Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående krigstidshjälp under år 1916 åt befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet väckta motioner.

1916-06-13 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:218, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående krigstidshjälp under år 1916 åt befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 218.

1

Nr 218.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1916.

Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående krigstidshjälp under år 1916 åt

befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 140.) .

Till Konungen.

I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under

särskild huvudtitel med rubrik »XV Krigstidshjälp» föreslagit riksdagen

att i avbidan på den framställning i ämnet, som kunde varda förelagd

riksdagen, till krigstidshjälp för år 1916 åt vissa ordinarie och extra

befattningshavare inom statsförvaltningen å riksstaten för år 1917 beräkna

ett belopp av 3,500,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 17 april

1916 avlåten proposition, nr 212, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

a) för beredande under år 1916 av krigstidshjälp åt befattningshavare

i statens tjänst i enlighet med nedan angivna grunder

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 85 käft. (Nr 218.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 218.

dels å extra stat för år 1917 anvisa såsom förslagsanslag

under andra

huvudtiteln ................

. kronor

41,000

b tredje

» .................

)>

1,000

» fjärde

» .................

»

272,000

» femte.

» .................

B

413,000

» sjätte

» ..................

))

9,000

» sjunde

» .................

»

139,000

» åttonde

» .................

»

20,000

» nionde

» .................

5,000;

dels i postverkets stat för driftkostnader år 1917 upptaga följande post:

Krigstidshjälp, förslagsvis .......................................... kronor 240,000

och i anledning härav bestämma postverkets anslag till driftkostnader

för år 1917, förslagsvis, till ett med 240,000 kronor förhöjt belopp;

dels i staten för telegrafverkets driftkostnader under år 1917 upptaga

följande post:

Krigstidshjälp, förslagsvis......................................... kronor 160,000

och i anledning härav bestämma telegrafverkets anslag för driftkostnader

år 1917, förslagsvis, till ett med 160,000 kronor förhöjt belopp;

dels beräkna driftkostnaderna under år 1917 för statens järnvägar

till ett med 2,500,000 kronor förhöjt belopp;

dels såsom tillägg till de av riksdagen bestämda driftkostnaderna

under år 1917 för statens domäner förslagsvis uppföra

ett belopp av ............................................................................. kronor 153,000;

dels ock medgiva, att i fråga om befattningshavare vid institution,

för vilken anslag här ovan icke beräknats, krigstidshjälp må utgå av

de medel, av vilka institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

b) medgiva, att erforderligt belopp må för ändamålet av Eders

Kungl. Maj:t under år 1916 förskjutas av tillgängliga medel; samt

c) godkänna följande allmänna grunder för krigstidshjälps utgående:

Krigstidshjälp utgår, med här nedan angivna undantag,

till de befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1916

innehade ordinarie anställning och på grund av försörjningsplikt underhöllo

barn under 15 års ålder; samt

till de i statens tjänst anställda icke ordinarie befattningshavare,

som den 1 januari 1916 ej mindre på grund av försörjningsplikt underhöllo

barn under 15 års ålder, än även innehade och omedelbart dessförinnan

under minst ett år vid en och samma statsinstitution innehaft

stadigvarande anställning med en daglig arbetstid, i medeltal icke understigande

vad som för den ordinarie personalen vid samma eller jämförlig

institution är såsom minimum i allmänhet stadgat.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 218.

Från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas följande befattningshavare,

nämligen

l:o) de, vilka jämlikt den taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,

som under år 1916 äger rum, hava att erlägga dylik skatt för

högre belopp än 2,000 kronor, hustrus taxering däri inbegripen;

2:o) personalen vid statens anstalter för sinnessjuka;

3:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägsbyggnader, dubbelspårsanläggningar

och därmed jämförliga företag;

4:o) arbetarpersonalen vid de till statens vattenfallsverk hörande

anläggningsarbetena; samt

5:o) gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever.

