Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot
1916-06-13 · 35 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 31 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1916:216, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 216.
1
Nr 216.
Godkänd av första kammaren den 13 juni 1916.
Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1916.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.
May.ts proposition angående reglemente för avlöning vid
armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) jämte två
i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 136.)
Till Konungen.
I en den 31 mars 1916 till riksdagen avlåten proposition, nr 125,
liar Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med de såsom bilagor A och B vid statsrådsprotokollet
fogade förslag, utfärda reglemente för avlöning vid armén på krigsfot
(krigsavlöningsreglemente) samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1,
3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad vid mobilisering
och i krig den 16 juli 1906.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels en
inom riksdagens andra kammare väckt motion, nr 269, däri, under hänvisning
till den motivering, som anförts i motionen nr 270 i samma
kammare i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 126 angående
förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m.
vid marinen på krigsfot, hemställts, att riksdagen måtte besluta
a) att nu föreliggande krigsavlöningsreglemente för armén endast
måtte antagas att gälla för år 1917;
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 83 höft. (Nr 216.) 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 216.
b) att § 4 mom. 2 måtte erhålla sådan avfattning, att värnpliktig
tillkommande ersättning för tjänstledighetsresa uttryckligen angives i
momentet; samt
c) att sådana bestämmelser intagas i krigsavlöningsreglementet, att
den värnpliktig tillkommande krigslönen skall till honom oavkortad utbetalas
;
dels ock en likaledes inom riksdagens andra kammare väckt motion,
nr 268, så lydande:
x>Kungl. Maj:ts proposition, nr 125, angående krigsavlöningsreglemente
för armén synes i vissa fall kräva modifikationer och tillägg.
Till en början må påpekas, att bland de olika slag av avlöningsm.
fl. förmåner, som enligt reglementsförslagets § 4 skall utgå till den
personal, å vilken reglementet är tillämpligt, finnas vissa naturaförmåner,
bland dem krigsportion och krigsration enligt förordningen angående
arméns förplägnad vid mobilisering och i krig. Syftet med bestämmelsen
är uppenbarligen att bereda trygghet för att all personal skall erhålla
den förplägnad, som är behövlig för att kunna motstå fältlivets mödor.
Av berörda förplägnadsreglemente framgår nämligen, att envar, som,
efter det order om allmän eller partiell mobilisering utfärdats, åtnjuter
krigslön, äger rätt att från och med den dag, då tjänstgöringen tager
sin början, för varje dag bekomma en tillagad portion. Tidigare skulle
den av officer och underofficer med vederlikar sedermera ersättas. Häruti
gjordes ändring 1914. Erfarenheten har emellertid givit vid handen,
att till personal vid mobiliserade truppförband i stor utsträckning till
personal i befälsställning utbetalts ersättning för portion och ofta med
högre belopp än till menig, eller ock för befäl anordnats förplägnad i
annan ordning än för truppen i övrigt. Detta har nog ej varit riksdagens
mening. Bestämmelserna härutinnan synas ej vara nog tydliga
och påkalla uppenbarligen sådana förtydliganden, att klart framgår, att
personal, som ej vill hava portion in natura ej på grund därav berättigas
erhålla portionsersättning, och att, då portionsersättning utbetalas,
sådan skall utgå med lika belopp till såväl befäl som menig och i allmänhet
med ett belopp motsvarande kostnaden för portion in natura.
En annan naturaförmån är kvarterförläggning. Beträffande denna
finnas dock icke utfärdade sådana bestämmelser, att riksdagen kan nu
överskåda de ekonomiska verkningarna av vad härom föreslås. Att nu
vinna full klarhet härom lärer ej medhinnas. Det förhållandet utgör
anledning att antaga reglementet att gälla endast till och med utgången
av år 1917.
Riksdagens skrivelse Nr 216.
3
Beträffande krigsutrustningsbidrag enligt § 18 må erinras, att fall
finnas från 1914 års mobilisering, varvid dylikt bidrag utbetalats till
person, som varit i tjänstgöring allenast omkring fyra, fem dagar. I
anledning härav torde böra tagas under övervägande, att en viss minimitjänstgöringstid,
förslagsvis en månad, bestämmes för rätten till åtnjutande
av berörda bidrag.
Åven bestämmelserna rörande resekostnads- och traktamentsersättning
m. m. synas vara något oklara. Talrika exempel finnas på att
traktamentsersättning utbetalts till befäl för tid som åtgått för inspektion
av respektive befäl underställt truppförband, formation eller anstalt, eller
till person, som verkställt utbetalning av avlöning till manskap vid underställt
truppförband. Vad innebär för övrigt »tjänsteförrättning å annan
ort än den, där vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v. befinner
sig»? Och vad förstås i fält med tjänstgöring å annan ort än
den, där personalen »har sin vanliga tjänstgöring»? Garanti mot en
oriktig tillämpning skall väl anses ligga i sista delen av 1 mom. av
§ 23 där det heter: »Återvänder personalen inom 10 timmar till den ort,
varifrån tjänsteresan anträtts, utgår dock icke krigstraktamente eller
därmed jämnställd ersättning», och i mom. 4 av § 24, där eu liknande
bestämmelse finnes beträffande personal med lägre krigslön. De bestämmelserna
kunna dock befaras komma att verka snarare som en premiering
av långsamhet och tröghet än som en garanti.
Riksdagen beslöt i fjol, att mobiliserad värnpliktig skulle i visst fall
erhålla ersättning för resa hem under tjänstledighet. Jag framhöll redan
då, att bestämmelsen härom borde intagas i krigsavlöningsreglementet,
och yrkade avslag på framställningen om ett särskilt beslut härom.
Riksdagen gick emellertid en annan väg. I anledning av riksdagens
omförmälda beslut har ett särskilt nådigt brev härom utfärdats. Erfarenheten
har emellertid gett vid handen, att det varit lämpligare att beslutet
kommit att inarbetas i krigsavlöningsreglementet. Så synes fördenskull
nu böra ske.
Ån flera erinringar kunde måhända vara att göra, men jag har ej
medhunnit en mera ingående granskning av förslaget. Ej heller tiar
jag haft tid att utarbeta förslag till ändring av de §§, rörande vilka jag
här ovan påkallat ändringar. I den mån mina anförda synpunkter vinna
beaktande hemställer jag vördsamt, att utskottet måtte framlägga förslagtill
ändringar av reglementet. Jag förutsätter härvid, att vad jag här
ovan anfört även kommer att av statsutskottet beaktas beträffande förslaget
till förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner
m. m. vid marinen på krigsfot.
opaginerad Kontrollera mot PDF
4- Riksdagens skrivelse Nr 216.
Jag får alltså hemställa, att riksdagen i Kungl. Maj:ts förslag angående
reglemente för avlöning vid armén på krigsfot måtte vidtaga
de ändringar, som påkallas av ett godkännande av den eller de synpunkter
jag i motionen uttalat.»
Härjämte har riksdagen till behandling förehaft en till riksdagens
vederbörande utskott från riksdagens militieombudsman inkommen skrivelse,
så lydande:
»Till riksdagens statsutskott.
Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 125 till riksdagen
angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot har jag trott mig
böra fästa uppmärksamheten på följande förhållande.
Det av Kungl. Maj:t den 22 augusti 1914 utfärdade reglemente för
arméns avlöning under krigstjänstgöringstid stadgade i § 10 mom. 1,
att tjänstlediga, sjuka och sårade skulle äga bibehålla krigslön, så länge
krigstjänstgöringstiden för dem fortfore. Med hänsyn sannolikt till den
störa utsträckning, i vilken tjänstledighet kom att beviljas till krigstjänstgöring.
inkallade värnpliktiga, befanns emellertid snart en jämkning
erforderlig i fråga om den rätt till åtnjutande av krigslön, som enligt
reglementet tillkom tjänstlediga. Redan den 28 augusti 1914 förordnade
nämligen Kungl. Maj:t enligt nådigt brev till arméförvaltningen,
att värnpliktig, på vilken bestämmelserna i gällande krigsavlöningsreglemente
vore tillämpliga, skulle äga att, utan avseende å bestämmelserna
i nämnda reglemente, under den tjänstledighet, som på grund av i kommandoväg
utfärdade bestämmelser kunde varda honom beviljad, bibehålla
krigslön i högst tre dagar.
Krigsavlöningsreglementet av den 11 juni 1915 innehåller i § 14
mom. 2 bestämmelse om krigslöns åtnjutande vid tjänstledighet. Enligt
denna gäller för närvarande, att under all tjänstledighet, som på grund
av i kommandoväg meddelade föreskrifter beviljas personal, berättigad
till krigslön, den för personalen bestämda krigslönen bibehålies, därest
icke Kungl. Maj:t beträffande viss tjänstledighet annorlunda förordnar.
Det förbehåll, som sålunda gjorts i bestämmelsen, syftar antagligen
bland annat på tjänstledighet för värnpliktiga, och har därefter Kungl.
Maj:t genom nådigt brev till arméförvaltningen den 16 oktober 1915
förklarat, att bestämmelserna i brevet den 28 augusti 1914 fortfarande
äga giltighet, oberoende därav att nytt krigsavlöningsreglemente utfärdats.
Riksdagens skrivelse Nr 216.
