Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående utredning av frågan om frigivande av laxfisket i Mörrumsbukten eller frednings linjens inflyttande närmare Mörrumsåns utlopp i bukten.

1916-05-31 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:176, Skrivelse till Konungen, angående utredning av frågan om frigivande av laxfisket i Mörrumsbukten eller frednings linjens inflyttande närmare Mörrumsåns utlopp i bukten.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 176.

3

Nr 176.

Godkänd av första kammaren den 31 maj 1916.

Godkänd av andra kammaren den 31 maj 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående utredning av frågan

om frigivande av laxfisket i Mörrumsbukten eller frednings
linjens

inflyttande närmare Mörrumsåns utlopp i bukten.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 16.)

(Andra kammarens fjärde tillfälliga utskotts utlåtande nr 11.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion har gjorts framställning i

syfte att en allsidig utredning måtte verkställas i fråga om upphävande

av det förbud mot laxfiske, som för närvarande är rådande beträffande

den s. k. Pukaviksfjorden eller Mörrumsbukten utanför Mörrumsåns

utlopp i Östersjön på ett område, som å ena sidan av fjorden sträcker

sig lx/2 mil ut till Listers huvud och å den andra 9/i6 till Stämd udde.

Jämlikt 46 § riksdagsordningen hava utlåtanden över motionen

genom vederbörande riksdagsutskott inhämtats dels av lantbruksstyrelsen,

efter hörande av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i Blekinge

län och fiskeriintendenten i södra distriktet, dels ock av kammarkollegium,

varjämte yttrande av vederbörande utskott infordrats från Listerlandets

fiskeriförening.

Förevarande framställning avser icke att rubba kronans rätt till

laxfiske i Mörrums ström, vilken rätt synes sträcka sig så långt tillbaka

som till den tidigare medeltiden.

Vad däremot beträffar tillkomsten av nu ifrågavarande förbud

mot laxfiske i Pukaviksfjorden, synes detta förbud vara av långt senare

datum och torde grunda sig på de undantagsförhållanden i fråga om

rätten till fiske i öppna havet, »urminnes hävd, särskilt stadgande, avtal,

dom eller skattläggning», varom stadgas i 12 § av lagen om rätt till

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 176.

fiske den 27 juni 1896. Frågan huruvida åberopandet av »urminnes

hävd» i detta fall är berättigat, faller emellertid under domstols prövning,

och det kan i detta sammanhang framhållas, att olika meningar

varit bland de dömande myndigheterna rådande vid de tillfällen, då mål

angående förbud mot laxfiske i Pukaviksfjorden förekommit. Härav

torde kunna dragas den slutsatsen, att »urminnes hävden» icke är otvetydigt

styrkt, och att närmare undersökning av hithörande förhållanden

därför kan vara påkallad.

Skattläggningen av laxfiskena vid Mörrums å synes icke stå i

samband med förbudet mot laxfiske i fjorden. Enligt vad som upplysts

i eu förevarande ämne avseende vid 1823 års riksdag väckt motion

skulle nämligen intet förbud av här ifrågavarande art hava existerat

den tid, då hemmanen revades och skattlades även med avseende på

laxfångsten. 1 vad mån de enskilda hemmanens värde sedermera i

följd av laxfiskeförbudet i fjorden och ett därav möjligen framkallat

mera givande fiske undergått förändringar, torde vara svårt att bedöma.

Denna fråga synes böra vid den eventuellt blivande utredningen komma

under omprövande, för den händelse det i samband därmed skulle

anses, att en inflyttning eller ett upphävande av den nuvarande fredningslinjen

skulle nödvändiggöra ersättning åt fiskerättsägarna i Mörrumsån.

Beträffande frågan om det inflytande, som laxfisket ute i Mörrumsfjorden

skulle utöva på fisket i Mörrumsån, hava meningarna varit

starkt delade.

