Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tonnageavgift ävensom i ämnet väckta motioner.
1916-06-14 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1916:255, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tonnageavgift ävensom i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 253.
1
Nr 255.
Godkänd av första kammaren den 13 juni 1916.
Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1916.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till förordning om tonnageavgift
ävensom i ämnet väckta motioner.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 35.)
Till Konungen.
Genom en den 28 april 1916 dagtecknad proposition, nr 232, har
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning om tonnageavgift.
I ett den föreliggande propositionen bifogat utlåtande har kommerskollegium
yttrat sig över ett inom finansdepartementet uppgjort förslag
till förordning om tonnageavgift, i allt väsentligt överensstämmande med
det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget. Kommerskollegium har
i nämnda utlåtande ställt sig bestämt avvisande till genomförandet av en
särbeskattning av sjöfartsnäringen och särskilt avstyrkt en sådan beskattning,
byggd på de grunder, Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär. Därvid har
kollegium emellertid uttryckligen betonat, att dess betänkligheter rikta sig
uteslutande dels mot själva principen dels mot sättet för dess genomförande.
Däremot har kollegium icke bestritt rättmätigheten av att sjöfartsnäringen
ålägges att avstå till det allmänna en skälig del av sina stora
tillfälliga vinster.
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 101 käft. (Nr 253).
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 25f.
Vad kommerskollegium till stöd för de sålunda gjorda anmärkningarna
anfört har riksdagen visserligen ansett i åtskilliga delar värt beaktande,
men, efter det ärendet varit föremål för ingående behandling
inom riksdagen, har riksdagen dock funnit de skäl för en särbeskattning
av rederinäringen, som anförts i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet,
övertygande och fördenskull kunnat antaga ett förslag i väsentlig
överensstämmelse med det av Eders Kungl. Maj:t framlagda.
Vid intagandet av denna ståndpunkt i frågan har riksdagen tagit
hänsyn huvudsakligen till följande synpunkter. Till en början är det ju
obestridligt, att den av kriget föranledda bristen på tonnage för handelssjöfarten
och det samtidigt ökade behovet av tonnage åstadkommit dels en
stegring av fartygsfrakterna vida utöver vad man tidigare kunnat tänka sig
såsom möjligt dels ock en högst betydande höjning av fartygens försäljningsvärde.
Att sjöfartsnäringen under antydda förhållanden utan svårighet bör
kunna bära en pålaga utöver den beskattning, som enligt nu gällande
skatteförfattningar påvilar densamma, har riksdagen ansett uppenbart. Denna
sjöfartsnäringens bärkraft har kommerskollegium ju också uttryckligen betonat.
Riksdagen har vidare kommit till den uppfattningen, att en sjöfartsnäringen
ålagd bidragsskyldighet efter i huvudsak den princip, som är
grundläggande för Eders Kungl. Maj:ts förslag, kan så anordnas, att den
kommer att'' i tillämpningen i stort sett anpassa sig efter den ekonomiska
bärkraften. Om sålunda härmed goda skäl äro anförda för en sådan tonnageavgift,
som propositionen avser, skulle dessa dock icke i och för sig
varit för riksdagen avgörande. Endast såsom en undantagslagstiftning, betingad
särskilt av statens under den rådande krisen högst väsentligt ökade
behov av inkomster, och endast med hänsyn därtill, att de av beskattningen
inflytande medlen äro avsedda att utjämna dyrtidskostnader, som i
icke ringa mån haft sin grund just i de höga frakterna, har riksdagen
kunnat antaga det föreliggande förslaget. En sådan bidragsskyldighet
i anledning av dyrtiden synes med så mycket mera fog kunna åläggas
rederirörelsen, som åtskilliga andra näringar under krisen genom åtgärder
från statens sida underkastats ganska väsentliga inskränkningar i sina förvärvsmöjligheter.
Efter att sålunda hava i korthet angivit de synpunkter, ur vilka
riksdagen ansett sig böra i princip bedöma Eders Kungl. Maj:ts föreliggande
förslag, övergår riksdagen härmed till att angiva och motivera de ändringar
i nämnda förslag, riksdagen, i anledning av i ämnet väckta motioner eller
eljest, funnit sig böra vidtaga.
