Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt.

1916-06-15 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:268, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

1

Nr 268.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1916.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 40 och memorial nr 41.)

Till Konungen.

Genom proposition, nr 241, av den 5 maj 1916 har Eders Kungl.

Maj:t, under åberopande av bifogat utdrag av statsrådsprotokollet över

tinansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga ett propositionen

bilagt förslag till förordning om krigskonjunkturskatt.

Förevarande förslag har i fråga om skattepliktens objektiva omfattning

bibehållit den för gällande förordning i ämnet grundläggande principen,

att endast verklig krigsvinst skall vara föremål för beskattning.

Inom ramen för principen hava emellertid upptagits vissa nya skatteobjekt,

som gemensamt kallats tantiéme (2 §). Emot denna utvidgning, som i

propositionen på ett övertygande sätt motiverats, har riksdagen icke funnit

något att erinra.

Beträffande de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ändringarna i fråga om

de subjektiva förutsättningarna för skattskyldigheten (3 §) synas tillräckligt

starka skäl knappast vara anförda för övergivande av den enligt gällande

förordning tillämpade medeltalsberäkningen vid konstaterandet av merBiliang

till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 105 höft. {Nr 268— 270.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 268.

inkomsten. Det har åberopats, att det skulle innebära en fördel för den

skattskyldige att i stället få göra ifrågakommande jämförelse med den

högre av inkomstsiffrorna enligt 1913 och 1914 års taxeringar i stället

för medeltalet av dem, samt att förändringen skulle förenkla taxeringsarbetet.

Om det förra år obestridligt, kan i det senare avseendet i allt fall

invändas, att den förenklingen, om den nu bleve av nämnvärd betydelse,

synes för dyrt köpt med den säkerligen ej oväsentliga skatteminskning,

som bleve en given följd. Och ser man saken rationellt, måste det obetingat

medgivas, att medeltalsberäkningen har goda skäl för sig, även om

den i tillämpningen skulle i något enstaka fall vålla viss ojämnhet i beskattningen.

Erinras må för övrigt, att i motsvarande utländska lagstiftning

metoden med medeltalsberäkning i hithörande hänseende flerstädes

vunnit erkännande, exempelvis i våra grannländer Norge och Danmark

samt i Tyskland. Riksdagen har alltså återgått på denna punkt till regeln

i 1915 års författning. Härav föranledes ändring i 3 § ävensom följdenligt

i vissa andra paragrafer.

Då det av erfarenheterna från förra årets taxering till krigskonjunkturskatt

ådagalagts, att författningens tillämpning i vissa avseenden

växlat hos olika skattenämnder, samt Eders Kungl. Maj:ts förslag icke

torde undanröjt alla möjligheter till missförstånd, har riksdagen i detta

sammanhang velat, särskilt i fråga om tolkningen av det i 18 § andra

stycket givna rättesnöret för läggningen av taxeringen, uttala sin uppfattning

om detta stadgandes rätta förstående.

Den för hela krigskonjunkturbeskattningen grundläggande 1 §

— »vinst, uppkommen genom det av nuvarande krigstillstånd framkallade

läget» — anger lagstiftarens mening att giva krigsvinstbegreppet en synnerligen

vid utsträckning.

Härav följer givetvis, att tvekan i många fall måste komma att

råda, huruvida viss inkomst skall, helt eller till någon viss del, betraktas

som krigsvinst. I sakens natur ligger ock, att rätta förhållandet i åtskilliga

fall ej låter sig exakt utrönas.

Enligt författningen skola hithörande inkomstkällors utbyten uttagas

ur deklarationerna och jämföras med motsvarande inkomster under

tidigare år, på sätt i 2—5 §§ stadgas. Då ur denna jämförelse skall

framgå storleken av den matematiska merinkomsten, samt författningen

angiver, att vid jämförelsen varje inkomstkälla skall tagas för sig, får riksdagen,

på sätt riksdagen gjorde i''edan i fjol, understryka vikten av, att

denna uppdelning på olika inkomstkällor bliver, så långt ske kan, genomförd

och att där så erfordras — vilket särskilt torde bliva fallet i av
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 268.

seende å inkomster vilka angivas under litt. C III i deklarationsforinuläret

— kompletterande upplysningar infordras från den skattskyldige

(21 § 3 mom.) eller annorledes.

