Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående anslag till riksförsäkringsanstalten in. m.

1916-06-08 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:252, Skrivelse till Konungen angående anslag till riksförsäkringsanstalten in. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 252.

Nr 252.

Godkänd av första kammaren den 8 juni 1916.

Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående anslag till riksförsäkringsanstalten

in. m.

(Särskilda utskottets utlåtande nr 4.)

Till Konungen.

Genom en den 9 maj 1916 dagtecknad proposition, nr 250, bar

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt, i statsrådet

fört protokoll, föreslagit riksdagen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

5

l:o) att, under förutsättning att riksdagen antager lag om försäkring

för olycksfall i arbete,

dels godkänna de i samma protokoll intagna förslagen till ordinarie

avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten för år 1917 samt till allmänna

villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner å ordinarie

stat för anstalten;

dels från och med år 1917 i riksstaten under sjätte huvudtiteln

uppföra ett ordinarie anslag till riksförsäkringsanstalten å 104,800 kronor;

dels för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet,

utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1917 anvisa ett

förslagsanslag av 567,700 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

förskottsvis under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 30,000 kronor;

dels ock medgiva, att, därest nuvarande byrådirektören hos anstalten

Ivar Erik Olof Tengfetrand utnämnes till byråchef å den nya staten,

honom må tillerkännas rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna

sig eu tid av fem år före den nya lönestatens trädande i kraft; samt

2:o) att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av

39,000 kronor att användas till ersättning åt postsparbanken för dess

bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.

Givetvis kommer antagandet av den nya olycksfallslagen att nödvändiggöra

en väsentlig utvidgning av riksförsäkringsanstalten. Som

emellertid lagen icke skall träda i kraft före den 1 januari 1918, har

det icke ansetts erforderligt att redan nu upptaga till behandling frågan

om anstaltens nya organisation i vidare mån än ett ordnande därav

redan för nästkommande år kan anses behövligt. Med ifrågavarande

proposition har också endast förelagts riksdagen bestämmandet av de

anslag, som erfordras för anstaltens verksamhet under år 1917.

Eders Kungl. Maj:t har härvid föreslagit riksdagen att godkänna

ordinarie avlöningsstat för anstalten för nästkommande år. Såsom föredragande

departementschefen framhållit, är det klart, att tillsvidare en

viss osäkerhet måste råda beträffande anordningen och fördelningen av

det genom den nya lagen tillkommande arbetet, och det torde därför för

ett definitivt bestämmande av den ordinarie staten vara lämpligast att

avvakta resultatet av nästkommande års verksamhet. Aven om emellertid

i allmänhet nu kan vara olämpligt att bestämma antalet och arten av de

tjänstebefattningar, som korning, att erfordras, lärer detta dock icke gälla

beträffande nu i anstalten befintliga tjänstebefattningar. I fråga om dessa

torde det vara klart, att desamma under alla omständigheter skola komma

att bibehållas. Under sådana förhållanden torde det saknas skäl att nu

längre uppskjuta dessa befattningars upptagande på ordinarie stat. Rätt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 252.

visa och billighet synas jämväl fordra, att de ifrågavarande befattningshavarna

komma i åtnjutande av de förmåner, som befattningarnas uppförande

å ordinarie stat medför. Riksdagen har alltså ansett sig böra

biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag om riksförsäkringsanstaltens uppförande

å ordinarie stat.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag till tjänstegrader och avlöningsförmåner

för riksförsäkringsanstaltens befattningshavare å ordinarie

stat har detsamma ej föranlett någon erinran från riksdagens sida.