3
Riksdagens skrivelse Nr 255.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skall tonnageavgift erläggas för varje
fartyg, soin den 1 januari 1916 var registreringspliktigt och då var eller
sedermera före den 1 juni 1916 blivit infört i fartygsregistret. Såsom
motivering till den föreliggande propositionen har departementschefen
åberopat, utom annat, dels de betydligt ökade fartygsfrakterna dels ock
fartygens högst väsentligt stegrade försäljningsvärde. Sistnämnda värde
hava åtskilliga fartygsägare tillgodogjort sig genom att försälja fartyg till
utlandet. Vid den till innevarande riksdag avlåtna propositionen nr 43 med
förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av
svenskt fartyg finnes fogad en tabell, av vilken framgår, att under år 1915
till utlandet försålts 75 ång- och motorfartyg samt 42 segelfartyg med
sammanlagd bruttodräktighet av omkring resp. 87,200 och 12,400 ton. I
anledning av de sålunda under år 1915 i ganska stor utsträckning förekomna
fartygsförsäljningarna till utlandet hava i en inom riksdagen väckt
motion föreslagits sådana ändringar i författningens text, att tonnageavgift
skulle utgå även för fartyg, som under loppet av år 1915 försålts
till utlandet. Till stöd härför har i motionen anförts, att det icke syntes
förenligt med rättvisa och billighet, att de svenska fartygsägare, som behållit
sina fartyg eller inköpt sådana från utlandet, sattes i ett sämre läge
än de, som begagnat sig av högkonjunkturen för att genom fartygets
försäljning till utlandet på ett bekvämt sätt skaffa sig en säker realisationsvinst.
Även riksdagen har funnit skäligt, att skyldigheten att erlägga
tonnageavgift utvidgas i den riktning, som motionen avser. Riksdagen har
emellertid vidtagit två jämkningar i sistnämnda förslag. Såvitt riksdagen
kunnat inhämta, torde de fartygsförsäljningar till utlandet, som förekommit
under första kvartalet av år 1915, icke hava lämnat väsentligt större
vinst än under normala förhållanden. Man kan också antaga, att sistnämnda
försäljningar övervägande betingats av skäl, som saknat samband
med krigstidens konjunkturer. Riksdagen har därför ansett den 1 april
1915 vara en lämplig tidsgräns för bestämmande av avgiftsplikten för till
utlandet försålda fartyg. Det har vidare synts riksdagen befogat, att den,
som visserligen sålt fartyg till utlandet, men sedermera inköpt utländskt
tonnage eller nybyggt fartyg för egen räkning inom landet, får räkna sig
den på det sålunda förvärvade tonnaget belöpande avgiften tillgodo vid
beräkningen av avgiftsbeloppet för det sålda fartyget. Bestämmelser av
nu angivna innebörd ingå i det av riksdagen antagna författningsförslaget.
I de i 4 § intagna tarifferna har riksdagen vidtagit vissa ändringar
beträffande dels ång- och motorfartyg dels ock segelfartyg. Vidkommande
de förra innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, såvitt riksdagen kunnat inhämta
upplysningar i ämnet, en proportionsvis väl hög belastning av
opaginerad Kontrollera mot PDF
4 Riksdagens skrivelse Nr 255.
O
fartyg mellan 500 och 1,000 ton. A andra sidan har riksdagen, närmast
i anledning av eu inom riksdagen väckt motion, tagit i övervägande, huruvida
icke fartyg med högre tontal skulle kunna skäligen åsättas något högre
avgifter än de, som Eders Kungl. Maj:ts förslag innefattar. Riksdagen har
härvid kommit till den uppfattningen, att fartyg å 2,000 ton och däröver —
vilka kunna förutsättas vara insatta i vidsträcktare utländsk trafik — och
särskilt sådana fartyg, som kunna beräknas gå i transatlantisk fart, säkerligen
utan svårighet kunna bära avgifter, icke oväsentligt högre än de i
propositionen föreslagna. En ändring av tariffen i nu angivna syfte medför
givetvis någon höjning av avgifterna jämväl för fartyg mellan 1,000
och 2,000 bruttoton. Riksdagen har ansett skäligt, att de avgifter, som
framgå av Eders Kungl. Maj:ts förslag till tariff, bibehållas oförändrade
för fartyg med bruttodräktighet till och med 500 ton, därefter sänkas något
för fartyg intill 1,000 tons bruttodräktighet och slutligen höjas för fartyg
med större dräktighet genom progressionens fortsättande. Enligt den av
riksdagen antagna tariffen för ång- och motorfartyg skulle avgiften per ton
utgöra vid 2,000 ton 8 kronor, vid 3,000 ton 9 kronor och nå sitt maximum
vid 5,000 ton med 10 kronor. I övrigt framgå tonnageavgifternas
belopp vid olika bruttodräktigheter enligt såväl Eders Kungl. Maj:ts förslag
som det av riksdagen antagna förslaget av följande inom riksdagen
uppgjorda
Tabell
över tonnageavgifter vid olika bruttodräktighet.