Den matematiska merinkomsten skall i första hand läggas till grund

för taxeringen. Detta är den tekniska regeln. Såsom garantier mot att

härigenom merinkomster, vilka uppenbarligen icke äro beroende av krigskonjunkturen,

skola falla under skatteplikten, uppställer förordningen dels

rätten förden skattskyldige (17 §, sista stycket) att till skattenämnden ingiva

erinringar och utredning, dels ock den i 18 §, andra stycket, skattenämnden

tillerkända befogenheten att, oberoende av den skattskyldiges

eget åtgörande, bestämma, att viss matematisk merinkomst eller del därav

icke skall behandlas såsom beskattningsbar merinkomst.

Det är av synnerlig vikt, att den skattenämnden tillkommande prövningsrätten

handhaves under noggrannt iakttagande därav, att fastställandet

av beskattningsbar merinkomst till lägre belopp än den matematiska merinkomsten

må ske allenast under den i 18 § angivna förutsättningen:

»om och i den mån av föreliggande handlingar framgår eller eljest är för

nämnden känt, att den matematiska merinkomsten uppstått på grund av

omständigheter, vilka icke stå i samband med det av krigstillståndet framkallade

läget». Om detta icke framgår av handlingarna eller icke är för

nämnden känt, må nämnden ej upptaga den beskattningsbara merinkomsten

lägre än den matematiska, ändock att det måhända icke framgår av handlingar

eller är för nämnden känt, att sagda merinkomst ur positiva grunder

härleder sig från krigstillståndet.

Då det är av vikt, att de tveksamma gränsfallen, där nämnden saknar

positiva hållpunkter i vare sig den ena eller andra riktningen, bliva

efter enhetliga grunder behandlade, finner riksdagen det angeläget, att

skattenämndernas uppmärksamhet fästes på vad nu anförts rörande innebörden

av omhandlade bestämmelse i 18 §.

Vid behandlingen av detta ärende, särskilt vad angår 2 § i författningen,

har riksdagen haft under övervägande,möjligheterna för skattepliktens

utsträckande i två olika avseenden, som icke i det föregående berörts.

Enligt allmänna regeln för beskattning av realisationsvinster gäller,

att vinst genom avyttring av lös egendom utan samband med rörelse eller

yrke är beskattningsbar såsom inkomst endast om den varit i säljarens

ägo kortare tid än fem år. Nu är allmänt känt, att utomordentliga

vinster under närvarande krigskonjunktur erhållits genom försäljning av

fartyg eller lotter däri, och komma i sådana fall säljarna att gå fria från

värjo skatt, så snart de innehaft sina fartyg i minst fem år. Här kunna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 268.

dock, efter riksdagens förmenande, uppstå fullt typiska krigsvinster, för

vilka skatteplikt synes befogad ej blott såsom konsekvent tillämpning av

krigsvinstbegreppet i och för sig utan ock med hänsyn till kravet på rättvisa

i beskattningen.

Vidare har riksdagen haft sin uppmärksamhet fäst vid ett annat med

krigskonjunkturen sammanhängande förhållande, nämligen att under krigsåren

utlänningar i stor mängd under längre eller kortare vistelse här i

landet gjort affärer med högst betydande vinster. Därest de, såsom väl i

regel är fallet, icke fylla förutsättningarna för subjektiv skattskyldighet

enligt de allmänna skattelagarna, äro de i tillfälle att, utan något bidrag

till det allmänna, åtnjuta det svenska samhällets skydd. I enstaka fall

skulle nog en strängare undersökning från taxeringsmyndigheternas sida

rörande tillvaron av nyssnämnda förutsättningar kunna leda till taxering,

men för att komma till rätta med missförhållandet i stort sett erfordras

uttryckliga lagstiftningsåtgärder, som åtminstone borde gå ut på att göra

sagda personer skattskyldiga till krigskonjunkturskatt.

Då den tid, som stått riksdagen till buds efter mottagandet av propositionen,

beklagligtvis varit alltför kort för att de nu antydda spörsmålen

skulle kunnat på ett tillfredsställande sätt utredas under propositionens

behandling i riksdagen, har riksdagen måst stanna vid att här uttala önskvärdheten

av, att berörda frågor bliva genom Eders Kungl. Maj:ts försorg

utredda, samt att de förslag, som av utredningen kunna betingas, varda

framlagda för nästkommande riksdag-.

o O

Riksdagen får härmed för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att riksdagen,

som icke kunnat oförändrat bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag till förordning om krigskonjunkturskatt, antagit samma förslag med

de ändringar, härvid fogade bilaga utvisar.

Därjämte får riksdagen hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att vad riksdagen

här ovan uttalat rörande tillämpningen av 18 § andra stycket måtte

genom Eders Kungl. Maj:ts försorg, i den mån och.på det sätt som finnes

lämpligt, bringas till vederbörandes kännedom.

Stockholm den 15 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

5

Bilaga.

