Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tonnageavgift ävensom i ämnet väckta motioner.

1916-06-14 · 15 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 15 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:255, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om tonnageavgift ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 253.

1

Nr 255.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1916.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om tonnageavgift

ävensom i ämnet väckta motioner.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 35.)

Till Konungen.

Genom en den 28 april 1916 dagtecknad proposition, nr 232, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning om tonnageavgift.

I ett den föreliggande propositionen bifogat utlåtande har kommerskollegium

yttrat sig över ett inom finansdepartementet uppgjort förslag

till förordning om tonnageavgift, i allt väsentligt överensstämmande med

det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget. Kommerskollegium har

i nämnda utlåtande ställt sig bestämt avvisande till genomförandet av en

särbeskattning av sjöfartsnäringen och särskilt avstyrkt en sådan beskattning,

byggd på de grunder, Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär. Därvid har

kollegium emellertid uttryckligen betonat, att dess betänkligheter rikta sig

uteslutande dels mot själva principen dels mot sättet för dess genomförande.

Däremot har kollegium icke bestritt rättmätigheten av att sjöfartsnäringen

ålägges att avstå till det allmänna en skälig del av sina stora

tillfälliga vinster.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 101 käft. (Nr 253).

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 25f.

Vad kommerskollegium till stöd för de sålunda gjorda anmärkningarna

anfört har riksdagen visserligen ansett i åtskilliga delar värt beaktande,

men, efter det ärendet varit föremål för ingående behandling

inom riksdagen, har riksdagen dock funnit de skäl för en särbeskattning

av rederinäringen, som anförts i det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet,

övertygande och fördenskull kunnat antaga ett förslag i väsentlig

överensstämmelse med det av Eders Kungl. Maj:t framlagda.

Vid intagandet av denna ståndpunkt i frågan har riksdagen tagit

hänsyn huvudsakligen till följande synpunkter. Till en början är det ju

obestridligt, att den av kriget föranledda bristen på tonnage för handelssjöfarten

och det samtidigt ökade behovet av tonnage åstadkommit dels en

stegring av fartygsfrakterna vida utöver vad man tidigare kunnat tänka sig

såsom möjligt dels ock en högst betydande höjning av fartygens försäljningsvärde.

Att sjöfartsnäringen under antydda förhållanden utan svårighet bör

kunna bära en pålaga utöver den beskattning, som enligt nu gällande

skatteförfattningar påvilar densamma, har riksdagen ansett uppenbart. Denna

sjöfartsnäringens bärkraft har kommerskollegium ju också uttryckligen betonat.

Riksdagen har vidare kommit till den uppfattningen, att en sjöfartsnäringen

ålagd bidragsskyldighet efter i huvudsak den princip, som är

grundläggande för Eders Kungl. Maj:ts förslag, kan så anordnas, att den

kommer att'' i tillämpningen i stort sett anpassa sig efter den ekonomiska

bärkraften. Om sålunda härmed goda skäl äro anförda för en sådan tonnageavgift,

som propositionen avser, skulle dessa dock icke i och för sig

varit för riksdagen avgörande. Endast såsom en undantagslagstiftning, betingad

särskilt av statens under den rådande krisen högst väsentligt ökade

behov av inkomster, och endast med hänsyn därtill, att de av beskattningen

inflytande medlen äro avsedda att utjämna dyrtidskostnader, som i

icke ringa mån haft sin grund just i de höga frakterna, har riksdagen

kunnat antaga det föreliggande förslaget. En sådan bidragsskyldighet

i anledning av dyrtiden synes med så mycket mera fog kunna åläggas

rederirörelsen, som åtskilliga andra näringar under krisen genom åtgärder

från statens sida underkastats ganska väsentliga inskränkningar i sina förvärvsmöjligheter.

