Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot

1916-06-13 · 35 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 31 av 35 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:216, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. May.ts proposition angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

1

Nr 216.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1916.

Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

May.ts proposition angående reglemente för avlöning vid

armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) jämte två

i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 136.)

Till Konungen.

I en den 31 mars 1916 till riksdagen avlåten proposition, nr 125,

liar Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med de såsom bilagor A och B vid statsrådsprotokollet

fogade förslag, utfärda reglemente för avlöning vid armén på krigsfot

(krigsavlöningsreglemente) samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1,

3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad vid mobilisering

och i krig den 16 juli 1906.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels en

inom riksdagens andra kammare väckt motion, nr 269, däri, under hänvisning

till den motivering, som anförts i motionen nr 270 i samma

kammare i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 126 angående

förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner m. m.

vid marinen på krigsfot, hemställts, att riksdagen måtte besluta

a) att nu föreliggande krigsavlöningsreglemente för armén endast

måtte antagas att gälla för år 1917;

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 83 höft. (Nr 216.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 216.

b) att § 4 mom. 2 måtte erhålla sådan avfattning, att värnpliktig

tillkommande ersättning för tjänstledighetsresa uttryckligen angives i

momentet; samt

c) att sådana bestämmelser intagas i krigsavlöningsreglementet, att

den värnpliktig tillkommande krigslönen skall till honom oavkortad utbetalas

;

dels ock en likaledes inom riksdagens andra kammare väckt motion,

nr 268, så lydande:

x>Kungl. Maj:ts proposition, nr 125, angående krigsavlöningsreglemente

för armén synes i vissa fall kräva modifikationer och tillägg.

Till en början må påpekas, att bland de olika slag av avlöningsm.

fl. förmåner, som enligt reglementsförslagets § 4 skall utgå till den

personal, å vilken reglementet är tillämpligt, finnas vissa naturaförmåner,

bland dem krigsportion och krigsration enligt förordningen angående

arméns förplägnad vid mobilisering och i krig. Syftet med bestämmelsen

är uppenbarligen att bereda trygghet för att all personal skall erhålla

den förplägnad, som är behövlig för att kunna motstå fältlivets mödor.

Av berörda förplägnadsreglemente framgår nämligen, att envar, som,

efter det order om allmän eller partiell mobilisering utfärdats, åtnjuter

krigslön, äger rätt att från och med den dag, då tjänstgöringen tager

sin början, för varje dag bekomma en tillagad portion. Tidigare skulle

den av officer och underofficer med vederlikar sedermera ersättas. Häruti

gjordes ändring 1914. Erfarenheten har emellertid givit vid handen,

att till personal vid mobiliserade truppförband i stor utsträckning till

personal i befälsställning utbetalts ersättning för portion och ofta med

högre belopp än till menig, eller ock för befäl anordnats förplägnad i

annan ordning än för truppen i övrigt. Detta har nog ej varit riksdagens

mening. Bestämmelserna härutinnan synas ej vara nog tydliga

och påkalla uppenbarligen sådana förtydliganden, att klart framgår, att

personal, som ej vill hava portion in natura ej på grund därav berättigas

erhålla portionsersättning, och att, då portionsersättning utbetalas,

sådan skall utgå med lika belopp till såväl befäl som menig och i allmänhet

med ett belopp motsvarande kostnaden för portion in natura.

En annan naturaförmån är kvarterförläggning. Beträffande denna

finnas dock icke utfärdade sådana bestämmelser, att riksdagen kan nu

överskåda de ekonomiska verkningarna av vad härom föreslås. Att nu

vinna full klarhet härom lärer ej medhinnas. Det förhållandet utgör

anledning att antaga reglementet att gälla endast till och med utgången

av år 1917.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

3

Beträffande krigsutrustningsbidrag enligt § 18 må erinras, att fall

finnas från 1914 års mobilisering, varvid dylikt bidrag utbetalats till

person, som varit i tjänstgöring allenast omkring fyra, fem dagar. I

anledning härav torde böra tagas under övervägande, att en viss minimitjänstgöringstid,

förslagsvis en månad, bestämmes för rätten till åtnjutande

av berörda bidrag.

Åven bestämmelserna rörande resekostnads- och traktamentsersättning

m. m. synas vara något oklara. Talrika exempel finnas på att

traktamentsersättning utbetalts till befäl för tid som åtgått för inspektion

av respektive befäl underställt truppförband, formation eller anstalt, eller

till person, som verkställt utbetalning av avlöning till manskap vid underställt

truppförband. Vad innebär för övrigt »tjänsteförrättning å annan

ort än den, där vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v. befinner

sig»? Och vad förstås i fält med tjänstgöring å annan ort än

den, där personalen »har sin vanliga tjänstgöring»? Garanti mot en

oriktig tillämpning skall väl anses ligga i sista delen av 1 mom. av

§ 23 där det heter: »Återvänder personalen inom 10 timmar till den ort,

varifrån tjänsteresan anträtts, utgår dock icke krigstraktamente eller

därmed jämnställd ersättning», och i mom. 4 av § 24, där eu liknande

bestämmelse finnes beträffande personal med lägre krigslön. De bestämmelserna

kunna dock befaras komma att verka snarare som en premiering

av långsamhet och tröghet än som en garanti.

Riksdagen beslöt i fjol, att mobiliserad värnpliktig skulle i visst fall

erhålla ersättning för resa hem under tjänstledighet. Jag framhöll redan

då, att bestämmelsen härom borde intagas i krigsavlöningsreglementet,

och yrkade avslag på framställningen om ett särskilt beslut härom.

Riksdagen gick emellertid en annan väg. I anledning av riksdagens

omförmälda beslut har ett särskilt nådigt brev härom utfärdats. Erfarenheten

har emellertid gett vid handen, att det varit lämpligare att beslutet

kommit att inarbetas i krigsavlöningsreglementet. Så synes fördenskull

nu böra ske.

Ån flera erinringar kunde måhända vara att göra, men jag har ej

medhunnit en mera ingående granskning av förslaget. Ej heller tiar

jag haft tid att utarbeta förslag till ändring av de §§, rörande vilka jag

här ovan påkallat ändringar. I den mån mina anförda synpunkter vinna

beaktande hemställer jag vördsamt, att utskottet måtte framlägga förslagtill

ändringar av reglementet. Jag förutsätter härvid, att vad jag här

ovan anfört även kommer att av statsutskottet beaktas beträffande förslaget

till förordning med särskilda föreskrifter angående avlöningsförmåner

m. m. vid marinen på krigsfot.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4- Riksdagens skrivelse Nr 216.

Jag får alltså hemställa, att riksdagen i Kungl. Maj:ts förslag angående

reglemente för avlöning vid armén på krigsfot måtte vidtaga

de ändringar, som påkallas av ett godkännande av den eller de synpunkter

jag i motionen uttalat.»

Härjämte har riksdagen till behandling förehaft en till riksdagens

vederbörande utskott från riksdagens militieombudsman inkommen skrivelse,

så lydande:

»Till riksdagens statsutskott.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 125 till riksdagen

angående reglemente för avlöning vid armén på krigsfot har jag trott mig

böra fästa uppmärksamheten på följande förhållande.

Det av Kungl. Maj:t den 22 augusti 1914 utfärdade reglemente för

arméns avlöning under krigstjänstgöringstid stadgade i § 10 mom. 1,

att tjänstlediga, sjuka och sårade skulle äga bibehålla krigslön, så länge

krigstjänstgöringstiden för dem fortfore. Med hänsyn sannolikt till den

störa utsträckning, i vilken tjänstledighet kom att beviljas till krigstjänstgöring.

inkallade värnpliktiga, befanns emellertid snart en jämkning

erforderlig i fråga om den rätt till åtnjutande av krigslön, som enligt

reglementet tillkom tjänstlediga. Redan den 28 augusti 1914 förordnade

nämligen Kungl. Maj:t enligt nådigt brev till arméförvaltningen,

att värnpliktig, på vilken bestämmelserna i gällande krigsavlöningsreglemente

vore tillämpliga, skulle äga att, utan avseende å bestämmelserna

i nämnda reglemente, under den tjänstledighet, som på grund av i kommandoväg

utfärdade bestämmelser kunde varda honom beviljad, bibehålla

krigslön i högst tre dagar.

Krigsavlöningsreglementet av den 11 juni 1915 innehåller i § 14

mom. 2 bestämmelse om krigslöns åtnjutande vid tjänstledighet. Enligt

denna gäller för närvarande, att under all tjänstledighet, som på grund

av i kommandoväg meddelade föreskrifter beviljas personal, berättigad

till krigslön, den för personalen bestämda krigslönen bibehålies, därest

icke Kungl. Maj:t beträffande viss tjänstledighet annorlunda förordnar.

Det förbehåll, som sålunda gjorts i bestämmelsen, syftar antagligen

bland annat på tjänstledighet för värnpliktiga, och har därefter Kungl.