5
Det genom omförmälda kungl. proposition framlagda förslag till
krigsavlöningsreglemente upptager i § 14 mom. 2 samma bestämmelser
i ämnet som det nu gällande. Då propositionen avser att få frågan om
krigsavlöningen definitivt ordnad, förtjänar, det måhända att tagas i
övervägande, om icke bestämmelsen angående värnpliktigas rätt till
krigsavlöning under tjänstledighet borde upptagas i själva krigsavlöningsreglementet.
Till militieombudsmannen inkomna upprepade klagomål
visa, att värnpliktiga, åtminstone på flera ställen, väl känna till vad
krigsavlöningsreglementena innehålla om deras rättigheter. Innehållet
av sådana kungl. brev, som ändra eller fullständiga reglementena; kunna
de värnpliktiga däremot rimligen ej känna. Att värnpliktiga förmena
sig äga rätt till krigsavlöning även för den del av beviljad tjänstledighet,
som överskjuter tre dagar, torde även föranleda besvär för myndigheter,
som hava att utbetala krigsavlöning till värnpliktiga.
Det torde böra tilläggas att, enligt vad ett till mig inkommet yttrande
från en sådan myndighet giver vid handen, tvekan rått angående
tolkningen av föreskriften i kungl. brevet den 28 augusti 1914 att
värnpliktig skall få bibehålla krigsavlöning under högst tre dagar vid
tjänstledighet. I det omförmälda yttrandet göres nämligen gällande, att
bestämmelsen omfattar all tjänstledighet, som för en värnpliktig kan
komma ifråga under pågående mobilisering, så att en värnpliktig, som
fått tjänstledighet upprepade gånger, icke skulle vara berättigad att
uppbära krigslön under mer än tre dagar av de sammanlagda tjänstledigheterna.
Efter vad jag har anledning att antaga är dock denna
uppfattning av föreskriften icke den vanligen tillämpade. Stockholm i
militieombudsmansexpeditionen den 10 april 1916.
Axel Östergren.
Sture Centerwall.»
I anledning av en utav Eders Kungl. Maj:t därom gjord framställning
beslöt 1914 års senare riksdag bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig
överensstämmelse med vid riksdagens skrivelse i ämnet fogade förslag,
utfärda reglemente för arméns avlöning under krigstjänstgöringstid
samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 6 i förordningen
ang. arméns förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906.
I sin skrivelse i ärendet anförde riksdagen bland annat, att riksdagen i
anledning av vissa i skrivelsen närmare omförmälda förhållanden ansett
reglementet böra erhålla en provisorisk karaktär och utfärdas att gälla
endast till och med utgången av år 1915 och att tillfälle borde be
-
6 .Riksdagens skrivelse Nr 216.
redas 1915 års riksdag att taga ärendet under förnyad och definitiv
prövning.
Sedan Eders Kungl. Maj:t i överensstämmelse med detta riksdagens
beslut för 1915 års riksdag framlagt förnyat förslag i frågan, anmälde
riksdagen, att på grund av den sena tidpunkt, varå förslaget blivit för
riksdagen framlagt, det ej varit riksdagen möjligt att ägna detsamma
den ingående prövning och detalj granskning, som annars bort komma
förslaget till del, och hade riksdagen i betraktande härav ej ansett sig
kunna antaga detsamma till definitiv faställelse. Emellertid erbjöde det då
föreliggande förslaget enligt riksdagens förmenande i så många avseenden
förbättringar i jämförelse med det förslag, som förelädes 1914 års
senare riksdag, att riksdagen ansett sig böra antaga detsamma, under
förutsättning att det erhölle en provisorisk karaktär och utfärdades att
gälla till och med utgången av år 1916. Samtidigt ville riksdagen
också uttala den förväntan, att tillfälle måtte i god tid beredas 1916
års riksdag att taga ärendet under förnyad och definitiv prövning.
På grund härav ävensom i anledning av vissa av riksdagen gjorda
uttalanden rörande övergången till de i reglementet intagna bestämmelserna
hade riksdagen
dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse
med vid skrivelsen fogade förslag, utfärda reglemente för avlöning vid
armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) samt kungörelse om ändrad
lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad
vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906, att gälla till och med
utgången av år 1916;
dels ock medgivit Eders Kungl. Maj:t rätt att bestämma dagen för omförmälda
reglementes ikraftträdande; dock att beträffande övergången
till de i reglementet intagna bestämmelserna skulle gälla:
att krigslönen till konstituerad vice korpral eller menig värnpliktig,
vilken under återstoden av år 1915 tjänstgjorde vid mobiliserat truppförband,
skulle, oberoende av reglementets föreskrifter, under den tid
av år 1915, inkallelsen omfattade, utgå med 8 kronor 10 öre för
termin;
att mobiliserat truppförband tillhörande menig volontär, som enligt
reglementet vore berättigad till krigslön, skulle intill 1915 års slut åtnjuta
sådan med nyss angivet belopp; men
att, därest allmän mobilisering bleve anbefalld, reglementet skulle i
dess helhet lända till efterrättelse.
Eders Kungl. Maj:t har nu efter att hava låtit ärendet undergå ytterligare
utredning ånyo för riksdagen framlagt förslag i frågan. Det före
-
Riksdagens skrivelse Nr 216.
7
liggande förslaget, vilket är avsett att vinna definitiv fastställelse, skulle,
enligt vad departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet
framhållit, träda i tillämpning från den 1 januari 1917.
Då riksdagen nu går att yttra sig över föreliggande framställningar,
har riksdagen till en början velat taga ståndpunkt till spörsmålet
om reglementets giltighetstid. Medan Eders Kungl. Maj:t avsett,
att det nu föreliggande förslaget skulle erhålla definitiv fastställelse,
framhålles i ovanberörda motioner, att ärendet ej ännu föreligger i det
skick, att det bör slutgiltigt avgöras.
Riksdagen ansluter sig i detta avseende till motionärernas uppfattning
och har fördenskull ansett, att det föreliggande förslaget jämväl
denna gång endast bör erhålla provisorisk karaktär samt utfärdas att
gälla till och med utgången av år 1917. I detta sammanhang vill
riksdagen även uttala sin förväntan, att tillfälle måtte beredas 1917 års
riksdag att i god tid taga ärendet under förnyad och definitiv prövning.
Vad därefter angår det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslag
till krigsavlöningsreglemente, så skiljer sig detta i ett par avseenden från
det för innevarande år gällande, till följd därav att Eders Kungl. Maj:t
vidtagit vissa ändringar i § 4 mom. 3, § 14 mom. 1 samt i §§ 22, 23
och 24. Ifrågavarande ändringar hava icke givit riksdagen anledning
till erinran.
Med avseende å de i ovanberörda motioner framhållna synpunkter
och önskemål har det ej varit riksdagen möjligt att ägna samtliga här
berörda spörsmål den noggranna prövning, som erfordras. Endast i
vissa delar, såsom framgår av vad riksdagen här nedan kommer att omförmäla,
har riksdagen ansett sig böra göra vissa uttalanden och vidtaga
vissa ändringar. Beträffande de i motionerna i övrigt anförda synpunkter
förutsätter riksdagen, att dessa från Eders Kungl. Maj:ts sida
behörigen uppmärksammas vid framläggande av nytt förslag till krigsavlöningsreglemente
för armén.
Den av riksdagens militieornbudsman avgivna, ovan omförmälda
skrivelsen har riksdagen funnit beaktansvärd, och förutsätter riksdagen,
att Eders Kungl. Maj:t vid framläggande av nytt förslag i ämnet upptager
jämväl de av militieombudsmannen anförda synpunkter till vederbörlig
omprövning.
I anledning av Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag och de i
ämnet väckta motionerna har riksdagen emellertid ansett sig böra i nedannämnda
avseenden göra vissa uttalanden och vidtaga vissa ändringar.
Vad först angår det föreliggande förslaget till krig savlöning sr eglemente,
äger enligt § 4 mom. 2 värnpliktig rätt åtnjuta kostnadsfri tjänst
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Riksdagens skrivelse Nr 216.
ledighetsresa enligt reglementet för militärtransporter på järnväg. Riksdagen
måste finna denna bestämmelse böra tolkas så, att den avser icke
endast en utan samtliga i vederbörlig ordning beviljade tjänstledighetsresor,
och har riksdagen, som under sådant förhållande ansett sig böra
inskränka sig till detta uttalande, icke funnit anledning att i överensstämmelse
med den i ovanberörda motion nr 269 gjorda framställningen
vidtaga någon ändring i reglementets nuvarande avfattning.
Beträffande det i sistberörda motion framlagda förslaget om intagande
i krigsavlöningsreglementet av sådana bestämmelser, att den
värnpliktig tillkommande krigslön skall till honom oavkortad utbetalas,
finner riksdagen billighetsskäl tala för en sådan anordning och har förty
i det föreliggande reglementsförslaget mellan dess §§ 15 och 16 beslutat
införande av en ny paragraf, § 16, däri stadgas, att krigslön, som jämlikt
förevarande reglemente tillkommer värnpliktig, icke må för gäld
tagas i mät. I anledning härav hava §§ 16—26 i Eders Kungl. Maj:ts
förslag erhållit ändrad nummerföljd.