Beloppet av den krigstidshjälp, som skall till befattningshavare

utgå, bestämmes, på sätt nedanstående tabell utvisar, i förhållande dels

till taxeringen enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,

dels ock till antalet av de barn under 15 år, vilka befattningshavaren,

på grund av försörjningsplikt, den 1 januari 1916 underhöll:

Det beräknade belopp, för vilket

befattningshavaren under år 1916

hax att erlägga skatt enligt för- ordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt

Krigstidshjälp åt befattningshavare med

1 barn

2 barn

3 barn

4 barn

5 eller flera

barn

K

r o n o

r

Högst 1,000 kronor ..................

80

160

240

320

400

från 1,000 t. o. m. 1,200 kronor...

70 .

140

210

280

350

» 1,200 » » » 1,400 » ...

60

120

180

240

300

x 1,400 » » » 1,600 » ...

50

100

150

200

250

» 1,600 » » » 1,800 »

40

80

120

160

200

» 1,800 » » » 2,000 »

30

60

90

120

150

Då enligt förestående bestämmelser till krigstidshjälp berättigad

icke ordinarie befattningshavare under tiden efter ingången av augusti

månad 1914 erhållit avlöningsförhöjning, som är att anse icke såsom

ett tillägg för avlöningens uppbringande till belopp, stående i skäligt

förhållande till ordinarie befattningshavares avlöningsförmåner, utan

såsom särskilt dyrtidstillägg, skall beloppet av sådan förhöjning, beräknat

från det den börjat utgå intill utgången av år 1915, vid utbetalning av

krigstidshjälp från denna avdragas.

Om befattningshavare, som icke innehar ordinarie anställning, under

år 1915 åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för styrkt sjukdom under

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 218.

högst tre månader eller tjänstledighet av annan orsak under högst en

månad, skall han icke av sådan anledning förlora sin rätt till krigstidshjälp.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till krigstidshjälp befattningshavare vid flottans pensionskassa och folkskollärarnas

pensionsinrättning.

Krigstidshjälpen utbetalas på därom gjord framställning i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

I samband med förevarande proposition har riksdagen till behandling

förehaft två inom riksdagen väckta motioner, vari bland annat föreslagits

att personalen vid statens anstalter för sinnessjuka jämväl måtte komma

i åtnjutande av krigstidshjälp.

I likhet med vad departementschefen vid anmälan av ifrågavarande

anslagsäskande anfört, anser riksdagen det vara av rättvisa och billighet

påkallat, att staten, i den mån dess finansiella ställning så medgiver,

vidtager åtgärder för beredande av hjälp åt de ekonomiskt svagast

situerade statstjänarna. Det understöd, som för innevarande år bör

utgå, får emellertid icke betraktas såsom ett lönetillägg eller någon

som helst form av lönereglering utan är endast ett tillfälligt bidrag

(krigstids- eller dyrtidshjälp), föranlett av den under nuvarande

krisperiod inträffade stegringen å levnadskostnaderna. Med hänsyn härtill

anser riksdagen, att vid bestämmande av den grund, efter vilken

krigstidshjälpen må utgå, den av löneregleringskommittén förordade s. k.

behovsprincipen obetingat bör vinna tillämpning, och bör för den skull

hjälpen lämnas under sådana villkor, att ett fortsatt utbetalande av densamma

icke med fog kan krävas, när kristidens verkningar upphört.