Maj:t genom nådigt brev till arméförvaltningen den 16 oktober 1915

förklarat, att bestämmelserna i brevet den 28 augusti 1914 fortfarande

äga giltighet, oberoende därav att nytt krigsavlöningsreglemente utfärdats.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

5

Det genom omförmälda kungl. proposition framlagda förslag till

krigsavlöningsreglemente upptager i § 14 mom. 2 samma bestämmelser

i ämnet som det nu gällande. Då propositionen avser att få frågan om

krigsavlöningen definitivt ordnad, förtjänar, det måhända att tagas i

övervägande, om icke bestämmelsen angående värnpliktigas rätt till

krigsavlöning under tjänstledighet borde upptagas i själva krigsavlöningsreglementet.

Till militieombudsmannen inkomna upprepade klagomål

visa, att värnpliktiga, åtminstone på flera ställen, väl känna till vad

krigsavlöningsreglementena innehålla om deras rättigheter. Innehållet

av sådana kungl. brev, som ändra eller fullständiga reglementena; kunna

de värnpliktiga däremot rimligen ej känna. Att värnpliktiga förmena

sig äga rätt till krigsavlöning även för den del av beviljad tjänstledighet,

som överskjuter tre dagar, torde även föranleda besvär för myndigheter,

som hava att utbetala krigsavlöning till värnpliktiga.

Det torde böra tilläggas att, enligt vad ett till mig inkommet yttrande

från en sådan myndighet giver vid handen, tvekan rått angående

tolkningen av föreskriften i kungl. brevet den 28 augusti 1914 att

värnpliktig skall få bibehålla krigsavlöning under högst tre dagar vid

tjänstledighet. I det omförmälda yttrandet göres nämligen gällande, att

bestämmelsen omfattar all tjänstledighet, som för en värnpliktig kan

komma ifråga under pågående mobilisering, så att en värnpliktig, som

fått tjänstledighet upprepade gånger, icke skulle vara berättigad att

uppbära krigslön under mer än tre dagar av de sammanlagda tjänstledigheterna.

Efter vad jag har anledning att antaga är dock denna

uppfattning av föreskriften icke den vanligen tillämpade. Stockholm i

militieombudsmansexpeditionen den 10 april 1916.

Axel Östergren.

Sture Centerwall.»

I anledning av en utav Eders Kungl. Maj:t därom gjord framställning

beslöt 1914 års senare riksdag bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig

överensstämmelse med vid riksdagens skrivelse i ämnet fogade förslag,

utfärda reglemente för arméns avlöning under krigstjänstgöringstid

samt kungörelse om ändrad lydelse av §§ 1, 4 och 6 i förordningen

ang. arméns förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906.

I sin skrivelse i ärendet anförde riksdagen bland annat, att riksdagen i

anledning av vissa i skrivelsen närmare omförmälda förhållanden ansett

reglementet böra erhålla en provisorisk karaktär och utfärdas att gälla

endast till och med utgången av år 1915 och att tillfälle borde be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 .Riksdagens skrivelse Nr 216.

redas 1915 års riksdag att taga ärendet under förnyad och definitiv

prövning.

Sedan Eders Kungl. Maj:t i överensstämmelse med detta riksdagens

beslut för 1915 års riksdag framlagt förnyat förslag i frågan, anmälde

riksdagen, att på grund av den sena tidpunkt, varå förslaget blivit för

riksdagen framlagt, det ej varit riksdagen möjligt att ägna detsamma

den ingående prövning och detalj granskning, som annars bort komma

förslaget till del, och hade riksdagen i betraktande härav ej ansett sig

kunna antaga detsamma till definitiv faställelse. Emellertid erbjöde det då

föreliggande förslaget enligt riksdagens förmenande i så många avseenden

förbättringar i jämförelse med det förslag, som förelädes 1914 års

senare riksdag, att riksdagen ansett sig böra antaga detsamma, under

förutsättning att det erhölle en provisorisk karaktär och utfärdades att

gälla till och med utgången av år 1916. Samtidigt ville riksdagen

också uttala den förväntan, att tillfälle måtte i god tid beredas 1916

års riksdag att taga ärendet under förnyad och definitiv prövning.

På grund härav ävensom i anledning av vissa av riksdagen gjorda

uttalanden rörande övergången till de i reglementet intagna bestämmelserna

hade riksdagen

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse

med vid skrivelsen fogade förslag, utfärda reglemente för avlöning vid

armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) samt kungörelse om ändrad

lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad

vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906, att gälla till och med

utgången av år 1916;

dels ock medgivit Eders Kungl. Maj:t rätt att bestämma dagen för omförmälda

reglementes ikraftträdande; dock att beträffande övergången

till de i reglementet intagna bestämmelserna skulle gälla:

att krigslönen till konstituerad vice korpral eller menig värnpliktig,

vilken under återstoden av år 1915 tjänstgjorde vid mobiliserat truppförband,

skulle, oberoende av reglementets föreskrifter, under den tid

av år 1915, inkallelsen omfattade, utgå med 8 kronor 10 öre för

termin;

att mobiliserat truppförband tillhörande menig volontär, som enligt

reglementet vore berättigad till krigslön, skulle intill 1915 års slut åtnjuta

sådan med nyss angivet belopp; men

att, därest allmän mobilisering bleve anbefalld, reglementet skulle i

dess helhet lända till efterrättelse.

Eders Kungl. Maj:t har nu efter att hava låtit ärendet undergå ytterligare

utredning ånyo för riksdagen framlagt förslag i frågan. Det före
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

7

liggande förslaget, vilket är avsett att vinna definitiv fastställelse, skulle,

enligt vad departementschefen i sitt yttrande till statsrådsprotokollet

framhållit, träda i tillämpning från den 1 januari 1917.

Då riksdagen nu går att yttra sig över föreliggande framställningar,

har riksdagen till en början velat taga ståndpunkt till spörsmålet

om reglementets giltighetstid. Medan Eders Kungl. Maj:t avsett,

att det nu föreliggande förslaget skulle erhålla definitiv fastställelse,

framhålles i ovanberörda motioner, att ärendet ej ännu föreligger i det

skick, att det bör slutgiltigt avgöras.

Riksdagen ansluter sig i detta avseende till motionärernas uppfattning

och har fördenskull ansett, att det föreliggande förslaget jämväl

denna gång endast bör erhålla provisorisk karaktär samt utfärdas att

gälla till och med utgången av år 1917. I detta sammanhang vill

riksdagen även uttala sin förväntan, att tillfälle måtte beredas 1917 års

riksdag att i god tid taga ärendet under förnyad och definitiv prövning.

Vad därefter angår det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslag

till krigsavlöningsreglemente, så skiljer sig detta i ett par avseenden från

det för innevarande år gällande, till följd därav att Eders Kungl. Maj:t

vidtagit vissa ändringar i § 4 mom. 3, § 14 mom. 1 samt i §§ 22, 23

och 24. Ifrågavarande ändringar hava icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Med avseende å de i ovanberörda motioner framhållna synpunkter

och önskemål har det ej varit riksdagen möjligt att ägna samtliga här

berörda spörsmål den noggranna prövning, som erfordras. Endast i

vissa delar, såsom framgår av vad riksdagen här nedan kommer att omförmäla,

har riksdagen ansett sig böra göra vissa uttalanden och vidtaga

vissa ändringar. Beträffande de i motionerna i övrigt anförda synpunkter

förutsätter riksdagen, att dessa från Eders Kungl. Maj:ts sida

behörigen uppmärksammas vid framläggande av nytt förslag till krigsavlöningsreglemente

för armén.

Den av riksdagens militieornbudsman avgivna, ovan omförmälda

skrivelsen har riksdagen funnit beaktansvärd, och förutsätter riksdagen,

att Eders Kungl. Maj:t vid framläggande av nytt förslag i ämnet upptager

jämväl de av militieombudsmannen anförda synpunkter till vederbörlig

omprövning.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag och de i

ämnet väckta motionerna har riksdagen emellertid ansett sig böra i nedannämnda

avseenden göra vissa uttalanden och vidtaga vissa ändringar.

Vad först angår det föreliggande förslaget till krig savlöning sr eglemente,

äger enligt § 4 mom. 2 värnpliktig rätt åtnjuta kostnadsfri tjänst
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 216.

ledighetsresa enligt reglementet för militärtransporter på järnväg. Riksdagen

måste finna denna bestämmelse böra tolkas så, att den avser icke

endast en utan samtliga i vederbörlig ordning beviljade tjänstledighetsresor,

och har riksdagen, som under sådant förhållande ansett sig böra

inskränka sig till detta uttalande, icke funnit anledning att i överensstämmelse

med den i ovanberörda motion nr 269 gjorda framställningen

vidtaga någon ändring i reglementets nuvarande avfattning.

Beträffande det i sistberörda motion framlagda förslaget om intagande

i krigsavlöningsreglementet av sådana bestämmelser, att den

värnpliktig tillkommande krigslön skall till honom oavkortad utbetalas,

finner riksdagen billighetsskäl tala för en sådan anordning och har förty

i det föreliggande reglementsförslaget mellan dess §§ 15 och 16 beslutat

införande av en ny paragraf, § 16, däri stadgas, att krigslön, som jämlikt

förevarande reglemente tillkommer värnpliktig, icke må för gäld

tagas i mät. I anledning härav hava §§ 16—26 i Eders Kungl. Maj:ts

förslag erhållit ändrad nummerföljd.

