Skrivelse till Konungen angående anslag till riksförsäkringsanstalten in. m.
1916-06-08 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1916:252, Skrivelse till Konungen angående anslag till riksförsäkringsanstalten in. m.
Dokumentets text
4
Riksdagens skrivelse Nr 252.
Nr 252.
Godkänd av första kammaren den 8 juni 1916.
Godkänd av andra kammaren den 8 juni 1916.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående anslag till riksförsäkringsanstalten
in. m.
(Särskilda utskottets utlåtande nr 4.)
Till Konungen.
Genom en den 9 maj 1916 dagtecknad proposition, nr 250, bar
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt, i statsrådet
fört protokoll, föreslagit riksdagen
Riksdagens skrivelse Nr 252.
5
l:o) att, under förutsättning att riksdagen antager lag om försäkring
för olycksfall i arbete,
dels godkänna de i samma protokoll intagna förslagen till ordinarie
avlöningsstat för riksförsäkringsanstalten för år 1917 samt till allmänna
villkor och bestämmelser för åtnjutande av avlöningsförmåner å ordinarie
stat för anstalten;
dels från och med år 1917 i riksstaten under sjätte huvudtiteln
uppföra ett ordinarie anslag till riksförsäkringsanstalten å 104,800 kronor;
dels för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet,
utöver anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1917 anvisa ett
förslagsanslag av 567,700 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att
förskottsvis under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 30,000 kronor;
dels ock medgiva, att, därest nuvarande byrådirektören hos anstalten
Ivar Erik Olof Tengfetrand utnämnes till byråchef å den nya staten,
honom må tillerkännas rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna
sig eu tid av fem år före den nya lönestatens trädande i kraft; samt
2:o) att på extra stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag av
39,000 kronor att användas till ersättning åt postsparbanken för dess
bestyr med uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.
Givetvis kommer antagandet av den nya olycksfallslagen att nödvändiggöra
en väsentlig utvidgning av riksförsäkringsanstalten. Som
emellertid lagen icke skall träda i kraft före den 1 januari 1918, har
det icke ansetts erforderligt att redan nu upptaga till behandling frågan
om anstaltens nya organisation i vidare mån än ett ordnande därav
redan för nästkommande år kan anses behövligt. Med ifrågavarande
proposition har också endast förelagts riksdagen bestämmandet av de
anslag, som erfordras för anstaltens verksamhet under år 1917.
Eders Kungl. Maj:t har härvid föreslagit riksdagen att godkänna
ordinarie avlöningsstat för anstalten för nästkommande år. Såsom föredragande
departementschefen framhållit, är det klart, att tillsvidare en
viss osäkerhet måste råda beträffande anordningen och fördelningen av
det genom den nya lagen tillkommande arbetet, och det torde därför för
ett definitivt bestämmande av den ordinarie staten vara lämpligast att
avvakta resultatet av nästkommande års verksamhet. Aven om emellertid
i allmänhet nu kan vara olämpligt att bestämma antalet och arten av de
tjänstebefattningar, som korning, att erfordras, lärer detta dock icke gälla
beträffande nu i anstalten befintliga tjänstebefattningar. I fråga om dessa
torde det vara klart, att desamma under alla omständigheter skola komma
att bibehållas. Under sådana förhållanden torde det saknas skäl att nu
längre uppskjuta dessa befattningars upptagande på ordinarie stat. Rätt
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 252.
visa och billighet synas jämväl fordra, att de ifrågavarande befattningshavarna
komma i åtnjutande av de förmåner, som befattningarnas uppförande
å ordinarie stat medför. Riksdagen har alltså ansett sig böra
biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag om riksförsäkringsanstaltens uppförande
å ordinarie stat.
Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag till tjänstegrader och avlöningsförmåner
för riksförsäkringsanstaltens befattningshavare å ordinarie
stat har detsamma ej föranlett någon erinran från riksdagens sida.