Vid övervägande av frågan, huru krigstidshjälpen lämpligen bör

fördelas, har riksdagen, i likhet med löneregleringskommittén, funnit sig

mest tilltalad av den tanken, att — då det, jämte avlöningens mindre

belopp, huvudsakligen är befattningshavarnas försörjningsplikt mot

minderåriga barn, som får anses beteckna graden av deras känning av

dyrtiden — hjälpens utgående och beloppet av densamma böra bestämmas

av dessa båda faktorer. Mot den i propositionen föreslagna åldersgränsen,

vid vars uppnående ett barn ej längre kan anses vara i ovillkorligt

behov av underhåll utav föräldrar och således icke må medräknas

vid krigstidshjälpens fördelande, har riksdagen icke haft något att

erinra. De av Eders Kungl. Maj:t föreslagna bestämmelserna rörande den

inkomstgräns, efter vars överskridande någon krigstidshjälp icke må ifrågakomma,

ävensom rörande det belopp, som skäligen bör för varje minderårigt

barn beräknas och det maximum, utöver vilket krigstidshjälp icke

må utgå, hava ej heller givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 218.

vill särskilt påpeka, hurusom Eders Kungl. Maj:ts förslag — varigenom,

såsom av reservanten i löneregleringskommittén påyrkats, befattningshavares

förmögenhets- och inkomsttaxering lägges till grund för angivande

av den ekonomiska ställning, vid vilken befattningshavare uteslutes från

delaktighet i krigstidshjälp, samt för bestämmandet av det belopp, som till

vederbörande bör för vart barn utgå — giver delaktighet i krigstidshjälpen

åt en mängd befattningshavare, vilka enligt kommitténs förslagskulle

ställas lottlösa, varjämte det måste anses överhuvudtaget utmäta

hjälpen rättvisare och rundligare än kommitténs förslag.

Vidkommande härefter de särskilda för de icke-ordinarie befattningshavarna

uppställda betingelserna för erhållande av krigstidshjälp har

riksdagen icke ansett sig kunna i visst avseende biträda Eders Kungl. Maj:ts

förslag, nämligen ifråga om längden av den tjänstledighet, som skulle

utesluta rätt till sådan förmån. Enligt propositionen skulle befattningshavare,

som under år 1915 åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för

styrkt sjukdom under mer än tre månader icke kunna ifrågakomma till

erhållande av krigstidshjälp. Denna tidsbegränsning har synts riksdagen

vara väl snävt tilltagen, och har riksdagen för den skull ansett sig böra

besluta, att tjänstledighet för styrkt sjukdom under högst sex månader

icke må utestänga befattningshavare från rätt till ifrågavarande hjälp.

Vidare skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag tjänstledighet av annan

orsak, likaledes oavsett semester, under mer än en månad utestänga från

krigstidshjälp. Åven om denna tidsbegränsning må kunna anses i allmänhet

lämpligt avvägd, finner riksdagen likväl, att två arter av tjänstledighet,

nämligen för allmänt uppdrag och för värnpliktigs inkallelse till tjänstgöring

för rikets försvar, äro av den beskaffenhet, att det icke kan anses

vara förenligt med billighet, att tjänstledighet av nu nämnd anledning

även under längre tid än en månad skulle medföra förlust i nu förevarande

hänseende.

Beträffande slutligen Eders Kungl. Maj:ts förslag att från rätt till

krigstidshjälp undantaga personalen vid statens anstalter för sinnessjuka

har riksdagen icke funnit sig övertygad av de i statsrådsprotokollet för

berörda åtgärd anförda skälen. För bedömande av förevarande fråga har

riksdagen fördenskull i vederbörlig ordning införskaffat medicinalstyrelsens

yttrande rörande lämpligheten av att bereda sagda personal krigstidshjälp

i enlighet med de i propositionen föreslagna grunderna ävensom

xippgift om de kostnader, som utöver redan av medicinalstyrelsen beviljat

dyrtidstillägg skulle bliva erforderliga, därest denna personal

komme i åtnjutande av dylik hjälp. I sitt yttrande har medicinalstyrelsen

härom anfört följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 218.

»På grund av nådig remiss den 11 mars 1916 inkom medicinalstyrelsen

i skrivelse den 30 mars 1916 med en approximativ uppskattning

utav kostnaden för beredande av krigstidshjälp åt extra ordinarie

personal vid styrelsen med underlydande förvaltningar enligt de grunder,

som av 1902 års löneregleringskommitté föreslagits i avgivet betänkande

angående krigstidshjälp åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Härvid

hade styrelsen emellertid icke anledning att yttra sig beträffande

lämpligheten av att bereda krigstidshjälp åt ifrågavarande personal.