Förordning

om krigskonjunkturskatt.*)

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

För vinst, uppkommen genom det av nuvarande krigstillstånd framkallade

läget, skall på grund av taxering under år 1916 och följande år,

i den mån vinsten icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen

om krigskonjunkturskatt den 11 juni 1915 beskattad, till staten erläggas

krigskonjunkturskatt enligt bestämmelserna i denna förordning.

2 §•

Med vinst, som i 1 § sägs, förstås av krigstillståndet föranledd ökning

uti

a) inkomst, som avses i 7 § l:o samt 3:o b), c) och d) förordningen

om inkomst- och förmögenhetsskatt; samt

b) sådan under nämnda 7 § 3:o a) hänförlig inkomst, som på grund

av anställning inom rörelse eller yrke, varom i samma § 3:o b) förmäles,

till följd av genom krigstillståndet ökad vinst för arbetsgivaren eller ökad

*) De delar av förordningen, i vilka riksdagen gjort ändring, äro utmärkta med kursiverad

stil. Med spärrad kursiv betecknas de delar, som redan i Kungl. Maj:ts förslag

varit kursiverade.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 268.

omfattning av rörelsen eller yrket tillgodokommer någon såsom tantieme,

lönetillägg, gratifikation eller under vilken annan form som helst.

Inkomst, varom i b) sägs, kallas i denna förordning tantieme.

3 §•

För skattskyldighet förutsattes:

a) att den skattskyldige för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp av minst 8,000 kronor;

b) att däri ingående inkomst av det slag, som i 2 § och 5 § andra

stycket sägs, överstiger medeltalet av motsvarande inkomster, sådana de

blivit beräknade vid taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt åren

1913 och 1914; samt

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag,

bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger dels

5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats, dels

ock, beräknad i procent av kapitalet (inkomstprocenten), inkomstprocentens

medeltal enligt de vid taxeringarna åren 1913 och 1914 gjorda uträkningar

av procentens storlek.

4 §•

För taxering till krigskonjunkturskatt beräknas inkomst av varje inkomstkälla

för sig och till det belopp, varmed den vid stadgad deklaration

om inkomst och förmögenhet bör angivas under litt. A, C och D i

deklarationsformuläret, dock att inkomst under C I beräknas allenast till

den del, som utgör tantieme.

Vid taxeringen skall hänsyn tagas till särskilda, under nyssberörda

litt. icke gjorda avdrag för värdeminskning, så vitt de beröra hithörande

inkomst, men däremot icke till de i deklarationsformuläret omförmälda

allmänna avdragen i vidare mån än att från inkomst, som uppstått på

grund av det genom krigstillståndet framkallade läget, avdrag får ske för

förlust, som uppkommit å annat företag för utnyttjande av samma läge.

Därest icke kan utrönas, med vilket belopp inkomst, som här avses,

ingår i det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, skall

nämnda inkomst upptagas till det belopp, som den med ledning av den

skattskyldiges deklaration och andra handlingar kan beräknas hava utgjort.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

7

Om skyldighet att avgiva särskilda deklarationer och uppgifter till

ledning vid taxering av tantiéine stadgas i 21 §.

5 §•

Har någon vid beräkning av deklarerad inkomst avdragit driftkostnad,

som icke är att hänföra till verklig sådan eller icke står i rimligt

förhållande till rörelsens omfattning, eller eljest avdragit kostnad, som

uppenbarligen saknar samband med inkomstens förvärvande, skall krigskonjunkturskatt

i förekommande fall utgå, även om berörda avdrag föranlett,

att taxering för inkomst- och förmögenhetsskatt icke skett till sådantbelopp,

som i 3 § förutsättes, och skall beräkning, varom i 4 § sägs, verkställas

utan hänsyn till sådant avdrag.

Har i fall, varom nu är sagt, avdraget belopp tillgodokommit annan

såsom inkomst, utan att kunna beskattas på grund av bestämmelserna i

2 §, vare jämväl denne härför skattskyldig, därest de i 3 § stadgade förutsättningar

för skattskyldighet eljest föreligga.

6 §•

Det belopp, varmed vid årets taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

inberäknad inkomst av det slag, som i 2 § och 5 § andra stycket

sägs, överstiger medeltalet av motsvarande, åren 1913 och 1914 taxerade

inkomster, kallas i denna förordning matematisk merinkomst och nämnda

medeltal inkomstens medeltal.

Den del av den matematiska merinkomsten, som har sin grund i det

genom krigstillståndet framkallade läget, benämnes beskattningsbar merinkomst.