Vid granskning av § 19 i det föreliggande förslaget har riksdagen
funnit här varande bestämmelse kunna tolkas så, att stabskvartersbidrag
åtnjutes av i sagda § närmare omförmälda personer, oberoende därav
om de haft i paragrafen avsedda kostnader eller icke. Då detta icke
enligt riksdagens uppfattning torde vara meningen, har riksdagen funnit
lämpligt vidtaga viss ändring avseende att förebygga en sådan tolkning.
Beträffande slutligen förslaget till ändrad lydelse av vissa §§ i förordningen
angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig har i ovannämnda
motion nr 268 framhållits önskvärdheten av vissa förtydliganden
av bestämmelserna rörande portion och portionsersättning. Riksdagen,
som ansluter sig till motionärens uppfattning i frågan, har till § 3 i sagda
förslag beslutat antaga ett tillägg av innehåll att portion skall vara av
likartad beskaffenhet för samtliga portionstagare.
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen bemyndigat Eders
Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med de såsom bilagor
A och B härvid fogade förslag, utfärda reglemente för avlöning vid
armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) samt kungörelse om ändrad
lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad vid
mobilisering och i krig den 16 juli 1906, att gälla till och med utgången
av år 1917.
Stockholm den 13 juni 1916.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 216.
9
Bilaga A.
Förslag
till
Reglemente för avlöning vid armén på krigsfot
(krigsavlöningsreglemente) *).
I. Allmänna bestämmelser.
§ 1.
Reglementets tillämpning.
Detta reglemente innehåller föreskrifter rörande den avlöning, som,
vid tillämpning av de för förvaltningen vid lantförsvaret på krigsfot
gällande reglementen och eljest i vederbörlig ordning meddelade bestämmelser,
skall utgå till personal vid mobiliserat truppförband, stab,
formation, anstalt, styrelse, verk eller inrättning.
I de fall, då allmän mobilisering varder anbefalld, gäller reglementet
utan inskränkning vid samtliga mobiliserade förband, så framt icke
Kungl. Maj:t för visst sådant eller i avseende å visst stadgande finner
skäl annorlunda förordna.
Vid partiell mobilisering lämnar Kungl. Maj:t i varje fall föreskrift,
beträffande vilka delar av lantförsvaret och i vilken omfattning reglementet
skall äga tillämpning.
Avlöning enligt detta reglemente träder i stället för i fred utgående
avlöning.
§ 2-
tjuder reglementet liänförlig personal.
1. Detta reglemente äger tillämpning å nedannämnda personal, då
densamma tillhör mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. ävensom
då den företager färd för inställelse till eller hemförlovning från
krigstjänstgöring, nämligen :
*) De föreslagna lindringarna i nu gällande reglemente il ro utmärkta med kursiv stil.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. It sand. 83 hiift. (Nr 216.) 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 216.
a) militär och civilmilitär personal å aktiv stat,
b) » » » » å reservstat,
c) )) )) » » över stat,
d) » » » » i reserv,
e) i armén kvarstående officerare,
f) officerare vid väg- och vattenbyggnadskåren, som icke på grund
av anställning i reserv äro hänförliga under d) härovan,
g) f. d. militär eller civilmilitär personal, som, utan att tillhöra
arméns reserver, enligt gällande grunder för pensionering av arméns
befäl är tjänstgöringsskyldig i krigstid,
h) värnpliktiga, samt
i) personal, som, utan att på grund av värnpliktslagens föreskrifter
eller eljest vara krigstjänstskyldig, antagits såsom frivillig menig eller
anställts i särskild krigsbefattning.
Officers- och reservofficersaspiranter anses i detta reglemente likställda
med värnpliktiga.
2. Beträffande avlöning till den civila personal i statens tjänst,
som vid mobiliserat förband placeras i samma eller liknande befattning
som i fred (t. ex. personalen å generalstabens civilstat, medelst kontrakt
såsom maskinister, yrkesarbetare eller dylikt vid armén anställda personer,
auditörer, post-, telegraf- och järnvägspersonal m. fl.) skola tilllämpas
de för personalen gällande föreskrifter och de särskilda bestämmelser,
som för mobilisering äro eller varda meddelade.
§ 3.
Krigstjänstgöringstid.
1. Krigstjänstgöringstid enligt detta reglemente omfattar, i den mån
bestämmelserna i mom. 2 och 3 här nedan icke för viss personal föranleda
till annat beräkningssätt, tiden från och med första mobiliseringsdagen
för vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v. till och
med tionde dagen efter det demobilisering av detsamma tagit sin början.
2. Där personal senare än första mobiliseringsdagen inträffar å
vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort), anses krigstjänstgöringstiden
för denna personal inträda först med dagen efter inställelsen å nämnda
ort. För personal, som beordras att utan föregående inställelse på
mobiliseringsorten (utrustningsorten) för särskilt tjänsteuppdrag omedelbart
infinna sig å annan ort, räknas krigstjänstgöringstiden från och
med dagen efter ankomsten till sistnämnda ort.
Riksdagens skrivelse Nr 216.
11
3. För personal, som hemförlovas från krigstjänstgöringen tidigare
än den i mom. 1 sist omförmälda dag, upphör krigstjänstgöringstiden
med den dag, då personalen hemförlovas.
§ 4.
Avlönings- in. 11. förmåner.
1. De olika slag av avlöning och övriga kontanta ersättningar, som
utgå enligt detta reglemente, äro följande:
a) krigslön,
b) krigslönetillägg för egna tjänstehästar,
c) krigsremonteringsersättning,
d) krigsutrustningsbidrag,
e) stabskvartersbidrag, samt
f) resekostnads- och traktamentsersättning.
2. De naturaförmåner, vilka under krigstjänstgöringstid tillkomma
personal, som angives i § 2 mom. 1, äro följande:
krigsportion och krigsration enligt förordningen angående arméns
förplägnad vid mobilisering och i krig,
krigsutrustning m. m. enligt krigsmaterielreglementet,
fri sjukvård enligt förordningen angående arméns sjukvård vid
mobilisering och i krig,
fri veterinärvård in. m. för egna tjänstehästar enligt förordningen
angående arméns veterinärvård vid mobilisering och i krig,
tjänstebrevsrätt för befordran av meddelande till hemmavarande
enligt förordningen rörande postbehandling vid krig, samt
fri resa å järnväg för inställelse vid mobilisering och vid hemförlovning
samt kostnadsfri tjänstledighetsresa enligt reglementet för
militärtransporter på järnväg.
Angående kvarterförläggning och därmed förenade förmåner under
krigstjänstgöringstid lända till efterrättelse de bestämmelser, som med
ledning av gällande rekvisitionslag samt förordningar rörande inkvartering
och truppers fortskaffande meddelas.
3. Den, som i fred innehar bostad in natura och därjämte, i förekommande
fall, åtnjuter höstadens uppvärmning medelst värmeledning
eller avgiftsfri belysning med gas eller elektrisk ström, bibehåller sådan
förmån jämväl under krigstjänstgöringstid; dock med skyldighet att,
därest omständigheterna efter vederbörandes prövning skulle därtill föranleda,
frånträda densamma.
12
Riksdagens skrivelse Nr 216.
§ 5.
Frånträdande ar fredsavlöniug och pension m. m.
1. Till personal, som åtnjuter krigslön, utgå icke densamma å
stat eller eljest tillförsäkrade fredsavlöningsförmåner eller pension och
fyllnadspension från arméns pensionskassa.
Sådan personal tillkommande pension eller fyllnadspension från
arméns pensionskassa ävensom inkvarterings- och servisbidrag av stad
uppbäras för krigstjänstgöringstiden av kronan.
2. För delägare i arméns pensionskassa eller arméns nya änkeoch
pupillkassa skall anstå med inbetalning av stadgade avgifter för
den tid, varunder delägare uppbär krigslön. Beträffande erläggande
efter krigstjänstgöringstidens slut av sådana avgifter, för vilka anstånd
åtnjutits, gäller vad därom särskilt stadgas.
§ 6.
Gottgörelse rid förlust ay förmåner i fred.
1. Till personal, vilken i fredstid tilldelats bostadsförmån in natura,
men under krigstjänstgöringstid, med stöd av vad som stadgas i § 4
mom. 3, förpliktas frånträda densamma, utgår gottgörelse för genom
frånträdandet förorsakad kostnad för avflyttning och dylikt enligt de
särskilda föreskrifter, som av Kung]. Maj:t efter framställning i varje
särskilt fall varda meddelade.
2. Skulle för personal, som enligt bestämmelserna i detta reglemente
frånträder i fred utgående avlöning, dess under krigstjänstgöringstiden
utgående avlöningsförmåner understiga förstnämnda avlöning, förordnar
Kungl. Maj:t, därest omständigheterna därtill föranleda, på förslag
av vederbörande chef eller myndighet om särskild gottgörelse för
den uppkomna minskningen i avlöningen.
II. Krigslön.
§ 7-
Grunder för krigslöns utgående.
Krigslön tillkommer all i § 2 mom. 1 omnämnd personal samt
utgår efter särskilda krigslönetariffer och däri upptagna krigslöneklasser.
Riksdagens skrivelse Nr 216.
13
§ 8.