Tonnage.
Avgift
Kr. pr ton
Avgift enl.
Kr. pr ton
enl. ntskottet.
enl. ntskottet.
prop.
enl. prop.
= propositionen ....
151
155
1*03
155
1*03
500
2,500
5*—
2,500
5 —
[ 600
3,400
5* 6 7
3,600
6*—
minskning.......
700
4,300
6''14
4,900
7*—
800
5,200
6*50
5,600
7*—
900
6,100
6-78
6,300
7*—
= propositionen ....
1,000
7,000
7--
7,000
7*—
1,500
11.500
7-67
10,500
7*—
2,000
16,000
8-—
14.000
7*—
2,500
21,500
8*60
17,500
7 —
3,000
27,000
9-—
21,000
7*—
ökning ........
3,500
32,750
9*3 6
24,500
7*—
4,000
38,500
9*62
28,000
7*-
4,500
44,250
9*84
31,500
7 —
5,000
50,000
10* —
35,000
7*—
6,000
60,000
10 —
42,000
7*—
Riksdagens skrivelse Nr 255.
5
Det framgår av den utredning, för vilken redogörelse lämnas i statsrådsprotokollet
till förevarande proposition, att det varit ifrågasatt att från
tonnageavgift helt fritaga segelfartygen dels med hänsyn till deras i jämförelse
med ång- och motorfartygen låga avkastningsförmåga, dels på grund
av segelfartygens obestridliga betydelse för den praktiska sjömans utbildningen.
Yrkande om sådan befrielse för segelfartygen har framställts i
två inom riksdagen väckta motioner. Då Eders Kungl. Maj:t föreslagit,
att jämväl segelfartygen skola underkastas ifrågavarande avgiftsplikt, synes
detta hava berott mindre på statsfinansiella skäl, då den reducerade tonnageavgift,
som ansetts kunna uttagas av segelfartygen, icke torde bereda
statsverket någon mera avsevärd inkomst, än på hänsynen till en rättvis
fördelning av den ifrågavarande pålagan. De synpunkter, som sålunda vid
propositionens avfattande i denna del lagts på frågan om segelfartygens
bidragsskyldighet, har riksdagen för sin del ansett böra föranleda en
höjning av det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avgiftsfria tonnagemaximum
för segelfartygen, 200 bruttoton, till 400 bruttoton. Härav har
i sin ordning föranletts, att propositionens tariff för segelfartyg blivit i
det av riksdagen antagna förslaget i någon mån modifierad.
Bland fartyg, för vilka tonnageavgift icke skall utgå, upptagas i
Eders Kungl. Maj:ts förslag sådana, som under år 1915 använts uteslutande
för regelbunden passagerar- och godstrafik i inrikes fart. Det har inom
riksdagen upplysts, att åtskilliga fartyg, som driva regelbunden passageraroch
godstrafik på svenska hamnar, därjämte angöra Köpenhamn eller Kristiania,
ävensom att det ej sällan förekommer, att fartyg, vilka driva sådan
trafik, som avses i den ifrågavarande undantagsbestämmelsen, tillfälligtvis
av en eller annan anledning brukas i annan fart. Det har synts
riksdagen, att sådana förhållanden som de nu omförmälda icke böra utesluta
ifrågavarande fartyg från att komma i åtnjutande av befrielse från
tonnageavgift. I överensstämmelse med denna uppfattning har riksdagen
givit viss ändrad avfattning åt bestämmelserna om undantag från skyldighet
att utgöra tonnageavgift.