7 §•

Om summan av skattskyldigs beskattningsbara merinkomster av samtliga

inkomstkällor icke uppgår till 2,000 kronor, äger taxering icke rum.

Slutar nämnda summa icke å jämna hundratal kronor, avrundas densamma

vid taxeringen till närmast lägre fulla hundratal kronor.

8 §.

Krigskonjunkturskatt beräknas enligt denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

Tariff.

Beskattningsbar

merinkomst.

Kronor.

Procenttal.

Skattebelopp.

Kronor.

Ökning för varje fullt

hundratal kronor, som

faller mellan de i kol. 1

angivna inkomst- beloppen.

Kronor.

2,000

12

240

13

20,000

13

2,600

15

40,000

14

5,600

17

60,000

15

9,000

19

80,000

16

12,800

21

100,000

17

17,000

20

150,000

18

27,000

22

200,000

19

38,000

24

250,000

20

50,000

26

300,000

21

63,000

28

350,000

22

77,000

30

400,000

23.

92,000

32

450,000

24

108,000

34

500,000

—

—

—

För merinkomst, som uppgår till 500 000 kronor eller därutöver,

utgör skatten 25 kronor för varje fulla 100 kronor.

9 §•

Om på grund av efterbeskattning för något av åren 1913 och 1914

skattskyldig påförts särskild inkomst- och förmögenhetsskatt, skall vid beräkningen

av den matematiska merinkomsten så anses, som hade det efterbeskattade

beloppet blivit i vanlig ordning till beskattning upptaget.

10 §.

År fråga om äkta makar, som var för sig taxerats till inkomst- och

förmögenhetsskatt, skall till grund för inkomstberäkning i varje fall läggas

makarnas sammanräknade inkomst. Skola båda makarna erlägga krigskonjunkturskatt,

skall följaktligen skatten beräknas å makarnas sammanlagda

beskattningsbara merinkomst, men till utgörande fördelas mellan

makarna i förhållande till varderas särskilda beskattningsbara merinkomst.

11 §•

Hav skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit

till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § och 5

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 268.

§ andra stycket sägs, uträknas den matematiska merinkomsten genom jämförelse

med den under det året taxerade inkomsten av nämnda slag. Har

lian icke under någotdera året varit taxerad för dylik inkomst, anses den

under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin helhet

såsom matematisk merinkomst.

Har inländskt aktiebolag eller solidariskt bankbolag endast under ettdera

av åren 1913 och 1914 varit taxerat till inkomstskatt, anses inkomstprocenten

för det året såsom inkomstprocentens medeltal.

12 §.

Krigskonj unkturskatten uppbäres vid särskild uppbördsstämma enligt

de närmare bestämmelser, som av Konungen meddelas.

13 §.

Skattskyldig taxeras till krigskonjunkturskatt å den ort, där han

under året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt.

14 §.

Bestämmelserna i 24 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt

skola äga tillämpning även i fråga om krigskonj unkturskatt.

15 §.

Taxering enligt denna förordning äger ruin år 1916 och sedermera

årligen till och med året efter det, under vilket genom nådig kungörelse

tillkännagivits, att krigstillståndet skall anses hava upphört.

Taxeringen verkställes av en särskild nämnd, kallad krigskonj unkturskatt

enämnd.

Sådan nämnd utses för varje län och för Stockholms stad av Konungens

befallningshavande och skall bestå av minst 4 högst 8 ledamöter.

Konungens befallningshavande utser jämväl suppleanter till antal, motsvarande

minst hälften av antalet ordinarie ledamöter. Såväl ordinarie ledamöter

som suppleanter utses till minst halva antalet för län bland ledamöterna

eller suppleanterna i länets prövningsnämnd och för Stockholms

stad bland ledamöterna eller suppleanterna i stadens prövningsnämnd.

Krigskonjunkturskattenämnden sammanträder för län i residensstaden

och för Stockholms stad i Stockholm å tid, som utsättes av Konungens

befallningshavande och bestämmes så, att nämndens arbeten må vara avslutade

i länen före den 1 december och i Stockholm före årets slut. Om

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 105 käft. (Nr 268—270.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 268.

tid och ställe för nämndens sammanträde utfärdar Konungens befallningshavande

senast den 15 juli allmän kungörelse samt underrättar i god tid

dem, som blivit utsedda till ledamöter i nämnden.

Berörda kungörelse skall jämväl innehålla erinran till vederbörande

om den i 21 § stadgade skyldighet att avlämna deklaration och uppgifter

till ledning vid taxering av tantiéme samt om påföljden för uraktlåtenhet

därutinnan, och skall kungörelsen införas i ortstidningar, som av Konungens

befallningshavande bestämmas.