KrigslonetarifFer.
1. Krigslönens belopp är efter olika förutsättningar upptaget i bifogade
lägre krigslönetariff (Bil. I) och högre krigslönetariff (Bil. II). ^
2. Krigslön enligt den högre krigslönetariffen utgår till all personal,
redovisad vid mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. i
följande fall, nämligen:
då truppförbandet tillhör fälthären,
då detsamma, utan att tillhöra fälthären, befinner sig inom avdelad
krigsskådeplats, eller
då truppförbandet befinner sig i fästning, vilken, även om den icke
ligger inom området för avdelad krigsskådeplats, förklarats i belägringstillstånd.
3. Krigslön enligt den lägre krigslönetariffen utgår till all vid
mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. redovisad personal, då
de i mom. 2 angivna tjänstgörings- eller förläggningsförhållandena icke
äro tillämpliga i avseende å truppförbandet o. s. v.
4. Vid tillämpning av såväl den högre som den lägre krigslönetariffen
iakttages, att krigslönen till officer och underofficer eller likställd
på aktiv stat utgår med belopp enligt tariffernas Tab. A, då sådan personal
under krigstjänstgöringstiden behåller i fred tilldelad bostadsförmån
in natura, men eljest med belopp enligt tariffernas Tab. B.
§ 9.
• Krigslimeklasser.
1. De i krigslönetarifferna upptagna krigslöneklasserna äro antingen
sådana, som avses för personal, vilken är krigstjänstskyldig oberoende
av värnpliktslagens bestämmelser (1—20 krigslöneklasserna), eller sådana,
som avses för värnpliktig personal (21—29 krigslöneklasserna).
2. Till 1—20 krigslöneklasserna liänföres
dels den personal, som upptages i § 2 mom. 1 a)—g),
dels ock frivillig, under i) uti samma mom. omnämnd personal, då
densamma antingen överskridit värnpliktsåldern och genom konstituering
anställts i högre krigsbefattning än såsom menig, eller ock, där personalen
befinner sig i eller under värnpliktsåldern, med Kungl. Maj:ts
särskilda medgivande konstitueras till åtnjutande av krigslön i någon
av 1—19 klasserna.
14
Riksdagens skrivelse Nr 216.
3. Till 21—29 krigslöneklasserna hänföres personal, som upptages
i § 2 mom. 1 h), och frivillig, under i) uti samma mom. omnämnd personal,
då densamma icke, enligt vad i mom. 2 här ovan sägs, skall åtnjuta
krigslön i annan klass.
4. Utöver vad i mom. 2 och 3 stadgas, skall beträffande personalens
fördelning å de olika krigslöneklasserna iakttagas:
att personal, som upptages under § 2 mom. 1 a)—d), skall, för såvitt
densamma icke genom befordran eller konstituering för krigstjänstgöringstiden
uppflyttas till annan krigslöneklass, tillhöra den krigslöneklass,
som för envar av denna personal angives i bifogade förteckning
(Bil. III),
att den under § 2 mom. 1 e) upptagna personal skall, därest icke
genom konstituering annorlunda bestämmes, hänföras till den krigslöneklass,
som enligt förteckningen i Bil. III upptager den beställning, personalen
senast innehaft å aktiv stat, å reservstat eller i reserv,
att personal, som avses i § 2 mom. 1 f), skall hänföras till den
krigslöneklass, som enligt förteckningen i Bil. III upptager beställning
på aktiv stat i tjänstegrad, motsvarande vederbörandes grad inom vägoch
vattenbyggnadskåren, med iakttagande att, om sådan beställning
hänföres till två krigslöneklasser, personalen tillhör den lägre avlönade
klassen,
att personal, som upptages under § 2 mom. 1 g), skall hänföras
till den krigslöneklass, som vid personalens återinträde i krigstjänst genom
konstituering bestämmes, samt
att krigslöneklassen för den under § 2 mom. 1 h)—i) upptagna
personal skall vara den för meniga värnpliktiga bestämda, utom i de
fall, då personalen genom konstituering tillagts annan krigslöneklass.
§ io.
Löneterminer.
1. Krigslön åtnjutes såsom intjänt i förskott för lönetermin. Varje
månad indelas i tre löneterminer, den första från och med den 1, den
andra från och med den 11 samt den tredje från och med den 21 dagen
i månaden.
2. Från och med första krigstjänstgöringsdagen till början av första
löneterminen närmast därefter åtnjutes krigslön med belopp, beräknat
för varje dag till Vio av krigslönen för termin, och utbetalas detta belopp
tillika med krigslönen för nämnda termin.
15
Riksdagens skrivelse Nr 816.
3. Har före ingången av viss lönetermin meddelats föreskrift, att
personal, som upptagits under § 2 mom. 1 b)—i), skall hemförlovas
under löneterminen, utbetalas till sådan personal krigslön allenast för
den del av löneterminen, som motsvarar tiden till och med hemförlovningsdagen,
och beräknas krigslönen därvid för varje dag till Vin av
krigslönen för en termin.
§ 11-
Krigslöns avsättande i bank.
För personal, som äger åtnjuta krigslön enligt högre krigslönetariffen
i någon av 1—28 krigslöneklasserna, uppdelas krigslönen i två särskilda
belopp, varav det ena skall tillhandahållas i krigstjänstgöringsorten och
det andra enligt föreskrifterna i krigskassareglementet avsättas i bank
för att för löntagaren besparas eller enligt av honom lämnat uppdrag i
hemorten tillhandahållas hans anhöriga eller annat ombud.
5 12.
Krigslön vid förändrad krigslönetarilf eller krigslöneklass.
1. Vid övergång från sådan krigstiänstgöring, för vilken åtnjutes
krigslön enligt lägre krigslönetariffen, till sådan, som berättigar till
krigslön enligt högre krigslönetariffen, eller tvärtom, tillträdes den högre
eller lägre krigslönen först från och med den efter övergången närmast
infallande löneterminen.
Vad sålunda stadgats, länder jämväl till efterrättelse, då på grund
av förändrade inkvarteringsförhållanden övergång sker från krigslön
enligt Tab. A till sådan enligt Tab. B eller tvärtom inom vederbörlig
krigslönetariff.
2. För personal, som genom beslut av vederbörande myndighet
efter krigstjänstgöringstidens början genom konstituering tillägges högre
krigslöneklass än den, efter vilken krigslön förut åtnjutits, inträder förändring
i lönebelopp först med nästföljande lönetermin.
§ 13.
Förhöjning i krigslön för viss personal med årsarvoden och åldcrstillägg.
1. År i fred särskilt årsarvode till förhöjning av fasta lönen förenat
med viss till 2 eller 3 krigslöneklasserna icke hänförlig beställ
-
16
Riksdagens skrivelse Nr 216.
ning — såsom beträffande trängkårchef, fälttygmästare, styresman för
artillerifabrik, artilleristabs- eller fortifikationsstabsofficer, läkare vid
garnisonssjukhuset i Stockholm in. fl. — åtnjuter beställningens innehavare
krigslön med ett belopp, som innefattar dels det enligt vederbörlig
krigslönetariff och krigslöneklass bestämda beloppet, dels ock en
mot arvodet svarande förhöjning.
Uppflyttas beställningsinnehavaren genom konstituering till högre
krigslöneklass, varder på beslut i samband med konstitueringen beroende,
huruvida och i vad mån nyssnämnda förhöjning skall utgå.
2. Vad under mom. 1 är stadgat skall i tillämpliga delar lända
till efterrättelse i fråga om beloppet av den krigslön, som tillkommer
personal, vilken intjänat med innehavande beställning förenat ålderstillägg.
3. Den förhöjning i krigslönen, som på grund av bestämmelserna
i mom. 1—2 tillkommer däri avsedd personal, utgår för lönetermin med
belopp, uträknat enligt bifogade tabell (Bil. IV). För den, som åtnjuter
krigslön enligt högre krigslönetariffen, avsättes förhöjningen i bank
jämlikt § 11.
§ 14-
Krigslön för sjuka, tjänstlediga, tillfångatagna in. fl.
1. Krigslön bibehålies av sjuka och sårade, så länge krigstjänstgöringstiden
för dem fortfar. Beträffande personal med krigslön enligt
högre krigslönetariffen iakttages, att, därest densamma avpolleteras för
vård i hemorten, krigslönen därefter utgår allenast efter lägre krigslönetariffen,
skolande i avseende å övergången till sistnämnda tariff föreskriften
i § 12 mom. 1 lända till efterrättelse. 1 fråga om bibehållande
av krigslön för sjuka och sårade, som efter avslutad krig stjänstgöring stid
kvarligga å sjukvårdsanstalt, gäller vad därom av Kungl. Maj:t på framställning
av vederbörande chef eller myndighet kan varda föreskrivet.
2. Under all tjänstledighet, som på grund av i kommandoväg meddelade
föreskrifter beviljas personal, berättigad till krigslön, bibehålies,
därest icke Kungl. Maj:t beträffande viss tjänstledighet annorlunda förordnar,
den för personalen bestämda krigslön. Den tid, då till landstormen
hörande värnpliktig ingår i avlösning, som befriats från tjänstgöring,
räknas icke såsom tjänstledighet, utan anses personalen under
sådan tid såsom från krigstjänstgöringen hemförlovad.