Vissa av de ändringar i Eders Kungl. Maj.ds förslag, som riksdagen
sålunda vidtagit, komma att verka rubbningar i de beräkningar rörande tonnageavgiftens
avkastning, från vilka departementschefen utgått. Den ändrade
tariffen beträffande ång- och motorfartyg kan med tillämpning av
samma grunder, på vilka den i statsrådsprotokollet (sid. 50) upptagna
tablån över tonnageavgiftens beräknade avkastning är byggd, uppskattas
till i avrundat tal 1,030,000 kronor. Den inkomstminskning, som blir en
6
Riksdagens skrivelse Nr 255.
följd av höjningen av det avgiftsfria maximum för segelfartygen, kan
enligt nyssnämnda tablå upptagas till inemot 40,000 kronor. Beträffande
det tillskott, som tonnageavgiften för försålda fartyg kan lämna, har
riksdagen icke haft till sitt förfogande material, på vilket någon mera
tillförlitlig uppskattning kunnat grundas. Den överslagsberäkning, som
kunnat göras, har emellertid givit stöd för antagandet, att den ifrågavarande
utsträckta skyldigheten att utgöra tonnageavgift kommer att medföra
en inkomstökning av mellan 400,000 och 500,000 kronor.
Föredragande departementschefen har beräknat avkastningen av tonnageavgiften
till 5,000,000 kronor. Denna beräkning stöder sig på den
nyss omförmälda tablån (sid. 50), vilken utvisar en slutsiffra av 5,248,156
kronor 36 öre. Med de av riksdagen antagna ändringarna i författningen
synes avkastningen kunna beräknas approximativt till 6,400,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts har riksdagen, som icke kunnat
oförändrat bifalla Eders Kungl. Maj:ts med förevarande proposition framlagda
förslag till förordning om tonnageavgift, antagit samma förslag med
de ändringar och tillägg, härvid fogade bilaga utvisar; vilket riksdagen
härmed får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva.
Stockholm den 14 juni 1916.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 255.
7
Bilaga•
Förordning om tonnageavgift.1
Härigenom förordnas som följer:
1 §•
Såsom bidrag till bestridande, i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade
närmare föreskrifter, av de genom rådande höga fraktsatser stegrade
kostnaderna för införsel till Sverige av vissa förnödenheter skall under år
1916 för svenska fartyg erläggas en särskild avgift, benämnd tonnageavgift,
att utgå enligt bestämmelserna i denna förordning.
2 §.
1 mom. Tonnageavgift skall med undantag, som här nedan i denna
paragraf sägs, erläggas för varje fartyg, som
antingen den 1 januari 1916 var registreringspliktigt och då var eller
sedermera före den 1 juni 1916 blivit infört i fartygsregistret,
eller ock, ändå att det den 1 januari 1916 icke var svenskt, efter
den 31 mars 1915 varit registreringspliktigt och infört i fartygsregistret.
2 inom. Har antingen inträffat sådan omständighet, på grund varav
fartyget jämlikt § 28 i förordningen angående registrering av svenska fartyg
den 18 oktober 1901 skolat den 1 januari 1916 vara ur fartygsregistret
avfört av annan anledning än att fartyget efter den 31 mars 1915 upphört
att vara svenskt, eller ock fartyget före sistnämnda dag förändrats
1 De delar av förordningen, i vilka riksdagen gjort ändring, äro utmärkta med
kursiverad stil. Med spärrad kursiv betecknas de delar, som redan i Kungl. Maj:ts
förslag varit kursiverade.
8
Riksdagens skrivelse Nr 255.
till pråm, som icke framdrives medelst därå befintligt maskineri, skall
tonnageavgift icke erläggas.
3 inom. Ej heller skall tonnageavgift utgå för:
a) staten eller kommun tillhörigt fartyg;
b) ång- eller motorfartyg, vars bruttodräktighet icke överstiger 150
ton, eller segelfartyg, vars bruttodräktighet icke överstiger 400 ton;
c) fartyg, som under år 1915 använts uteslutande för regelbunden
passagerar- och godstrafik antingen endast mellan svenska hamnar eller
därjämte på danska hamnar vid Öresund eller norska hamnar hitom eller
vid Kristianiafjorden;
d) fartyg, som under är 1915 huvudsakligen använts för annat
ändamål än handelssjöfart eller resandes fortskaffande; eller
e) fartyg, som under år 1915 efter den 31 mars upphört att vara
svenskt till följd av arv, giftorätt eller testamente.
