Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 14 och 19 i förordningen om frihamn den 15 november 1907 och förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 15 och 19 i förordningen om frilager den 20 december 1912.
1916-06-15 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,8 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1916:262, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 14 och 19 i förordningen om frihamn den 15 november 1907 och förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 15 och 19 i förordningen om frilager den 20 december 1912.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 262.
1
Nr 262.
Godkänd av första kammaren den 15 juni 1916.
Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1916.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad
lydelse av §§ 13, 14 och 19 i förordningen om frihamn
den 15 november 1907 och förordning om ändrad
lydelse av §§ 13, 15 och 19 i förordningen om frilager
den 20 december 1912.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 28.)
Till Konungen.
Genom en den 14 april 1916 dagtecknad proposition, nr 187, liar
Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bifogat utdrag
av st.adsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
a) förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 14 och 19 i förord
ningen
om frihamn den 15 november 1907 och
b) förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 15 och 19 i förord
ningen
om frilager den 20 december 1912.
De genom förevarande proposition framlagda författningsförslagen
avse, på sätt framgår av departementschefens yttrande till nämnda statsrådsprotokoll,
att den hittills svävande frågan om sättet att förebygga
uppkomsten av detaljhandel inom frihamn och frilager må, såväl till
gagn för handelsintresset som för den inhemska produktionens skyddande,
bliva på ett ändamålsenligt sätt ordnad. Den förebragta utred
jBihang
till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 103 käft. (Nr 262—263.) 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2 ''Riksdagens skrivelse Nr 262.
ningen har synts riksdagen giva vid handen, att nämnda skydd icke,
såsom tidigare antagits, lämpligen kan sökas i fastställandet av minimikvantiteter
för införsel från frihamn och frilager. De kontrollbestämmelser
förslagen innehålla, har riksdagen ansett sig kunna i huvudsak
godkänna. Endast i två punkter har riksdagen funnit desamma böra
erhålla en något ändrad lydelse.
I § 14 av förordningen om frihamn och § 15 av förordningen om
frilager enligt deras av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna lydelse hava
intagits bestämmelser därom, att varor icke må inom frihamn eller frilager
utställas eller eljest öppet utbredas. Det har under förslagens
behandling inom riksdagen uttalats farhågor för att med stöd av nämnda
bestämmelser lagerinnehavare skulle kunna förvägras att hålla sådana
provkollektioner tillgängliga, som måste anses erforderliga för engrosförsäljning
till detaljhandlare. Då en dylik tolkning givetvis icke är
avsedd, utan stadgandet torde hava tillkommit för att förhindra, att
varor utställas på sätt som vid detaljhandel är brukligt, har riksdagen i
nämnda hänseende ansett ett förtjulligande lämpligen böra äga rum. I
detta syfte har riksdagen vidtagit sådan ändring i stadgandena, att i
desamma uttryckligen angives, att det är det öppna utbredandet inför
allmänheten som förbudet avser.
Den andra anmärkningen gäller den genom de föreslagna ändringarna
i § 13 mom. 3 av förordningen om frihamn och § 13 mom. 2
av förordningen om frilager Kungl. Maj:t tillerkända befogenheten att
meddela särskilda bestämmelser till förekommande av förseelser mot
föreskrifterna i ovannämnda § 14 respektive § 15. I fråga härom
har riksdagen velat anmärka, att nämnda befogenhet bör enligt riksdagens
mening avse endast meddelandet av bestämmelser, som röra
kontrollen å de i nämnda paragrafer intagna föreskrifternas efterlevnad.
Till förtydligande härav har riksdagen ansett ordet bestämmelser, som
möjligen kunde giva anledning till en vidsträcktare tolkning än den nu
angivna, böra utbytas mot uttrycket ordningsföreskrifter.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen tillkännagiva,
att riksdagen antagit Eders Kungl. Maj:ts ovan omförmälda förslag
till
a) förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 14 och 19 i förordningen
om frihamn den 15 november 1907, dock att § 13 mom. 3 och
§ 14 skola erhålla följande ändrade lydelse.0)
*) De delar av lagtexten, i vilka riksdagen gjort ändring, äro utmärkta med
kursiverad stil.
Riksdagens skrivelse Nr 262.
3
§ 13-
3. Den, åt vilken upplåtes byggnad, magasinsrum eller upplagsplats
inom frihamn, vare skyldig att underkasta sig de närmare ordningsföreskrifter,
som må kunna vid upplåtelsen eller sedermera av Konungen
meddelas till förekommande av försäljning, utställande eller uk
bredande av varor, som enligt § 14 icke må äga rum inom frihamnen.
§ 14.
Inom frihamn må ej idkas detalj försälj ning av därstädes befintliga
varor; dock må efter särskilt tillstånd av Konungen försäljning av proviantartiklar
och andra skeppsförnödenheter äga rum under de villkor,
som av Konungen föreskrivas.
Ej heller må inom frihamn varor utställas eller eljest öppet inför
allmänheten utbredas.
b) förordning om ändrad lydelse av §§ 13, 15 och 19 i förordningen
om frilager den 20 december 1912, dock att § 13 mom. 2 och § 15
skola erhålla följande lydelse.
§ 13-
2. Frilagershavare vare skyldig att underkasta sig de närmare
ordningsföreskrifter i fråga om nyttjande av åt honom upplåten byggnad,
magasinsrum eller upplagsplats, som må kunna vid upplåtelsen eller
sedermera av Konungen meddelas till förekommande av försäljning, utställande
eller utbredande av varor, som enligt § 15 icke må äga rum
inom frilagret.
§ 15-
Inom frilager må ej idkas detalj försälj ning av därstädes befintliga
varor, och må ej heller varor där utställas eller eljest öppet inför allmänheten
utbredas.
Stockholm den 15 juni 1916.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.