Efter att sålunda hava i korthet angivit de synpunkter, ur vilka

riksdagen ansett sig böra i princip bedöma Eders Kungl. Maj:ts föreliggande

förslag, övergår riksdagen härmed till att angiva och motivera de ändringar

i nämnda förslag, riksdagen, i anledning av i ämnet väckta motioner eller

eljest, funnit sig böra vidtaga.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 255.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skall tonnageavgift erläggas för varje

fartyg, soin den 1 januari 1916 var registreringspliktigt och då var eller

sedermera före den 1 juni 1916 blivit infört i fartygsregistret. Såsom

motivering till den föreliggande propositionen har departementschefen

åberopat, utom annat, dels de betydligt ökade fartygsfrakterna dels ock

fartygens högst väsentligt stegrade försäljningsvärde. Sistnämnda värde

hava åtskilliga fartygsägare tillgodogjort sig genom att försälja fartyg till

utlandet. Vid den till innevarande riksdag avlåtna propositionen nr 43 med

förslag till lag om förbud i vissa fall mot överlåtelse till utlänning av

svenskt fartyg finnes fogad en tabell, av vilken framgår, att under år 1915

till utlandet försålts 75 ång- och motorfartyg samt 42 segelfartyg med

sammanlagd bruttodräktighet av omkring resp. 87,200 och 12,400 ton. I

anledning av de sålunda under år 1915 i ganska stor utsträckning förekomna

fartygsförsäljningarna till utlandet hava i en inom riksdagen väckt

motion föreslagits sådana ändringar i författningens text, att tonnageavgift

skulle utgå även för fartyg, som under loppet av år 1915 försålts

till utlandet. Till stöd härför har i motionen anförts, att det icke syntes

förenligt med rättvisa och billighet, att de svenska fartygsägare, som behållit

sina fartyg eller inköpt sådana från utlandet, sattes i ett sämre läge

än de, som begagnat sig av högkonjunkturen för att genom fartygets

försäljning till utlandet på ett bekvämt sätt skaffa sig en säker realisationsvinst.

Även riksdagen har funnit skäligt, att skyldigheten att erlägga

tonnageavgift utvidgas i den riktning, som motionen avser. Riksdagen har

emellertid vidtagit två jämkningar i sistnämnda förslag. Såvitt riksdagen

kunnat inhämta, torde de fartygsförsäljningar till utlandet, som förekommit

under första kvartalet av år 1915, icke hava lämnat väsentligt större

vinst än under normala förhållanden. Man kan också antaga, att sistnämnda

försäljningar övervägande betingats av skäl, som saknat samband

med krigstidens konjunkturer. Riksdagen har därför ansett den 1 april

1915 vara en lämplig tidsgräns för bestämmande av avgiftsplikten för till

utlandet försålda fartyg. Det har vidare synts riksdagen befogat, att den,

som visserligen sålt fartyg till utlandet, men sedermera inköpt utländskt

tonnage eller nybyggt fartyg för egen räkning inom landet, får räkna sig

den på det sålunda förvärvade tonnaget belöpande avgiften tillgodo vid

beräkningen av avgiftsbeloppet för det sålda fartyget. Bestämmelser av

nu angivna innebörd ingå i det av riksdagen antagna författningsförslaget.

I de i 4 § intagna tarifferna har riksdagen vidtagit vissa ändringar

beträffande dels ång- och motorfartyg dels ock segelfartyg. Vidkommande

de förra innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, såvitt riksdagen kunnat inhämta

upplysningar i ämnet, en proportionsvis väl hög belastning av

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 255.

