Skrivelse till Konungen, angående vissa ändringar i gällande stat för veterinärinrättningen i Skara.
1916-06-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1916:222, Skrivelse till Konungen, angående vissa ändringar i gällande stat för veterinärinrättningen i Skara.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 222.
7
Nr 222.
Godkänd av första kammaren den 7 juni 1916.
Godkänd av andra kammaren den 7 juni 1916. ''
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående vissa ändringar i
gällande stat för veterinärinrättningen i Skara.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 79.)
Till Konungen.
I en till riksdagen den 14 april avlåten proposition, nr 184, bär
Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att godkänna
vissa av departementschefen enligt statsrådsprotokollet tillstyrkta ändringar
i gällande stat för veterinärinrättningen i Skara.
Departementschefen bar i statsrådsprotokollet anfört följande:
»Beträffande den i veterinärinrättningens stat upptagna post av
2,500 kronor till betjäning vill jag erinra, att veterinärinrättningens
styrelse i den framställning, som låg till grund för Kungl. Maj:ts förslag
i ämnet till 1908 års idksdag, föreslog, att särskilda avlöningar skulle
upptagas i staten med 1,000 kronor till en verkgesäll, motsvarande den
nu omförmälde hovslagaren, 750 kronor till en fodermarsk, tillika dräng,
och 700 kronor till ytterligare än dräng, eller tillhopa 2,450 kronor,
vartill skulle komma fria bostäder. Dåvarande departementschefen ansåg
det icke lämpligt att upptaga de såsom betjäning betecknade befattningarna
detaljerat i staten, enär de vore av den natur, att växlingar
i arbetsmarknaden samt andra anledningar lätt kunna föranleda behov
8
Riksdagens skrivelse Nr 222.
av jämkningar i de särskilda beloppen. Han hade emellertid icke något
att invända mot att ett belopp, motsvarande i avrundat tal de föreslagna
avlöningarna, eller 2,500 kronor uppfördes i staten för detta ändamål.
Något uttalande om behov av anställande av ytterligare extra betjäning
förekom icke.
Jag vill vidare erinra, hurusom i 21 § av den för veterinärinrättningen
gällande stadga av den 2 oktober 1908 föreskrives, att inkomsterna
vid smedjan skola i första hand användas till inköp av järn
och kol samt underhåll av smedjan, att instruktionssmeden äger uppbära
10 procents andel av den å rörelsen i smedjan under året uppkomna
nettovinsten, samt att därefter den återstående behållningen må
kunna användas till bestridande av andra utgifter vid inrättningen.
Jag finner härav framgå, att eventuellt överskott av rörelsen i
smedjan icke lärer böra användas till höjning av avlöningarna för de
tre befattningshavare, vilka enligt 1908 års motivering närmast avsågos
under beteckningen: betjäning. Jag instämmer alltså härutinnan med
statskontoret. Huruvida dylikt överskott må användas till anställande
av ytterligare erforderlig extra betjäning, synes tvivelaktigt. En sådan
användning skulle möjligen kunna anses falla under uttrycket ''bestridande
av andra utgifter vid inrättningen’, men då man knappast lärer vara
berättigad att giva nämnda uttryck en dylik tolkning, anser jag i likhet
med statskontoret, även denna fråga böra besvaras nekande.
Jag finner det därför önskligt, att därest för anställande av ordinarie
och extra betjäning finnes böra medgivas användandet av högre belopp
än 2,500 kronor, uttryckliga bestämmelser därom meddelas.
Yad då själva behovet av ytterligare medel angår, har jag funnit
detsamma vara tillfyllest ådagalagt, så vitt angår höjning av det för
hovslagaren, fodermarsken och andre stalldrängen avsedda sammanlagda
beloppet av 2,500 kronor till ett maximibelopp av 3,200 kronor. Ändring
i detta syfte torde böra ske i inrättningens stat, varvid för tydlighets
skull torde böra angivas, att denna avlöningspost avser avlöning just
till dessa tre befattningshavare.
Vad extra betjäning angår, är behovet av dess anställande, vilket
uppgivits förefinnas i regel blott under viss tid av året, tydligtvis beroende
av omfattningen av rörelsen i inrättningens smedja under denna
tid. Blir denna rörelse större, behövas flera arbetskrafter, men då tillföres
också inrättningen ökade inkomster av smedjan. Det synes därför,
såsom också statskontoret framhållit, lämpligt, att medgivande lämnasatt
använda överskottsmedel från smedjans inkomster för anställande av
dylik extra betjäning, dock blott i smedjan.
