Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om anslag till beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.

1916-06-14 · 9 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:254, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om anslag till beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 254.

1

Nr 254.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1916.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion

om anslag till beredande av lindring i de mindre

bemedlades levnadsvillkor.

(Statsutskottets utlåtande nr 125 och memorial nr 146.)

Till Konungen.

I en vid innevarande riksdag väckt motion har hemställts, att

riksdagen måtte anvisa ett förslagsanslag av 20,000,000 kronor att

i mån av behov utbetalas av tillgängliga medel redan under år 1916

för beredande av lindring i de mindre bemedlades levnadsvillkor

genom reglering av priset å för dem avsedda livsmedel, enligt beslut

i varje särskilt fall av Eders Ivungl. Maj:t, på förslag av statens

livsmedelskommission och på villkor av kommunal kontroll i fråga

om syftets ernående.

Till stöd för framställningen har i motionen anförts följande:

»Uti statens livsmedelskommissions årsberättelse, som omfattar

tiden från juli 1914 till juli 1915, återfinnes bland annat en uträkning

över den av den allmänna prisstegringen förorsakade stegringen

i ett svenskt genomsnittshushålls årliga budgetssumma. Hushållet

är beräknat bestå av fyra personer (man, hustru och tyå barn), och

dess årskonsumtion är upptagen efter den levnadskostnadsundersökning,

som företogs i Stockholm åren 1907—1908. Enligt denna

beräkning ställa sig utgiftsposterna, upptagna efter priserna från de

44 orter i riket, varifrån socialstyrelsen upptager regelbunden prisstatistik,

på följande sätt:

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 saml. 100 käft. (Nr 254.)

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

a

Riksdagens skrivelse Nr 254.

Varuslag

Kvantitet

H

e 1 a rik

e t

Juli 1914

Kronor

Juli 1915

Kronor

Ökning

Kronor

Mjölk: oskummad...............

791.8 lit.

118.77

126.69

7.92

skummad ...............

101.9 »

8.15

9.17

1.02

Smör ..............................

32.3 kg.

71.62

86:13

14.51

Ost.................................

12.8 »

15.28

18.63

3 35

Margarin...........................

8.7 »

11.95

14.46

2.61

Ägg.................................

28.4 tjog

38.91

48.88

9.97

Potatis ...........................

393.0 lit.

25.14

32.21

7.07

Ärter ..............................

7.3 »

1.86

3.66

1.80

Bruna bönor .....................

1.8 kg.

0.81

1.24

0.43

Mjöl: vete-........................

123.7 kg.

38.35

53.20

14.85

iåg- ........................

6.3 »

1.31

2.13

0.82

rågsikt- ..................

15.3 »

4.12

6.25

2.13

Havregryn ........................

17.6 »

6.34

9.16

2.82

Risgryn ...........................

5,i »

2.oo

2.41

0.41

Rågbröd, hårt ..................

58.7 »

24.08

32.88

8.80

Bröd, mjukt .....................

111.0 »

45.51

57.83

12.32

Vetebröd (skorp.) ...............

3G.o »

27.oo

32.40

5.40

Nötkött .........................

38.6 »

41.59

55.45

13.86

Kalvkött.........................

16.7 »

16.71

21.22

4.51

Fårkött ...........................

7.o »

9.57

12.04

2.47

Fläsk: färskt.................

19.9 »

25.47

39.20

13.73

salt........................

30.6 »

41.34

62.46

21.12

Fisk: färsk........................

22.4 »

8.76

10.14

1.39

salt sill ..................

21.4 »

9.21

10.28

1.07

kabeljo.....................

2.i »

1.19

1.44

0.25

Kaffe ..............................

17.2 »

26.94

27.80

0.86

Socker ...........................

79.3 »

50.77

52.36

1.59

Fotogen ...........................

90.7 lit.

18.13

19.95

1.82

Björkved .......................