O

fartyg mellan 500 och 1,000 ton. A andra sidan har riksdagen, närmast

i anledning av eu inom riksdagen väckt motion, tagit i övervägande, huruvida

icke fartyg med högre tontal skulle kunna skäligen åsättas något högre

avgifter än de, som Eders Kungl. Maj:ts förslag innefattar. Riksdagen har

härvid kommit till den uppfattningen, att fartyg å 2,000 ton och däröver —

vilka kunna förutsättas vara insatta i vidsträcktare utländsk trafik — och

särskilt sådana fartyg, som kunna beräknas gå i transatlantisk fart, säkerligen

utan svårighet kunna bära avgifter, icke oväsentligt högre än de i

propositionen föreslagna. En ändring av tariffen i nu angivna syfte medför

givetvis någon höjning av avgifterna jämväl för fartyg mellan 1,000

och 2,000 bruttoton. Riksdagen har ansett skäligt, att de avgifter, som

framgå av Eders Kungl. Maj:ts förslag till tariff, bibehållas oförändrade

för fartyg med bruttodräktighet till och med 500 ton, därefter sänkas något

för fartyg intill 1,000 tons bruttodräktighet och slutligen höjas för fartyg

med större dräktighet genom progressionens fortsättande. Enligt den av

riksdagen antagna tariffen för ång- och motorfartyg skulle avgiften per ton

utgöra vid 2,000 ton 8 kronor, vid 3,000 ton 9 kronor och nå sitt maximum

vid 5,000 ton med 10 kronor. I övrigt framgå tonnageavgifternas

belopp vid olika bruttodräktigheter enligt såväl Eders Kungl. Maj:ts förslag

som det av riksdagen antagna förslaget av följande inom riksdagen

uppgjorda

Tabell

över tonnageavgifter vid olika bruttodräktighet.

Tonnage.

Avgift

Kr. pr ton

Avgift enl.

Kr. pr ton

enl. ntskottet.

enl. ntskottet.

prop.

enl. prop.

= propositionen ....

151

155

1*03

155

1*03

500

2,500

5*—

2,500

5 —

[ 600

3,400

5* 6 7

3,600

6*—

minskning.......

700

4,300

6''14

4,900

7*—

800

5,200

6*50

5,600

7*—

900

6,100

6-78

6,300

7*—

= propositionen ....

1,000

7,000

7--

7,000

7*—

1,500

11.500

7-67

10,500

7*—

2,000

16,000

8-—

14.000

7*—

2,500

21,500

8*60

17,500

7 —

3,000

27,000

9-—

21,000

7*—

ökning ........

3,500

32,750

9*3 6

24,500

7*—

4,000

38,500

9*62

28,000

7*-

4,500

44,250

9*84

31,500

7 —

5,000

50,000

10* —

35,000

7*—

6,000

60,000

10 —

42,000

7*—

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 255.

5

Det framgår av den utredning, för vilken redogörelse lämnas i statsrådsprotokollet

till förevarande proposition, att det varit ifrågasatt att från

tonnageavgift helt fritaga segelfartygen dels med hänsyn till deras i jämförelse

med ång- och motorfartygen låga avkastningsförmåga, dels på grund

av segelfartygens obestridliga betydelse för den praktiska sjömans utbildningen.

Yrkande om sådan befrielse för segelfartygen har framställts i

två inom riksdagen väckta motioner. Då Eders Kungl. Maj:t föreslagit,

att jämväl segelfartygen skola underkastas ifrågavarande avgiftsplikt, synes

detta hava berott mindre på statsfinansiella skäl, då den reducerade tonnageavgift,

som ansetts kunna uttagas av segelfartygen, icke torde bereda

statsverket någon mera avsevärd inkomst, än på hänsynen till en rättvis

fördelning av den ifrågavarande pålagan. De synpunkter, som sålunda vid

propositionens avfattande i denna del lagts på frågan om segelfartygens

bidragsskyldighet, har riksdagen för sin del ansett böra föranleda en

höjning av det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna avgiftsfria tonnagemaximum

för segelfartygen, 200 bruttoton, till 400 bruttoton. Härav har

i sin ordning föranletts, att propositionens tariff för segelfartyg blivit i

det av riksdagen antagna förslaget i någon mån modifierad.

Bland fartyg, för vilka tonnageavgift icke skall utgå, upptagas i

Eders Kungl. Maj:ts förslag sådana, som under år 1915 använts uteslutande

för regelbunden passagerar- och godstrafik i inrikes fart. Det har inom

riksdagen upplysts, att åtskilliga fartyg, som driva regelbunden passageraroch

godstrafik på svenska hamnar, därjämte angöra Köpenhamn eller Kristiania,

ävensom att det ej sällan förekommer, att fartyg, vilka driva sådan

trafik, som avses i den ifrågavarande undantagsbestämmelsen, tillfälligtvis

av en eller annan anledning brukas i annan fart. Det har synts

riksdagen, att sådana förhållanden som de nu omförmälda icke böra utesluta

ifrågavarande fartyg från att komma i åtnjutande av befrielse från

tonnageavgift. I överensstämmelse med denna uppfattning har riksdagen

givit viss ändrad avfattning åt bestämmelserna om undantag från skyldighet

att utgöra tonnageavgift.