4 mom. Har fartyg, varom i 3 mom. c) sägs, undantagsvis använts
i annan fart än där avses, må, där synnerliga skäl föreligga, befrielse
från eller nedsättning i tonnageavgiften åtnjutas.
3 §•
Skyldig att erlägga tonnageavgift för fartyg är den, vilken den 1
januari 1916 var ägare av fartyget, eller, om fartyget på grund av överlåtelse
under år 1915 efter den 31 mars upphört att vara svenskt, den som
vid tiden för överlåtelsen var ägare av fartyget.
Tillhörde fartyget flera, anses rederiet vara avgiftsskyldigt, dock
med åliggande för redare att svara för avgiftens utgörande i förhållande
till sin lott i fartyget.
4 §•
Tonnageavgiftens storlek är beroende av fartygets bruttodräktighet:
i fråga om fartyg, som på grund av överlåtelse under år 1915 efter den
31 mars upphört att vara svenskt, enligt vid tiden för överlåtelsen gällande
mätningsliandling; i fråga om fartyg, som efter 1916 års ingång införts i
fartygsregistret, enligt vid införandet gällande mätningshandling; samt i
fråga om annat fartyg, enligt den 1 januari 1916 gällande mätningshandling;
dock att, beträffande med skyddsdäck eller annat påbyggnadsdäck
försett fartyg, i bruttodräktigheten skall inräknas rum, som enligt kungörelsen
med provisoriska föreskrifter angående skeppsmätning i vissa fall
den 25 juni 1909 må vara undantaget från inräkning i bruttodräktigheten.
Tonnageavgiften utgår i övrigt enligt följande grunder.
Riksdagens skrivelse Nr 255.
9
1. För ång- eller motorfartyg beräknas tonnageavgiften efter 1 krona
för varje ton av de första 150 och för varje överskjutande hel ton enligt
denna
Tariff.
Fartygsgrupp,
bruttoton.
151—200 .
201—400 .
401—2,000
2.001— 3,000
3.001— 5,000
Ökning för varje be!
ton inom gruppen,
kronor.
. . 5
. . 6
. . 9
. . 11
. . 11,50
För fartyg, vars bruttodräktighet överstiger 5,000 ton, utgör tonnageavgiften
10 kronor för varje ton.
2. För segelfartyg beräknas tonnageavgiften efter 50 öre för varje
ton av de första 400 och för varje överskjutande hel ton enligt denna
Tariff.
Fartygsgrupp,
bruttoton.
401—500 .........
501—600 .........
601—700 .........
För fartyg, vars bruttodräktighet överstiger 700 ton, utgör tonnageavgiften
2 kronor för varje ton.
Ökning för varje hel
ton inom gruppen,
kronor.
... 3
... 4
. . . 5
5 §•
1 mom. Har fartyg,, som den 1 januari 1916 var svenskt, på grund
av omständigheter, varöver ägaren ej kunnat råda, icke nyttjats till sjöfart
under viss del eller olika delar av år 1915, sammanlagt ej understigande
180 dagar, må nedsättning i tonnageavgiften äga rum med belopp, som i
varje särskilt fall efter därvid förekommande omständigheter prövas skäligt
och rättvist, dock ej med mera än hälften av avgiftens belopp.
Därest sådant hinder, som nyss är sagt, förelegat oavbrutet under
minst 180 dagar av år 1915 eller, där fartyget icke under så lång tid
varit svenskt, under hela den tid, varunder det varit i svensk ägo, och
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 101 käft. (Nr 255.) 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Riksdagens skrivelse Nr 255.
fortfarande förefunnits vid 1916 års ingång, må större nedsättning än nu
är sagt eller full befrielse från skyldigheten att erlägga tonnageavgift kunna
medgivas.
Sådan nedsättning i eller befrielse från tonnageavgift må dock icke
åtnjutas av annan avgiftsskyldig än den, som varit ägare till fartyget
under minst 180 dagar av den tid, varunder detsamma sålunda icke
nyttjats till sjöfart, eller, där fartyget icke under så lång tid varit svenskt,
under hela den tid, varunder det varit i svensk ägo.