Möter för ledamot i nämnden hinder att tillstädeskomma, bör anmälan

därom ofördröjligen ingivas till Konungens befallningshavande, som

därefter inkallar vederbörande suppleant.

Den, som blivit utsedd till ledamot i nämnden eller inkallad i stället

för ordinarie ledamot, men utan vederbörligen anmält förfall icke infinner

sig vid nämndens sammankomst, skall bota tjugufem kronor.

16 §.

Konungens befallningshavande åligger att, på grund av de till taxeringarna

för inkomst- och förmögenhetsskatt hörande handlingar och de i

21 § omförmälda särskilda deklarationer och uppgifter, till ledning för

krigskonj unkturskattenämndens arbete upprätta en längd över de i länet

med hänsyn till matematisk merinkomst ifrågakommande skattskyldiga.

I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken

formulär fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans

namn, för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren

1913 och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, särskilt

för varje inkomstkälla, av sådant slag som avses i 2 § och 5 § andra

stycket, inkomstens medeltal och matematisk merinkomst, såväl särskilt för

varje inkomstkälla som till sammanlagt belopp, samt uträknad skatt. För

inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets

kapital och inkomstprocent enligt taxeringarna såväl det löpande året som

åren 1913 och 1914 samt inkomstprocentens medeltal. Härutöver skola i

längden antecknas kända särskilda förhållanden, som kunna inverka på

taxeringen.

17 §.

Så snart krigskonj unkturskattelängden i enlighet med 16 § upprättats,

skall genom Konungens befallningshavandes försorg till en var i densamma

upptagen skattskyldig översändas utdrag av längden, i vad honom

angår, och skall därvid underrättelse tillika lämnas om tiden för krigs
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

11

konjunkturskattenämndens sammanträde samt om vad skattskyldig, enligt

vad här nedan sägs, har att iakttaga, därest han anser den beskattningsbara

merinkomsten böra upptagas till annat belopp än den matematiska

merinkomsten.

Underrättelse, varom nu är sagt, skall genom Konungens befallningshavandes

försorg i rekommenderat brev med allmänna posten kostnadsfritt

tillsändas den skattskyldige under hans i senast avlämnade deklaration

uppgivna adress, där ej annan adress senare blivit av honom

uppgiven, och skall sådant brev vara till posten avlämnat sist en månad

före nämndens sammanträde.

Förmenar skattskyldig, att den matematiska merinkomsten i sin helhet

eller till någon del icke har sin grund i det genom krigstillståndet

framkallade läget, äger han att sist å fjortonde dagen före krigskonjunkturskattenämndens

sammanträde till Konungens befallningshavande inkomma

med till nämnden ställda erinringar jämte den utredning i ärendet han

vill åberopa.

18 §.

Vid krigskonjunkturskattenämndens sammanträde skola av Konungens

befallningshavande tillhandahållas ej mindre krigskonjunkturskattelängden

och de framställningar, som med anledning av denna inkommit från skattskyldiga,

än även de deklarationer, uppgifter, taxeringslängd er, angivande

jämväl av prövningsnämnden beslutade ändringar, samt övriga handlingar,

som för taxeringens verkställande må erfordras.

Om och i den mån av föreliggande handlingar framgår eller

eljest är för nämnden känt, att den matematiska merinkomsten uppstått

på grund av omständigheter, vilka icke stå i samband med det av krigstillståndet

framkallade läget, äger taxering till krigskonjunkturskatt icke

rum.

19 §.

Har skattskyldig under år 1913 eller år 1914 varit till inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerad å ort inom annat län än det, inom vilket

han skall taxeras till krigskonjunkturskatt, eller har skattskyldig förut

blivit till krigskonjunkturskatt taxerad i annat län än det, inom vilket han

skall det löpande året till sådan skatt taxeras, åligger det Konungens vederbörande

befallningshavande att, då framställning därom göres, till Konungens

befallningshavande i det län, där taxering skall ske, översända

för taxeringen erforderliga deklarationer, utdrag av taxeringslängderna och

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse AV 268.

krigskonjunkturskattelängden samt övriga handlingar angående den skattskyldiges

taxering.

20 §.

Vid krigskonjunkturskatfenämndens sammanträde föres protokoll angående

de ärenden, där sådant erfordras, börande protokollet justeras inför

nämnden och justeringen bestyrkas genom å protokollet tecknat intyg av

två ledamöter. Kan justeringen ej ske vid nämndens sammanträde, må

densamma äga rum senast åtta dagar därefter inför ordföranden och två

av nämnden därtill utsedda ledamöter i närvaro jämväl av kronans ombud.