Vid granskning av § 19 i det föreliggande förslaget har riksdagen

funnit här varande bestämmelse kunna tolkas så, att stabskvartersbidrag

åtnjutes av i sagda § närmare omförmälda personer, oberoende därav

om de haft i paragrafen avsedda kostnader eller icke. Då detta icke

enligt riksdagens uppfattning torde vara meningen, har riksdagen funnit

lämpligt vidtaga viss ändring avseende att förebygga en sådan tolkning.

Beträffande slutligen förslaget till ändrad lydelse av vissa §§ i förordningen

angående arméns förplägnad vid mobilisering och i krig har i ovannämnda

motion nr 268 framhållits önskvärdheten av vissa förtydliganden

av bestämmelserna rörande portion och portionsersättning. Riksdagen,

som ansluter sig till motionärens uppfattning i frågan, har till § 3 i sagda

förslag beslutat antaga ett tillägg av innehåll att portion skall vara av

likartad beskaffenhet för samtliga portionstagare.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen bemyndigat Eders

Kungl. Maj:t att, i huvudsaklig överensstämmelse med de såsom bilagor

A och B härvid fogade förslag, utfärda reglemente för avlöning vid

armén på krigsfot (krigsavlöningsreglemente) samt kungörelse om ändrad

lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns förplägnad vid

mobilisering och i krig den 16 juli 1906, att gälla till och med utgången

av år 1917.

Stockholm den 13 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

9

Bilaga A.

Förslag

till

Reglemente för avlöning vid armén på krigsfot

(krigsavlöningsreglemente) *).

I. Allmänna bestämmelser.

§ 1.

Reglementets tillämpning.

Detta reglemente innehåller föreskrifter rörande den avlöning, som,

vid tillämpning av de för förvaltningen vid lantförsvaret på krigsfot

gällande reglementen och eljest i vederbörlig ordning meddelade bestämmelser,

skall utgå till personal vid mobiliserat truppförband, stab,

formation, anstalt, styrelse, verk eller inrättning.

I de fall, då allmän mobilisering varder anbefalld, gäller reglementet

utan inskränkning vid samtliga mobiliserade förband, så framt icke

Kungl. Maj:t för visst sådant eller i avseende å visst stadgande finner

skäl annorlunda förordna.

Vid partiell mobilisering lämnar Kungl. Maj:t i varje fall föreskrift,

beträffande vilka delar av lantförsvaret och i vilken omfattning reglementet

skall äga tillämpning.

Avlöning enligt detta reglemente träder i stället för i fred utgående

avlöning.

§ 2-

tjuder reglementet liänförlig personal.

1. Detta reglemente äger tillämpning å nedannämnda personal, då

densamma tillhör mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. ävensom

då den företager färd för inställelse till eller hemförlovning från

krigstjänstgöring, nämligen :

*) De föreslagna lindringarna i nu gällande reglemente il ro utmärkta med kursiv stil.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. It sand. 83 hiift. (Nr 216.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 216.

a) militär och civilmilitär personal å aktiv stat,

b) » » » » å reservstat,

c) )) )) » » över stat,

d) » » » » i reserv,

e) i armén kvarstående officerare,

f) officerare vid väg- och vattenbyggnadskåren, som icke på grund

av anställning i reserv äro hänförliga under d) härovan,

g) f. d. militär eller civilmilitär personal, som, utan att tillhöra

arméns reserver, enligt gällande grunder för pensionering av arméns

befäl är tjänstgöringsskyldig i krigstid,

h) värnpliktiga, samt

i) personal, som, utan att på grund av värnpliktslagens föreskrifter

eller eljest vara krigstjänstskyldig, antagits såsom frivillig menig eller

anställts i särskild krigsbefattning.

Officers- och reservofficersaspiranter anses i detta reglemente likställda

med värnpliktiga.

2. Beträffande avlöning till den civila personal i statens tjänst,

som vid mobiliserat förband placeras i samma eller liknande befattning

som i fred (t. ex. personalen å generalstabens civilstat, medelst kontrakt

såsom maskinister, yrkesarbetare eller dylikt vid armén anställda personer,

auditörer, post-, telegraf- och järnvägspersonal m. fl.) skola tilllämpas

de för personalen gällande föreskrifter och de särskilda bestämmelser,

som för mobilisering äro eller varda meddelade.

§ 3.

Krigstjänstgöringstid.

1. Krigstjänstgöringstid enligt detta reglemente omfattar, i den mån

bestämmelserna i mom. 2 och 3 här nedan icke för viss personal föranleda

till annat beräkningssätt, tiden från och med första mobiliseringsdagen

för vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v. till och

med tionde dagen efter det demobilisering av detsamma tagit sin början.

2. Där personal senare än första mobiliseringsdagen inträffar å

vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort), anses krigstjänstgöringstiden

för denna personal inträda först med dagen efter inställelsen å nämnda

ort. För personal, som beordras att utan föregående inställelse på

mobiliseringsorten (utrustningsorten) för särskilt tjänsteuppdrag omedelbart

infinna sig å annan ort, räknas krigstjänstgöringstiden från och

med dagen efter ankomsten till sistnämnda ort.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

11

3. För personal, som hemförlovas från krigstjänstgöringen tidigare

än den i mom. 1 sist omförmälda dag, upphör krigstjänstgöringstiden

med den dag, då personalen hemförlovas.

§ 4.

Avlönings- in. 11. förmåner.

1. De olika slag av avlöning och övriga kontanta ersättningar, som

utgå enligt detta reglemente, äro följande:

a) krigslön,

b) krigslönetillägg för egna tjänstehästar,

c) krigsremonteringsersättning,

d) krigsutrustningsbidrag,

e) stabskvartersbidrag, samt

f) resekostnads- och traktamentsersättning.

2. De naturaförmåner, vilka under krigstjänstgöringstid tillkomma

personal, som angives i § 2 mom. 1, äro följande:

krigsportion och krigsration enligt förordningen angående arméns

förplägnad vid mobilisering och i krig,

krigsutrustning m. m. enligt krigsmaterielreglementet,

fri sjukvård enligt förordningen angående arméns sjukvård vid

mobilisering och i krig,

fri veterinärvård in. m. för egna tjänstehästar enligt förordningen

angående arméns veterinärvård vid mobilisering och i krig,

tjänstebrevsrätt för befordran av meddelande till hemmavarande

enligt förordningen rörande postbehandling vid krig, samt

fri resa å järnväg för inställelse vid mobilisering och vid hemförlovning

samt kostnadsfri tjänstledighetsresa enligt reglementet för

militärtransporter på järnväg.

Angående kvarterförläggning och därmed förenade förmåner under

krigstjänstgöringstid lända till efterrättelse de bestämmelser, som med

ledning av gällande rekvisitionslag samt förordningar rörande inkvartering

och truppers fortskaffande meddelas.

3. Den, som i fred innehar bostad in natura och därjämte, i förekommande

fall, åtnjuter höstadens uppvärmning medelst värmeledning

eller avgiftsfri belysning med gas eller elektrisk ström, bibehåller sådan

förmån jämväl under krigstjänstgöringstid; dock med skyldighet att,

därest omständigheterna efter vederbörandes prövning skulle därtill föranleda,

frånträda densamma.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 216.

§ 5.

Frånträdande ar fredsavlöniug och pension m. m.

1. Till personal, som åtnjuter krigslön, utgå icke densamma å

stat eller eljest tillförsäkrade fredsavlöningsförmåner eller pension och

fyllnadspension från arméns pensionskassa.

Sådan personal tillkommande pension eller fyllnadspension från

arméns pensionskassa ävensom inkvarterings- och servisbidrag av stad

uppbäras för krigstjänstgöringstiden av kronan.

2. För delägare i arméns pensionskassa eller arméns nya änkeoch

pupillkassa skall anstå med inbetalning av stadgade avgifter för

den tid, varunder delägare uppbär krigslön. Beträffande erläggande

efter krigstjänstgöringstidens slut av sådana avgifter, för vilka anstånd

åtnjutits, gäller vad därom särskilt stadgas.

§ 6.

Gottgörelse rid förlust ay förmåner i fred.

1. Till personal, vilken i fredstid tilldelats bostadsförmån in natura,

men under krigstjänstgöringstid, med stöd av vad som stadgas i § 4

mom. 3, förpliktas frånträda densamma, utgår gottgörelse för genom

frånträdandet förorsakad kostnad för avflyttning och dylikt enligt de

särskilda föreskrifter, som av Kung]. Maj:t efter framställning i varje

särskilt fall varda meddelade.

2. Skulle för personal, som enligt bestämmelserna i detta reglemente

frånträder i fred utgående avlöning, dess under krigstjänstgöringstiden

utgående avlöningsförmåner understiga förstnämnda avlöning, förordnar

Kungl. Maj:t, därest omständigheterna därtill föranleda, på förslag

av vederbörande chef eller myndighet om särskild gottgörelse för

den uppkomna minskningen i avlöningen.

II. Krigslön.

§ 7-

Grunder för krigslöns utgående.

Krigslön tillkommer all i § 2 mom. 1 omnämnd personal samt

utgår efter särskilda krigslönetariffer och däri upptagna krigslöneklasser.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

13

§ 8.