Har förändring i äganderätten till fartyget under år 1915 inträffat
genom arv, giftorätt eller testamente, skall ägaren i avseende, varom här
är fråga, anses såsom ägare även under tid, då fartyget tillhört vederbörande
arvlåtare, make eller testamentsgivare.
2 mom. Beträffande fartyg, som under år 1915 efter den 31 mars
upphört att vara svenskt, skall vad i 1 mom. stadgas äga motsvarande
tillämpning, under iakttagande att i stället för förhållandena under år 1915
förhållandena under en tid av ett år närmast före det fartyget upphörde att
vara svenskt skola läggas till grund för avgörandet.
Har den, som är af giftsskyldig för fartyg, varom i detta mom. sägs,
efter överlåtelsen därav förvärvat fartyg, ett eller flera, vare sig genom nybyggnad
för egen räkning i Sverige eller ock genom fång från utlandet
annorledes än genom arv, giftorätt eller testamente, äger han vinna befrielse
från eller nedsättning i tonnageavgiften, i den mån tonnageavgift utgår för
det eller de förvärvade fartygen.
3 mom. Har antingen avgiftsskyldig såsom ägare till fartyget eller
annan person, från vilken fartyget övergått till honom genom arv, giftorätt
eller testamente, erlagt frivilligt bidrag till följd av en under hösten 1915
med representanter för rederinäringen träffad överenskommelse om inbetalning
från vissa redare av medel att ställas till förfogande av statens livsmedelskommission,
äger avgiftsskyldig att i den ordning, 16 § 1 mom.
stadgar, erhålla avkortning å tonnageavgiften med det belopp, vartill bidraget
uppgått.
6 §•
1. Kommerskollegium åligger genom den avdelning inom ämbetsverket,
till vilken ärenden om fartygs registrering höra:
att, särskilt för varje län, upprätta en längd, benämnd tonnageavgiftslängd,
vilken skall grunda sig på fartygsregistret, sådant det befanns
den 1 januari 1916, och, i fall av behov, på de senast före nyssnämnda
dag utfärdade, till kollegium inkomna mätbrev; dock att längden
skall grundas: i fråga om fartyg, som på grund av överlåtelse under år
Riksdagens skrivelse Nr 255.
11
1915 efter den 31 mars upphört att vara svenskt, ä fartygsregister sådant
det vid tiden för överlåtelsen befanns, samt i fråga om fartyg, som den 1
januari 1916 var registreringspliktigt, men först därefter, ehuru före den
1 juni 1916, blivit i fartygsregistret infört, d förhållandena vid tiden för
införandet.
Denna längd skall upptaga varje i länet hemmahörande fartyg, som
den 1 januari 1916 var i fartygsregistret infört eller som, ehuru nämnda
dag registreringspliktigt, först därefter, men före den 1 juni 1916 blivit
däri infört, eller som under är 1915 efter den 31 mars avförts''ur fartygsregistret,
därför att fartyget efter sistnämnda dag upphört att vara svenskt,
och för vilket icke enligt 2 § 3 mom. a) eller b) frihet från avgift äger
rum, samt angiva för fartyget: dess nummer i registret, namn, art och
hemort samt för segelfartyg tillika tacklingsarten; ägaren eller, där fartyget
tillhörde flera, huvudredaren; ägarens eller huvudredarens hemvist
(för aktiebolag den ort, där styrelsen har sitt säte, och för handelsbolag
den ort, där det driver sin rörelse); bruttodräktigheten i registerton och,
i fråga om med skyddsdäck eller annat påbyggnadsdäck försett fartyg,
sammanlagda rymden i registerton av rum, som enligt kungörelsen den
25 juni 1909 må hava undantagits från inräkning i bruttodräktigheten;
ävensom det belopp, vartill den för fartyget utgående tonnageavgiften
enligt 4 § uppgår.
Har för fartyg efter den 1 januari 1916 men före upprättandet av tonnageavgiftslängden
annan person i registret upptagits såsom huvudredare än
den, som nyssnämnda dag var i sådant hänseende däri antecknad, skall längden
angiva även den i registret sist upptagne huvudredaren och hans hemvist.