Vad däremot angår Eders Kungl. Maj:ts förslag till extra anslag för

anstalten för år 1917, anser riksdagen att å extra stat icke böra uppföras

några tjänstebefattningar av tredje lönegraden, då härigenom den blivande

utredningen rörande anstaltens behov av befattningshavare i olika grader

föregripes. Riksdagen har ej heller i övrigt ansett sig kunna ingå på eu

granskning av den föreslagna extra staten, utan endast ansett sig böra

till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ställa ett extra anslag för bestridande

av nödiga utgifter. Vid det förhållande, att karenstiden enligt den av

riksdagen antagna lagen bestämts till 35 dagar i stället för 4 dagar och

då den härigenom uppkommande minskningen i förvaltningskostnader för

riksförsäkringsanstalten i någon mån torde inverka jämväl på anslagen

för år 1917, samt med hänsyn till vad nyss anförts beträffande frågan om

uppförande å extra stat av befattningar i tredje lönegraden, har riksdagen

ansett en nedsättning av det extra anslaget kunna för 1917 äga rum,

vilken nedsättning riksdagen ansett lämpligen kunna bestämmas till 22,500

kronor. Ifrågavarande anslag skulle sålunda komma att utgå med

545,200 kronor.

Med hänsyn till de beträffande byrådirektören Tengstrand anförda

särskilda förhållanden har riksdagen icke funnit något att erinra mot

Kungl. Maj:ts förslag, att Tengstrand, därest han utnämnes till byråchef

å den nya staten, må för erhållande av ålderstillägg få tillgodoräkna

sig fem år före nya lönestatens trädande i kraft.

Jämväl i övrigt har riksdagen ansett sig böra tillstyrka vad Eders

Kung]. Maj:t i förevarande proposition föreslagit.

Riksdagen får alltså anmäla att riksdagen i anledning av Kungl.

Maj:ts ifrågavarande proposition

l:o) godkänt följande stat för riksförsäkringsanstalten att tillämpas

från och med år 1917:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

Avlönings- och omkostnadsstat för riksförsäkringsanstalten år 1917,

7

Tj änst-

Lön.

görings-

Orts-

Summa.

pen-

ningar.

tillägg.

A. Ordinarie anslag.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

Kronor.

1 generaldirektör .....................

7,000

3,000

1,000

11,000

1 byråchef..............................

5,000

2,500

600

8,100

(Efter 5 år kan lönen höjas

2 byråchefer ...........................

10,000

5,000

1,200

16,200

med 600 kronor.

1 överläkare, arvode ...............

—

—

—

4,000

1 tjänsteman i andra lönegraden

(sekreterare) .........................

3,600

1,800

400

5,800

■ Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 500 kronor och efter

10 år med ytterligare

1 500 kronor.

1 tjänsteman i första lönegraden

fEfter 5 år kan lönen höjas

(notarie) ...............................

2,200

1,500

300

4,000 j

med 500 kronor, efter 10

| år med ytterligare 500

5 tjänstemän d:o

11,000

7,500

1,500

20,000j

(notarier, aktuarie, registrator)

! med än ytterligare 500

1 kvinnligt biträde i tredje löne- graden .................................

1 kvinnligt biträde i andra löne-

1,100

750

150

2,000

kronor.

graden .................................

900

550

150

1,600

8 kvinnliga biträden i andra löne- graden .................................

7,200

4,400

1,200

12,800

med 200 kronor och efter

10 år med ytterligare

1 kvinnligt biträde i första löne- graden .................................

7 kvinnliga biträden i första löne-

700

350

150

1,200

200 kronor.

graden ...............;................

4,900

2,450

1,050

8,400

1 förste vaktmästare .............

900

450

150

1,500

(Efter 5 år kan lönen höjas

\ med 100 kronor.

1 vaktmästare ........................

700

350

150

1,200) i

(Efter 5 år kan lönen höjas

1 med 100 kronor och efter

2 d:o ........................

1,400

700

300

2,400 J

j 10 år med ytterligare 100

Till vikariatsersättningar .........

—

—

—

4,600

l kronor.

Summa kronor i ordinarie stat

—

—

—

104,800

B. Extra anslag.

Till tjänstemän, biträden, orts-

ombud, kostnad för läkarbetyg,

lokalhyra, resekostnader, skriv-

materialier, tryckningskostna-

(Härav må under år 1916

der m. m. förslagsanslag.........