KrigslonetarifFer.

1. Krigslönens belopp är efter olika förutsättningar upptaget i bifogade

lägre krigslönetariff (Bil. I) och högre krigslönetariff (Bil. II). ^

2. Krigslön enligt den högre krigslönetariffen utgår till all personal,

redovisad vid mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. i

följande fall, nämligen:

då truppförbandet tillhör fälthären,

då detsamma, utan att tillhöra fälthären, befinner sig inom avdelad

krigsskådeplats, eller

då truppförbandet befinner sig i fästning, vilken, även om den icke

ligger inom området för avdelad krigsskådeplats, förklarats i belägringstillstånd.

3. Krigslön enligt den lägre krigslönetariffen utgår till all vid

mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v. redovisad personal, då

de i mom. 2 angivna tjänstgörings- eller förläggningsförhållandena icke

äro tillämpliga i avseende å truppförbandet o. s. v.

4. Vid tillämpning av såväl den högre som den lägre krigslönetariffen

iakttages, att krigslönen till officer och underofficer eller likställd

på aktiv stat utgår med belopp enligt tariffernas Tab. A, då sådan personal

under krigstjänstgöringstiden behåller i fred tilldelad bostadsförmån

in natura, men eljest med belopp enligt tariffernas Tab. B.

§ 9.

• Krigslimeklasser.

1. De i krigslönetarifferna upptagna krigslöneklasserna äro antingen

sådana, som avses för personal, vilken är krigstjänstskyldig oberoende

av värnpliktslagens bestämmelser (1—20 krigslöneklasserna), eller sådana,

som avses för värnpliktig personal (21—29 krigslöneklasserna).

2. Till 1—20 krigslöneklasserna liänföres

dels den personal, som upptages i § 2 mom. 1 a)—g),

dels ock frivillig, under i) uti samma mom. omnämnd personal, då

densamma antingen överskridit värnpliktsåldern och genom konstituering

anställts i högre krigsbefattning än såsom menig, eller ock, där personalen

befinner sig i eller under värnpliktsåldern, med Kungl. Maj:ts

särskilda medgivande konstitueras till åtnjutande av krigslön i någon

av 1—19 klasserna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 216.

3. Till 21—29 krigslöneklasserna hänföres personal, som upptages

i § 2 mom. 1 h), och frivillig, under i) uti samma mom. omnämnd personal,

då densamma icke, enligt vad i mom. 2 här ovan sägs, skall åtnjuta

krigslön i annan klass.

4. Utöver vad i mom. 2 och 3 stadgas, skall beträffande personalens

fördelning å de olika krigslöneklasserna iakttagas:

att personal, som upptages under § 2 mom. 1 a)—d), skall, för såvitt

densamma icke genom befordran eller konstituering för krigstjänstgöringstiden

uppflyttas till annan krigslöneklass, tillhöra den krigslöneklass,

som för envar av denna personal angives i bifogade förteckning

(Bil. III),

att den under § 2 mom. 1 e) upptagna personal skall, därest icke

genom konstituering annorlunda bestämmes, hänföras till den krigslöneklass,

som enligt förteckningen i Bil. III upptager den beställning, personalen

senast innehaft å aktiv stat, å reservstat eller i reserv,

att personal, som avses i § 2 mom. 1 f), skall hänföras till den

krigslöneklass, som enligt förteckningen i Bil. III upptager beställning

på aktiv stat i tjänstegrad, motsvarande vederbörandes grad inom vägoch

vattenbyggnadskåren, med iakttagande att, om sådan beställning

hänföres till två krigslöneklasser, personalen tillhör den lägre avlönade

klassen,

att personal, som upptages under § 2 mom. 1 g), skall hänföras

till den krigslöneklass, som vid personalens återinträde i krigstjänst genom

konstituering bestämmes, samt

att krigslöneklassen för den under § 2 mom. 1 h)—i) upptagna

personal skall vara den för meniga värnpliktiga bestämda, utom i de

fall, då personalen genom konstituering tillagts annan krigslöneklass.

§ io.

Löneterminer.

1. Krigslön åtnjutes såsom intjänt i förskott för lönetermin. Varje

månad indelas i tre löneterminer, den första från och med den 1, den

andra från och med den 11 samt den tredje från och med den 21 dagen

i månaden.

2. Från och med första krigstjänstgöringsdagen till början av första

löneterminen närmast därefter åtnjutes krigslön med belopp, beräknat

för varje dag till Vio av krigslönen för termin, och utbetalas detta belopp

tillika med krigslönen för nämnda termin.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 816.

3. Har före ingången av viss lönetermin meddelats föreskrift, att

personal, som upptagits under § 2 mom. 1 b)—i), skall hemförlovas

under löneterminen, utbetalas till sådan personal krigslön allenast för

den del av löneterminen, som motsvarar tiden till och med hemförlovningsdagen,

och beräknas krigslönen därvid för varje dag till Vin av

krigslönen för en termin.

§ 11-

Krigslöns avsättande i bank.

För personal, som äger åtnjuta krigslön enligt högre krigslönetariffen

i någon av 1—28 krigslöneklasserna, uppdelas krigslönen i två särskilda

belopp, varav det ena skall tillhandahållas i krigstjänstgöringsorten och

det andra enligt föreskrifterna i krigskassareglementet avsättas i bank

för att för löntagaren besparas eller enligt av honom lämnat uppdrag i

hemorten tillhandahållas hans anhöriga eller annat ombud.

5 12.

Krigslön vid förändrad krigslönetarilf eller krigslöneklass.

1. Vid övergång från sådan krigstiänstgöring, för vilken åtnjutes

krigslön enligt lägre krigslönetariffen, till sådan, som berättigar till

krigslön enligt högre krigslönetariffen, eller tvärtom, tillträdes den högre

eller lägre krigslönen först från och med den efter övergången närmast

infallande löneterminen.

Vad sålunda stadgats, länder jämväl till efterrättelse, då på grund

av förändrade inkvarteringsförhållanden övergång sker från krigslön

enligt Tab. A till sådan enligt Tab. B eller tvärtom inom vederbörlig

krigslönetariff.

2. För personal, som genom beslut av vederbörande myndighet

efter krigstjänstgöringstidens början genom konstituering tillägges högre

krigslöneklass än den, efter vilken krigslön förut åtnjutits, inträder förändring

i lönebelopp först med nästföljande lönetermin.

§ 13.

Förhöjning i krigslön för viss personal med årsarvoden och åldcrstillägg.

1. År i fred särskilt årsarvode till förhöjning av fasta lönen förenat

med viss till 2 eller 3 krigslöneklasserna icke hänförlig beställ
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 216.

ning — såsom beträffande trängkårchef, fälttygmästare, styresman för

artillerifabrik, artilleristabs- eller fortifikationsstabsofficer, läkare vid

garnisonssjukhuset i Stockholm in. fl. — åtnjuter beställningens innehavare

krigslön med ett belopp, som innefattar dels det enligt vederbörlig

krigslönetariff och krigslöneklass bestämda beloppet, dels ock en

mot arvodet svarande förhöjning.

Uppflyttas beställningsinnehavaren genom konstituering till högre

krigslöneklass, varder på beslut i samband med konstitueringen beroende,

huruvida och i vad mån nyssnämnda förhöjning skall utgå.

2. Vad under mom. 1 är stadgat skall i tillämpliga delar lända

till efterrättelse i fråga om beloppet av den krigslön, som tillkommer

personal, vilken intjänat med innehavande beställning förenat ålderstillägg.

3. Den förhöjning i krigslönen, som på grund av bestämmelserna

i mom. 1—2 tillkommer däri avsedd personal, utgår för lönetermin med

belopp, uträknat enligt bifogade tabell (Bil. IV). För den, som åtnjuter

krigslön enligt högre krigslönetariffen, avsättes förhöjningen i bank

jämlikt § 11.

§ 14-

Krigslön för sjuka, tjänstlediga, tillfångatagna in. fl.

1. Krigslön bibehålies av sjuka och sårade, så länge krigstjänstgöringstiden

för dem fortfar. Beträffande personal med krigslön enligt

högre krigslönetariffen iakttages, att, därest densamma avpolleteras för

vård i hemorten, krigslönen därefter utgår allenast efter lägre krigslönetariffen,

skolande i avseende å övergången till sistnämnda tariff föreskriften

i § 12 mom. 1 lända till efterrättelse. 1 fråga om bibehållande

av krigslön för sjuka och sårade, som efter avslutad krig stjänstgöring stid

kvarligga å sjukvårdsanstalt, gäller vad därom av Kungl. Maj:t på framställning

av vederbörande chef eller myndighet kan varda föreskrivet.

2. Under all tjänstledighet, som på grund av i kommandoväg meddelade

föreskrifter beviljas personal, berättigad till krigslön, bibehålies,

därest icke Kungl. Maj:t beträffande viss tjänstledighet annorlunda förordnar,

den för personalen bestämda krigslön. Den tid, då till landstormen

hörande värnpliktig ingår i avlösning, som befriats från tjänstgöring,

räknas icke såsom tjänstledighet, utan anses personalen under

sådan tid såsom från krigstjänstgöringen hemförlovad.