2. Kollegium åligger vidare:
att så fort ske kan och senast före den 16 juli 1916 i rekommenderat
brev med allmänna posten genom bestyrkt utdrag av tonnageavgiftslängden
meddela avgiftsskyldig eller, där fartyget tillhörde flera, i längden
angiven huvudredare underrättelse om vederbörande åliggande avgiftsplikt;
börande samma underrättelse jämväl innefatta erinran om innehållet i 7
och 16 §§ av denna förordning; samt
att före utgången av juli månad 1916 tillställa Kungl. Maj:ts befallningshavande,
en var för sitt län, bestyrkt avskrift av tonnageavgiftslängden
för länet.
7 §•
Förmenar avgiftsskyldig, att tonnageavgift icke enligt bestämmelserna
i 2 %, 1, 2 och 3 mom. och 3 § i denna förordning bort honom påföras
eller att honom påfört belopp icke blivit enligt 4 § rätt beräknat, eller
12
Riksdagens skrivelse Nr 255.
önskar han nedsättning i eller befrielse från sådan avgift enligt 2 § 4
mom. eller 5 § 1 eller 2 inom., äger han att söka rättelse genom framställning
hos den i 8 § omnämnda tonnageavgiftsnämnden.
Sådan framställning skall, skriftligen avfattad, vid påföljd att densamma
eljest icke varder upptagen till prövning, ingivas eller, på sökandens
eget äventyr, i betalt brev med allmänna posten insändas till kommerskollegium
samt vara dit inkommen senast före klockan tolv på dagen
den 31 augusti 1916.
Kommerskollegium äger att hos tonnageavgiftsnämnden göra de framställningar
om ändring i eller tillägg till i 6 § omförmälda längder, som
av omständigheterna föranledas.
8 §•
För att pröva och avgöra framställningar, som i 7 § omförmälas,
tillsättes en nämnd, kallad tonnageavgiftsnämnden.
Denna nämnd sammanträder, på kallelse av ordföranden, i Stockholm
under loppet av oktober månad 1916, och skall densamma hava avslutat
sina arbeten senast den 15 november 1916.
9 §•
Tonnageavgiftsnämnden skall bestå av ordförande och sex ledamöter,
vilka jämte suppleanter för dem utses av Kungl. Maj:t. Styrelserna för
Sveriges allmänna sjöfartsförening och Sveriges redarförening skall beredas
tillfälle att vardera föreslå fyra personer. Hava sådana förslag avgivits,
skola två ledamöter och suppleanter för dem utses bland de sålunda föreslagna.
Sekreterare hos nämnden förordnas av Kungl. Maj:t.
10 §.
Kommerskollegium åligger att till tonnageavgiftsnämnden eller dess
ordförande överlämna ej mindre de till kommers kollegium inkomna, i 7 §
omnämnda framställningar från avgiftsskyldiga än även de inom ämbetsverket
upprättade tonnageavgiftslängder samt att på anfordran tillhandahålla
tonnageavgiftsnämnden fartygsregistret och övriga hos kollegium befintliga,
till grund för anteckningarna i registret eller längderna liggande
handlingar, vilka nämnden eller ordföranden prövar för nämndens arbete
erforderliga.
Riksdagens skrivelse Nr 255.
13
11 §•
1 inom. Finner tonnageavgiftsnämnden vid prövning av framställning
om befrielse från tonnageavgift på grund av stadgandet i 3 §, att
annan person är avgiftsskyldig, skall nämnden överflytta avgiftsskyldigheten
å denne.
över ifrågasatt dylik överflyttning ävensom över sådan i 7 § omförmäld
framställning av kommerskollegium, som avser antingen höjning av
påförd tonnageavgift eller åläggande av avgiftsskyldighet i fall, där sådan
icke enligt de av kollegium upprättade längderna föreligger, skall vederbörande
fartygsägare eller, där fartyget tillhörde flera, huvudredare beredas
tillfälle att yttra sig.
2 inom. Uppstå under tonnageavgiftsnämndens överläggningar skiljaktiga
meningar bland nämndens ledamöter och måste till följd därav
omröstning verkställas, skall omröstningen vara öppen och den mening
bliva gällande, vilken flertalet bland ledamöterna biträtt, eller, om rösterna
utfalla lika, den, som biträdes av ordföranden.
Ärende må icke hos tonnageavgiftsnämnden till avgörande företagas,
där icke jämte ordföranden minst fem ledamöter äro närvarande.
12 §.