Enligt vad riksdagen inhämtat hysa de nuvarande fiskerättsägarna

och fiskerättsarrendatorerna i Mörrumsån den bestämda uppfattningen,

att freduingslinjens borttagande skulle medföra en betydande minskning

av åfisket. De talrika fiskarena ute vid fjorden däremot synas anse, att

nämnda minskning ej skulle bliva av mera avsevärd betydelse. Ett

bestämt, avgörande i denna fråga kan helt visst ej ske förrän efter

ingående undersökningar på platsen, såsom ock lantbruksstyrelsen i sitt

avgivna yttrande framhållit.

Den föreliggande frågan är sålunda, enligt riksdagens mening,

av synnerligen invecklad beskaffenhet, och en blivande allsidig utredning

av densamma kommer för visso att konstatera betydande juridiska,

ekonomiska och praktiska svårigheter för ett rätt avvägt.tillgodoseende

av de olika intressegruppernas berättigade krav vid en eventuell ändring

beträffande dispositionen av laxfisket i Mörrumsbukten. Då riksdagen

icke desto mindre anser sig böra hemställa, att utredning i ärendet

måtte komma till stånd, är anledningen härtill främst den, att de nuvarande

förhållandena synas vara hart när olidliga för den talrika fiskare
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 176.

befolkning, som är bosatt utmed stränderna av Pukaviksfjorden. Enligt

vad för riksdagen blivit upplyst är denna befolkning under flere månader

på våren hänvisad till uteslutande laxfiske. Då detta icke får

äga rum innanför fredningslinjen, måste det nattliga fisket bedrivas

antingen utanför denna linje eller vid helt andra kuster. I förra fallet

löpa fiskarena dels risken att av ström och vindar i mörkret drivas

innanför linjen, då de få såväl fångst som redskap beslagtagna, dels

kunna garnen komma att ligga i de segelleder, som där gå fram,

varvid det ej sällan lär inträffa, att: passerande båtar förstöra redskapen.

Ofta föredraga fiskarena därför att ställa färden till Bornholm eller

tyska kusten, varvid de emellertid utsätta sig för största fara vid de

vanliga vårstormarna. Det har också vid upprepade tillfällen inträffat,

att fiskare, ibland hela fiskeflottiljer, förolyckats under dylika färder.

Åven beträffande annat fiske än efter lax medföra de nuvarande bestämmelserna

svåra olägenheter för fiskarbefolkningen. Det uppgives

sålunda, att uppsikten över att olovligt laxfiske ej äger rum innanför

fredningslinjen, utövas på det sätt, att en vaktbåt nattetid korsar fjorden

i olika riktningar, varvid en dragg skrapar havsbottnen för att

uppfånga eventuellt utlagda laxgarn. Därvid kan givetvis ej undvikas,

att andra fiskredskap, som fullt lovligt utsatts, bliva rubbade eller förstörda.

Laxfiskeförbudet i fråga kommer därför i realiteten att innebära

förbud mot så gott som allt fiske i Pukaviksfjorden, vilket ej kan

vara avsikten därmed.

Av kommerskollegii utlåtande i ärendet framgår, att ett avsevärt

utredningsarbete i den föreliggande frågan redan blivit av kollegium

utfört, och att den nu föreslagna allsidiga utredningen synes kollegium

vara både möjlig och lämplig. Dock synes det riksdagen, som om en

utredning i. ämnet ej bör inskränkas till att gälla endast laxfiskets fullständiga

frigivande. Måhända kunna de väsentligaste svårigheterna för

fiskarbefolkningen övervinnas, om fredningslinjen flyttas närmare Mörrumsåns

utlopp i fjorden. Listerlandets fiskeriförening har i sitt yttrande

framhållit möjligheten av frågans lösning på detta sätt. Därigenom

komma måhända ej heller konsekvenserna för åfisket att bliva

så genomgripande, som fallet skulle bliva genom förbudets fullständiga

upphävande.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det Eders

Kungl. Maj:t täcktes snarast låta verkställa en allsidig utredning av

frågan om laxfiskets fullständiga frigivande i Mörrumsbukten eller fred
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 176.

ningslinjens inflyttande närmare Mörrumsåns utlopp i bukten samt för

riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 31 maj 1916.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, A.-B. P. A. NYMANS EFTR. 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.