Såsom medicinalstyrelsen i sitt nyssberörda yttrande i ärendet den

30 mars 1916 meddelat, har styrelsen redan beviljat samtliga gifta befattningshavare

vid rikets hospital ett avlöningstillägg för såväl år 1915

som år 1916. Värdet av ifrågavarande avlöningstillägg utgör i medeltal

7 kronor 50 öre för varje befattningshavare i månaden, det vill säga

90 kronor om året. Avlöningstillägget utgår oberoende av om vederbörande

befattningshavare har barn eller icke.

Jämföres det sålunda beviljade avlöningstillägget med det i propositionen

föreslagna, befinnes det, att det senare skulle komma att i

medeltal uppgå till ett något högre belopp än det förra. De beräknade

belopp, för vilka gifta befattningshavare vid hospitalen hava att erlägga

skatt enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,

falla i genomsnitt inom den grupp, som i propositionen benämnts ''från

1,000 till och med 1,200 kronor’. Medelantalet barn för varje gift befattningshavare

utgör enligt verkställd uträkning 1.5. Medelvärdet av

en i enlighet med propositionen till hospitalspersonalen utgående krigstidshjälp

skulle således bliva 105 kronor per befattningshavare.

Då de avlöningstillägg, som, på sätt ovan anförts, av medicinalstyrelsen

beviljats den gifta hospitalspersonalen, uteslutande föranletts av

krigstiden och förty uppenbarligen äro att hänföra till ''särskilt dyrtidstillägg’

i den i propositionen angivna meningen, skulle enligt propositionen

beloppet av ifrågavarande avlöningstillägg för år 1915 avdragas

vid utbetalningen av krigstid shjälpen för år 1916. Härigenom skulle

beloppet av den föreslagna krigstidshjälpen nedsättas till i medeltal 15

kronor per befattningshavare. Under förutsättning, att beviljandet av

nämnda krigstidshjälp icke skulle komma att inverka på det av medicinalstyrelsen

för år 1916 redan beviljade dyrtidstillägget, utan att detta

skulle oförändrat utgå, skulle således en utsträckning av den föreslagna

krigstidshjälpen till hospitalspersonalen medföra, att det till nämnda

personal utgående avlöningstillägget för år 1916 höjdes från i medeltal

90 kronor till i medeltal 105 kronor per befattningshavare.

Nyssnämnda höjning är visserligen icke synnerligen stor, men det

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 218.

torde böra beaktas, att den huvudsakligast komme att falla på de barnrikaste

befattningshavarna, vilkas ställning därigenom komme att högst

väsentligt förbättras. Befattningshavare med allenast ett barn, likasom

barnlösa befattningshavare, skulle däremot genom den föreslagna krigstidshjälpen

icke erhålla någon förhöjning i den avlöning, som för närvarande

utgår till dem för år 1916.

Verkan av den föreslagna krigstidshjälpens utsträckning till hospitalspersonalen

skulle således bliva en förhöjning av avlöningen för befattningshavare

med två eller flera barn samt oförändrad ställning för

övriga befattningshavare. Då det är uppenbart, att de barnrika familjerna

i alldeles särskild grad fått vidkännas trycket av dyrtiden, synes

det medicinalstyrelsen befogat, att nämnda familjer i fråga om dyrtidshjälp

särskilt tillgodoses. Med hänsyn härtill, och då det över huvud

taget torde få anses lämpligt, att grunderna för krigstidshjälpéns utgående

bliva så likartade som möjligt inom de särskilda förvaltningsområdena,

finner sig medicinalstyrelsen böra tillstyrka, att personalen

vid statens anstalter för sinnessjuka beredes krigstidshjälp i enlighet

med de i nådiga propositionen angående krigstidshjälp under år 1916

åt befattningshavare i statens tjänst föreslagna grunder.