0.73 famn

18.98

20.51

1.53

Barrved ..........................

0.48 »

10.03

10.80

0.77

Kol och koks.....................

3.6 hl.

9.68

12.70

3.02

Summa

—

729.66

893.68

164.12

Sålunda eu prisfördyring av kronor 164: 12 för blott dessa 31

varuslag. X Stockholm, där prisfördyringen varit ännu högre, uppgick

motsvarande belopp till kronor 207: 25.

Prisstegringen har emellertid oavlåtligt pågått å de flesta av

ovannämnda varuslag även sedan juli månad 1915, vilket framgår

av en tabell i det officiella arbetet: »De svenska statsmakterna och

kristidens folkhushållning». Enligt denna tabell ha prisförhöjningarna

från juli till december månad varit följande:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 254.

B

Varuslag

Kvantitet

H

e1 a rik

e t

Juli 1915

Kronor

Dec. 1915

Kronor

Ökning

Kronor

Mjölk, oskummad...............

791.8 lit.

126.69

134.61

7.25

skummad ...............

101.9 »

9.17

10.19

1.02

Smör ..............................

32.3 kg.

86.13

97.58

11.45

Ost .................................

12.8 »

18.63

23.75

5.12

Margarin...........................

8.7 »

14.46

15.76

1.29

Ägg.................................

28.4 tjog

48.88

69.32

20.44

Bruna bönor .....................

1.8 kg.

1.24

1.76

0.52

Kalvkött...........................

16.7 »

21.22

21.39

0.17

Fläsk: färskt.....................

19.9 »

39.20

43.58

4.38

salt........................

30.6 »

62.46

70.42

7.96

Fisk: färsk........................

24.4 »

10.14

13.28

3.14

salt sill ..................

21.4 »

10.28

17.13

6.85

kabeljo.....................

2.i »

1.44

1.88

0.44

Kaffe ..............................

17.2 »

27.80

27.97

0.17

Socker..............................

79.3 »

52.36

54.74

2.38

Fotogen ...........................

90.7 lit.

19.85

21.76

1.81

Björkved .........................

0.73 famn

20 51

23.66

3.15

Barrved ..........................

0.48 »

10.80

12.65

1.85

Kol och koks....................

3.6 hl.

12.70

16.12

3.42

Summa

—

594.73

677.54

82.81

Härifrån skola emellertid fråndragas nedanstående belopp, som

uppstått genom prissänkningar under tiden juli 1915 till december 1915:

Varuslag

Kvantitet

H

Juli 1915

Kronor

e 1 a rik

Dec. 1915

Kronor

e t

Minskning

Kronor

Potatis ...........................

393 o

lit.

32.21

*

22.07

10.14

Ärter ..............................

7.3

»

3.66

3.44

0.22

Mjöl: vete-........................

123.7

kg-

53.20

46.oo

7.20

råg- ........................

6.3

»

2.18

1.99

0.14

rågsikt-.....................

15.3

f>

6.25

5.06

1.20

Havregryn .......................

17.6

»

9.08

8.40

0.68

Risgryn ..........................

5.1

»

2.41

2.41

—

Rågbröd, hårt ..................

58.7

32.88

30.54

2.34

Bröd, mjukt .....................

111.0

7>

57.83

55.61

2.22

Vetebröd (skorp.) ...............

36.o

>

32.40

31.68

0.72

Nötkött ...........................

38.5

55.46

52.76

2.69

Fårkött ...........................

7.o

12.04

11.83

0.21

Summa

299.64

271.78

27.76

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 254.

Prissänkningen har sålunda uppgått till kronor 27: 76 mot eu

prisökning av kronor 82: 81. Det belopp som återstår är sålunda

kronor 55: 05. Om vi lägga detta belopp, utgörande den totala prisökningen

från juli till december 1915, till prisökningsbeloppet från

juli 1914 till juli 1915, vilket var kronor 164: 12, så framgår att

den allmänna prisstegringen åstadkommit en stegring av ett genomsnittshuskålls

årliga budgetssumma av sammanlagt kronor 219:17.