—

—

—

545,200

. disponeras ett belopp av

650,000

30,000 kronor.

Summa S:rum

—

—

—

Anmärkning. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge

denna förman kvarstår, ortstillägg till honom ej utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 252.

2:o) förklarat, att följande allmänna villkor och. bestämmelser skola

gälla för avlöningsförmånernas åtnjutande, nämligen

a) för ordinarie befattningshavare utom kvinnliga biträden:

att befattningshavare skall, i den mån ej undantag anses böra stadgas

eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet

tillstädes minst sex timmar varje söckendag;

att befattningshavare skall vara underkastad den vidsträcktare

tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen

inträdande förändrad organisation av riksförsäkringsanstalten eller

eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende ävensom,

därest anstaltens ställning inom statsförvaltningen varder så förändrad,

att den ej längre kan anses såsom självständigt ämbetsverk, eller därest

vissa anstalten tillhörande göromål överflyttas till annat verk, vara pliktig

att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar,

efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen

förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra

i det verk eller den anstalt, vartill göromålen överlämnas; skolande

befattningshavare i riksförsäkringsanstalten slutligen, likaledes med bibehållande

av nyssnämnda förmåner, vara underkastad att, när helst av

Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan befattning inom förvaltningen

å det sociala området;

att chefen för riksförsäkringsanstalten skall vara underkastad den

förändring i tjänsteställning, som må anses följa därav, att chefsbeställningen

vid anstalten kan varda upptagen bland de i § 35 regeringsformen

angivna förtroendesysslor;

att med befattning inom riksförsäkringsanstalten icke må förenas

annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;

att med befattning inom riksförsäkringsanstalten ej heller må

förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse

för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller

blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i

sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som

helst, så framt ej, beträffande generaldirektören och byråcheferna, Kungl.

Maj:t och, vad angår andra befattningshavare, riksförsäkringsanstalten

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen

inom riksförsäkringsanstalten, finner uppdraget eller befattningen

kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 252.

9

att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning

uti innehavande grad, där han, till befordrande av arbetets

oavbrutna gång, befinnes vara lämplig och behövlig;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,

som uppehållit befattningen;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet

för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring

hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag

eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är

lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten

utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen

eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller

eljest prövas skäligt;

att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder

han avhållit sig från tjänstgöring, utan att hava i vederbörlig ordning

erhållit tjänstledighet eller utan att han kan styrka giltigt förfall;

att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller

i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

prövas skäligt låta honom uppbära något därav;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor

eller för beredande av semester, befattningshavare av lägre grad

skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i riksförsäkringsanstalten,

bestrida densamma mot åtnjutande därvid av i

stället för egna tjänstgöringspenningar, vid sjukdomsfall de för befattningen

anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest däremot svarande

belopp, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma

kalenderår;

att emellertid, därest tjänsteman av högre grad till följd av tjänsteresa

eller för handläggning av särskilda ärenden är under allenast några få,

högst fyra, dagar förhindrad att sköta sin befattning, tjänsteman av

lägre grad skall vara pliktig att utan särskild ersättning''sköta de till

befattningen hörande löpande göromålen;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,

Bihang till riksdagens protokoll IDIG. 14 samt. 9,9 höft. (Nr 251—253.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 252.

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst

eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras

honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande

av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare

fem år på samma villkor samt

för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare

fem år, ävenledes på samma villkor,

under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av

kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit

uppnådd;

att, därest befattningshavares utnämning till ordinarie tjänst å den

nya staten icke innebär befordran till högre tjänstegrad än han förut

innehaft, honom må för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg

tillgodoräknas den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit

från hans tillträde till befattningen eller annan samma lönegrad tillhörande

befattning i riksförsäkringsanstalten;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar

honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av generaldirektören, byråchef och tjänsteman

i andra lönegraden under en och en halv månad, av tjänsteman

i första lönegraden under en månad samt av förste vaktmästare och annan

vaktmästare under femton dagar;

att befattningshavare, som bär sig anförtrodd uppbörd eller kontroll

å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av generaldirektören bestämmes,

begagna sig av semester;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila

•tjänstinnehavares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens

ikraftträdande, eller såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;

att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig

underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 252.