Nämndens beslut i fråga om den beskattningsbara merinkomsten

och uträknad skatt antecknas för varje skattskyldig i härför avsedda

kolumner i krigskonjunkturskattelängden.

Sedan taxeringen avslutats, underskrives längden av nämndens ordförande

och minst två ledamöter.

Anteckningarna i längden verkställas och protokollet föres av den

eller de personer, som Konungens befallningshavande därtill förordnat.

Protokollsföraren hos nämnden åligger att -ofördröjligen, efter det

protokollet justerats, till skattskyldig, vilkens till ledning vid egen taxering

avlämnade uppgifter och erinringar icke blivit vid taxeringen följda

eller för vilken det taxerade beloppet satts högre än den matematiska

merinkomsten eller vilken blivit taxerad, ehuru han icke varit av Konungens

befallningshavande i längden upptagen, i rekommenderat brev

översända med besvärshänvisning försett utdrag av protokollet, i vad honom

rörer.

21 §.

1 mom. Skattskyldig, som för året taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt

för ett taxerat belopp av minst 8,000 kronor och därvid

beskattats för tantiéme, skall avgiva särskild deklaration om tantiéme.

Denna deklaration skall före den 15 september avlämnas till Konungens

befallningshavande i det län, där taxeringen till inkomst- och

förmögenhetsskatt ägt rum, och, avfattad enligt vid denna förordning fogat

formulär, upptaga, särskilt för varje inkomstkälla, skattskyldigs under

Htt C I i det allmänna deklarationsformuläret uppgivna inkomster med

angivande av däri ingående tantiéme, beloppen av vid 1913 och 1914 års

taxeringar till inkomst- och förmögenhetsskatt beskattad tantiéme samt de

grunder, efter vilka tantiéme i varje fall utgått.

2 mom. Det åligger arbetsgivare, som i 2 § b) avses, att för varje

hos honom anställd person, till vilken tantiéme utgått till belopp av 1 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr, 288.

13

kronor eller däröver, till den myndighet och inom den tid, som ovan

föreskrivits i fråga om särskild deklaration av den skattskyldige, avlämna

skriftlig uppgift å beloppet av tantiémen och grunderna för dess beräknande.

3 inom. Därjämte åligger det skattskyldig att på anmaning av Konungens

befallningshavande och inom i anmaningen förelagd tid meddela

upplysningar till ledning för taxeringen till krigskonjunkturskatt, såvitt

honom rörer, en var i övrigt obetaget att meddela upplysningar, som

kunna tjäna till ledning vid hans taxering; och skall i fråga om sådan

anmaning, vad i 15 § 1 mom. förordningen om taxeringsmyndigheter och

förfarandet vid taxering stadgas om anmaning, som utfärdas av kronans

ombud hos prövningsnämnd, äga motsvarande tillämpning.

4 mom. Varder deklaration, som i denna § omförmäles, ej i föreskriven

tid avlämnad, vare den skattskyldige förlustig rätten att överklaga

taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund.

Vid underlåtenhet i fråga om arbetsgivares i 2 mom. stadgade uppgiftsplikt

böte den försumlige tjugufem kronor.

Hörsammas icke anmaning, varom i 3 mom. är sagt, förloras rätten

att överklaga taxeringen, och vare därjämte den anmanade förfallen till

böter, svarande mot en tiondedel av den krigskonjunkturskatt, som påföres

den skattskyldige.

Visas giltig ursäkt för underlåtenhet i fråga om deklarations- och

uppgiftsskyldighet enligt denna §, äger stadgad påföljd icke rum.

Har någon i meddelad deklaration, annan uppgift eller upplysning

mot bättre vetande uteslutit eller till för lågt belopp upptagit inkomst,

vare påföljd som i 20 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet

vid taxering sägs.

O mom. I fråga om skyldighet att för annans räkning avgiva deklaration,

uppgift eller upplysning enligt denna förordning gäller vad i

9 § förordningen om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering

för motsvarande fall är stadgat.

22 §.

Till ersättande av kostnaderna för det förberedande arbete för taxering

till krigskonjunkturskatt, som skall genom Konungens befallningshavandes

försorg utföras, samt övriga av taxeringsarbetet föranledda kostnader

har krigskonjunkturskattenämnden att efter förslag av Konungens

befallningshavande anvisa erforderliga medel.

A nämndens sammanträdesort icke bosatta ledamöter äga åtnjuta

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse Nr 268.

resekostnads- och traktamentsersättning såsom för ledamot i prövningsnämnd

är stadgat.