Vad däremot angår Eders Kungl. Maj:ts förslag till extra anslag för
anstalten för år 1917, anser riksdagen att å extra stat icke böra uppföras
några tjänstebefattningar av tredje lönegraden, då härigenom den blivande
utredningen rörande anstaltens behov av befattningshavare i olika grader
föregripes. Riksdagen har ej heller i övrigt ansett sig kunna ingå på eu
granskning av den föreslagna extra staten, utan endast ansett sig böra
till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ställa ett extra anslag för bestridande
av nödiga utgifter. Vid det förhållande, att karenstiden enligt den av
riksdagen antagna lagen bestämts till 35 dagar i stället för 4 dagar och
då den härigenom uppkommande minskningen i förvaltningskostnader för
riksförsäkringsanstalten i någon mån torde inverka jämväl på anslagen
för år 1917, samt med hänsyn till vad nyss anförts beträffande frågan om
uppförande å extra stat av befattningar i tredje lönegraden, har riksdagen
ansett en nedsättning av det extra anslaget kunna för 1917 äga rum,
vilken nedsättning riksdagen ansett lämpligen kunna bestämmas till 22,500
kronor. Ifrågavarande anslag skulle sålunda komma att utgå med
545,200 kronor.
Med hänsyn till de beträffande byrådirektören Tengstrand anförda
särskilda förhållanden har riksdagen icke funnit något att erinra mot
Kungl. Maj:ts förslag, att Tengstrand, därest han utnämnes till byråchef
å den nya staten, må för erhållande av ålderstillägg få tillgodoräkna
sig fem år före nya lönestatens trädande i kraft.
Jämväl i övrigt har riksdagen ansett sig böra tillstyrka vad Eders
Kung]. Maj:t i förevarande proposition föreslagit.
Riksdagen får alltså anmäla att riksdagen i anledning av Kungl.
Maj:ts ifrågavarande proposition
l:o) godkänt följande stat för riksförsäkringsanstalten att tillämpas
från och med år 1917:
Riksdagens skrivelse Nr 252.
Avlönings- och omkostnadsstat för riksförsäkringsanstalten år 1917,
7
Tj änst-
Lön.
görings-
Orts-
Summa.
pen-
ningar.
tillägg.
A. Ordinarie anslag.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
1 generaldirektör .....................
7,000
3,000
1,000
11,000
1 byråchef..............................
5,000
2,500
600
8,100
(Efter 5 år kan lönen höjas
2 byråchefer ...........................
10,000
5,000
1,200
16,200
med 600 kronor.
1 överläkare, arvode ...............
—
—
—
4,000
1 tjänsteman i andra lönegraden
(sekreterare) .........................
3,600
1,800
400
5,800
■ Efter 5 år kan lönen höjas
1 med 500 kronor och efter
10 år med ytterligare
1 500 kronor.
1 tjänsteman i första lönegraden
fEfter 5 år kan lönen höjas
(notarie) ...............................
2,200
1,500
300
4,000 j
med 500 kronor, efter 10
| år med ytterligare 500
5 tjänstemän d:o
11,000
7,500
1,500
20,000j
(notarier, aktuarie, registrator)
! med än ytterligare 500
1 kvinnligt biträde i tredje löne- graden .................................
1 kvinnligt biträde i andra löne-
1,100
750
150
2,000
kronor.
graden .................................
900
550
150
1,600
8 kvinnliga biträden i andra löne- graden .................................
7,200
4,400
1,200
12,800
med 200 kronor och efter
10 år med ytterligare
1 kvinnligt biträde i första löne- graden .................................
7 kvinnliga biträden i första löne-
700
350
150
1,200
200 kronor.
graden ...............;................
4,900
2,450
1,050
8,400
1 förste vaktmästare .............
900
450
150
1,500
(Efter 5 år kan lönen höjas
\ med 100 kronor.
1 vaktmästare ........................