3. "V arder till krigslön berättigad tagen i häkte eller ålagd arreststraff,
bibehålies krigslönen oavkortad under häktnings- eller strafftiden.
Riksdagens skrivelse Nr 216.
17
Den, som undergår fängelsestraff, åtnjuter av den under strafftiden förfallande
krigslön allenast ett belopp, motsvarande det, som enligt den
högre krigslönetariffen skall för personal i löntagarens krigslöneklass
avsättas i bank. Den, som undergår straffarbete, äger icke åtnjuta
under strafftiden till betalning förfallen krigslön.
4. Den, som tillfångatages, äger av sin under fångenskapen till
betalning förfallna krigslön åtnjuta allenast ett belopp, motsvarande det,
som enligt högre krigslönetariffen skall för personal i löntagarens krigslöneklass
avsättas i bank. Beloppet tillhandahålles löntagaren genom
vederbörlig insättning i bank.
5. Utan känd anledning frånvarande är icke berättigad till krigslön,
som under frånvaron förfaller till betalning. Vid återinträde i
tjänstgöring återvinnes dock rätt till hel eller jämlikt bestämmelserna i
denna § reducerad krigslön för sådan termin eller del därav, för vilken
visas förfall, som vederbörande chef godkänner.
§ 16-
Avdrag & krigslön vid ersättningsskyldighet till kronan.
Genom avdrag å krigslönen äger statsverket uttaga ersättning för
sådana förluster, för vilka personal på grund av felaktigt förhållande i
tjänsten eller av annan orsak i vederbörlig ordning förklarats ersättningsskyldig.
§ 1«-
Krigslöns undantagande från utmätning.
Krigslön, som enligt detta reglemente tillkommer värnpliktig, må ej för
gäld tagas i mät.
III. Ersättning för tjänstehästar, för krigsutrustning in. ni.
§ U.
Krigslönetillägg för egna tjänstehästar.
1. Officer eller likställd, som i fred innehar beställning, för vilken
lönetillägg för egen tjänstehäst finnes å stat uppfört, åtnjuter för varje
befintlig dylik tjänstehäst krigslönetillägg med 15 kronor för lönetermin.
2. Beträffande åtnjutande av krigslönetillägg skola de rörande
krigslön i sådant hänseende i § 10 meddelade föreskrifter äga motsvarande
tillämpning. Krigslönetillägg utgår vid det truppförband, där
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 11 sand. 83 höft. (Nr 216.) 3
18
Riksdagens skrivelse Nr 216.
hästen redovisas, och utbetalas i krigs tjänstgöringsorten. Utgår krigslönen
för den till nyssnämnda ersättning berättigade vid annat truppförband,
avsättes dock ersättningen för vederbörandes räkning i bank.
3. Personal, som tagits till fånga, bibehåller under tiden för fångenskapen
krigslönetillägg, och avsättes detsamma i bank för vederbörandes
räkning.
4. Har till krigslönetillägg berättigad personal varit tillika med
tjänstehäst utan känd anledning frånvarande och återinträder personalen
med tjänstehästen i tjänstgöring, må för lönetermin, för vilken sådan
personal jämlikt § 14 mom. 5 återvinner rätt till krigslön, utgå jämväl
krigslönetillägg.
§ 18-
Kriggreiiionteringsersättning.
1. Därest under krigstjänstgöring vid truppförband, stab, formation
o. s. v.., vars förläggnings- eller tjänstgöringsförhållanden äro av
den beskaffenhet, som omförmäles i § 8 mom. 2, tjänstehäst utan ägarens
förvållande gått förlorad eller blivit otjänstbar, överlämnas till
ägaren, efter föregången av förbandets chef anordnad undersökning, med
full äganderätt en kronan tillhörig häst Åtager sig hästägaren att själv
omedelbart fylla den uppkomna hästvakansen med häst, som av nämnda
chef godkännes, äger lian för dess anskaffande uppbära kontant krigsremonteringsersättning
med belopp, som av Kungl. Maj:t fastställes med
hänsyn till gängse pris.
2. Hästägares rätt till förlorad eller otjänstbar häst, som blivit
ersatt, övergår till kronan; dock att förlorad häst, som tillrättakommit,
må av ägaren återtagas mot överlämnande till kronan av mottaget
vederlag.
§ 19.
Krigsutrustningsbidrag’.
1. Krigsutrustningsbidrag avser att utgöra bidrag till fullständigande
vid mobilisering av egen personlig krigsutrustning ävensom till
krigsutrustningspersedlarnas underhåll och ersättande i mån av förslitning.
2. Krigsutrustningsbidrag åtnjutes av sådan i § 2 mom. 1 a)—f)
upptagen personal av officers eller underofficers tjänsteställning, som
redan före mobiliseringen varit skyldig att hålla sig med uniform. Bidraget
utgår vid krigstjänstgöringstidens början med 200 kronor för
officer och likställd samt med 100 kronor för underofficer och likställd
19
Riksdagens skrivelse Nr 216.
samt utbetalas samtidigt med krigslönen för första löneterminen, överflyttas
löntagare för krigstjänstgöring från ett truppförband till ett annat
eller inträder tillfälligt avbrott i krigstjänstgöringen, medför överflyttningen
eller avbrottet icke rätt för löntagare att ånyo uppbära krigsutrustningsbidrag.
3. Därest krigstjänstgöringen för i mom. 2 nämnd personal utan
avbrott fortgår över 3 månader eller, då avbrott ägt rum, sammanlagt
får en motsvarande utsträckning, kan personalen, då förhållandena därtill
giva anledning, i enlighet med av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter,
komma i åtnjutande av förnyat krigsutrustningsbidrag med högst
hälften av det belopp, som vid krigstjänstgöringstidens början utbekommits.
Sådant förnyat bidrag kan sedermera tillerkännas berörda personal
efter varje ytterligare period av 3 månader.
4. Underofficer eller likställd, vilken, efter att såsom sådan hava
uppburit krigsutrustningsbidrag enligt mom. 2, under krigstjänstgöringstid
uppflyttas till officers krigslöneklass, utbekommer skillnaden mellan
underofficers och officers enligt samma mom. utgående krigsutrustningsbidrag
vid den efter uppflyttningen närmast följande utbetalningen av
krigslön.
§ 20.
Stab sk varter sbidrag.
Stabskvartersbidrag avser att vara en ersättning åt högre befälhavare
för bestridande av sådana till egentliga krigskostnader icke hänförliga
utgifter, som äro av beskaffenhet att icke kunna i vanlig ordning
redovisas, t. ex. kostnader för underhåll åt personal, som tillfälligtvis
måste tilldelas förplägnad i vederbörandes kvarter, representationskostnader
o. dyl.
Stabskvartersbidrag må tillkomma högste befälhavaren för fälthären,
arméchef, chef för självständig häravdelning, generalstabschef i högkvarteret,
arméfördelningschef, kavallerifördelningschef, chef för självständig
brigad, etappchef samt likställda chefer och utgå för tid samt med belopp,
som Kungl. Maj:t för varje särskild befattningsinnehavare bestämmer.
IV. Resekostnads- och traktamentsersättning in. in.
§ 21.
Resekostnadsersättnings beräknande.
1. Resekostnadsersättning enligt detta reglemente omfattar gottgörelse
för nödigt transportmedel för egen person, för betjänt åt per
-
20
Riksdagens skrivelse Nr 216.
sonal, som enligt i fred gällande resereglemente äger medföra sådan,
för hästskötare samt för egna tjänstehästar och medförda utrustningseffekter.
2. Kommer vid färd eller resa något av de i resereglementet angivna
fortskafiningsmedel till användning, skola vid bedömande av vad
som är att anse såsom nödigt transportmedel resereglementets bestämmelser
tjäna till ledning, med särskilt iakttagande att någon gottgörelse
för biljett å järnväg ej utgår till den, som vid inställelse till eller hemförlovning
från krigstjänstgöring icke begagnat sig av fri resa å järnväg,
oaktat sådan enligt bestämmelserna i reglementet för militärtransporter
å järnväg stått till buds.
3. Resekostnadsersättning utgår med de verkliga utgifternas belopp
enligt såvitt möjligt verifierad och, vad beträffar under krigstjänstgöringstid
anbefalld färd eller resa, av vederbörande chef godkänd räkning.
§ 22.
Traktamentsersättnings belopp.
Traktamentsersättning beräknas, då sådan enligt detta reglemente utgår,
för varje från midnatt räknat kalenderdygn, som för förrättninghelt
eller delvis användes.
För officer, underofficer och likställd utgår sådan ersättning såsom
lägre eller högre krigstraktamente med belopp, som för personal i de
olika krigslöneklasserna upptages i bifogade traktamentstariff (Bil. V).
För manskap och därmed likställda utgår ersättningen i varje fall
med belopp av 1 krona 50 öre för dygn; dock att till den, som icke
genom kronans försorg beredes inkvartering, dessutom utgår nattkvartersersättning
med 1 krona 50 öre för varje erforderligt nattkvarter.
§ 23.
Ersättningar för inställelse till och hemförlovning från krigstjänstgöring.
