Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt fråga om begränsning eller upphävande av riksgäldskontorets skyldighet att tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket.

1916-06-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:235, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt fråga om begränsning eller upphävande av riksgäldskontorets skyldighet att tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 235.

3

Nr 235.

Godkänd av första kammaren den 8 juni 1916.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckt fråga om

begränsning eller upphävande av riksgäldskontorets skyldighet

att tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket.

(Bankoutskottets utlåtande nr 55.)

Till Konungen.

Riksdagens revisorer hava i sin berättelse om granskningen av riksgäldskontorets

tillstånd och förvaltning av anförda skäl funnit det böra

tagas under övervägande, huruvida bestämmelserna i § 12 mom. 4 av

reglementet för riksgäldskontoret borde bibehållas i sin nuvarande

lydelse eller erhålla en i något avseende förändrad avfattning.

Vidare hava i särskilda inom riksdagen väckta motioner förslag framställts

ej mindre »att riksdagen måtte besluta sådan ändring i § 12 moment

4 i riksgäldskontorets reglemente, att den där stadgade skyldigheten för

riksgäldskontoret att tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket uttryckligen

begränsas till de fall, där Kungl. Maj:t efter förutgången prövning

av det av statskontoret anmälda behovet finner detsamma erforderligt för

bestridande av utgifter, som antingen äro upptagna i riksstaten eller eljest

äro av riksdagen medgivna», än även »dels att ur nu gällande reglemente

för riksgäldskontoret måtte utgå det där befintliga fjärde momentet i 12

paragrafen och att denna ändring genast måtte träda i kraft; dels ock

att i nästkommande reglemente för nämnda kontor samma stadgande

måtte utgå».

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 235.

Enligt bestämmelserna i § 12 mom. 4 av nu gällande reglemente för

riksgäldskontoret äga fullmäktige för beredande av tillgång till kassaförstärkning

åt statsverket, då sådan enligt Eders Kungl. Maj:ts beslut påkallas,

att i mån av behov upplåna medel efter vissa grunder.

Med stöd av berörda föreskrift har Eders Kungl. Maj:t, i anledning

av en av statskontoret gjord framställning om kassaförstärkning, genom

beslut den 26 mars 1915 bemyndigat statskontoret att, i den mån sådant

för behovens fyllande funnes nödigt, hos riksgäldskontoret rekvirera för insättning

å statsverkets giroräkning intill ett belopp av 50,000,000 kronor,

med förbindelse för statskontoret att, så snart behållningen å giroräkningen

det medgåve, till riksgäldskontoret återleverera vad sålunda förskjutits.

Med anledning av denna åtgärd hava riksdagens revisorer, såsom här ovan

blivit nämnt, ansett det böra tagas under övervägande, huruvida förenämnda

bestämmelser i reglementet borde bibehållas i sin nuvarande lydelse eller

erhålla en i något avseende förändrad avfattning.

Även motionärerna rikta sig mot innehållet uti den ifrågavarande

föreskriften, och hemställes i de först återgivna motionerna om sådan

ändring i förevarande moment, att riksgäldskontorets skyldighet att tillhandahålla

kassaförstärkning uttryckligen begränsas till de fall, då Eders

Kungl. Maj:t finner det anmälda behovet erforderligt för bestridande av

utgifter, som antingen äro upptagna i riksstaten eller eljest äro av riksdagen

medgivna; och har även synts böra komma under övervägande,

huruvida jämväl en maximigräns borde fastställas för de belopp, som,

under angivna förutsättningar, riksgäldskontoret skulle tillhandahålla.

Motionärerna göra för övrigt gällande, att den nu medgivna rätten i själva

verket endast avser utgifter av nyss angivna slag. I den sist omnämnda

motionen gives samma tolkning åt den ifrågavarande bestämmelsen och

anföres vidare, att, sedan i samband med 1911 års budgetreform en statsverkets

kassafond inrättats och denna nått erforderlig storlek, något behov

icke skulle förefinnas att med stöd av § 12 mom. 4 i reglementet för

riksgäldskontoret därifrån anlita kassaförstärkning. I denna motion hemställes

därför, att den ifrågavarande föreskriften måtte ur reglementet utgå

och att denna ändring genast måtte vinna tillämpning.

Till en början vill riksdagen beträffande frågans rent konstitutionella

innebörd förutskicka, att riksdagen anser sig sakna särskild anledning att

därom yttra sig och detta så mycket hellre, som denna sak redan varit

föremål för riksdagens prövning. Riksdagen, som därför i detta sammanhang

finner sig böra i främsta rummet skärskåda denna fråga ur rent

finanstekniska synpunkter, har först ansett det vara nödigt att lämna en

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 235. 5

kortfattad redogörelse för det förfarande, som äger rum, då kassaförstärkning

begäres.