Här omförmälda ersättningar ävensom gottgörelse, motsvarande

landskamrerares tjänstgöringspenningar, till den, vilken i anledning .av

landskamrerare för arbete med krigskonjunkturskattetaxeringen beviljad

ledighet från vissa tjänstegö romål förordnas att samma göromål förrätta,,

avföras å anslaget till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet.

23 §.

Inom femton dagar efter krigskonjunkturskattenämndens sista sammanträde

skola, utom vad Stockholms stad angår, utdrag av krigskonjunkturskattelängden,

summerade i avseende å den av nämnden uträknade

skatten, översändas till vederbörande häradsskrivare och magistrat för debiterings

verkställande.

Efter slutad debitering av skatten åligger det häradsskrivaren och

magistraten att till Konungens befallningshavande återställa utdragen.

Krigskonjunkt urskattelängden skall biläggas kronoräkenskaperna

för året.

24 §.

över krigskonjunkturskattenämnds beslut må besvär anföras av kronans

ombud, så ock av vederbörande skattskyldig, därest han ej, enligt

bestämmelserna i 21 §, förlorat rätten därtill, och skall den omständigheten,

att skattskyldig ej gjort sådan framställning, som i 17 § omförmäles,

icke utgöra hinder för besvärens upptagande till prövning.

Besvären skola, ställda till kammarrätten, ingivas till Konungens

befallningshavande i det län, där taxeringen skett, före klockan tolv på

sista helgfria dagen i mars månad året efter det, då taxeringen ägt rum,

vid påföljd att besvären eljest icke varda upptagna till prövning. .

Sedan vid inkomna besvär blivit fogade utdrag av krigskonjunkturskattelängden

och av taxeringslängderna, såvitt den överklagade taxeringen

angår, samt förklaring över besvären infordrats från vederbörande, insänder

Konungens befallningshavande skyndsamt till kammarrätten samtliga handlingar

med de upplysningar och erinringar, som besvären anses påkalla.

Så snart ovan stadgade besvärstid gått till ända, översänder Konungens

befallningshavande till kammarrätten förteckning å anförda besvär.

25 §.

Därest efter anförda besvär över prövningsnämnds eller kammarrättens

beslut taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt ändras eller

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

15

bliver någon åsatt för år, då taxering till krigskonjunkturskatt ägt rum,

skall samtidigt vidtagas den ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt

eller verkställas den taxering till sådan skatt, som därav må föranledas.

Det åligger Konungens befallningshavande att vid insändande till

kammarrätten av besvär rörande taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt

i förekommande fall foga utdrag av krigskonjunkturskattelängden.

• 26 §.

Om någon på grund av efterbeskattning påföres särskild inkomstoch

förmögenhetsskatt, skall, om efterbeskattningen därtill föranleder,

krigskonjunkturskatt särskilt påföras honom till behörigt belopp.

Sådan skattepåföring sker i sammanhang med efterbeskattningen till

inkomst- och förmögenhetsskatt och verkställes av samma myndighet.

Om klagan över sådan skattepåföring gäller vad som stadgas om

överklagande av taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Har någon i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning vid

taxering till krigskonjunkturskatt, lämnat oriktigt meddelande, eller har

uppgiftspliktig underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och

har därav föranletts, att krigskonjunkturskatt icke blivit påförd eller"blivit

påförd till för lågt belopp, skall, då sådant kommer till vederbörandes

kännedom, särskild krigskonjunkturskatt genom taxering påföras den skattskyldige

till belopp, som genom berörda förfarande undan dragits.

Sådan efterbeskattning må icke ske senare än fem år efter det år,

då taxering rätteligen bort ske, och verkställes under år, då krigskonj unkturskattenäinnd

finnes tillsatt, av denna, men eljest av vederbörande prövningsnämnd.

Då efterbeskattning till krigskonjunkturskatt verkställes av krigskonjunkturskattenämnd,

antecknas densamma i den allmänna krigskonjunkturskattelängden,

men i andra fall sker anteckning om efterbeskattningen

i särskild krigskonjunkturskattelängd, som bilägges inkomstlängden.

Har den skattskyldige avlidit, gäller i fråga om påföring av krigskonjunkturskatt

enligt denna §, vad i 22 § förordningen om inkomstoch

förmögenhetsskatt för motsvarande fall stadgas.

27 §.

Bestämmelserna i 23 § 1 och 3 mom., 43, 44, 48, 51, 52, 53, 56,

57, 58 §§, 59 § 2 mom. samt 60 och 61 §§ förordningen om taxeringsmyndigheter

och förfarandet vid taxering skola i tillämpliga delar gälla

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 268.

jämväl i fråga om taxering till krigskonjunkturskatt, och skall det åligga

kronans ombud att i varje i krigskonjunkturskattenämndens protokoll

oinförmält mål låta sin mening och skälen därför till protokollet antecknas.