1. Vid armén tjänstgörande personal äger för inställelse till krigstjänstgöring
åtnjuta resekostnadsersättning enligt § 20 för färd från
fredstjänstgöringsorten till vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort)
eller, där inställelsen skall ske å annan ort, till den sålunda bestämda
orten.
Till krigstjänstgöring särskilt inkallad personal åtnjuter på angivna
sätt bestämd resekostnadsersättning för färd från hemvistet i kyrkobokföringsorten
till mobiliseringsorten (utrustningsorten); dock att da våglängden
understiger 10 kilometer, ersättning icke utgår för färd med annat
Riksdagens skrivelse Nr 216.
21
fortskaffningsmedel än järnväg eller ångfartyg. Styrker inkallad, att han
vid färdens anträdande uppehållit sig å annan ort än kyrkobokföringsorten,
äger lian, med nyss angivna inskränkning, utbekomma ersättning
för färd från dåvarande vistelseorten inom riket eller, vid vistelse utom
riket, från den plats inom riket, å vilken han vid färden först inträffar.
2. Vid avslutande av eller hemförlovning från krigstjänstgöring
utgår resekostnadsersättning enligt § 20 till den personal, som skall
kvarstå i tjänstgöring vid armén, för färd från den ort, där krigstjänstgöringen
upphör, till fredstjänstgöringsorten, och till övrig personal för
färd från förstnämnda ort till hemvistet i kyrkobokföringsorten.
3. För färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt till
resekostnadsersättning, utgår därjämte till officerare, underofficerare och
likställda bland den under § 2 mom. 1 a)—g) upptagna personal högre
krigstraktamente, då färden sker såsom enskild resa, men allenast lägre
krigstraktamente, då färden sker i trupp.
4. Företages färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt
till resekostnadsersättning, såsom enskild resa, åtnjuter manskap bland
den under § 2 mom. 1 a) och d) upptagna personal ävensom all under
h) och i) i samma mom. hänförlig personal traktaments- och i förekommande
fall nattkvartersersättning enligt § 21. För dylik färd, vare sig
den företages såsom enskild resa eller i trupp, utgår dessutom till den
under § 2 mom. 1 h) och i) upptagna personal särskild färdavlöning
med 50 öre för dag, dock icke för dag, då krigslön utgår.
§ 24.
Resekostnads- och traktaments er sättning till personal med högre krigslön.
1. Personal, vilken uppbär krigslön enligt högre krigslönetariffen,
äger att för tjänsteresa, som icke är hänförlig till färd i trupp, åtnjuta
resekostnadsersättning enligt § 20 ävensom, vad beträffar officer, underofficer
och likställd, lägre krigstraktamente eller, vad beträffar manskap
och därmed likställda, traktaments- och i förekommande fall nattkvartersersättning
enligt § 21. Återvänder personalen inom 10 timmar till den
ort, varifrån tjänsteresan anträtts, utgår dock icke krigstraktamente eller
därmed jämnställd ersättning.
2. Har någon av den i mom. 1 nämnda personal att verkställa till
tjänstgöring i trupp ej hänförlig tjänsteförrättning å annan ort än den,
där vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v. befinner sig, eller
där han bär sin vanliga krigstjänstgöring, åtnjuter han för sådan tjänstgöring
krigstraktamente eller därmed jämnstälid ersättning icke i annan
22 Riksdagens skrivelse Nr 216.
män än som jämlikt mom. 1 tillkommer honom för resa till eller från
tj änstgörings orten.
3. Vid färd i och tjänstgöring med trupp utgår för i mom. 1
nämnd personal i intet fall särskild ersättning.
§ 25.
Resekostnads- och traktamentsersättning till personal med lägre krigslön.
1. Personal, vilken uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen,
äger att för tjänsteresa, som icke är hänförlig till färd i trupp, åtnjuta
resekostnadsersättning enligt § 20 ävensom med det undantag, varom i
inom. 4 sägs, vad beträffar officer, underofficer och likställd, högre krigstraktamente
eller, vad beträffar manskap och därmed likställda, traktaments-
och i förekommande fall nattkvartersersättning enligt § 21.
2. Har officer, underofficer eller likställd på aktiv stat, vilken uppbär
krigslön enligt lägre krigslönetariffen, sin tjänstgöring förlagd till
annan ort än den, där han har sin förläggningsort i fredstid, åtnjuter
han för sådan tjänstgöring lägre krigstraktamente; dock att dylik ersättning
icke utgår, då nämnda personal för tjänstgöring med eller färd i
trupp har att avlägsna sig från sin fredsförläggningsort allenast för
kortare tid än två dygn.
3. Har löntagare, vilken uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen
och icke redan på grund av mom. 2 äger åtnjuta krigstraktamente,
att verkställa till tjänstgöring i trupp icke hänförlig tjänsteförrättning
å . annan ort än den, där vederbörligt truppförband, stab, formation
o. s. v. befinner sig, eller där löntagaren har sin vanliga krigstjänstgöring,
utgår, med det undantag, varom i mom. 4 sägs, för sådan förrättning
till officer, underofficer och likställd lägre krigstraktamente
samt till manskap och därmed likställda traktamentsersättning och i
förekommande fall nattkvartersersättning enligt § 21.
4. Krigstraktamente eller därmed jämnställd ersättning enligt mom.
1 eller mom. 3 utgår icke i de fall, då personal efter verkställd tjänsteresa
och tjänsteför rättning inom 10 timmar återvänder till den ort, varifrån
tjänsteresan an trätts.
5. Vid färd i och tjänstgöring med trupp utgår för personal, som
uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen och icke på grund av
mom. 2 äger åtnjuta krigstraktamente, i intet fall särskild ersättning.
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Riksdagens skrivelse Nr 216.
Bil. I.
Lägre krigslönetariff.
.
il. Personal, krigstjänstskyldig'' oberoende
ar rärnpliktslagens bestämmelser.
Officerare.
J Generalsperson..........................................
Överste ................................................
Överstelöjtnant..........................................
Major......................................................
Kapten 1. klass .......................................
| Kapten 2. klass .......................................
Löjtnant 1. klass.......................................
J Löjtnant 2. klass.......................................
Underlöjtnant (fänrik).............................
Underofficerare.
Fanjunkare...............................................
j Sergeant 1. klass.......................................
I Sergeant 2. klass.......................................
Manskap.
Furir 1. klass ..........................................
Furir 2. klass ..........................................
Korpral .................................................
Krigslöneklasser.
Tab. A.
Krigslön för
termin till
sådan officers- och under- oflicersper- sonal, som
bibehåller i
fred tilldelad
bostads- förmån in
natura.
Kronor.
Tab. B.
Krigslön för
termin till
övrig (i Tab.A
icke upptagen)
personal.
Kronor.
1. krigslöneklasson
300
_
335
—
2.
260
—
*) 290
—
3. »
245
—
275
—
4.
230
—
a)265
—
5.
9) 180
—
205
—
6. »
165
—
190
—
7.
140
—
150
—
8. »
4)110
—
125
—
9.
75
—
CO
o»
—
10.
65
—
75
—
11. a
65
—
75
—
12. krigslöneklassen
65
_
75
—
13.
55
—
60
—
14.
50
—
55
—
15. krigslöneklassen
_
_
6)22
_
16. »
—
—
15
50
17.
—
—
12
50
*) För generalfältläkare
а) För överfältläkare
8) För chefen för krigsskolan
4) För tyg- eller fabriksingenjör
б) För fältläkarstipondiat på aktiv stat
6) För förrådsvaktmiistaro
skall krigslönen utgöra 310 kronor.
» » » 230 »
» » » 195 »
» » » 130 »>
» ii » 105 »
» » a 32 » 50 öre.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 216. 23
V. Åtgärder vid övergång till krigsfot och återgång till fredsfot.
§ 26-
Avräkning mellan freds- och krigsavlöning.
1. I fred intjänta avlöningsförmåner från fjärde huvudtiteln förfalla
^Utbetalning dagen före krigstjänstgöringstidens inträde.
2. Har personal, å vilken detta reglemente äger tillämpning, vid krigstjänstgöringstidens
början redan för löpande månad uppburit lön på aktiv
stat eller reservstat jämte andra i förskott utgående kontanta förmåner eller
ock pension och fyllnadspension från arméns pensionskassa, ifrågakommer
under krigstjänstgöringstiden icke någon återbetalning av nämnda fredsavlönings-
eller pensionsförmåner, i den mån desamma belöpa sig på den
del av sagda månad, för vilken åtnjutits krigslön eller annan efter samma
grunder som krigslön utgående ersättning enligt detta reglemente.
Återinträder personalen efter krigstjänstgöringstidens slut i beställning
på aktiv stat eller reservstat eller tillträder densamma ånyo pension,
skall emellertid sådan återbetalning ske genom avdrag från fredsavlönings-
eller pensionsförmånerna vid löne- och pensionsutbetalningarna
under närmaste kvartal.
Omförmälda avdrag beräknas efter det antal dagar av första krigstjänstgöringsmånaden,
som återstod, då krigslön och annan ersättning
enligt detta reglemente tillträddes, och utgår med ett belopp för dag,
som motsvarar ‘/so av summan av de i förskott uppburna fredsavlöningseller
pensionsförmånerna för månaden.