700
350
150
1,200) i
(Efter 5 år kan lönen höjas
1 med 100 kronor och efter
2 d:o ........................
1,400
700
300
2,400 J
j 10 år med ytterligare 100
Till vikariatsersättningar .........
—
—
—
4,600
l kronor.
Summa kronor i ordinarie stat
—
—
—
104,800
B. Extra anslag.
Till tjänstemän, biträden, orts-
ombud, kostnad för läkarbetyg,
lokalhyra, resekostnader, skriv-
materialier, tryckningskostna-
(Härav må under år 1916
der m. m. förslagsanslag.........
—
—
—
545,200
. disponeras ett belopp av
650,000
30,000 kronor.
Summa S:rum
—
—
—
Anmärkning. Därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge
denna förman kvarstår, ortstillägg till honom ej utgå ävensom å lönen avdragas 100 kronor årligen.
8
Riksdagens skrivelse Nr 252.
2:o) förklarat, att följande allmänna villkor och. bestämmelser skola
gälla för avlöningsförmånernas åtnjutande, nämligen
a) för ordinarie befattningshavare utom kvinnliga biträden:
att befattningshavare skall, i den mån ej undantag anses böra stadgas
eller för särskilda fall efter prövning medgivas, vara å tjänsterummet
tillstädes minst sex timmar varje söckendag;
att befattningshavare skall vara underkastad den vidsträcktare
tjänstgöringsskyldighet eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen
inträdande förändrad organisation av riksförsäkringsanstalten eller
eljest i allmänhet kan varda stadgad, samt i sådant hänseende ävensom,
därest anstaltens ställning inom statsförvaltningen varder så förändrad,
att den ej längre kan anses såsom självständigt ämbetsverk, eller därest
vissa anstalten tillhörande göromål överflyttas till annat verk, vara pliktig
att, med bibehållande av den tjänstegrad och den avlöning han innehar,
efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra
i det verk eller den anstalt, vartill göromålen överlämnas; skolande
befattningshavare i riksförsäkringsanstalten slutligen, likaledes med bibehållande
av nyssnämnda förmåner, vara underkastad att, när helst av
Kungl. Maj:t prövas lämpligt, förflyttas till annan befattning inom förvaltningen
å det sociala området;
att chefen för riksförsäkringsanstalten skall vara underkastad den
förändring i tjänsteställning, som må anses följa därav, att chefsbeställningen
vid anstalten kan varda upptagen bland de i § 35 regeringsformen
angivna förtroendesysslor;
att med befattning inom riksförsäkringsanstalten icke må förenas
annan tjänst å rikets, riksdagens eller kommuns stat;
att med befattning inom riksförsäkringsanstalten ej heller må
förenas vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse
för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller
blivit registrerat såsom aktiebolag, eller befattning såsom tjänsteman i
sådant verk eller bolag eller annan tjänstebefattning av vad slag som
helst, så framt ej, beträffande generaldirektören och byråcheferna, Kungl.
Maj:t och, vad angår andra befattningshavare, riksförsäkringsanstalten
uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande
uppdrag eller tjänstebefattning ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen
inom riksförsäkringsanstalten, finner uppdraget eller befattningen
kunna få mottagas och tills vidare bibehållas;
Riksdagens skrivelse Nr 252.