3. "V arder till krigslön berättigad tagen i häkte eller ålagd arreststraff,

bibehålies krigslönen oavkortad under häktnings- eller strafftiden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

17

Den, som undergår fängelsestraff, åtnjuter av den under strafftiden förfallande

krigslön allenast ett belopp, motsvarande det, som enligt den

högre krigslönetariffen skall för personal i löntagarens krigslöneklass

avsättas i bank. Den, som undergår straffarbete, äger icke åtnjuta

under strafftiden till betalning förfallen krigslön.

4. Den, som tillfångatages, äger av sin under fångenskapen till

betalning förfallna krigslön åtnjuta allenast ett belopp, motsvarande det,

som enligt högre krigslönetariffen skall för personal i löntagarens krigslöneklass

avsättas i bank. Beloppet tillhandahålles löntagaren genom

vederbörlig insättning i bank.

5. Utan känd anledning frånvarande är icke berättigad till krigslön,

som under frånvaron förfaller till betalning. Vid återinträde i

tjänstgöring återvinnes dock rätt till hel eller jämlikt bestämmelserna i

denna § reducerad krigslön för sådan termin eller del därav, för vilken

visas förfall, som vederbörande chef godkänner.

§ 16-

Avdrag & krigslön vid ersättningsskyldighet till kronan.

Genom avdrag å krigslönen äger statsverket uttaga ersättning för

sådana förluster, för vilka personal på grund av felaktigt förhållande i

tjänsten eller av annan orsak i vederbörlig ordning förklarats ersättningsskyldig.

§ 1«-

Krigslöns undantagande från utmätning.

Krigslön, som enligt detta reglemente tillkommer värnpliktig, må ej för

gäld tagas i mät.

III. Ersättning för tjänstehästar, för krigsutrustning in. ni.

§ U.

Krigslönetillägg för egna tjänstehästar.

1. Officer eller likställd, som i fred innehar beställning, för vilken

lönetillägg för egen tjänstehäst finnes å stat uppfört, åtnjuter för varje

befintlig dylik tjänstehäst krigslönetillägg med 15 kronor för lönetermin.

2. Beträffande åtnjutande av krigslönetillägg skola de rörande

krigslön i sådant hänseende i § 10 meddelade föreskrifter äga motsvarande

tillämpning. Krigslönetillägg utgår vid det truppförband, där

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 11 sand. 83 höft. (Nr 216.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 216.

hästen redovisas, och utbetalas i krigs tjänstgöringsorten. Utgår krigslönen

för den till nyssnämnda ersättning berättigade vid annat truppförband,

avsättes dock ersättningen för vederbörandes räkning i bank.

3. Personal, som tagits till fånga, bibehåller under tiden för fångenskapen

krigslönetillägg, och avsättes detsamma i bank för vederbörandes

räkning.

4. Har till krigslönetillägg berättigad personal varit tillika med

tjänstehäst utan känd anledning frånvarande och återinträder personalen

med tjänstehästen i tjänstgöring, må för lönetermin, för vilken sådan

personal jämlikt § 14 mom. 5 återvinner rätt till krigslön, utgå jämväl

krigslönetillägg.

§ 18-

Kriggreiiionteringsersättning.

1. Därest under krigstjänstgöring vid truppförband, stab, formation

o. s. v.., vars förläggnings- eller tjänstgöringsförhållanden äro av

den beskaffenhet, som omförmäles i § 8 mom. 2, tjänstehäst utan ägarens

förvållande gått förlorad eller blivit otjänstbar, överlämnas till

ägaren, efter föregången av förbandets chef anordnad undersökning, med

full äganderätt en kronan tillhörig häst Åtager sig hästägaren att själv

omedelbart fylla den uppkomna hästvakansen med häst, som av nämnda

chef godkännes, äger lian för dess anskaffande uppbära kontant krigsremonteringsersättning

med belopp, som av Kungl. Maj:t fastställes med

hänsyn till gängse pris.

2. Hästägares rätt till förlorad eller otjänstbar häst, som blivit

ersatt, övergår till kronan; dock att förlorad häst, som tillrättakommit,

må av ägaren återtagas mot överlämnande till kronan av mottaget

vederlag.

§ 19.

Krigsutrustningsbidrag’.

1. Krigsutrustningsbidrag avser att utgöra bidrag till fullständigande

vid mobilisering av egen personlig krigsutrustning ävensom till

krigsutrustningspersedlarnas underhåll och ersättande i mån av förslitning.

2. Krigsutrustningsbidrag åtnjutes av sådan i § 2 mom. 1 a)—f)

upptagen personal av officers eller underofficers tjänsteställning, som

redan före mobiliseringen varit skyldig att hålla sig med uniform. Bidraget

utgår vid krigstjänstgöringstidens början med 200 kronor för

officer och likställd samt med 100 kronor för underofficer och likställd

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 216.

samt utbetalas samtidigt med krigslönen för första löneterminen, överflyttas

löntagare för krigstjänstgöring från ett truppförband till ett annat

eller inträder tillfälligt avbrott i krigstjänstgöringen, medför överflyttningen

eller avbrottet icke rätt för löntagare att ånyo uppbära krigsutrustningsbidrag.

3. Därest krigstjänstgöringen för i mom. 2 nämnd personal utan

avbrott fortgår över 3 månader eller, då avbrott ägt rum, sammanlagt

får en motsvarande utsträckning, kan personalen, då förhållandena därtill

giva anledning, i enlighet med av Kungl. Maj:t utfärdade föreskrifter,

komma i åtnjutande av förnyat krigsutrustningsbidrag med högst

hälften av det belopp, som vid krigstjänstgöringstidens början utbekommits.

Sådant förnyat bidrag kan sedermera tillerkännas berörda personal

efter varje ytterligare period av 3 månader.

4. Underofficer eller likställd, vilken, efter att såsom sådan hava

uppburit krigsutrustningsbidrag enligt mom. 2, under krigstjänstgöringstid

uppflyttas till officers krigslöneklass, utbekommer skillnaden mellan

underofficers och officers enligt samma mom. utgående krigsutrustningsbidrag

vid den efter uppflyttningen närmast följande utbetalningen av

krigslön.

§ 20.

Stab sk varter sbidrag.

Stabskvartersbidrag avser att vara en ersättning åt högre befälhavare

för bestridande av sådana till egentliga krigskostnader icke hänförliga

utgifter, som äro av beskaffenhet att icke kunna i vanlig ordning

redovisas, t. ex. kostnader för underhåll åt personal, som tillfälligtvis

måste tilldelas förplägnad i vederbörandes kvarter, representationskostnader

o. dyl.

Stabskvartersbidrag må tillkomma högste befälhavaren för fälthären,

arméchef, chef för självständig häravdelning, generalstabschef i högkvarteret,

arméfördelningschef, kavallerifördelningschef, chef för självständig

brigad, etappchef samt likställda chefer och utgå för tid samt med belopp,

som Kungl. Maj:t för varje särskild befattningsinnehavare bestämmer.

IV. Resekostnads- och traktamentsersättning in. in.

§ 21.

Resekostnadsersättnings beräknande.

1. Resekostnadsersättning enligt detta reglemente omfattar gottgörelse

för nödigt transportmedel för egen person, för betjänt åt per
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 216.

sonal, som enligt i fred gällande resereglemente äger medföra sådan,

för hästskötare samt för egna tjänstehästar och medförda utrustningseffekter.

2. Kommer vid färd eller resa något av de i resereglementet angivna

fortskafiningsmedel till användning, skola vid bedömande av vad

som är att anse såsom nödigt transportmedel resereglementets bestämmelser

tjäna till ledning, med särskilt iakttagande att någon gottgörelse

för biljett å järnväg ej utgår till den, som vid inställelse till eller hemförlovning

från krigstjänstgöring icke begagnat sig av fri resa å järnväg,

oaktat sådan enligt bestämmelserna i reglementet för militärtransporter

å järnväg stått till buds.

3. Resekostnadsersättning utgår med de verkliga utgifternas belopp

enligt såvitt möjligt verifierad och, vad beträffar under krigstjänstgöringstid

anbefalld färd eller resa, av vederbörande chef godkänd räkning.

§ 22.

Traktamentsersättnings belopp.

Traktamentsersättning beräknas, då sådan enligt detta reglemente utgår,

för varje från midnatt räknat kalenderdygn, som för förrättninghelt

eller delvis användes.

För officer, underofficer och likställd utgår sådan ersättning såsom

lägre eller högre krigstraktamente med belopp, som för personal i de

olika krigslöneklasserna upptages i bifogade traktamentstariff (Bil. V).

För manskap och därmed likställda utgår ersättningen i varje fall

med belopp av 1 krona 50 öre för dygn; dock att till den, som icke

genom kronans försorg beredes inkvartering, dessutom utgår nattkvartersersättning

med 1 krona 50 öre för varje erforderligt nattkvarter.

§ 23.

Ersättningar för inställelse till och hemförlovning från krigstjänstgöring.