Som härav framgår måste en genomsnittsfamilj på fyra personer

betala för ovan nämnda varor, enligt nuvarande priser 219

kronor mera än under de normala förhållandena före krisens utbrott.

Det stoppar emellertid icke med detta belopp, utan därtill kommer

den prisförhöjning, som snart sagt alla övriga varor även undergått.

Enligt socialstyrelsens beräkningar utgör den allmänna stegringen

av priset på ovan nämnda varuslag 28 procent. Enligt uppgifter

från samma håll utgöra de ovan nämnda varuslagen 90 procent av

vad som åtgår i livsmedels- och bränsleomkostnaderna för ett genomsnittshushåll.

Prisstegringen å de återstående 10 procenten av förnödenheterna

torde vara lika stor som å de ovannämnda varuslagen.

Härtill kommer sålunda ytterligare kr. 24: 35 i stegrade utgifter.

Summa kronor 243: 48.

Men ej nog härmed. Kläder och skodon, rengöringsmedel och

hushållsmateriel av alla slag ha ävenledes stigit i pris högst väsentligt.

Arbetarne i allmänhet äro icke utrustade med några lager,

utan de. anskaffa sina olika förnödenhetsvaror efter hand som de

förbrukas. Utan skor kunna familjemedlemmarne ej vara och kläder

måste de även ha, hur enkla de än äro.

Enligt den ovan berörda stockholmsstatistiken utgjorde utgifterna

för kläder och skodon för en genomsnittsfamilj med 2,000

kronors årsbudget 11 pi-ocent av hela budgeten. Kläderna och skodonen

torde ha stigit med 30 procent. Här kommer sålunda en

merutgift av 66 kronor pr år och därmed äro vi uppe i en merutgift

pr genomsnittshushåll av 310 kronor pr år. Alldeles visst är

att det nu kostar cirka 300 kronor mer pr år för en genomsnittsfamilj

att draga sig fram än för ett och ett hälft år sedan.

För envar som reflekterar härpå torde det tydligt nog framgå,

att arbetarnas och deras vederlikars ekonomiska ställning är rent

av förtvivlad. Eu del arbetare ha visserligen av sina arbetsgivare

erhållit s. k. dyrtidstillägg, men detta motsvarar ingenstädes den

stora varuprisstegringen. De flesta arbetare ha dock ej erhållit

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 254.

5

dyrtidstiUägg eller arman inkomstökning. Ej heller ha arbetarna möjlighet

att leva på kredit, enär kreditmöjligheterna sedan krisens

utbrott ha blivit ytterligare inskränkta. Det återstår sålunda ej något

annat än att draga in på konsumtionen, och denna indragning

måste i otaliga fall göras så stark, att löntagarklassens levnadsstandard

sjunker ner till en nivå, som gör arbetarna till mindervärdiga

samhällsmedborgare.

Såsom av det anförda framgår, hava livsmedelsprisen stigit i

en sådan grad, att det för stora grupper av landets befolkning,

vilka redan vid krisens utbrott befunno sig vid gränsen för möjlighet

att existera, betyder undernäring och rent nödtillstånd. Ett

sådant tillstånd, vilket ostridigt nu är rådande, innebär sådana vådor

ur social synpunkt, att det är statsmakternas oavvisliga skyldighet att

ingripa avhjälpande och lindrande. Principiellt hava statsmakterna

också erkänt denna förpliktelse genom exempelvis beviljandet av

statsmedel för beredande av arbetslöshetsunderstöd. Med detta

understöd lindras emellertid endast den nöd, som uppstår genom

arbetslöshet. Den nöd och undernäring, som uppstår genom att

arbetsförtjänsterna icke på grund av prisstegringarna förslå för

tillgodoseendet av det för livets uppehälle absolut nödvändiga, är

lika samliällsskadlig som den genom arbetslöshet framkallade, och

det ställes samma krav på statsmakterna för dess avhjälpande.