Har löntagare avlidit, skall återbetalning, varom i detta mom. sägs,
icke ifrågakomma.
3. Efter krigstjänstgöringstidens utgång äger personal, som frånträder
avlöningsförmåner enligt detta reglemente och tillträder lön på
aktiv stat eller reservstat under fjärde huvudtiteln, att från och med
dagen efter det nämnda frånträdande skett uppbära sina i förskott utgående
kontanta fredsavlöningsförmåner efter i mom. 2 angiven beräkning
för återstående del av löpande månad.
VI. Avlöning åt krigsfångar från fientlig armé.
§ 27.
Förskjutande av avlöning.
Fientlig armé tillhörande officer eller likställd från land, med vilket
överenskommelse träffats om ersättning för förskjuten avlöning åt krigsfångar,
åtnjuter under fångenskapen avlöning för lönetermin med belopp,
som motsvarar den del av krigslönen enligt högre krigslönetariffen, vilken
enligt § 11 personal i jämförlig krigslöneklass äger uppbära i krigstj
änstgöringsorten.
Iiiksdagens skrivelse Nr 216.
25
Krigslöneklasser.
Tah. A.
Krigslön för
termin till
sådan officers- ocli under- officersper- sonal, som
bibehåller i
fred tilldelad
bostads- förmån in
natura.
Talj. B.
Krigslön för
termin till
övrig (i Tab.A
icke upptagen)
personal.
Kronor.
Kronor.
Vice korpral .............................................
18. kriglöneklassen
10
_
Menig bestallningsman ..............................
19.
—
—
8
10
Menig volontär..........................................
20.
—
—
7
10
II. Värnpliktig personal.
Officerare.
Konstituerad kapten ..................................
21. krigslöneklassen
—
—
40
—
i Konstituerad löjtnant.................................
22.
—
—
30
—
Konstituerad underlöjtnant (fänrik)...............
23.
—
—
25
—
Underofficerare.
Konstituerad fanjunkare..............................
24. krigslöneklassen
—
—
20
—
Konstituerad sergeant.................................
25.
—
—
15
—
Manskap.
J Konstituerad furir ....................................
26. krigslöneklassen
—
—
12
50
| Konstituerad korpral .................................
27. »
—
—
10
—
j Konstituerad vice korpral ..........................
28.
—
—
7
50
• Menig värnpliktig ...................................
29.
—
-
5
_
Anm. Angående förhöjning i krigslönen för innehavare av beställning, med vilken är förenat särskilt
årsarvode, ävensom för personal, berättigad till ålderstillägg, är stadgat i krigsavlöningsreglementet § 13.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. It samt. 86 käft. (Nr 216.)
4
26
Riksdagens skrivelse Nr 216.
Högre krigslönetariff.
Bil. IT.
Krigslöneklasser.
Tab. A.
Krigslön för termin till sådan
officers- ocli underofficerspersonal,
j som bibehåller i fred tilldelad
bostadsförmån in natura
I. Personal, krigstjänst- skyldig oberoende av
viirnpliktslagens be- stämmelser.
att uppbä- ras i krigs- tjänstgö- ringsorteu.
Kronor.
att av- sättas i
bank.
Kronor.
Summa.
Kronor.
att uppbä- ras i krigs- tjänstgö- ringsorten.
Kronor.
att av- sättas i
bank.
Kronor.
Summa.
Kronor.
Officerare.
Generalperson.............j
1.
krigslöneklassen
ISO
—
235
—
385
—
150
—
270
—
420
—
2.
»
140
—
205
_
345
—
140
—
>) 235
—
‘) 375
—
överste ......................|
3.
»
120
—
190
-
310
—
120
—
220
—
340
—
4.
»
120
—
175
—
295
—
120
—
2) 210
—
*) 330
—
Överstelöjtnant...............
5.
»
100
—
s) 135
—
s) 235
—
100
—
160
—
260
—
Major...........................
G.
»
90
—
120
—
210
—
90
—
145
—
235
—
Kapten 1. klass ............
7.
»
60
—
115
—
175
—
60
—
125
—
185
—
Kapten 2. klass ............
8.
»
GO
—
4) 85
—
4) 145
—
60
—
100
—
160
—
Löjtnant 1. klass............
9.
»
40
—
60
—
100
—
40
—
*) 70
-
6)110
—
Löjtnant 2. klass...........
10.
»
40
—
50
-
90
—
40
-
60
—
100
—
Underlöjtnant (fänrik)......
11.
»
40
-
45
—
85
—
40
—
55
—
95
—
Underofficerare.
Fanjunkare ..................
12.
krigslöneklassen
30
—
55
—
85
—
30
—
65
—
95
Sergeant 1. klass............
13.
»
20
—
50
_
70
—
20
—
55
—
75
Sergeant 2. klass............
14.
»
20
—
45
—
65
—
20
—
50
—
70
Manskap.
Furir 1. klass i..............
15.
krigslöneklassen
—
—
—
—
—
-
10
—
6) 12
—
6) 22
—
Furir 2. klass ...............
16.
»
—
—
—
—
—
—
10
—
5
50
15
50
Korpral ........................
17.
»
—
—
—
-
—
—
8
—
4
50
12
so
Tab. B.
Krigslön för termin till övrig
(i Tab. A icke upptagen)
personal
*) För generalfältläkare
2) För överfältläkare »
•) För chefen lör krigsskolan »
4) För tyg- och fabriksingenjör »
6) För fältläkarstipendiat på aktiv stat »
8! För förr åds vakt in ii stare »
skall krigslönen utgöra 395 kronor, varav avsättas i bank 255 kronor.
295
250
160
130 . «
32 kr. 50 öre,
175
150
100
90
22
50 öre.
Riksdagens skrivelse Nr 216.
27
Krigslöneldasser.
Tab A.
Krigslön för termin till sådan
offi cers- och underofficerspersonal,
som bibehåller i fred tilldelad
bostadsförmån in natura
Tab. B.
Krigslön för termin till övrig
(i Tab. A icke upptagen)
personal
att uppbä- ras i krigs- tjänstgö- ringsorten.
Kronor.
att av- sättas i
bank.
Kronor.
Summa.
1 Kronor.
att uppbä- ras i krigs- män stgö- rings orten.
Kronor.
att av- sättas i
bank.
Kronor.
Summa.
Kronor.
Vicekorpral ..................
18.
krigslöneklassen
6
4
_
10 -
j Menig beställningsman ...
19.
”
—
—
—
—
—
—
5
—
3
10
8 10
Menig volontär...............
20.
—
—
—
—
—
5
—
2
10
7 10
II. Värnpliktig per-
sonat.
Officerare.
Konstituerad kapten ......
21.
krigslöneklassen
—
—
—
—
—
—
60
—
20
—
SO —
Konstituerad löjtnant......
22.
—
—
—
—
—
—
40
—
20
—
00 —
j Konstituerad underlöjtnant
(fänrik) .....................
23.
»
—
—
—
—
—
—
40
—
15
—
55 —
Underofficerare.
Konstituerad fanjunkare...
24.
krigslöneklassen
—
—
—
—
—
—
30
—
15
45 -
Konstituerad sergeant......
25.
»
—
—
—
—
—
—
20
—
15
-
35 —j
Manskap.
Konstituerad furir .........
26.
krigslöneklassen
—
—
—
—
—
—
10
—
2
50
12 50
Konstituerad korpral
27.
»
—
—
—■
—
—
—
8
—
2
10 —
Konstituerad vice korpral
28.
—
—
—
—
—
6
—
1
50,
7 50
Menig värnpliktig ..........
29.
)»
—
—
—
-
5
—
—
—
5 1—1
Anm. Angående förhöjning i krigslöncn för innehavare av beställning, med vilken iir förenat särskilt Årsarvode, ävensom
för personal, berättigad till alderstillägg, är stadgat i krigsavlöningsreglcmcntct § 13.
28
Riksdagens skrivelse Nr 216-
Bil IIL
Förteckning,
Grisande till Tilta krigslöneklasser den vid armén i fred anställda personalen
å aktiv stat, ä reservstat, över stat eller i reserv är att hänföra (i de fall
då samma personal icke genom konstituering uppflyttas till
annan krigslöneklass).
1 krigslöneklassen.
Arméfördelningschef; chefen för generalstaben; gener alfälttygmäst aren;
chefen för fortifikationen; generalintendenten; inspektören för infanteriet;
inspektören för militärläroverken; generalsperson å reservstat, över stat
eller i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av den lön, som
medföljer förenämnda beställningar.
2 krigslöneklassen.
Kommendanten i Boden; militärbefälhavaren å Gottland; inspektören
för kavalleriet; anuan generalsperson, som icke innehar eller innehaft
den lön, som medföljer arméfördelningschefs eller likställd beställning;
generalfältläkare.
3 krigslöneklassen.
Överste, förordnad såsom brigadchef. ’)
4 krigslöneklassen.
överste och regementschef, icke förordnad såsom brigadchef;1) annan
överste som icke erhållit denna grad endast »i armén»;1) överfältläkare.
5 krigslöneklassen.
Chefen för krigshögskolan; chefen för krigsskolan; fälttygmästare^
överstelöjtnant och trängkårcbef; annan överstelöjtnant, som icke erhållit
denna grad endast »i armén»; fältläkare.