1. Vid armén tjänstgörande personal äger för inställelse till krigstjänstgöring

åtnjuta resekostnadsersättning enligt § 20 för färd från

fredstjänstgöringsorten till vederbörlig mobiliseringsort (utrustningsort)

eller, där inställelsen skall ske å annan ort, till den sålunda bestämda

orten.

Till krigstjänstgöring särskilt inkallad personal åtnjuter på angivna

sätt bestämd resekostnadsersättning för färd från hemvistet i kyrkobokföringsorten

till mobiliseringsorten (utrustningsorten); dock att da våglängden

understiger 10 kilometer, ersättning icke utgår för färd med annat

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

21

fortskaffningsmedel än järnväg eller ångfartyg. Styrker inkallad, att han

vid färdens anträdande uppehållit sig å annan ort än kyrkobokföringsorten,

äger lian, med nyss angivna inskränkning, utbekomma ersättning

för färd från dåvarande vistelseorten inom riket eller, vid vistelse utom

riket, från den plats inom riket, å vilken han vid färden först inträffar.

2. Vid avslutande av eller hemförlovning från krigstjänstgöring

utgår resekostnadsersättning enligt § 20 till den personal, som skall

kvarstå i tjänstgöring vid armén, för färd från den ort, där krigstjänstgöringen

upphör, till fredstjänstgöringsorten, och till övrig personal för

färd från förstnämnda ort till hemvistet i kyrkobokföringsorten.

3. För färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt till

resekostnadsersättning, utgår därjämte till officerare, underofficerare och

likställda bland den under § 2 mom. 1 a)—g) upptagna personal högre

krigstraktamente, då färden sker såsom enskild resa, men allenast lägre

krigstraktamente, då färden sker i trupp.

4. Företages färd, som enligt mom. 1 och 2 här ovan medför rätt

till resekostnadsersättning, såsom enskild resa, åtnjuter manskap bland

den under § 2 mom. 1 a) och d) upptagna personal ävensom all under

h) och i) i samma mom. hänförlig personal traktaments- och i förekommande

fall nattkvartersersättning enligt § 21. För dylik färd, vare sig

den företages såsom enskild resa eller i trupp, utgår dessutom till den

under § 2 mom. 1 h) och i) upptagna personal särskild färdavlöning

med 50 öre för dag, dock icke för dag, då krigslön utgår.

§ 24.

Resekostnads- och traktaments er sättning till personal med högre krigslön.

1. Personal, vilken uppbär krigslön enligt högre krigslönetariffen,

äger att för tjänsteresa, som icke är hänförlig till färd i trupp, åtnjuta

resekostnadsersättning enligt § 20 ävensom, vad beträffar officer, underofficer

och likställd, lägre krigstraktamente eller, vad beträffar manskap

och därmed likställda, traktaments- och i förekommande fall nattkvartersersättning

enligt § 21. Återvänder personalen inom 10 timmar till den

ort, varifrån tjänsteresan anträtts, utgår dock icke krigstraktamente eller

därmed jämnställd ersättning.

2. Har någon av den i mom. 1 nämnda personal att verkställa till

tjänstgöring i trupp ej hänförlig tjänsteförrättning å annan ort än den,

där vederbörligt truppförband, stab, formation o. s. v. befinner sig, eller

där han bär sin vanliga krigstjänstgöring, åtnjuter han för sådan tjänstgöring

krigstraktamente eller därmed jämnstälid ersättning icke i annan

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Riksdagens skrivelse Nr 216.

män än som jämlikt mom. 1 tillkommer honom för resa till eller från

tj änstgörings orten.

3. Vid färd i och tjänstgöring med trupp utgår för i mom. 1

nämnd personal i intet fall särskild ersättning.

§ 25.

Resekostnads- och traktamentsersättning till personal med lägre krigslön.

1. Personal, vilken uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen,

äger att för tjänsteresa, som icke är hänförlig till färd i trupp, åtnjuta

resekostnadsersättning enligt § 20 ävensom med det undantag, varom i

inom. 4 sägs, vad beträffar officer, underofficer och likställd, högre krigstraktamente

eller, vad beträffar manskap och därmed likställda, traktaments-

och i förekommande fall nattkvartersersättning enligt § 21.

2. Har officer, underofficer eller likställd på aktiv stat, vilken uppbär

krigslön enligt lägre krigslönetariffen, sin tjänstgöring förlagd till

annan ort än den, där han har sin förläggningsort i fredstid, åtnjuter

han för sådan tjänstgöring lägre krigstraktamente; dock att dylik ersättning

icke utgår, då nämnda personal för tjänstgöring med eller färd i

trupp har att avlägsna sig från sin fredsförläggningsort allenast för

kortare tid än två dygn.

3. Har löntagare, vilken uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen

och icke redan på grund av mom. 2 äger åtnjuta krigstraktamente,

att verkställa till tjänstgöring i trupp icke hänförlig tjänsteförrättning

å . annan ort än den, där vederbörligt truppförband, stab, formation

o. s. v. befinner sig, eller där löntagaren har sin vanliga krigstjänstgöring,

utgår, med det undantag, varom i mom. 4 sägs, för sådan förrättning

till officer, underofficer och likställd lägre krigstraktamente

samt till manskap och därmed likställda traktamentsersättning och i

förekommande fall nattkvartersersättning enligt § 21.

4. Krigstraktamente eller därmed jämnställd ersättning enligt mom.

1 eller mom. 3 utgår icke i de fall, då personal efter verkställd tjänsteresa

och tjänsteför rättning inom 10 timmar återvänder till den ort, varifrån

tjänsteresan an trätts.

5. Vid färd i och tjänstgöring med trupp utgår för personal, som

uppbär krigslön enligt lägre krigslönetariffen och icke på grund av

mom. 2 äger åtnjuta krigstraktamente, i intet fall särskild ersättning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Bil. I.

Lägre krigslönetariff.

.

il. Personal, krigstjänstskyldig'' oberoende

ar rärnpliktslagens bestämmelser.

Officerare.

J Generalsperson..........................................

Överste ................................................

Överstelöjtnant..........................................

Major......................................................

Kapten 1. klass .......................................

| Kapten 2. klass .......................................

Löjtnant 1. klass.......................................

J Löjtnant 2. klass.......................................

Underlöjtnant (fänrik).............................

Underofficerare.

Fanjunkare...............................................

j Sergeant 1. klass.......................................

I Sergeant 2. klass.......................................

Manskap.

Furir 1. klass ..........................................

Furir 2. klass ..........................................

Korpral .................................................

Krigslöneklasser.

Tab. A.

Krigslön för

termin till

sådan officers- och under- oflicersper- sonal, som

bibehåller i

fred tilldelad

bostads- förmån in

natura.

Kronor.

Tab. B.

Krigslön för

termin till

övrig (i Tab.A

icke upptagen)

personal.

Kronor.

1. krigslöneklasson

300

_

335

—

2.

260

—

*) 290

—

3. »

245

—

275

—

4.

230

—

a)265

—

5.

9) 180

—

205

—

6. »

165

—

190

—

7.

140

—

150

—

8. »

4)110

—

125

—

9.

75

—

CO

o»

—

10.

65

—

75

—

11. a

65

—

75

—

12. krigslöneklassen

65

_

75

—

13.

55

—

60

—

14.

50

—

55

—

15. krigslöneklassen

_

_

6)22

_

16. »

—

—

15

50

17.

—

—

12

50

*) För generalfältläkare

а) För överfältläkare

8) För chefen för krigsskolan

4) För tyg- eller fabriksingenjör

б) För fältläkarstipondiat på aktiv stat

6) För förrådsvaktmiistaro

skall krigslönen utgöra 310 kronor.

» » » 230 »

» » » 195 »

» » » 130 »>

» ii » 105 »

» » a 32 » 50 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216. 23

V. Åtgärder vid övergång till krigsfot och återgång till fredsfot.

§ 26-

Avräkning mellan freds- och krigsavlöning.

1. I fred intjänta avlöningsförmåner från fjärde huvudtiteln förfalla

^Utbetalning dagen före krigstjänstgöringstidens inträde.

2. Har personal, å vilken detta reglemente äger tillämpning, vid krigstjänstgöringstidens

början redan för löpande månad uppburit lön på aktiv

stat eller reservstat jämte andra i förskott utgående kontanta förmåner eller

ock pension och fyllnadspension från arméns pensionskassa, ifrågakommer

under krigstjänstgöringstiden icke någon återbetalning av nämnda fredsavlönings-

eller pensionsförmåner, i den mån desamma belöpa sig på den

del av sagda månad, för vilken åtnjutits krigslön eller annan efter samma

grunder som krigslön utgående ersättning enligt detta reglemente.

Återinträder personalen efter krigstjänstgöringstidens slut i beställning

på aktiv stat eller reservstat eller tillträder densamma ånyo pension,

skall emellertid sådan återbetalning ske genom avdrag från fredsavlönings-

eller pensionsförmånerna vid löne- och pensionsutbetalningarna

under närmaste kvartal.

Omförmälda avdrag beräknas efter det antal dagar av första krigstjänstgöringsmånaden,

som återstod, då krigslön och annan ersättning

enligt detta reglemente tillträddes, och utgår med ett belopp för dag,

som motsvarar ‘/so av summan av de i förskott uppburna fredsavlöningseller

pensionsförmånerna för månaden.