9
att befattningshavare är skyldig att tjänstgöra å den särskilda befattning
uti innehavande grad, där han, till befordrande av arbetets
oavbrutna gång, befinnes vara lämplig och behövlig;
att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare
verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den
tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som uppehållit befattningen;
att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägget, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring
hos riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag
eller i behörig ordning avstänges från tjänstgöring eller eljest är
lagligen förhindrad att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten
utöver sina tjänstgöringspenningar avstå så mycket av lönen
eller ortstillägget, som för befattningens uppehållande erfordras eller
eljest prövas skäligt;
att avlöning ej må utgå till befattningshavare för tid, varunder
han avhållit sig från tjänstgöring, utan att hava i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller utan att han kan styrka giltigt förfall;
att, därest befattningshavare varder avstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
prövas skäligt låta honom uppbära något därav;
att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd av tjänsteresor
eller för beredande av semester, befattningshavare av lägre grad
skall vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning i riksförsäkringsanstalten,
bestrida densamma mot åtnjutande därvid av i
stället för egna tjänstgöringspenningar, vid sjukdomsfall de för befattningen
anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest däremot svarande
belopp, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma
kalenderår;
att emellertid, därest tjänsteman av högre grad till följd av tjänsteresa
eller för handläggning av särskilda ärenden är under allenast några få,
högst fyra, dagar förhindrad att sköta sin befattning, tjänsteman av
lägre grad skall vara pliktig att utan särskild ersättning''sköta de till
befattningen hörande löpande göromålen;
att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande
av befattning i samma lönegrad är i staten medgiven, tidpunkten
för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under
villkor att innehavaren under mer än fyra femtedelar av den tjänstetid,
Bihang till riksdagens protokoll IDIG. 14 samt. 9,9 höft. (Nr 251—253.) 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 252.
som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt
sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst
eller fullgjort annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras
honom till last den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande
av värnplikt, och
för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare
fem år på samma villkor samt
för tredje förhöjningen, där sådan äger rum, efter än ytterligare
fem år, ävenledes på samma villkor,
under iakttagande, vad var och en av omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förr än vid början av
kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänståldern blivit
uppnådd;
att, därest befattningshavares utnämning till ordinarie tjänst å den
nya staten icke innebär befordran till högre tjänstegrad än han förut
innehaft, honom må för åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg
tillgodoräknas den tid, som före den nya statens trädande i kraft förflutit
från hans tillträde till befattningen eller annan samma lönegrad tillhörande
befattning i riksförsäkringsanstalten;
att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
av löneförhöjning, redan uppnått den levnads- och tjänstålder, som berättigar
honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;
att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens
behöriga gång, åtnjutas av generaldirektören, byråchef och tjänsteman
i andra lönegraden under en och en halv månad, av tjänsteman
i första lönegraden under en månad samt av förste vaktmästare och annan
vaktmästare under femton dagar;
att befattningshavare, som bär sig anförtrodd uppbörd eller kontroll
å uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av generaldirektören bestämmes,
begagna sig av semester;
att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande
eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens
slut;
att i fråga om skyldighet att avgå från tjänsten ävensom i fråga
om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila
•tjänstinnehavares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande, eller såvitt angår innehavare av befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat;
att den, som tillträder den nya avlöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller
11
Riksdagens skrivelse Nr 252.
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