Vid övervägande av de åtgärder, som från det allmännas sida

kunna ifrågakomma för lindrande och avhjälpande av här ovan

berörda, av krisen framkallade missförhållanden, torde man utgå

ifrån att det icke bör eller han påläggas kommunerna, att i den

ordning, som det eljes åligger dem, träda emellan för nödens avvärjande

genom utdelandet av fattigunderstöd. Arten av de förhållanden,

varunder nödtillståndet framkallas, är sådan, att det bör

åligga staten att främst genom eu effektiv prisregleringspolitik undanröja

orsakerna med, i vad det gäller de fattiga befolkningslagrens

tillgodoseende med de oundgängligaste livsmedlen, direkta tillskott

av allmänna medel. På eu sådan väg har man slagit in i

Danmark, där man genom en »Lov om kommunale Foranstaltninger

i Anledning av Dyrtiden og om Däckning av overordentlige kommunale

Utgifter» berett kommunerna tillfälle att träffa föranstaltningar

för befolkningens förseende med viktiga livsmedel och bränsle,

med tillskjutande av medel, dels åvägabrakta genom eu speciellt för

ändamålet anordnad kommunal inkomst- och förmögenhetsskatt, dels

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 254.

bestridda av statsmedel, som uttagas genom eu statlig konjunkturvinstbeskattning.

Därest denna lag utnyttjas i full utsträckning

kommer till den 1 instundande november att användas ett belopp

av över 20,000,000 kronor, av vilka staten skall tillskjuta hälften.

Det torde icke lida något tvivel, att icke vårt gränsland genom denna

storslagna anordning i vidsträckt grad förebyggt det rena nödtillstånd,

som kristiden hotar att pressa de fattiga befolkningslagren

ned uti.

Exemplet synes oss mana till efterföljd även i vårt land.

Emellertid måste en anordning, som syftar att genom tillskott av

allmänna medel sörja för tillgång åt de mindre bemedlade av de

oundgängligaste livsmedlen till rimliga priser, i vårt land läggas

efter delvis andra grunder än dem, som kommit till tillämpning i

Danmark. De svenska kommunerna ha icke befogenhet att upptaga

skatter annat än i den ordning kommunallagarna föreskriva

och torde svårligen kunna givas dylik befogenhet för särskilt fall.

De äro ock i allmänhet hårt tyngda under höga skatter för täckandet

av sina ordinarie utgifter och kunna icke i avsevärd grad ytterligare

betungas. Därtill kommer att medel, som skola användas

i ovan angivet syfte, lämpligen böra åstadkommas genom en sådan

beskattning, som rättvisare drabbar de av krisen framkallade konjunkturvinsterna,

än vad en kommunalbeskattning skulle göra. Det

tillskott av medel för prisreglering å varor, förnämligast avsedda

för de mindre bemedlades behov, som vi vilja ifrågasätta, bör således

i huvudsak lämnas av staten och av denna anskaffas genom

en skärpt och utvidgad konjunkturvinstbeskattning. Därav torde

följa, att medlen böra omhänderhavas av ett statligt organ och

användas för sitt ändamål efter av riksdagen givna allmänna direktiv

och efter beslut av Kungl. Maj:t i vai’je särskilt fall. Lämpligast torde

vara, att medlen omhänderhavas av statens livsmedelskommission och

användas på förslag av denna. En sådan anordning synes oss så

mycket lämpligare, som redan förut under kristiden förekommit fall,

då på förslag av statens livsmedelskommission dels staten iklätts

ekonomiskt tillskott för åstadkommande av viss prisreglering och

dels ställts till kommissionens förfogande på annat sätt åvägabrakta

medel för samma syfte. Sålunda har på kommissionens förslag och

för att åstadkomma sänkning av priset å vetemjöl staten iklätts rätt

avsevärda förluster på det genom statens försorg importerade vetet.