9
Riksdagens skrivelse Nr 222.
Det måste emellertid, på grund av det sätt, på vilket de inkomster
år 1908 beräknats, som skola lämna tillgång till utgifterna enligt staten,
nu undersökas, huruvida de sålunda ifrågasatta förändringarna kunna
äga rum utan höjning av statsanslaget. Härom får jag efter från
veterinärinrättningens föreståndare inhämtade uppgifter anföra följande.
Nettovinsten från smedjan, som år 1908 beräknades till 1,200
kronor, har utgjort: år 1910 2,272 kronor 74 öre, år 1911, 2,068 kronor
83 öre, år 1912 1,490 kronor 58 öre, år 1913 1,700 kronor 75 öre, år
1914 1,847 kronor 4 öre och år 1915 2,133 kronor 60 öre. Medeltalet
av dessa belopp är 1,918 kronor 92 öre per år. Detta medeltal är ju
mer än 700 kronor högre än det år 1908 beräknade, men då växlingarna
mellan de olika åren, som synes, äro ganska stora, kan det icke med
trygghet påräknas, att enbart härav den föreslagna ökningen med 700
kronor i den ordinarie staten skall kunna bestridas.
År 1908 beräknades vidare, som ovan nämnts, avkastningen av
inrättningens fastigheter och kapital till 5,400 kronor. Härav belöpte
4,400 kronor på inkomster från fastigheter, 75 kronor på ränta av
stipendiedonation och 925 kronor på ränta av inrättningens kapital,
18,550 kronor. Veterinärinrättningens föreståndare har nu meddelat, att
arrendeavgifterna blivit något höjda, att såsom inkomst av från arrendet
av hemmanet Brogården numera undantagen skog syntes kunna beräknas
netto omkring 400 kronor årligen samt att ränteavkastningen å
inrättningens kapital, numera 30,793 kronor, år 1915 uppgått till 1,429
kronor 96 öre. Dessa inkomster äro alltså väsentligt ökade.
Jag bör även omförmäla, att, sedan 1914 års senare riksdag på
Kungl. Maj:ts förslag medgivit, att 28,350 kronor finge av Kungl. Maj:t
förskotteras för utförande av vissa byggnadsarbeten vid veterinärinrättningens
fastighet Brogården för att framdeles ersättas av köpeskillingar
för sålda tomter eller andra inrättningen tillhörande medel, inrättningens
föreståndare nu upplyst, att dessa byggnader uppförts och att 28,000 kronor
förskottsmedel tagits i anspråk. Tomterna äro på grund av de ogynnsamma
tiderna ännu icke sålda. Deras saluvärde beräknades emellertid
år 1908 till omkring 25,000 kronor, varifrån skulle avgå något över
2,100 kronor såsom ersättning till inrättningen för förlorad årsinkomst.
Åven om skillnaden mellan byggnadskostnaden och nettoinkomsten av
tomtförsäljningarna med omkring 5,000 kronor tages från inrättningens
kapital, syntes det icke behöva befaras, att icke inrättningens inkomster
skola räcka till att bestrida även den nu ifrågasatta ökningen med
700 kronor, helst som föreståndaren framhållit, att inrättningen nu,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 saml. 87 käft. (Nr 221—226.) 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 222.
vad byggnader beträffar, befinner sig i ett betydligt bättre skick än
förut, vilket bör underlätta underhållet.
Jag får alltså på grund av vad jag sålunda anfört tillstyrka, att
den år 1908 fastställda staten för veterinärinrättningen i Skara må
undergå jämkningar så till vida att,
dels i stället för posten ''betjäning 2,500 kronor’ införes en post
''betjäning (hovslagare; fodermarsk, tillika förste stalldräng; andre stalldräng)
högst 3,200 kronor’;
dels statens slutsumma i följd härav höjes från 11,600 kronor till
12,300 kronor;
dels ock anmärkningen 4 under staten erhåller följande lydelse:
''Instruktionssmeden äger årligen, efter det räkenskaperna avslutats och
av styrelsen godkänts, uppbära 10 procents andel av den å rörelsen i
smedjan under året uppkomna nettovinsten. Av återstoden? av sagda
nettovinst må användas erforderligt belopp för anställande av extra
betjäning i smedjan.’»
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot ifrågavarande
framställning, får härmed anmäla, att Kungl. Maj:ts förevarande proposition
vunnit riksdagens bifall.
Stockholm den 7 juni 1916.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.