I detta sammanhang anser sig medicinalstyrelsen böra nämna

några ord i anledning av de yrkanden, som från åtskilliga håll framställts

om utsträckning av krigstidshjälpen till jämväl ogifta befattningshavare.

De av medicinalstyrelsen beviljade dyrtidstilläggen hava allenast

avsett gifta befattningshavare samt sådana ogifta befattningshavare,

vilka hava anhöriga att försörja. Skälet för denna begränsning av

dyrtidstilläggens omfattning har framför allt varit det, att de ogifta

befattningshavarna vid hospitalen å vederbörande anstalt åtnjuta fri

kost, fri bostad, fri värme, fritt ljus, fri tvätt och delvis fri beklädnad.

Ifrågavarande befattningshavare måste följaktligen anses vara i jämförelsevis

ringa mån berörda av den rådande prisstegringen, och någon

anledning att bevilja dem krigstidshjälp har medicinalstyrelsen icke funnit

för närvarande föreligga.

Vad slutligen beträffar frågan om de kostnader, som utöver redan

av medicinalstyrelsen beviljat dyrtidstillägg skulle bliva erforderliga,

därest hospitalspersonalen komme i åtnjutande av i propositionen föreslagen

krigstidshjälp, skulle desamma enligt approximativ uppskattninguppgå

till omkring 11,000 kronor.»

Av skäl, som i medicinalstyrelsens yttrande anförts, anser riksdagen

anledning icke förefinnas att från rätt till krigstidshjälp undantaga

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 218.

ifrågavarande personal, utan torde densamma, såsom jämväl i ovanberörda

motioner föreslagits, böra komma i åtnjutande av dylik hjälp.

Det av Eders Kungl. Maj:t under sjätte huvudtiteln upptagna

anslaget för ändamålet bör sålunda höjas med det av medicinalstyrelsen

beräknade beloppet, 11,000 kronor, till 20,000 kronor.

Såsom förtydligande har riksdagen velat tillägga, att arméns och

marinens manskap bör i fråga om rätt till krigstidshjälp jämnställas

med icke ordinarie befattningshavare.

Riksdagen, som beträffande Eders Kungl. Maj:ts framställning, i vad

den avser pensionsväsendet eller rör under jordbruksdepartementet lydande

ärenden i särskilda skrivelser anmäler sitt beslut, får alltså i avseende å

övriga delar av Eders Kungl. Maj:ts framställning nu anmäla, att riksdagen

ej mindre för beredande under år 1916 av krigstidshjälp åt befattningshavare

i statens tjänst i enlighet med nedan angivna grunder

dels å extra stat för år 1917 anvisat såsom förslagsanslag

under

andra huvudtiteln...........

............. kronor

41,000

))

tredje

» ...........

............. »

1,000

))

fjärde

» ...........

............. »

272,000

»

femte

» ..........

............. B

413,000

»

sjätte

» ...........

............. ))

20,000

))

sjunde

» ...........

......... ))

139,000

åttonde

» ...........

............. ))

20,000;

dels i postverkets stat för driftkostnader år 1917 upptagit följande post:

Krigstidshjälp, förslagsvis......................................................... kronor 240,000

och i anledning härav bestämt postverkets anslag till driftkostnader

för år 1917, förslagsvis, till ett med 240,000 kronor förhöjt belopp;

dels i staten för telegrafverkets driftkostnader under år 1917

upptagit följande post:

Krigstidshjälp, förslagsvis ........................................................ kronor 160,000

och i anledning härav bestämt telegrafverkets anslag för driftkostnader

år 1917, förslagsvis, till ett med 160,000 kronor förhöjt belopp;

dels beräknat driftkostnaderna under år 1917 för statens järnvägar

till ett med 2,500,000 kronor förhöjt belopp;

dels ock medgivit, att i fråga om befattningshavare vid institution,

för vilken anslag här ovan icke beräknats, krigstidshjälp må utgå av de

medel, av vilka institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

än även medgivit, att erforderligt belopp må för ändamålet av

Eders Kungl. Maj:t under år 1916 förskjutas av tillgängliga medel;

ävensom godkänt följande allmänna grunder för krigstidshjälps

utgående:

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 218...