Vissa av de ändringar i Eders Kungl. Maj.ds förslag, som riksdagen

sålunda vidtagit, komma att verka rubbningar i de beräkningar rörande tonnageavgiftens

avkastning, från vilka departementschefen utgått. Den ändrade

tariffen beträffande ång- och motorfartyg kan med tillämpning av

samma grunder, på vilka den i statsrådsprotokollet (sid. 50) upptagna

tablån över tonnageavgiftens beräknade avkastning är byggd, uppskattas

till i avrundat tal 1,030,000 kronor. Den inkomstminskning, som blir en

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 255.

följd av höjningen av det avgiftsfria maximum för segelfartygen, kan

enligt nyssnämnda tablå upptagas till inemot 40,000 kronor. Beträffande

det tillskott, som tonnageavgiften för försålda fartyg kan lämna, har

riksdagen icke haft till sitt förfogande material, på vilket någon mera

tillförlitlig uppskattning kunnat grundas. Den överslagsberäkning, som

kunnat göras, har emellertid givit stöd för antagandet, att den ifrågavarande

utsträckta skyldigheten att utgöra tonnageavgift kommer att medföra

en inkomstökning av mellan 400,000 och 500,000 kronor.

Föredragande departementschefen har beräknat avkastningen av tonnageavgiften

till 5,000,000 kronor. Denna beräkning stöder sig på den

nyss omförmälda tablån (sid. 50), vilken utvisar en slutsiffra av 5,248,156

kronor 36 öre. Med de av riksdagen antagna ändringarna i författningen

synes avkastningen kunna beräknas approximativt till 6,400,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts har riksdagen, som icke kunnat

oförändrat bifalla Eders Kungl. Maj:ts med förevarande proposition framlagda

förslag till förordning om tonnageavgift, antagit samma förslag med

de ändringar och tillägg, härvid fogade bilaga utvisar; vilket riksdagen

härmed får för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva.

Stockholm den 14 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 255.

7

Bilaga•

Förordning om tonnageavgift.1

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Såsom bidrag till bestridande, i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade

närmare föreskrifter, av de genom rådande höga fraktsatser stegrade

kostnaderna för införsel till Sverige av vissa förnödenheter skall under år

1916 för svenska fartyg erläggas en särskild avgift, benämnd tonnageavgift,

att utgå enligt bestämmelserna i denna förordning.

2 §.

1 mom. Tonnageavgift skall med undantag, som här nedan i denna

paragraf sägs, erläggas för varje fartyg, som

antingen den 1 januari 1916 var registreringspliktigt och då var eller

sedermera före den 1 juni 1916 blivit infört i fartygsregistret,

eller ock, ändå att det den 1 januari 1916 icke var svenskt, efter

den 31 mars 1915 varit registreringspliktigt och infört i fartygsregistret.

2 inom. Har antingen inträffat sådan omständighet, på grund varav

fartyget jämlikt § 28 i förordningen angående registrering av svenska fartyg

den 18 oktober 1901 skolat den 1 januari 1916 vara ur fartygsregistret

avfört av annan anledning än att fartyget efter den 31 mars 1915 upphört

att vara svenskt, eller ock fartyget före sistnämnda dag förändrats

1 De delar av förordningen, i vilka riksdagen gjort ändring, äro utmärkta med

kursiverad stil. Med spärrad kursiv betecknas de delar, som redan i Kungl. Maj:ts

förslag varit kursiverade.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 255.

till pråm, som icke framdrives medelst därå befintligt maskineri, skall

tonnageavgift icke erläggas.

3 inom. Ej heller skall tonnageavgift utgå för:

a) staten eller kommun tillhörigt fartyg;

b) ång- eller motorfartyg, vars bruttodräktighet icke överstiger 150

ton, eller segelfartyg, vars bruttodräktighet icke överstiger 400 ton;

c) fartyg, som under år 1915 använts uteslutande för regelbunden

passagerar- och godstrafik antingen endast mellan svenska hamnar eller

därjämte på danska hamnar vid Öresund eller norska hamnar hitom eller

vid Kristianiafjorden;

d) fartyg, som under är 1915 huvudsakligen använts för annat

ändamål än handelssjöfart eller resandes fortskaffande; eller

e) fartyg, som under år 1915 efter den 31 mars upphört att vara

svenskt till följd av arv, giftorätt eller testamente.

