Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena.

1916-06-07 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:221, Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 221.

1

Nr 221.

Godkänd av första kammaren den 7 juni 1916.

Godkänd av andra kammaren den 7 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna

för kapitalökning i vad angår jordbruksärendena.

(Jordbruksutskottets utlåtanden nr 17, 80 och 85.)

Till Konungen.

Med anledning av de framställningar, som gjorts rörande utgifterna

för kapitalökning i vad angår jordbruksärenden, får riksdagen för Eders

Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Statens affärsverksamhet.

Statens domäners fond.

l:o) I den till innevarande riksdag avlåtna statsverkspropositionen,

avdelning: utgifter för kapitalökning, i vad angår jordbruksdepartementet,

punkten 1, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på

den särskilda proposition angående anslag för anordnande av jägmästarbostäder

inom vissa revir i de norra delarna av riket, som Kungl. Maj:t

må komma att avlåta till riksdagen, för detta ändamål såsom kapitalökning

för statens domäners fond beräkna ett belopp av 410,700 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 saml. 87 höft. (Nr 221 — 226.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 221.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 7 april

1916 avlåten proposition, nr 154, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att till anordnande av fjorton bostadslägenheter åt jägmästare

i revir inom Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker i huvudsaklig

överensstämmelse med domänstyrelsens förslag den 24 mars 1916

såsom kapitalökning för år 1917 för statens domäners fond anvisa ett

belopp av 364,500 kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må

bärav låta under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

203,300 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förebaft en inom

riksdagen väckt motion, däri hemställts, att riksdagen med avslag å

Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 154, i vad det gäller uppförande

av bostad åt jägmästaren i Jukkasjärvi revir i Wittangi kyrkoby, måtte

besluta, att bostad skall för honom uppföras i Kiruna.

Riksdagen bar intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i

vad det avser uppförande av bostäder för jägmästarna i Dorotea, Malgomajs,

Östra Åsele, Västra Stensele, Örå, Södra Sorsele, Bjurbäckens,

Malå, Vinlidens, Storbackens, Storlandets, Vettasjoki och Porjus revir.

Ej heller giver det härför beräknade beloppet anledning till någon

invändning från riksdagens sida.

Vad beträffar bostaden för jägmästaren i Jukkasjärvi revir så avser

den i ämnet väckta motionen förläggande av denna bostad till

Kiruna i stället för såsom departementschefen förordat till Vittangi

kyrkoby. Motionären synes härmed i främsta rummet åsyfta tillgodoseende

av en revirförvaltares enligt motionärens uppfattning fullt berättigade

krav på en icke alltför isolerad tillvaro uppe i obygden. Därjämte

bar motionären sökt visa det i statsekonomiskt hänseende och ur

skogsvårdssynpunkt mera lämpliga i ifrågavarande jägmästarbostads förläggande

till den i motionen föreslagna platsen.

De i motionen sålunda framförda synpunkter i förevarande ämne

synas riksdagen beaktansvärda.

Då emellertid domänstyrelsen enligt vad riksdagen erfarit anser, att

med ett definitivt ordnande av bostadsfrågan för jägmästaren i Jukkasjärvi

revir hellre bör anstå än att beslut fattas om jägmästarbostadens

förläggande till den plats, som av motionären föreslagits, anser sig

riksdagen icke böra besluta, att bostaden i fråga skall förläggas till Kiruna.

Å andra sidan synes riksdagen skäl icke föreligga att såsom Eders Kungl.

Maj:t föreslagit, förlägga bostaden för jägmästaren i nu ifrågavarande

revir till Vittangi kyrkoby, så mycket mindre som Eders Kungl. Maj:ts

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 221.

befallningshavande i Norrbottens län i en till jordbruksdepartementet

efter propositionens avlämnande insänd skrivelse, varav riksdagen tagit

del, med bestämdhet tillstyrkt, att jägmästaren i Jukkasjärvi revir finge

sin framtida boningsort i Kiruna.

Då beslut icke nu fattas om uppförande av bostad för jägmästaren

i sistnämnda revir, bör det av Eders Kungl. Maj :t till jägmästarbostäder

begärda beloppet av sammanlagt 364,500 kronor minskas dels

med 26,000 kronor, motsvarande kostnaden för uppförande av nämnda

bostad dels ock med V14 av den av departementschefen till 13,000 kronor

för byggnadskontroll å samtliga 14 föreslagna nya jägmästarbostäder

beräknade kostnaden eller i runt tal 900 kronor. Det erforderliga beloppet

skulle således utgöra 337,600 kronor. Därav torde för år 1916

böra få utgå 189,850 kronor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning

till anordnande av tretton bostadslägenheter åt jägmästare i revir inom

Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker i huvudsaklig överensstämmelse

med domänstyrelsens förslag den 24 mars 1916 såsom kapitalökning

för år 1917 för statens domäners fond anvisat ett belopp av

337,600 kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må härav låta under

år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 189,850 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Statens ntlåningstonder.

Odlingslånefonden.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har vidare under punkten 2 av förenämnda

avdelning av statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att under år 1917 ett belopp av 1,000,000 kronor må av

Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden dels ock

till kapitalökning för odlingslånefonden för år 1917 anvisa ett anslag

av 250,000 kronor.

Det allt sedan odlingslånefondens bildande år 1883 lämnade medgivande,

att ett belopp av 1,000,000 kronor årligen finge såsom lån

disponeras från fonden, synes riksdagen böra lämnas även för nästkommande

år. Vid sådant förhållande och då riksdagen icke haft något

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 221.

att erinra mot den av Eders Kungl. Maj:t äskade kapitalökningen, har

riksdagen

dels medgivit, att under år 1917 ett belopp av 1,000,000 kronor

må av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från odlingslånefonden;

dels ock till kapitalökning för odlingslånefonden för år 1917

anvisat ett anslag av 250,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga anmäler riksdagen

i annat sammanhang sitt beslut härutinnan.