Har löntagare avlidit, skall återbetalning, varom i detta mom. sägs,

icke ifrågakomma.

3. Efter krigstjänstgöringstidens utgång äger personal, som frånträder

avlöningsförmåner enligt detta reglemente och tillträder lön på

aktiv stat eller reservstat under fjärde huvudtiteln, att från och med

dagen efter det nämnda frånträdande skett uppbära sina i förskott utgående

kontanta fredsavlöningsförmåner efter i mom. 2 angiven beräkning

för återstående del av löpande månad.

VI. Avlöning åt krigsfångar från fientlig armé.

§ 27.

Förskjutande av avlöning.

Fientlig armé tillhörande officer eller likställd från land, med vilket

överenskommelse träffats om ersättning för förskjuten avlöning åt krigsfångar,

åtnjuter under fångenskapen avlöning för lönetermin med belopp,

som motsvarar den del av krigslönen enligt högre krigslönetariffen, vilken

enligt § 11 personal i jämförlig krigslöneklass äger uppbära i krigstj

änstgöringsorten.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Iiiksdagens skrivelse Nr 216.

25

Krigslöneklasser.

Tah. A.

Krigslön för

termin till

sådan officers- ocli under- officersper- sonal, som

bibehåller i

fred tilldelad

bostads- förmån in

natura.

Talj. B.

Krigslön för

termin till

övrig (i Tab.A

icke upptagen)

personal.

Kronor.

Kronor.

Vice korpral .............................................

18. kriglöneklassen

10

_

Menig bestallningsman ..............................

19.

—

—

8

10

Menig volontär..........................................

20.

—

—

7

10

II. Värnpliktig personal.

Officerare.

Konstituerad kapten ..................................

21. krigslöneklassen

—

—

40

—

i Konstituerad löjtnant.................................

22.

—

—

30

—

Konstituerad underlöjtnant (fänrik)...............

23.

—

—

25

—

Underofficerare.

Konstituerad fanjunkare..............................

24. krigslöneklassen

—

—

20

—

Konstituerad sergeant.................................

25.

—

—

15

—

Manskap.

J Konstituerad furir ....................................

26. krigslöneklassen

—

—

12

50

| Konstituerad korpral .................................

27. »

—

—

10

—

j Konstituerad vice korpral ..........................

28.

—

—

7

50

• Menig värnpliktig ...................................

29.

—

-

5

_

Anm. Angående förhöjning i krigslönen för innehavare av beställning, med vilken är förenat särskilt

årsarvode, ävensom för personal, berättigad till ålderstillägg, är stadgat i krigsavlöningsreglementet § 13.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. It samt. 86 käft. (Nr 216.)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Högre krigslönetariff.

Bil. IT.

Krigslöneklasser.

Tab. A.

Krigslön för termin till sådan

officers- ocli underofficerspersonal,

j som bibehåller i fred tilldelad

bostadsförmån in natura

I. Personal, krigstjänst- skyldig oberoende av

viirnpliktslagens be- stämmelser.

att uppbä- ras i krigs- tjänstgö- ringsorteu.

Kronor.

att av- sättas i

bank.

Kronor.

Summa.

Kronor.

att uppbä- ras i krigs- tjänstgö- ringsorten.

Kronor.

att av- sättas i

bank.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Officerare.

Generalperson.............j

1.

krigslöneklassen

ISO

—

235

—

385

—

150

—

270

—

420

—

2.

»

140

—

205

_

345

—

140

—

>) 235

—

‘) 375

—

överste ......................|

3.

»

120

—

190

-

310

—

120

—

220

—

340

—

4.

»

120

—

175

—

295

—

120

—

2) 210

—

*) 330

—

Överstelöjtnant...............

5.

»

100

—

s) 135

—

s) 235

—

100

—

160

—

260

—

Major...........................

G.

»

90

—

120

—

210

—

90

—

145

—

235

—

Kapten 1. klass ............

7.

»

60

—

115

—

175

—

60

—

125

—

185

—

Kapten 2. klass ............

8.

»

GO

—

4) 85

—

4) 145

—

60

—

100

—

160

—

Löjtnant 1. klass............

9.

»

40

—

60

—

100

—

40

—

*) 70

-

6)110

—

Löjtnant 2. klass...........

10.

»

40

—

50

-

90

—

40

-

60

—

100

—

Underlöjtnant (fänrik)......

11.

»

40

-

45

—

85

—

40

—

55

—

95

—

Underofficerare.

Fanjunkare ..................

12.

krigslöneklassen

30

—

55

—

85

—

30

—

65

—

95

Sergeant 1. klass............

13.

»

20

—

50

_

70

—

20

—

55

—

75

Sergeant 2. klass............

14.

»

20

—

45

—

65

—

20

—

50

—

70

Manskap.

Furir 1. klass i..............

15.

krigslöneklassen

—

—

—

—

—

-

10

—

6) 12

—

6) 22

—

Furir 2. klass ...............

16.

»

—

—

—

—

—

—

10

—

5

50

15

50

Korpral ........................

17.

»

—

—

—

-

—

—

8

—

4

50

12

so

Tab. B.

Krigslön för termin till övrig

(i Tab. A icke upptagen)

personal

*) För generalfältläkare

2) För överfältläkare »

•) För chefen lör krigsskolan »

4) För tyg- och fabriksingenjör »

6) För fältläkarstipendiat på aktiv stat »

8! För förr åds vakt in ii stare »

skall krigslönen utgöra 395 kronor, varav avsättas i bank 255 kronor.

295

250

160

130 . «

32 kr. 50 öre,

175

150

100

90

22

50 öre.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

27

Krigslöneldasser.

Tab A.

Krigslön för termin till sådan

offi cers- och underofficerspersonal,

som bibehåller i fred tilldelad

bostadsförmån in natura

Tab. B.

Krigslön för termin till övrig

(i Tab. A icke upptagen)

personal

att uppbä- ras i krigs- tjänstgö- ringsorten.

Kronor.

att av- sättas i

bank.

Kronor.

Summa.

1 Kronor.

att uppbä- ras i krigs- män stgö- rings orten.

Kronor.

att av- sättas i

bank.

Kronor.

Summa.

Kronor.

Vicekorpral ..................

18.

krigslöneklassen

6

4

_

10 -

j Menig beställningsman ...

19.

”

—

—

—

—

—

—

5

—

3

10

8 10

Menig volontär...............

20.

—

—

—

—

—

5

—

2

10

7 10

II. Värnpliktig per-

sonat.

Officerare.

Konstituerad kapten ......

21.

krigslöneklassen

—

—

—

—

—

—

60

—

20

—

SO —

Konstituerad löjtnant......

22.

—

—

—

—

—

—

40

—

20

—

00 —

j Konstituerad underlöjtnant

(fänrik) .....................

23.

»

—

—

—

—

—

—

40

—

15

—

55 —

Underofficerare.

Konstituerad fanjunkare...

24.

krigslöneklassen

—

—

—

—

—

—

30

—

15

45 -

Konstituerad sergeant......

25.

»

—

—

—

—

—

—

20

—

15

-

35 —j

Manskap.

Konstituerad furir .........

26.

krigslöneklassen

—

—

—

—

—

—

10

—

2

50

12 50

Konstituerad korpral

27.

»

—

—

—■

—

—

—

8

—

2

10 —

Konstituerad vice korpral

28.

—

—

—

—

—

6

—

1

50,

7 50

Menig värnpliktig ..........

29.

)»

—

—

—

-

5

—

—

—

5 1—1

Anm. Angående förhöjning i krigslöncn för innehavare av beställning, med vilken iir förenat särskilt Årsarvode, ävensom

för personal, berättigad till alderstillägg, är stadgat i krigsavlöningsreglcmcntct § 13.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 216-

Bil IIL

Förteckning,

Grisande till Tilta krigslöneklasser den vid armén i fred anställda personalen

å aktiv stat, ä reservstat, över stat eller i reserv är att hänföra (i de fall

då samma personal icke genom konstituering uppflyttas till

annan krigslöneklass).

1 krigslöneklassen.

Arméfördelningschef; chefen för generalstaben; gener alfälttygmäst aren;

chefen för fortifikationen; generalintendenten; inspektören för infanteriet;

inspektören för militärläroverken; generalsperson å reservstat, över stat

eller i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av den lön, som

medföljer förenämnda beställningar.

2 krigslöneklassen.

Kommendanten i Boden; militärbefälhavaren å Gottland; inspektören

för kavalleriet; anuan generalsperson, som icke innehar eller innehaft

den lön, som medföljer arméfördelningschefs eller likställd beställning;

generalfältläkare.

3 krigslöneklassen.

Överste, förordnad såsom brigadchef. ’)

4 krigslöneklassen.

överste och regementschef, icke förordnad såsom brigadchef;1) annan

överste som icke erhållit denna grad endast »i armén»;1) överfältläkare.

5 krigslöneklassen.

Chefen för krigshögskolan; chefen för krigsskolan; fälttygmästare^

överstelöjtnant och trängkårcbef; annan överstelöjtnant, som icke erhållit

denna grad endast »i armén»; fältläkare.