Krigstidshjälp utgår, med här nedan angivna undantag,

till de befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1916

innehade ordinarie anställning och på grund av försörjningsplikt underhöllo

barn under 15 års ålder; samt

till de i statens tjänst anställda icke-ordinarie befattningshavare,

arméns och marinens manskap inbegripet, som den 1 januari 1916 ej

mindre på grund av försörjningsplikt underhöllo barn under 15 års ålder

än även innehade och omedelbart dessförinnan under minst ett år vid

en och samma statsinstitution innehaft stadigvarande anställning med en

daglig arbetstid, i medeltal icke understigande vad som för den ordinarie

personalen vid samma eller jämförlig institution är såsom minimum i

allmänhet stadgat.

Från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas följande befattningshavare,

nämligen

l:o) de, vilka jämlikt den taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,

som under år 1916 äger rum, hava att erlägga dylik skatt för

högre belopp än 2,000 kronor, hustrus taxering däri inbegripen;

2:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägsbyggnader, dubbelspårsanläggningar

och därmed jämförliga företag;

3:o) arbetarpersonalen vid de till statens vattenfallsverk hörande

anläggningsarbetena; samt

4:o) gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever.

Beloppet av den krigstidshjälp, som skall till befattningshavare

utgå, bestämmes, på sätt nedanstående tabell utvisar, i förhållande dels

till taxeringen enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,

dels ock till antalet av de barn under 15 år, vilka befattningshavaren,

på grund av försörjningsplikt, den 1 januari 1916 underhöll:

Det beräknade belopp, för vilket

befattningshavaren under år 1916

har att erlägga skatt enligt för- ordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt

Krigstidshjälp åt befattningshavare med

1 barn

2 barn

3 barn

4 barn

5 eller flera

barn

K

r o n o

r

Högst 1,000 kronor.....................

80

160

240

320

400

från 1,000 t. o. m. 1,200 kronor...

70

140

210

280

350

» 1,200 > » » 1,400 »

60

120

180

240

300

» 1,400 » > » 1,600 »

50

100

150

200

250

» 1,600 » » » 1,800 »

40

80

120

160

200

» 1,800 » » * 2,000 »

30

60

90

120

150

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 85 käft. (Nr 218.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 218.

Då enligt förestående bestämmelser till krigstidshjälp berättigad

icke-ordinarie befattningshavare under tiden efter ingången av augusti

månad 1914 erhållit avlöningsförhöjning, som är att anse icke såsom

ett tillägg för avlöningens uppbringande till belopp, stående i skäligt

förhållande till ordinarie befattningshavares avlöningsförmåner, utan såsom

särskilt dyrtidstillägg, skall beloppet av sådan förhöjning, béräknat från

det den börjat utgå intill utgången av år 1915, vid utbetalning av

krigstidshjälp från denna avdragas.

Befattningshavare, som icke innehar ordinarie anställning, må icke

på grund av tjänstledighet för allmänt uppdrag samt för inkallelse till

annan militär tjänstgöring än den enligt § 27 värnpliktslagen åliggande

för egen utbildning förlora rätten till krigstidshjälp.

Ej heller må icke-ordinarie befattningshavare, som under år 1915

åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för styrkt sjukdom under högst

sex månader eller tjänstledighet av annan orsak under högst en månad,

av sådan anledning förlora sin rätt till krigstidshjälp.

Krigstidshjälpen utbetalas på därom gjord framställning i den

ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Stockholm den 13 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

/

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.