I avseende härå bör uppmärksammas, att samtliga utgifter från statskontoret

för statsverkets räkning bestridas från en gemensam kassa, statsverkets

egentliga huvudkassa, vilken utgöres av behållningen å statsverkets

giroräkning i riksbanken. Med ledning av tillgängliga statistiska uppgifter

beräknar statskontoret beloppet av förestående utgifter, vilket belopp omfattar

icke allenast sådana utgifter, som hänföra sig till riksstaten, utan

även utgifter för fonder eller för andra särskilda ändamål. Då statskontoret

finner, att utbetalningar till större belopp förestå, och samtidigt

behållningen å statsverkets giroräkning nedgått, så att kassabrist kan

väntas, anmäler statskontoret i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t behov av

kassaförstärkning, som alltså avser att tillgodose utgifter av olika natur,

såsom utgifter enligt riksstaten, förskott, utgifter för diverse fonder m. m.;

och lämnas därvid tillika av statskontoret en summarisk redogörelse för de

förestående behoven och för kassaställningen. Med anledning av vad sålunda

förekommit bemyndigar Eders Kungl. Maj:t genom beslut, vars

ordalag här ovan återgivits, statskontoret att hos riksgäldskontoret rekvirera

kassaförstärkning intill visst angivet belopp, varom Eders Kungl. Maj:t

samtidigt i vanlig ordning underrättar fullmäktige i riksgäldskontoret

genom en ämbetsskrivelse. Den begärda kassaförstärkningen tillhandahålles

sedermera statskontoret av riksgäldskontoret med stöd av det bemyndigande,

riksdagen i detta avseende enligt § 12 mom. 4 i riksgäldskontorets reglemente

lämnat fullmäktige.

Under ärendets behandling har inom riksdagen framhållits, att av

nyss beskrivna förfaringssätt alltså framginge, att utbetalningar till kassaförstärkningar,

lika litet som andra utbetalningar av lånemedel, skedde på

Eders Kungl. Maj:t befallning till fullmäktige i riksgäldskontoret och att

reglementets föreskrifter i intet avseende upphävde de för fullmäktiges

ställning i förhållande till riksdagen enligt regeringsformen gällande grundbestämmelser.

Beträffande avfattningen av § 12 mom. 4 i reglementet har, såsom

ovan nämnts, ej mindre från statsrevisorernas sida än även av såväl motionärerna

som fullmäktige i riksgäldskontoret i avgivet yttrande uti ärendet

uttalats den mening, att ifrågavarande föreskrift icke finge tolkas så, att

rätten till kassaförstärkning skulle avse andra utgifter än dem, som vore

upptagna i riksstaten eller eljest vore av riksdagen medgivna.

Från samma håll likasom även inom riksdagen har ifrågasatts, att en

tilläggsbestämmelse borde införas i riksgäldskontorets reglemente i syfte att

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 235.

till nyssnämnda slag av utgifter begränsa riksgäldskontorets skyldighet att

tillhandahålla statsverket kassaförstärkning. Därigenom vunnes garanti för

att riksdagens rätt över lånemedlens användning icke träddes för när.

Härvid skulle emellertid enligt riksdagens mening möta åtskilliga

svårigheter av finansteknisk art. I detta avseende må först erinras, hurusom

vid den beräkning rörande behov av kassaförstärkning, som statskontoret

har att verkställa, det icke för närvarande torde låta sig göra att

på sådant sätt särskilja de olika slagen av förestående utgifter, att den

erforderliga kassaförstärkningen skulle kunna angivas ytterst bero på utgifter

för det ena eller andra ändamålet, då nämligen de kassamedel, som

ursprungligen varit avsedda för vissa utgifter, möjligen kunde hava tidigare

använts för bestridande av andra utgifter. Genom en reformering av

statens bokföring och kassaväsende torde de nu antydda svårigheterna i

viss mån kunna bliva förminskade. Därest statskontoret genom månatliga

kassarapporter från samtliga medelsförvaltande centrala verk och myndigheter

sattes i tillfälle att månad för månad och jämförelsevis snart efter

månadens slut uppgöra en sammanställning av statens kassainkomster och

utgifter, angivande jämväl inkomster och utgifter, som hänföra sig till

riksstatens olika titlar, synes en möjlighet kunna beredas att med ledning

av dessa uppgifter även beräkna de utgifter, som förestå med hänsyn till

de i riksstaten upptagna anslagen, och därefter bedöma de för de olika

titlarna förestående behoven. Om, såsom i en av motionerna förutsättes,

fråga om kassaförstärkning borde av Eders Ivungl. Maj:t imderställas riksdagens

prövning, vore det självfallet av särskild betydelse, att på nyss

antytt sätt möjlighet funnes att snabbt följa statskassans växlingar och behoven

i avseende å de skilda utgiftstitlarna i riksstaten.