4 mom. Har fartyg, varom i 3 mom. c) sägs, undantagsvis använts

i annan fart än där avses, må, där synnerliga skäl föreligga, befrielse

från eller nedsättning i tonnageavgiften åtnjutas.

3 §•

Skyldig att erlägga tonnageavgift för fartyg är den, vilken den 1

januari 1916 var ägare av fartyget, eller, om fartyget på grund av överlåtelse

under år 1915 efter den 31 mars upphört att vara svenskt, den som

vid tiden för överlåtelsen var ägare av fartyget.

Tillhörde fartyget flera, anses rederiet vara avgiftsskyldigt, dock

med åliggande för redare att svara för avgiftens utgörande i förhållande

till sin lott i fartyget.

4 §•

Tonnageavgiftens storlek är beroende av fartygets bruttodräktighet:

i fråga om fartyg, som på grund av överlåtelse under år 1915 efter den

31 mars upphört att vara svenskt, enligt vid tiden för överlåtelsen gällande

mätningsliandling; i fråga om fartyg, som efter 1916 års ingång införts i

fartygsregistret, enligt vid införandet gällande mätningshandling; samt i

fråga om annat fartyg, enligt den 1 januari 1916 gällande mätningshandling;

dock att, beträffande med skyddsdäck eller annat påbyggnadsdäck

försett fartyg, i bruttodräktigheten skall inräknas rum, som enligt kungörelsen

med provisoriska föreskrifter angående skeppsmätning i vissa fall

den 25 juni 1909 må vara undantaget från inräkning i bruttodräktigheten.

Tonnageavgiften utgår i övrigt enligt följande grunder.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 255.

9

1. För ång- eller motorfartyg beräknas tonnageavgiften efter 1 krona

för varje ton av de första 150 och för varje överskjutande hel ton enligt

denna

Tariff.

Fartygsgrupp,

bruttoton.

151—200 .

201—400 .

401—2,000

2.001— 3,000

3.001— 5,000

Ökning för varje be!

ton inom gruppen,

kronor.

. . 5

. . 6

. . 9

. . 11

. . 11,50

För fartyg, vars bruttodräktighet överstiger 5,000 ton, utgör tonnageavgiften

10 kronor för varje ton.

2. För segelfartyg beräknas tonnageavgiften efter 50 öre för varje

ton av de första 400 och för varje överskjutande hel ton enligt denna

Tariff.

Fartygsgrupp,

bruttoton.

401—500 .........

501—600 .........

601—700 .........

För fartyg, vars bruttodräktighet överstiger 700 ton, utgör tonnageavgiften

2 kronor för varje ton.

Ökning för varje hel

ton inom gruppen,

kronor.

... 3

... 4

. . . 5

5 §•

1 mom. Har fartyg,, som den 1 januari 1916 var svenskt, på grund

av omständigheter, varöver ägaren ej kunnat råda, icke nyttjats till sjöfart

under viss del eller olika delar av år 1915, sammanlagt ej understigande

180 dagar, må nedsättning i tonnageavgiften äga rum med belopp, som i

varje särskilt fall efter därvid förekommande omständigheter prövas skäligt

och rättvist, dock ej med mera än hälften av avgiftens belopp.

Därest sådant hinder, som nyss är sagt, förelegat oavbrutet under

minst 180 dagar av år 1915 eller, där fartyget icke under så lång tid

varit svenskt, under hela den tid, varunder det varit i svensk ägo, och

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 101 käft. (Nr 255.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 255.

fortfarande förefunnits vid 1916 års ingång, må större nedsättning än nu

är sagt eller full befrielse från skyldigheten att erlägga tonnageavgift kunna

medgivas.

Sådan nedsättning i eller befrielse från tonnageavgift må dock icke

åtnjutas av annan avgiftsskyldig än den, som varit ägare till fartyget

under minst 180 dagar av den tid, varunder detsamma sålunda icke

nyttjats till sjöfart, eller, där fartyget icke under så lång tid varit svenskt,

under hela den tid, varunder det varit i svensk ägo.

Har förändring i äganderätten till fartyget under år 1915 inträffat

genom arv, giftorätt eller testamente, skall ägaren i avseende, varom här

är fråga, anses såsom ägare även under tid, då fartyget tillhört vederbörande

arvlåtare, make eller testamentsgivare.