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

att envar, som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande

tillträder befattning i riksförsäkringsanstalten, skall vara pliktig att

underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser;

b) för kvinnliga biträden:

att, då vid uppförande i stat av biträdesbefattning till innehavare

av densamma befordras person, som omedelbart före sin befordran

inom riksförsäkringsanstalten utfört samma arbete som det till befattningen

hörande mot fast arvode under föregående år till belopp, överstigande

vad enligt staten skall utgå till befattningens innehavare,

anstalten skall äga bereda fyllnad i avlöningen för dess uppbringande

till nämnda arvodes belopp; dock att biträdet genom dylik avlöningsfyllnad

ej må i något fall tillgodoföras avlöning till högre belopp,

än som motsvarar beloppet av den med befattningen ifråga förenade

slutavlöningen, tjänstgöringspenningar och ortstillägg däri inräknade;

att ifråga om biträdes av tredje graden arbetstid å tjänsterummet

skall gälla vad här ovan föreskrivits för andra ordinarie befattningshavare

i anstalten samt att biträdes av första eller andra graden

arbetstid å tjänsterummet skall vara sex timmar, dock att sådant biträde

skall vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det

kräver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;

att biträde må åtnjuta semester under en månad av året, när sådant

utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske;

att biträde av lägre grad, som efter intjänande av båda ålderstilläggen

i denna grad befordras till biträdesbefattning av närmast

högre grad, må omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i

sistnämnda grad;

att, därest biträde, som vid den nya avlöningsstatens trädande i

kraft är anställt hos riksförsäkringsanstalten och befordras till ordinarie

biträde hos ämbetsverket från samma tidpunkt, omedelbart före sin befordran

mot fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet

därstädes, biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning

räkna sig till godo den tid, biträdet utfört sådant arbete vid ämbetsverket;

att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande av

semester biträde av lägre grad skall vara skyldigt, att, om det förordnas

såsom biträde av högre grad hos anstalten, bestrida befattningen såsom

sådant, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma

kalenderår; ägande sålunda förordnat biträde av lägre grad att därunder

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 252.

i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta, om förordnandet erfordras

i följd av sjukdomsförfall, de med den tjänstledigas befattning

förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras för

beredande av semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar

svarande belopp;

att gift kvinna må till biträdesbefattning befordras allenast efter

av Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande;

att, där kvinnlig innehavare av biträdesbefattning ingår äktenskap,

hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från tjänsten,

därest icke anstalten med hänsyn till tjänstens behöriga upprätthållande

finner det nödigt;

att biträdesbefattning skall av anstalten tillsättas medelst konstitutorial

och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledigförklarande

genom kungörelse;

att rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen

för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för åtal och disciplinär

bestraffning och dylikt skola gälla de närmare stadgande!!, som må

varda av Kungl. Maj:t meddelade; samt

att i övrigt de för andra ordinarie befattningshavare i riksförsäkringsanstalten

stadgade villkor och bestämmelser för avlöningsförmåners

åtnjutande skola i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid

mot vad här blivit föreskrivet lända till efterrättelse.

3:o) beslutat i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie

anslag till riksförsäkringsanstalten av 104,800 kronor.

4:o) för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver

anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1917 anvisat ett förslagsanslag

av 545,200 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis

under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 30,000 kronor;

5:o) medgivit, att, därest nuvarande byrådirektören hos anstalten Ivar

Erik Olof Tengstrand utnämnes till byråchef å den nya staten, honom

må tillerkännas rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig

en tid av fem år före den nya lönestatens trädande i kraft; samt

6:o) på extra stat för år 1917 anvisat ett förslagsanslag av 39,000

kronor att användas till ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med

uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.

Stockholm den 8 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.