. Därjämte anser

riksdagen, att för höjande av intresset för beteskulturen bör tagas under

övervägande, huruvida icke statsmedel kunna ställas till förfogande för

premiering av betesmarker i hög kultur; och bör, enligt riksdagens förmenande,

denna premiering, därest densamma kommer till stånd, lämpligen

ske i samband med premiering av mindre jordbruk.

Slutligen hava motionärerna till beaktande framdragit kylhusfrågans

ordnande. Riksdagen, som håller före, att kylhusfrågans utveckling är

en viktig angelägenhet, anser, att en utredning av förevarande spörsmål

bör ske. I detta sammanhang må påpekas, att lantbruksstyrelsen i

avgivet yttrande över en vid innevarande års riksdag väckt motion

angående skrivelse till Kungl. Maj:t i syfte att åstadkomma en

snabbare utveckling av kylhusfrågan uttalat, att med hänsyn till den i

sagda motion väckta frågans stora betydelse för såväl lantbruket som

folknäringen styrelsen funne önskligt, att den föreslagna utredningen

komme till stånd.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen hemställa, att Eders

Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning snarast möjligt angående de åtgärder,

som från det allmännas sida må kunna ytterligare vidtagas för

jordbrukets främjande, därvid särskild uppmärksamhet torde böra ägnas

åt de spörsmål, riksdagen här ovan angivit.

Stockholm den 6 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.