Såsom redan blivit antytt, kan statskontorets begäran om kassaförstärkning

jämväl avse vissa utgifter under titeln förskott. Det förekommer

nämligen ofta utgifter, vilka icke varit förutsedda vid riksstatens uppgörande

men som icke desto mindre måste täckas av statsmedel. Enligt

hävdvunnen sed bestridas sådana utgifter av under händer varande medel,

varefter de hos riksdagen anmälas till ersättande; och inträffar det ej

sällan, att dylika förskott varda ersatta först flera år efter det de faktiskt

utbetalats. Härvid må ock erinras, att man har att räkna jämväl

med andra slag av förskott avseende ändamål, vilka blivit av riksdagen

medgivna.

Det ifrågavarande förskottssystemet användes som bekant i mycket

stor utsträckning, i viss mån även av underordnade verk och myndigheter,

och riksdagen vill i detta avseende erinra, hurusom statskontoret i ett uti

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 235.

ärendet avgivet utlåtande fäst uppmärksamheten därå, att en förutsättning

för genomförande av den ifrågasatta begränsningen av kassaförstärkningar

från riksgäldskontoret vore, att samtidigt vidtoges en omläggning av förskottsväsendet

i den riktning, som statskontoret vid ett föregående tillfälle

tillstyrkt, nämligen dess väsentliga inskränkning medelst anvisande av

anslag å riksstaten.

De förskott, som icke avse av riksdagen beslutade utgifter och vilka

visat sig kunna uppgå till väsentliga belopp, måste självfallet även inverka

på kassatillgången och därigenom på behovet av kassaförstärkning. Innan

några åtgärder vidtagas i syfte att vare sig begränsa eller upphäva den

nu medgivna rätten till kassaförstärkning, lärer det därför få anses nödvändigt,

att jämväl frågan om förskotten underkastas eu närmare granskning,

så mycket hellre som det kan ifrågasättas, om detta sedan länge

tillämpade förskottssystem, i den mån det avser sådana utgifter, som icke

blivit beslutade av riksdagen, ens står i överensstämmelse med grundlagens

anda och mening.

Yissa av motionärerna hava i sin motion framhållit, att statsverkets

kassabehov borde kunna tillgodoses genom en tillräckligt stor kassafond,

så att någon kassaförstärkning från riksgäldskontoret icke behövde ifrågakomma;

och har statskontoret under förutsättning av normala förhållanden

principiellt uttalat sin anslutning härtill. Måhända kunna även andra utvägar

tänkas stå till buds för att tillgodose statens oundvikliga behov av

nödigt kassaförlag.

Vid ovan angivna förhållanden har det synts '' vanskligt att

nu ordna förevarande spörsmål. Riksdagen har därför ansett frågan böra

göras till föremål för en allsidig utredning, därvid här angivna synpunkter,

i främsta rummet frågorna om förskottsväsendets ordnande samt

om ett förbättrat bokförings- och räkenskapsväsende, torde böra vinna

beaktande.

Vid innevarande riksdag har Eders Kungl. Maj:t framställt förslag

för beredande av medel till bestridande av kostnader, som avses i § 63

regeringsformen. De förhållanden, som föranlett såväl statsrevisorernas

uttalande som motionärernas framställningar, torde sålunda icke för närvarande

förefinnas; och någon särskild olägenhet att till ett annat år

undanskjuta avgörandet av nu ifrågavarande spörsmål synes därför icke

föreligga.

I anledning av vad i detta ärende förekommit får riksdagen alltså

anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj: t låta utreda, vilka särskilda anordningar

må erfordras i syfte att trygga statsverkets tillgång till nödigt

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 235.

kassaförlag, i händelse av begränsning eller upphävande av riksgäldskontorets

skyldighet att tillhandahålla kassaförstärkning åt statsverket,

samt till riksdagen, om möjligt redan nästa år, inkomma med det förslag,

vartill denna utredning kan föranleda.

Stockholm den 8 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, A.-B. Falilcrantz’ Boktryckeri, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.