28 §•

Därest kammarrätten vid prövning av anmärkning, som framställts

av dess revisionsavdelning, finner att .krigskonjunkturskatt till följd av

skrivfel, felaktig uträkning eller förbiseende icke påförts eller påförts till

lägre belopp än som vederbort, äger kammarrätten, efter vederbörandes

hörande, vidtaga erforderlig rättelse i skattepåföringen; skolande till ledning

vid här omförmälda granskning samtliga till grund för taxering enligt

denna förordning liggande deklarations- och andra handlingar, vilka

icke bilagts anförda besvär, i förseglade konvolut åtfölja kronoräkenskaperna

vid deras insändande till kammarrätten.

29 §.

Sammandrag av krigskonjunkturskattelängderna, angivande för varje

fögderi och stad påförd krigskonjunkturskatt, skall i enlighet med formulär,

som fastställes av statskontoret, genom Konungens befallningshavandes försorg

upprättas och till statskontoret insändas senast den 31 december,

dock att för Stockholm därmed må anstå till slutet av februari påföljande

år.

Så snart de till statskontoret inkomna sammandragen hunnit därstädes

granskas, skall ett generalsammandrag för hela riket inom statskontoret

upprättas samt genom detta verks försorg utgivas från trycket

och utdelas med allmänna tidningarna.

30 §.

Krigskonjunkturskatten redovisas såsom inkomst i kronoräkenskaperna

förödet år, under vilket taxeringen därtill ägt rum.

31 §.

Har någon enligt denna eller förut gällande förordning taxerats till

krigskonjunkturskatt för inkomst, för vilken han även i annat land påförts

skatt av motsvarande slag, må han hos Konungen söka skälig nedsättning

i den honom här i riket påförda krigskonjunkturskatten, och må, under

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 268.

förutsättning av motsvarande eftergift i det andra landet, Konungen efter

vederbörandes hörande medgiva den nedsättning, som kan finnas av rättvisa

och billighet påkallad.

32 §.

Har skattskyldig ordnat sin bokföring på sådant sätt, att vinst,

varom i denna förordning är fråga, redovisas senare, än i allmänhet äger

rum, och har därav föranletts, att vinst, som uppkommit före utgången

av det år, varunder, jämlikt 15. §, krigstillståndet skall anses hava upphört,

blivit undandragen taxering enligt denna förordning, skall sådan

vinst ändock vara underkastad beskattning enligt här ovan stadgade grunder

för skattskyldighet.

De särskilda bestämmelser, som härutinnan erfordras, utfärdas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen,

enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Genom densamma upphäves förordningen om krigskonjunkturskatt

den 11 juni 1915.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 105 käft. (Nr 268—270.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 268.

Deklaration om tantiéme för krigskonjunkturskatte taxeringen år 191....

Fullständiga för- och tillnamn:.........................................................................

Titel:...........................................................................................................

Mantalsskrivningsort för innevarande år:.........................................................

Län:............................................... Stad:.................................Rote:.......

Socken, köping:................................. Församling (i stad)...........................

By, gård, hemman och n:r.................. Kvarter: ..........................n:r.........

med adressnummer:........................

Den av mig till årets taxering för inkomst- och förmögen- hetsskatt under C I i deklarationsformuläret deklarerade inkomst

utgjorde ..........................

och fördelas på följande sätt (här angivas de särskilda in- komstkällorna och beloppet för varje inkomstkälla)......

kronor

6re

Summa

I denna summa ingår tantiéme med följande belopp (speci- ficerade för varje inkomstkälla)...............

______

Summa

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 268.

19

Motsvarande tantiéme har ingått i mina till inkomst- och

förmögen hetsskattetaxeringen åren 1913 och 1914 deklarerade

inkomster med följande belopp (specificerade för varje inkomstkälla):
år

1913:

kronor

öre

år 1914:

Tantiemen utgår efter följande grunder (särskilt angivna för varje inkomstkälla):
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 268.

Särskilda upplysningar:

(Här lämnas de övriga upplysningar, som deklaranten kan önska meddela till ledning för

bedömande, huruvida och i vad mån till krigskonjunkturskatt skattskyldig krigsvinst ingår i

det deklarerade tantiémebeloppet.)

Att samtliga i denna deklaration lämnade uppgifter blivit av mig efter

bästa förstånd meddelade, bekräftas på heder och samvete:

..............-...........................den ........................... 191...

Namn:................................................

Titel: ................................................

Postadress:..........................................

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.