att envar, som med eller efter den nya lönestatens ikraftträdande
tillträder befattning i riksförsäkringsanstalten, skall vara pliktig att
underkasta sig förberörda villkor och bestämmelser;
b) för kvinnliga biträden:
att, då vid uppförande i stat av biträdesbefattning till innehavare
av densamma befordras person, som omedelbart före sin befordran
inom riksförsäkringsanstalten utfört samma arbete som det till befattningen
hörande mot fast arvode under föregående år till belopp, överstigande
vad enligt staten skall utgå till befattningens innehavare,
anstalten skall äga bereda fyllnad i avlöningen för dess uppbringande
till nämnda arvodes belopp; dock att biträdet genom dylik avlöningsfyllnad
ej må i något fall tillgodoföras avlöning till högre belopp,
än som motsvarar beloppet av den med befattningen ifråga förenade
slutavlöningen, tjänstgöringspenningar och ortstillägg däri inräknade;
att ifråga om biträdes av tredje graden arbetstid å tjänsterummet
skall gälla vad här ovan föreskrivits för andra ordinarie befattningshavare
i anstalten samt att biträdes av första eller andra graden
arbetstid å tjänsterummet skall vara sex timmar, dock att sådant biträde
skall vara pliktigt att i särskilda fall, när arbetets behöriga gång det
kräver, kvarstanna i arbetet å tjänsterummet intill ytterligare en timme;
att biträde må åtnjuta semester under en månad av året, när sådant
utan hinder för göromålens behöriga gång kan ske;
att biträde av lägre grad, som efter intjänande av båda ålderstilläggen
i denna grad befordras till biträdesbefattning av närmast
högre grad, må omedelbart komma i åtnjutande av ett ålderstillägg i
sistnämnda grad;
att, därest biträde, som vid den nya avlöningsstatens trädande i
kraft är anställt hos riksförsäkringsanstalten och befordras till ordinarie
biträde hos ämbetsverket från samma tidpunkt, omedelbart före sin befordran
mot fast arvode utfört arbete av motsvarande eller jämförlig beskaffenhet
därstädes, biträdet må äga att för åtnjutande av löneförhöjning
räkna sig till godo den tid, biträdet utfört sådant arbete vid ämbetsverket;
att vid sjukdomsförfall eller när det erfordras för beredande av
semester biträde av lägre grad skall vara skyldigt, att, om det förordnas
såsom biträde av högre grad hos anstalten, bestrida befattningen såsom
sådant, dock ej längre än sammanlagt tre månader under ett och samma
kalenderår; ägande sålunda förordnat biträde av lägre grad att därunder
12
Riksdagens skrivelse Nr 252.
i stället för egna tjänstgöringspenningar åtnjuta, om förordnandet erfordras
i följd av sjukdomsförfall, de med den tjänstledigas befattning
förenade tjänstgöringspenningar, men, då förordnandet erfordras för
beredande av semester, ett mot den semesterledigas tjänstgöringspenningar
svarande belopp;
att gift kvinna må till biträdesbefattning befordras allenast efter
av Kungl. Maj:t på framställning i varje särskilt fall lämnat medgivande;
att, där kvinnlig innehavare av biträdesbefattning ingår äktenskap,
hon icke skall vara skyldig att av sådan anledning avgå från tjänsten,
därest icke anstalten med hänsyn till tjänstens behöriga upprätthållande
finner det nödigt;
att biträdesbefattning skall av anstalten tillsättas medelst konstitutorial
och att tillsättningen skall ske efter tjänstens ledigförklarande
genom kungörelse;
att rörande tillsättningen i övrigt, kompetensfordringar, ordningen
för meddelande av tjänstledighet och avsked samt för åtal och disciplinär
bestraffning och dylikt skola gälla de närmare stadgande!!, som må
varda av Kungl. Maj:t meddelade; samt
att i övrigt de för andra ordinarie befattningshavare i riksförsäkringsanstalten
stadgade villkor och bestämmelser för avlöningsförmåners
åtnjutande skola i tillämpliga delar och i den mån de icke stå i strid
mot vad här blivit föreskrivet lända till efterrättelse.
3:o) beslutat i riksstaten under sjätte huvudtiteln uppföra ett ordinarie
anslag till riksförsäkringsanstalten av 104,800 kronor.
4:o) för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver
anslaget å ordinarie stat, å extra stat för år 1917 anvisat ett förslagsanslag
av 545,200 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att förskottsvis
under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 30,000 kronor;
5:o) medgivit, att, därest nuvarande byrådirektören hos anstalten Ivar
Erik Olof Tengstrand utnämnes till byråchef å den nya staten, honom
må tillerkännas rätt att för erhållande av ålderstillägg tillgodoräkna sig
en tid av fem år före den nya lönestatens trädande i kraft; samt
6:o) på extra stat för år 1917 anvisat ett förslagsanslag av 39,000
kronor att användas till ersättning åt postsparbanken för dess bestyr med
uppbörd och utbetalningar för riksförsäkringsanstalten.
Stockholm den 8 juni 1916.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.