*) Den, som innehar överstebeställning å aktiv stat eller reservstat och tilldelats generalmajors

grad, hänföres till 2 krigslöneklassen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 216.

6 krigslöneklassen.

Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan; chefen för ridskolan;

chefen för infanteriskjutskolan; chefen för artilleristaben; major och trängkårclief;

annan major, som icke erhållit denna grad endast »i armén»;

tygmästare av 1. kiassen; regementsläkare; fältveterinär.

7 krigslöneklassen.

Kapten (ryttmästare) av 1. klassen; kapten (ryttmästare) å reservstat,

över stat eller i reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande

av kaptens av 1. klassen lön; styresman vid artilleriets fabriker och

tygstater; tygmästare av 2. klassen; bataljonsläkare med kaptens av 1.

klassen lön; bataljonsläkare å reservstat eller i reserv, som förut å aktiv

stat varit i åtnjutande av kaptens av 1. klassen lön.

8 krigslöneklassen.

Kapten (ryttmästare) av 2. klassen; annan kapten (ryttmästare), som

icke innehar eller innehaft kaptens av 1. klassen lön och icke erhållit

sin grad endast »i armén»; garnisonspastor; regementspastor; bataljonsläkare

med kaptens tjänsteställning, vilken icke innehar eller innehaft

kaptens av 1. klassen lön; extra bataljonsläkare; regementsveterinär; tygeller

fabriksingenjör.

9 krigslöneklassen.

Löjtnant av 1. klassen; löjtnant å reservstat, över stat eller i reserv,

som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av löjtnants av 1. klassen lön;

bataljonsläkare i reserv med löjtnants tjänsteställning; fältläkarstipendiat;

bataljonsveterinär med löjtnants av 1. klassen lön; bataljonsveterinär i

reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av löjtnants av 1. klassen

lön; tyg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen; öververkmästare; fortifikationskassör;

departementsskrivare.

10 krigslöneklassen.

Löjtnant av 2. klassen; annan löjtnant, som icke innehar eller innehaft

löjtnants av 1. klassen lön och icke erhållit sin grad endast »i

armén»; bataljonsveterinär, som icke innehar eller innehaft löjtnants av

1. klassen lön; fältveterinärstipendiat med löjtnants tjänsteställning;

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 216.

11 krigslöneklassen.

Underlöjtnant (fänrik), som icke erhållit denna grad endast »i armén»;

fältveterinärstipendiat med underlöjtnants tjänsteställning.

12 krigslöneklassen.

Fanjunkare (styckjunkare, förvaltare vid intendenturkåren); tygförvaltare

av 2. klassen; tygunderofficer; besiktningsrustmästare; tygverkmästare;

verkmästare av 1. klassen vid artilleriets fabriker och tygstater.

13 krigslöneklassen.

Sergeant av 1. klassen; sergeant å reservstat, över stat eller i

reserv, som förut å aktiv stat varit i åtnjutande av sergeants av

1. klassen lön; gevärshantverkare; tyghantverkare; hantverkare vid

trängen; verkmästare av 2. klassen vid artilleriets fabriker och tygstater;

tyg- eller fabriksskrivare; fortmaskinister.

14 krigslöneklassen.

Sergeant av 2. klassen; annan sergeant, som icke innehar eller

innehaft sergeants av 1. klassen lön; radiotelegrafist.

15 krigslöneklassen.

Furir av 1. klassen; furir i reserv, som förut å aktiv stat varit i

åtnjutande av furirs av 1. klassen lön; förrådsvaktmästare.

16 krigslöneklassen.

Furir av 2. klassen; furir i reserv, som icke förut å aktiv stat varit

i åtnjutande av furirs av 1 klassen lön.

17 krigslöneklassen.

Korpral (konstapel); korpral (konstapel) i reserv.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

31

18 krigslöneklassen.

Vice korpral; vice korpral i reserv.

19 krigslöneklassen.

Menig beställningsman.

20 krigslöneklassen.

Menig- volontär.

Anm. Den, som innehar beställning över stat i regemente eller lcår av högre tjänstegrad

(tjänsteklass) än den, för vilken lön på stat uppbäres, hänföres till den mot den högre beställningen

svarande krigslöneklassen. Därest den högre tjänstegraden (tjänsteklassen) motsvaras av

två krigslöneklasser, hänföres han till den lägre avlönade av dessa klasser.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Bil. IV.

Tabell

till ledning för uträkningen av de belopp, med vilka förböjning i krigslön

till vissa innehavare av årsarvoden och ålderstillägg utgår enligt bestämmelserna

i krigsavlöningsreglementet § 13.

Förhöjning i krigslön utgår för lönetermin med Voo-.del av arvodets eller ålderstilläggets årsbelopp,

avrundat uppåt till närmaste hela tiotal ören och utgör alltså förhöjningen exempelvis för:

årsbelopp av 2,400 kronor

» » 2,000 »

» » 1,500 »

» » 1,200 »

» » 1,000 »

» »i 900 »

i» >i 800 »

.. .. 700

i> i> 600 u

i> » 500 >i

ii ii 400 >i

»i >i 300 >»

» i> 200 »

66: 70 kronor

55:60 »

41:70 »

38: 40 »

27: so »

25: — »

22: 30 11

19: so 11

16: 70 »

13: 90 »

11: so »

8:4o »

5: 60 11

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

33

Bil. V.

Traktamentstariff,

utvisande med vilka belopp lägre och högre Jcrigstraktmnente skall utgå

till personal i olika krigslöneklasser.

Lägre

Högre

krigstrakta-

krigstrakta-

mente.

mente

Personal:

Kronor.

Kronor.

tillhörande 1. och 2. krigslöneklasserna

8

—

15

—

» 3. » 4. »

7

—

13

—

» 5. krigslöneklassen........................................

6

—

11

—

» 6. »

5

—

10

—

» 7., 8. och 21. krigslöneklasserna ...

4

—

8

—

» 9., 10., 11., 22. och 23. krigslöneklasserna. ,

3

—

7

—

» 12. och 24. krigslöneklasserna ..........................................

2

50

6

—

» 13., 14. och 25. »

2

—

5

—

Bihang till riksdagens protokoll 1616. 14 sand. 83 litljt. (AV 216.)

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Bilaga B.

Förslag

till

ändrad lydelse av §§ 1, 3 och 4 i förordningen angående arméns

förplägnad vid mobilisering och i krig den 16 juli 1906.

§ i
1.

Envar, som, efter det order om allmän mobilisering utfärdats,

åtnjuter krigslön, äger rätt att från och med den dag, då tjänstgöringen

tager sin början, för varje dag bekomma en tillagad portion.

Skulle endast en dei av krigsmakten ställas på krigsfot, tillkommer

portion enligt denna förordning allenast dem, vilka under tjänstgöring

vid denna del åtnjuta krigslön.

2. Under tjänstledighet och permission upphör all rätt till förplägnad.

3. Krigsfångar åtnjuta portion i enlighet med bestämmelserna för

arméns manskap.

4. Civil personal vid mobiliserat truppförband, stab, formation o. s. v.,

som icke åtnjuter krigslön (t. ex. auditörer, post-, telegraf- och järnvägspersonal

m. fl.), äger att mot ersättning utfå portion. Ersättningens

belopp bestämmes av vederbörlig central krigsförvaltningsmyndighet.

§ 3.

1. Portion utbekommes vid det truppförband, stab, formation o. s. v.,

där den till portion berättigade är ständigt eller tillfälligt tjänstgörande,

och skall vara av likartad beskaffenhet för samtliga portionstagare. Kan

vid stab, formation o. s. v. portion icke lämpligen tillhandahållas på

sätt i § 2 förutsättes, hänvisas personalen vid densamma för erhållande

härav till annat förband eller anordnas eljest förplägnaden genom vederbörlig

krigsförvaltningsmyndighet på för kronan billigaste sätt. Vad sålunda

stadgats gäller jämväl beträffande personal, som av tjänsteförrättning

förhindras att vid eget truppförband utbekomma sin förplägnad.

2. Avdelning eller enskild person, som blivit skild från sitt förband

och icke inom närmaste tiden kan återvända till detsamma, må,

där så kan ske, erhålla förplägnad från annat förband.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 216.

3. Sjuk eller sårad, som avpolletterats till eller eljest upptagits av

sjukvårdsformation eller intagits å sjukvårdsanstalt, förplägas vid densamma.

§ 4.

1. För den, vilken icke begagnar sig av förplägnad, som enligt

bestämmelserna i § 3 blivit för honom anordnad, utgår icke någon ersättning

för portion.

2. Den, som råkat i krigsfångenskap eller avvikit från sitt truppförband,

äger icke heller rätt till ersättning för portion under tiden för

uteblivandet.

3. Har personal, som avses i § 3 mom. 2, .nödgats på egen bekostnad

förskaffa sig förplägnad, kan dock enligt vederbörlig krigsförvaltningsmyndighets

bestämmande ersättning utbetalas för vad personalen

sålunda oundgängligen utgivit.

4. Angående rätt för landstormsman att utfå ersättning för föda,

varmed han måst förse sig vid inkallandet, är stadgat i värnpliktslagen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.