2 mom. Beträffande fartyg, som under år 1915 efter den 31 mars

upphört att vara svenskt, skall vad i 1 mom. stadgas äga motsvarande

tillämpning, under iakttagande att i stället för förhållandena under år 1915

förhållandena under en tid av ett år närmast före det fartyget upphörde att

vara svenskt skola läggas till grund för avgörandet.

Har den, som är af giftsskyldig för fartyg, varom i detta mom. sägs,

efter överlåtelsen därav förvärvat fartyg, ett eller flera, vare sig genom nybyggnad

för egen räkning i Sverige eller ock genom fång från utlandet

annorledes än genom arv, giftorätt eller testamente, äger han vinna befrielse

från eller nedsättning i tonnageavgiften, i den mån tonnageavgift utgår för

det eller de förvärvade fartygen.

3 mom. Har antingen avgiftsskyldig såsom ägare till fartyget eller

annan person, från vilken fartyget övergått till honom genom arv, giftorätt

eller testamente, erlagt frivilligt bidrag till följd av en under hösten 1915

med representanter för rederinäringen träffad överenskommelse om inbetalning

från vissa redare av medel att ställas till förfogande av statens livsmedelskommission,

äger avgiftsskyldig att i den ordning, 16 § 1 mom.

stadgar, erhålla avkortning å tonnageavgiften med det belopp, vartill bidraget

uppgått.

6 §•

1. Kommerskollegium åligger genom den avdelning inom ämbetsverket,

till vilken ärenden om fartygs registrering höra:

att, särskilt för varje län, upprätta en längd, benämnd tonnageavgiftslängd,

vilken skall grunda sig på fartygsregistret, sådant det befanns

den 1 januari 1916, och, i fall av behov, på de senast före nyssnämnda

dag utfärdade, till kollegium inkomna mätbrev; dock att längden

skall grundas: i fråga om fartyg, som på grund av överlåtelse under år

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 255.

11

1915 efter den 31 mars upphört att vara svenskt, ä fartygsregister sådant

det vid tiden för överlåtelsen befanns, samt i fråga om fartyg, som den 1

januari 1916 var registreringspliktigt, men först därefter, ehuru före den

1 juni 1916, blivit i fartygsregistret infört, d förhållandena vid tiden för

införandet.

Denna längd skall upptaga varje i länet hemmahörande fartyg, som

den 1 januari 1916 var i fartygsregistret infört eller som, ehuru nämnda

dag registreringspliktigt, först därefter, men före den 1 juni 1916 blivit

däri infört, eller som under är 1915 efter den 31 mars avförts''ur fartygsregistret,

därför att fartyget efter sistnämnda dag upphört att vara svenskt,

och för vilket icke enligt 2 § 3 mom. a) eller b) frihet från avgift äger

rum, samt angiva för fartyget: dess nummer i registret, namn, art och

hemort samt för segelfartyg tillika tacklingsarten; ägaren eller, där fartyget

tillhörde flera, huvudredaren; ägarens eller huvudredarens hemvist

(för aktiebolag den ort, där styrelsen har sitt säte, och för handelsbolag

den ort, där det driver sin rörelse); bruttodräktigheten i registerton och,

i fråga om med skyddsdäck eller annat påbyggnadsdäck försett fartyg,

sammanlagda rymden i registerton av rum, som enligt kungörelsen den

25 juni 1909 må hava undantagits från inräkning i bruttodräktigheten;

ävensom det belopp, vartill den för fartyget utgående tonnageavgiften

enligt 4 § uppgår.

Har för fartyg efter den 1 januari 1916 men före upprättandet av tonnageavgiftslängden

annan person i registret upptagits såsom huvudredare än

den, som nyssnämnda dag var i sådant hänseende däri antecknad, skall längden

angiva även den i registret sist upptagne huvudredaren och hans hemvist.