över tonnageavgiftsnämndens förhandlingar föres protokoll. Av
nämnden beslutade ändringar i fråga om skyldighet att erlägga tonnageavgift
eller avgiftens storlek skola antecknas i såväl protokollet som
vederbörlig tonnageavgiftslängd.
13 §.
Protokollet vid tonnageavgiftsnämndens sammanträden föres och de
O o
av nämndens beslut föranledda anteckningarna i tonnageavgiftslängderna
verkställas av sekreteraren med biträde av de personer, som nämnden i
övrigt må hava därtill förordnat.
Riktigheten av de i varje längd verkställda anteckningarna bestyrkes
genom påskrift å längden av tonnageavgiftsnämndens ordförande och
minst två av nämnden därtill utsedda ledamöter.
Justering av det hos tonnageavgiftsnämnden förda protokoll skall
verkställas inför nämnden eller, i den mån det icke kan ske, efter nämndens
sista sammanträde inför ordföranden och minst två av nämnden därtill
14
Riksdagens skrivelse Nr 255.
utsedda ledamöter på tid, som av ordföranden bestämmes. Justeringen
bestyrkes genom ett av nämndens ordförande och två ledamöter å protokollet
tecknat intyg.
14 §.
Det åligger tonnageavgiftsnämnden genom sekreteraren att så fort
ske kan och senast inom utgången av november månad 1916:
a) i rekommenderat brev med allmänna posten genom bestyrkta utdrag
av protokollet och vederbörlig tonnageavgiftslängd om nämndens
beslut underrätta ej mindre avgiftsskyldig, som Sos nämnden gjort i 7 §
omförmäld framställning, än även den, vilken tonnageavgift blivit av
nämnden påförd eller vilkens avgiftsskyldighet blivit på framställning av
kommerskollegium av nämnden ändrad; börande samma underrättelse jämväl
innefatta erinran om innehållet i 15 och 16 §§ av denna förordning;
samt
b) till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande översända bestyrkt
utdrag av tonnageavgiftslängden i fråga om fartyg, rörande vilka
nämnden i något avseende beslutat ändring.
15 §.
över tonnageavgiftsnämndens beslut må klagan ej föras.
16 §.
1 mom. Tonnageavgift inbetalas senast den 20 december 1916 hos
Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där den för fartyget i längden
upptagna hemorten är belägen.
Inbetalningen sker genom insättning av det påförda beloppet å
statsvei’kets giroräkning i riksbanken i den ordning, som . för inbetalning
av medel till länsstyrelse är stadgad.
Fråga om avkortning å tonnageavgift på grund av omständighet,
som i 5 § 3 mom. sägs, prövas, på framställning utav den avgiftsskyldige,
av den Kungl. Majrts befallningshavande, hos vilken avgiften skall inbetalas.
2 mom. Underlåter avgiftsskyldig att inom den i 1 mom. föreskrivna
tid fullgöra honom åliggande inbetalning av tonnageavgift, är
han pliktig att gälda sex procents årlig ränta å det oguldna beloppet,
räknat från och med den 21 december 1916 till dess betalning sker.
Riksdagens skrivelse Nr 255.
15
3 mom. Erlägges icke påförd tonnageavgift inom föreskriven tid,
åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande att vidtaga åtgärder för
beloppets behöriga indrivning.
Utmätning för indrivning av tonnageavgift och sådan ränta, som i
2 mom. sägs, verkställes i den ordning, som om uttagande av oguldna
kronoutskylder är stadgad.
17 §•
Influtna tonnageavgifter redovisas av Kungl. Maj:ts befallningshavande
i kronoräkenskaperna i enlighet med föreskrifter, som i sådant
avseende skola av statskontoret utfärdas.
18 §.
Ordförande och ledamöter i tonnageavgiftsnämnden åtnjuta ersättning
för sitt arbete ävensom, i förekommande fall, rese- och traktamentsersättning
enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.
Till ersättning åt sekreteraren och övrig hos tonnageavgiftsnämnden
anställd kanslipersonal anvisar Kungl. Maj:t, efter förslag av nämnden,
erforderliga medel.
Här omförmälda ersättningar ävensom ersättning för hos kommerskollegium
uppkomna särskilda kostnader för upprättande av längder in. m.
enligt 6 § bestridas med inflytande tonnageavgifter.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,
enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.