Egnahemslånefonden.

3:o) I punkt 3 av förevarande avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för

år 1917 ett belopp av 6,000,000 kronor må av Kungl. Maj:t disponeras

såsom lån från egnahemslånefonden, dels ock såsom kapitalökning för

samma fond för år 1917 anvisa ett anslag av 5,000,000 kronor.

Beträffande den vid 1904 års riksdag bildade egnahemslånefonden

har från och med år 1908 sådan anordning träffats, att fonden — till

vilken från början ett bestämt belopp för viss tidsperiod beviljades —

i stället avvägts i syfte att kunna tillgodose ett visst årligt lånebehov,

som år 1912 utgjorde fem miljoner kronor, för år 1913 höjdes till sju

och en halv miljoner kronor, och för år 1916 bestämdes till 6 miljoner

kronor. Utlåning intill sistnämnda belopp synes riksdagen böra medgivas

jämväl för nästkommande år. Vid sådant förhållande och då riksdagen

icke funnit anledning till erinran emot den äskade kapitalökningen, har

riksdagen

dels medgivit, att för år 1917 ett belopp av 6,000,000 kronor

må av Kungl. Maj:t disponeras såsom lån från egnahemslånefonden;

dels ock såsom kapitalökning för samma fond för år 1917 anvisat

ett anslag av 5,000,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut härutinnan.

Lånefonden för inköp av ädla avelsston.

4:o) I punkt 4 av förberörda avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att såsom kapitalökning till

lånefonden för inköp av ädla avelsston för år 1917 anvisa ett anslag

av 50,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 221.

Riksdagen beslöt år 1913 i anledning av Kungl. Maj:ts framställning

i ämnet, att en särskild fond skulle inrättas, benämnd lånefonden

för inköp av ädla avelsston, från vilken fond statslån finge i

mån av tillgång och intill ett belopp av högst 100,000 kronor årligen

tilldelas hushållningssällskap, som förklarat sig villigt att till jordbrukare

inom sällskapets område utlämna hästavelslån för inköp av dylika avelsston

och inom vars område ädel hästavel bedreves samt goda förutsättningar

för densamma funnes. Riksdagen har såsom kapitalökning till

denna fond anvisat för vartdera av åren 1914 och 1915 ett anslag av

100,000 kronor samt för år 1916 ett anslag av 80,000 kronor. För

nästkommande år äskas nu en kapitalökning av 50,000 kronor.

Då den begärda kapitalökningen torde vara erforderlig för att den

av riksdagen medgivna högsta utlåningen från ifrågavarande fond skall

kunna ske, har riksdagen såsom kapitalökning till lånefonden för inköp

av ädla avelsston för år 1917 anvisat ett anslag av 50,000 kronor.

Beträffande sättet för anskaffande av medlen i fråga anmäler riksdagen

i annat sammanhang sitt beslut härutinnan.

Allmänna nyodlingsfonden.

5:o) Under punkt 5 av nu ifrågavarande avdelning av statsverkspropositionen

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att under år 1917 ett belopp av 100,000 kronor må disponeras

såsom lån från allmänna nyodlingsfonden, dels ock såsom kapitalökning

till samma fond för år 1917 anvisa ett anslag av 60,000 kronor.

Vid 1914 års senare riksdag beslöts inrättande av en särskild

fond, benämnd allmänna nyodlingsfonden, för befrämjande av uppodling

av jord i andra delar av landet än Norrland och Dalarna, från vilken

fond lån finge i mån av tillgång tilldelas landsting eller hushållningssällskap,

som förklarat sig villigt att utlämna låneunderstöd till mindre

jordbrukare för uppodling av till åker lämplig mark. Tillika godkände

riksdagen vissa allmänna villkor och bestämmelser för erhållande och

tillgodonjutande av lån ur ifrågavarande fond. Såsom kapitalökning

till denna fond har riksdagen anvisat för vartdera av åren 1915 och

1916 ett anslag av 100,000 kronor.

Utlåningen från denna fond har för nästkommande år föreslagits

till 100,000 kronor och kapitalökningsbeloppet till 60,000 kronor.

Då riksdagen icke har något att erinra mot förevarande framställning,

har riksdagen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 221.

dels medgivit, att under år 1917 ett belopp av 100,000 kronor

må disponeras såsom lån från allmänna nyodlingsfonden;

dels ock såsom kapitalökning till samma fond för år 1917 anvisat

ett anslag av 60,000 kronor.

Beträffande sättet för medlens anskaffande anmäler riksdagen i

annat sammanhang sitt beslut därutinnan.

Lånefonden för torvindustriens understödjande.

6:o) I en till riksdagen den 7 april 1916 avlåten proposition, nr

194, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen dels att såsom kapitalökning för lånefonden för torvindustriens

understödjande för år 1917 anvisa ett belopp av 600,000 kronor,

att utgå av lånemedel, ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må i mån

av behov låta av tillgängliga medel utanordna beloppet redan innevarande

år, dels ock, vid bifall härtill, med 600,000 kronor höja de lånemedel

för produktiva ändamål, som upptagas bland inkomsterna i 1917 års

riksstat.

Då riksdagen icke funnit skäl till erinran mot ifrågavarande anslagsäskande,

har riksdagen såsom kapitalökning för lånefonden för torvindustriens

understödjande för år 1917 anvisat ett belopp av 600,000

kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må i mån av behov låta av

tillgängliga medel utanordna beloppet redan innevarande år.

Beträffande sättet för anslagets täckande anmäler riksdagen i annat

sammanhang sitt beslut därutinnan.

Stockholm den 7 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.