2. Kollegium åligger vidare:

att så fort ske kan och senast före den 16 juli 1916 i rekommenderat

brev med allmänna posten genom bestyrkt utdrag av tonnageavgiftslängden

meddela avgiftsskyldig eller, där fartyget tillhörde flera, i längden

angiven huvudredare underrättelse om vederbörande åliggande avgiftsplikt;

börande samma underrättelse jämväl innefatta erinran om innehållet i 7

och 16 §§ av denna förordning; samt

att före utgången av juli månad 1916 tillställa Kungl. Maj:ts befallningshavande,

en var för sitt län, bestyrkt avskrift av tonnageavgiftslängden

för länet.

7 §•

Förmenar avgiftsskyldig, att tonnageavgift icke enligt bestämmelserna

i 2 %, 1, 2 och 3 mom. och 3 § i denna förordning bort honom påföras

eller att honom påfört belopp icke blivit enligt 4 § rätt beräknat, eller

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 255.

önskar han nedsättning i eller befrielse från sådan avgift enligt 2 § 4

mom. eller 5 § 1 eller 2 inom., äger han att söka rättelse genom framställning

hos den i 8 § omnämnda tonnageavgiftsnämnden.

Sådan framställning skall, skriftligen avfattad, vid påföljd att densamma

eljest icke varder upptagen till prövning, ingivas eller, på sökandens

eget äventyr, i betalt brev med allmänna posten insändas till kommerskollegium

samt vara dit inkommen senast före klockan tolv på dagen

den 31 augusti 1916.

Kommerskollegium äger att hos tonnageavgiftsnämnden göra de framställningar

om ändring i eller tillägg till i 6 § omförmälda längder, som

av omständigheterna föranledas.

8 §•

För att pröva och avgöra framställningar, som i 7 § omförmälas,

tillsättes en nämnd, kallad tonnageavgiftsnämnden.

Denna nämnd sammanträder, på kallelse av ordföranden, i Stockholm

under loppet av oktober månad 1916, och skall densamma hava avslutat

sina arbeten senast den 15 november 1916.

9 §•

Tonnageavgiftsnämnden skall bestå av ordförande och sex ledamöter,

vilka jämte suppleanter för dem utses av Kungl. Maj:t. Styrelserna för

Sveriges allmänna sjöfartsförening och Sveriges redarförening skall beredas

tillfälle att vardera föreslå fyra personer. Hava sådana förslag avgivits,

skola två ledamöter och suppleanter för dem utses bland de sålunda föreslagna.

Sekreterare hos nämnden förordnas av Kungl. Maj:t.

10 §.

Kommerskollegium åligger att till tonnageavgiftsnämnden eller dess

ordförande överlämna ej mindre de till kommers kollegium inkomna, i 7 §

omnämnda framställningar från avgiftsskyldiga än även de inom ämbetsverket

upprättade tonnageavgiftslängder samt att på anfordran tillhandahålla

tonnageavgiftsnämnden fartygsregistret och övriga hos kollegium befintliga,

till grund för anteckningarna i registret eller längderna liggande

handlingar, vilka nämnden eller ordföranden prövar för nämndens arbete

erforderliga.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 255.

13

11 §•

1 inom. Finner tonnageavgiftsnämnden vid prövning av framställning

om befrielse från tonnageavgift på grund av stadgandet i 3 §, att

annan person är avgiftsskyldig, skall nämnden överflytta avgiftsskyldigheten

å denne.

över ifrågasatt dylik överflyttning ävensom över sådan i 7 § omförmäld

framställning av kommerskollegium, som avser antingen höjning av

påförd tonnageavgift eller åläggande av avgiftsskyldighet i fall, där sådan

icke enligt de av kollegium upprättade längderna föreligger, skall vederbörande

fartygsägare eller, där fartyget tillhörde flera, huvudredare beredas

tillfälle att yttra sig.

2 inom. Uppstå under tonnageavgiftsnämndens överläggningar skiljaktiga

meningar bland nämndens ledamöter och måste till följd därav

omröstning verkställas, skall omröstningen vara öppen och den mening

bliva gällande, vilken flertalet bland ledamöterna biträtt, eller, om rösterna

utfalla lika, den, som biträdes av ordföranden.

Ärende må icke hos tonnageavgiftsnämnden till avgörande företagas,

där icke jämte ordföranden minst fem ledamöter äro närvarande.

12 §.