*) Den, som innehar överstebeställning å aktiv stat eller reservstat och tilldelats generalmajors
grad, hänföres till 2 krigslöneklassen.
29
Riksdagens skrivelse Nr 216.
6 krigslöneklassen.
Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan; chefen för ridskolan;
chefen för infanteriskjutskolan; chefen för artilleristaben; major och trängkårclief;
annan major, som icke erhållit denna grad endast »i armén»;
tygmästare av 1. kiassen; regementsläkare; fältveterinär.
7 krigslöneklassen.
Kapten (ryttmästare) av 1. klassen; kapten (ryttmästare) å reservstat,
över stat eller i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande
av kaptens av 1. klassen lön; styresman vid artilleriets fabriker och
tygstater; tygmästare av 2. klassen; bataljonsläkare med kaptens av 1.
klassen lön; bataljonsläkare å reservstat eller i reserv, som förut å aktiv
stat varit i åtnjutande av kaptens av 1. klassen lön.
8 krigslöneklassen.
Kapten (ryttmästare) av 2. klassen; annan kapten (ryttmästare), som
icke innehar eller innehaft kaptens av 1. klassen lön och icke erhållit
sin grad endast »i armén»; garnisonspastor; regementspastor; bataljonsläkare
med kaptens tjänsteställning, vilken icke innehar eller innehaft
kaptens av 1. klassen lön; extra bataljonsläkare; regementsveterinär; tygeller
fabriksingenjör.
9 krigslöneklassen.
Löjtnant av 1. klassen; löjtnant å reservstat, över stat eller i reserv,
som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av löjtnants av 1. klassen lön;
bataljonsläkare i reserv med löjtnants tjänsteställning; fältläkarstipendiat;
bataljonsveterinär med löjtnants av 1. klassen lön; bataljonsveterinär i
reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av löjtnants av 1. klassen
lön; tyg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen; öververkmästare; fortifikationskassör;
departementsskrivare.
10 krigslöneklassen.
Löjtnant av 2. klassen; annan löjtnant, som icke innehar eller innehaft
löjtnants av 1. klassen lön och icke erhållit sin grad endast »i
armén»; bataljonsveterinär, som icke innehar eller innehaft löjtnants av
1. klassen lön; fältveterinärstipendiat med löjtnants tjänsteställning;
30
Riksdagens skrivelse Nr 216.
11 krigslöneklassen.
Underlöjtnant (fänrik), som icke erhållit denna grad endast »i armén»;
fältveterinärstipendiat med underlöjtnants tjänsteställning.
12 krigslöneklassen.
Fanjunkare (styckjunkare, förvaltare vid intendenturkåren); tygförvaltare
av 2. klassen; tygunderofficer; besiktningsrustmästare; tygverkmästare;
verkmästare av 1. klassen vid artilleriets fabriker och tygstater.
13 krigslöneklassen.
Sergeant av 1. klassen; sergeant å reservstat, över stat eller i
reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av sergeants av
1. klassen lön; gevärshantverkare; tyghantverkare; hantverkare vid
trängen; verkmästare av 2. klassen vid artilleriets fabriker och tygstater;
tyg- eller fabriksskrivare; fortmaskinister.
14 krigslöneklassen.
Sergeant av 2. klassen; annan sergeant, som icke innehar eller
innehaft sergeants av 1. klassen lön; radiotelegrafist.
15 krigslöneklassen.
Furir av 1. klassen; furir i reserv, som förut å aktiv stat varit i
åtnjutande av furirs av 1. klassen lön; förrådsvaktmästare.
16 krigslöneklassen.
Furir av 2. klassen; furir i reserv, som icke förut å aktiv stat varit
i åtnjutande av furirs av 1 klassen lön.
17 krigslöneklassen.
Korpral (konstapel); korpral (konstapel) i reserv.
Riksdagens skrivelse Nr 216.
31
18 krigslöneklassen.
Vice korpral; vice korpral i reserv.
19 krigslöneklassen.
Menig beställningsman.
20 krigslöneklassen.
Menig- volontär.
Anm. Den, som innehar beställning över stat i regemente eller lcår av högre tjänstegrad
(tjänsteklass) än den, för vilken lön på stat uppbäres, hänföres till den mot den högre beställningen
svarande krigslöneklassen. Därest den högre tjänstegraden (tjänsteklassen) motsvaras av
två krigslöneklasser, hänföres han till den lägre avlönade av dessa klasser.
32
Riksdagens skrivelse Nr 216.
Bil. IV.
Tabell
till ledning för uträkningen av de belopp, med vilka förböjning i krigslön
till vissa innehavare av årsarvoden och ålderstillägg utgår enligt bestämmelserna
i krigsavlöningsreglementet § 13.
Förhöjning i krigslön utgår för lönetermin med Voo-.del av arvodets eller ålderstilläggets årsbelopp,
avrundat uppåt till närmaste hela tiotal ören och utgör alltså förhöjningen exempelvis för:
årsbelopp av 2,400 kronor
» » 2,000 »
» » 1,500 »
» » 1,200 »
» » 1,000 »
» »i 900 »
i» >i 800 »
.. .. 700
i> i> 600 u
i> » 500 >i
ii ii 400 >i
»i >i 300 >»
» i> 200 »
66: 70 kronor
55:60 »
41:70 »
38: 40 »
27: so »
25: — »
22: 30 11
19: so 11
16: 70 »
13: 90 »
11: so »
8:4o »
5: 60 11
Riksdagens skrivelse Nr 216.
33
Bil. V.
Traktamentstariff,
utvisande med vilka belopp lägre och högre Jcrigstraktmnente skall utgå
till personal i olika krigslöneklasser.
Lägre
Högre
krigstrakta-
krigstrakta-
mente.
mente
Personal:
Kronor.
Kronor.
tillhörande 1. och 2. krigslöneklasserna
8
—
15
—
» 3. » 4. »
7
—
13
—
» 5. krigslöneklassen........................................
6
—
11
—
» 6. »
5
—
10
—
» 7., 8. och 21. krigslöneklasserna ...
4
—
8
—
» 9., 10., 11., 22. och 23. krigslöneklasserna. ,
3
—
7
—
» 12. och 24. krigslöneklasserna ..........................................
2
50
6
—
» 13., 14. och 25. »
2
—
5
—
Bihang till riksdagens protokoll 1616. 14 sand. 83 litljt. (AV 216.)
34
Riksdagens skrivelse Nr 216.
Bilaga B.
Förslag
till
ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns
förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906.
§ i
1.
Envar, som, efter det order om allmän mobilisering utfärdats,
åtnjuter krigslön, äger rätt att från och med den dag, då tjänstgöringen
tager sin början, för varje dag bekomma en tillagad portion.
Skulle endast en dei av krigsmakten ställas på krigsfot, tillkommer
portion enligt denna förordning allenast dem, vilka under tjänstgöring
vid denna del åtnjuta krigslön.
2. Under tjänstledighet och permission upphör all rätt till förplägnad.
3. Krigsfångar åtnjuta portion i enlighet med bestämmelserna för
arméns manskap.
4. Civil personal vid mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v.,
som icke åtnjuter krigslön (t. ex. auditörer, post-, telegraf- och järnvägspersonal
m. fl.), äger att mot ersättning utfå portion. Ersättningens
belopp bestämmes av vederbörlig central krigsförvaltningsmyndighet.
§ 3.
1. Portion utbekommes vid det truppförband, stab, formation o. s. v.,
där den till portion berättigade är ständigt eller tillfälligt tjänstgörande,
och skall vara av likartad beskaffenhet för samtliga portionstagare. Kan
vid stab, formation o. s. v. portion icke lämpligen tillhandahållas på
sätt i § 2 förutsättes, hänvisas personalen vid densamma för erhållande
härav till annat förband eller anordnas eljest förplägnaden genom vederbörlig
krigsförvaltningsmyndighet på för kronan billigaste sätt. Vad sålunda
stadgats gäller jämväl beträffande personal, som av tjänsteförrättning
förhindras att vid eget truppförband utbekomma sin förplägnad.
2. Avdelning eller enskild person, som blivit skild från sitt förband
och icke inom närmaste tiden kan återvända till detsamma, må,
där så kan ske, erhålla förplägnad från annat förband.
35
Riksdagens skrivelse Nr 216.
3. Sjuk eller sårad, som avpolletterats till eller eljest upptagits av
sjukvårdsformation eller intagits å sjukvårdsanstalt, förplägas vid densamma.
§ 4.
1. För den, vilken icke begagnar sig av förplägnad, som enligt
bestämmelserna i § 3 blivit för honom anordnad, utgår icke någon ersättning
för portion.
2. Den, som råkat i krigsfångenskap eller avvikit från sitt truppförband,
äger icke heller rätt till ersättning för portion under tiden för
uteblivandet.
3. Har personal, som avses i § 3 mom. 2, .nödgats på egen bekostnad
förskaffa sig förplägnad, kan dock enligt vederbörlig krigsförvaltningsmyndighets
bestämmande ersättning utbetalas för vad personalen
sålunda oundgängligen utgivit.
4. Angående rätt för landstormsman att utfå ersättning för föda,
varmed han måst förse sig vid inkallandet, är stadgat i värnpliktslagen.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.