Den frivilliga avgift, som svenska rederiföretag iklätt sig har ställts

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 254.

7

till livsmedelskommissionens förfogande för att användas till nedbringandet

av vissa fraktkostnader, som eljes skulle betunga konsumenterna.

Likaledes är ju den av Kungl. Maj:t i utsikt ställda

beskattningen av rederinäringen avsedd att reducera prisen å spannmål

och fodermedel. På samma sätt har till livsmedelskommissionens

förfogande ställts vissa avgifter, som erläggas för export av

färsk sill och skola dessa medel av kommissionen användas för

reglering av priset å denna vara inom landet. Även i andra fall

än de nu nämnda har statens livsmedelskommmission ingripit

prisreglerande genom tillhandahållande av varor till reducerade

priser. Beviljandet av ett kreditiv åt statens livsmedelskommission

skulle sålunda blott vara en följdriktig utveckling på en väg, på

vilken redan inslagits, men skulle möjliggöra för livsmedelskommissionen

att på ett effektivare sätt ingripa för tillgodoseendet av

de mindre bemedlades behov av billigare livsmedel. Givetvis bör

denna verksamhet bedrivas med användandet av de kommunala

livsmedelsnämnderna som förmedlande organ och under villkor att

dessa utöva en fullt effektiv kontroll. I vissa fall torde lämpligen

såsom villkor för åtnjutande av de förmåner, som av statens livsmedelskommission

kunna beredas med tillhjälp av ifrågavarande

medel, böra krävas något ekonomiskt tillskott även av kommunerna.

För handhavandet av ifrågavarande verksamhet, som komme

att ställa ännu större krav på livsmedelskommissionen än vad

hittills ställts på densamma — självfallet skulle prisregleringsverksamhet

i överensstämmelse med maximiprislag och kompensationssystem

in. in. alltjämt pågå — vore det önskvärt, att denna erhölle

en kompletterad sammansättning som för övrigt av kommissionen

själv tidigare påyrkats men då av Kungl. Maj:t avböjts. Livsmedelskommissionen

borde förstärkas med ett par representanter

för konsumenterna.

Om för bestämmandet av det belopp, som borde för ifrågavarande

ändamål ställas till förfogande, lades till grund samma

beräkning som i Danmark använts eller ett högsta tillskott av i

genomsnitt 8 kronor till varje invånare, skulle det här krävas eu summa

av i runt tal 40,000,000 kronor. Med hänsyn till rådande förhållanden

vore detta vid motiverat. Emellertid skulle mycket vara vunnet om

för vårt lands vidkommande halva detta belopp komme till användning

för att lindra, där nu den ohyggliga dyrtiden pressar ned hela

befolkningsgrupper under svältgränsen i nöd och misär.»

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 254.

Sedan riksdagens vederbörande utskott på anförda skäl hemställt,

att motionen icke måtte vinna riksdagens bifall, både i en

utskottets utlåtande bifogad reservation framställning gjorts om

anvisande för i motionen omförmälda ändamål av ett belopp å högst

5,000,000 kronor att utgå under för skottstitel. I avseende å grunderna

för detta anslags användande anfördes följande:

»Om också en detaljerad plan för de sålunda anvisade medlens

användning under förhandenvarande förhållanden icke torde få anses

behövlig eller ens lämplig, så lärer det dock icke vara ur vägen att

därför uppställa några allmänna anvisningar. Yi förutsätta sålunda

till eu början, att bestämmandet om dispositionen av större eller

mindre del av anslaget alltid och från fall till fall skall träffas av

Kungl Maj:t efter statens livsmedelskommissions hörande. I viss

mån lärer anslaget kunna behöva tagas i anspråk för att genom

statens livsmedelskommission eller på annat sätt tillhandahålla lokala

livsmedelsnämnder viss vara till priser, som endast på denna väg

kunna nedbringas till skälig nivå. I huvudsak synes dock anslaget

böra komma till användning för att möjliggöra ett mera positivt

ingripande mot dvrtiden från sådana kommuners sida, där detta

kan befinnas särskilt av behovet påkallat. Ansökningar om dylikt

bidrag av statsmedel, åtföljda av fullständig motivering och detaljerad

plan för de ifrågasatta åtgärderna, synas av vederbörande kommunala

livsmedelsnämnder inom viss föreskriven tid före varje kvartal

böra ingivas till statens livsmedelskommission, som särskilt bör yttra

sig om, huruvida de ifrågasatta åtgärderna äro av behovet påkallade

och i övrigt lämpliga samt vilka villkor och kontrollföreskrifter till

förekommande av missbruk, som böra fästas vid statsbidrags åtnjutande.

I varje fall böra dessa avse, att den dyrtidshjälp, som lämnas,

verkligen endast kommer de mindre bemedlade till godo, aldrig

annat än möjligen i form av hyreshjälp får utgå i kontanter samt

under inga förhållanden får karaktären av fattigunderstöd. Åtminstone

i vissa fall synes det vidare vara på sin plats att begränsa

den sålunda anordnade dyrtidshjälpen till sådana mindre bemedlade,

som genom kristiden fått sina levnadsförhållanden avsevärt försämrade,

till familjeförsörjare, särskilt sådana med barnrika familjer

o. s. v. I fråga om bestämmandet av ordningen för och storleken

av statens andel i kostnaderna för de sålunda vidtagna kommunala

föranstaltningarna bör hänsyn, förutom till nyssnämnda faktorer,

tagas till vederbörande kommuns egenskap av dyrort, konjunktu
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 254.

9

Terna inom vissa yrkesgrenar å orten samt dess ekonomiska bärkraft.

Som regel synes statsbidraget, liksom i fråga om statens bidrag till

arbetslöshetens bekämpande, böra uppgå till högst hälften av kommunens

egna kostnader för ändamålet, men undantagsvis torde detsamma

böra kunna utgå med en något större andel, i intet fall

dock högre än tre fjärdedelar av totalkostnaden, vare sig återstoden

bestrides direkt av kommunala medel eller av medel, som ställts till

kommunens förfogande av korporationer eller enskilda.

Några närmare anvisningar, utöver de här meddelade, för beloppets

användning synas knappast vara av nöden, då Kungl. Maj:t

självfallet icke utan den mest omsorgsfulla prövning lärer komma

att däröver förfoga. Med de oförutsedda behov, olika för olika

orter, som med all sannolikhet kunna komma att göra sig gällande,

synes det ock vara mest ändamålsenligt, att största möjliga handlingsfrihet

härutinnan lämnas åt Kungl. Maj:t. Uti villkoret, att

kommunerna själva i regel skola bära en avsevärd del av kostnaderna

för de åtgärder de finna lämpligt vidtaga, ligger otvivelaktigt

också en god borgen för att även från deras sida nödig försigtighet

blir iakttagen.»

Riksdagen får anmäla, att riksdagen på det sätt bifallit ifrågavarande

motion, att riksdagen bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att i

huvudsaklig överensstämmelse med de i ovan omtormälda reservation

angivna grunder för beredande av lindring i de mindre bemedlades

levnadsvillkor genom reglering av priset å för dem avsedda

livsmedel, enligt beslut i varje särskilt fall av Eders Kungl. Maj:t,

på förslag av statens livsmedelskommission och på villkor av kommunal

kontroll i fråga om syftets ernående, använda och av tillgängliga

medel, mot framtida anmälan till ersättande, förskjuta ett

belopp av högst 5,000,000 kronor.

Stockholm den 14 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens urot,okoll 1916. 14 samt. 100 käft. (Nr 254.)

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.