över tonnageavgiftsnämndens förhandlingar föres protokoll. Av

nämnden beslutade ändringar i fråga om skyldighet att erlägga tonnageavgift

eller avgiftens storlek skola antecknas i såväl protokollet som

vederbörlig tonnageavgiftslängd.

13 §.

Protokollet vid tonnageavgiftsnämndens sammanträden föres och de

O o

av nämndens beslut föranledda anteckningarna i tonnageavgiftslängderna

verkställas av sekreteraren med biträde av de personer, som nämnden i

övrigt må hava därtill förordnat.

Riktigheten av de i varje längd verkställda anteckningarna bestyrkes

genom påskrift å längden av tonnageavgiftsnämndens ordförande och

minst två av nämnden därtill utsedda ledamöter.

Justering av det hos tonnageavgiftsnämnden förda protokoll skall

verkställas inför nämnden eller, i den mån det icke kan ske, efter nämndens

sista sammanträde inför ordföranden och minst två av nämnden därtill

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 255.

utsedda ledamöter på tid, som av ordföranden bestämmes. Justeringen

bestyrkes genom ett av nämndens ordförande och två ledamöter å protokollet

tecknat intyg.

14 §.

Det åligger tonnageavgiftsnämnden genom sekreteraren att så fort

ske kan och senast inom utgången av november månad 1916:

a) i rekommenderat brev med allmänna posten genom bestyrkta utdrag

av protokollet och vederbörlig tonnageavgiftslängd om nämndens

beslut underrätta ej mindre avgiftsskyldig, som Sos nämnden gjort i 7 §

omförmäld framställning, än även den, vilken tonnageavgift blivit av

nämnden påförd eller vilkens avgiftsskyldighet blivit på framställning av

kommerskollegium av nämnden ändrad; börande samma underrättelse jämväl

innefatta erinran om innehållet i 15 och 16 §§ av denna förordning;

samt

b) till Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande översända bestyrkt

utdrag av tonnageavgiftslängden i fråga om fartyg, rörande vilka

nämnden i något avseende beslutat ändring.

15 §.

över tonnageavgiftsnämndens beslut må klagan ej föras.

16 §.

1 mom. Tonnageavgift inbetalas senast den 20 december 1916 hos

Kungl. Maj:ts befallningshavande i det län, där den för fartyget i längden

upptagna hemorten är belägen.

Inbetalningen sker genom insättning av det påförda beloppet å

statsvei’kets giroräkning i riksbanken i den ordning, som . för inbetalning

av medel till länsstyrelse är stadgad.

Fråga om avkortning å tonnageavgift på grund av omständighet,

som i 5 § 3 mom. sägs, prövas, på framställning utav den avgiftsskyldige,

av den Kungl. Majrts befallningshavande, hos vilken avgiften skall inbetalas.

2 mom. Underlåter avgiftsskyldig att inom den i 1 mom. föreskrivna

tid fullgöra honom åliggande inbetalning av tonnageavgift, är

han pliktig att gälda sex procents årlig ränta å det oguldna beloppet,

räknat från och med den 21 december 1916 till dess betalning sker.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 255.

15

3 mom. Erlägges icke påförd tonnageavgift inom föreskriven tid,

åligger det Kungl. Maj:ts befallningshavande att vidtaga åtgärder för

beloppets behöriga indrivning.

Utmätning för indrivning av tonnageavgift och sådan ränta, som i

2 mom. sägs, verkställes i den ordning, som om uttagande av oguldna

kronoutskylder är stadgad.

17 §•

Influtna tonnageavgifter redovisas av Kungl. Maj:ts befallningshavande

i kronoräkenskaperna i enlighet med föreskrifter, som i sådant

avseende skola av statskontoret utfärdas.

18 §.

Ordförande och ledamöter i tonnageavgiftsnämnden åtnjuta ersättning

för sitt arbete ävensom, i förekommande fall, rese- och traktamentsersättning

enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Maj:t.

Till ersättning åt sekreteraren och övrig hos tonnageavgiftsnämnden

anställd kanslipersonal anvisar Kungl. Maj:t, efter förslag av nämnden,

erforderliga medel.

Här omförmälda ersättningar ävensom ersättning för hos kommerskollegium

uppkomna särskilda kostnader för upprättande av längder in. m.

enligt 6 § bestridas med inflytande tonnageavgifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.