Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
1916-06-14 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1916:3, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 3.
I
Nr 3.
Godkänd av första kammaren den 14 juni 1916.
Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1916.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna
under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen
till utrikesdepartementet.
(Statsutskottets utlåtanden nr 3, 91 och 140.)
Till Konungen.
I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel,
innefattande anslagen till utrikesdepartementet, får riksdagen för
Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i punkten
1 ''under tredje huvudtiteln föreslagit riksdagen att till provisorisk lönereglering
för befattningshavare i utrikesdepartementet, i enlighet med de
av°chefen för justitiedepartementet tillstyrkta grunder och på de av honom
förordade villkor, å extra stat för år *1917 bevilja ett förslagsanslag av
21,523 kronor, varav högst 543 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till provisorisk lönereglering för
befattningshavare i utrikesdepartementet, i enlighet med de enligt statsrådsprotokollet
över justitiedepartementsärenden den 14 januari 1916 av chefen
för justitiedepartementet tillstyrkta grunder och på de av honom förordade
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 3 käft. (Nr 3.)
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 3.
villkor, å extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag av 21,523 kronor,
varav högst 543 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning
under semester.
2:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 2 av denna huvudtitel föreslagit
riksdagen att till förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter
in. m., i enlighet med förslag, som framdeles kommer att underställas
riksdagens prövning, bland de extra anslagen för år 1917 beräkna ett belopp
av 38,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten proposition
av den 31 mars 1916 nr 144, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen
dels att till provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter
in. ra., i enlighet med av departementschefen framlagt förslag, å
extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av 36,075 kronor;
dels och att bibehålla ordinarie anslaget vikariatsersättning, extra biträden
m. m. i utrikesdepartementet vid oförändrat belopp, 15,100 kronor.
Det av Eders
följande ändamål:
Kungl.
Maj:t begärda extra
anslaget
är avsett för
för höjning av kabinettssekreterarens arvode.......kr. 3,000: —
till arvode åt en avdelningschef, som förordnas till biträdande
kabinettssekreterare............
till arvoden åt tre extra avdelningschefer, varav en vikarie för
den avdelningschef, som förordnas till biträdande kabinettssekreterare,
samt därutöver en å rätts- och en
å handelsavdelningen, 7,000 kronor åt var och en . .
» arvode åt en extra förste sekreterare........
» arvode åt en extra andre arkivarie.........
såsom tillägg till anslaget till vikariatsersättning, extra biträden
m. m. i departementet:
för avlöningsförbättring åt tre extra vaktmästare
............kr. 225: —
» ersättning för extra vakttjänstgöring i
övrigt
ökning av arvoden till
manliga
bi
-
träden ............»
ökade vikariatsersättningar under semester
............j
500: —
1,700: —
1,150: —
900:
21,000
5,050
2,550
3,575:
kronor 36,075: —
Riksdagens skrivelse Nr 3. 3
Riksdagen är övertygad därom, att den av kriget förorsakade betydande
ökningen av utrikesdepartementets arbetsbörda gör det nödvändigt
att vidtaga en provisorisk förstärkning av departementets arbetskrafter, och
bär riksdagen icke funnit anledning till erinran mot det av Eders Kungl.
Maj:t i sådant avseende äskade beloppet 36,075 kronor. Angeläget är
emellertid, att den blivande löneregleringen för statsdepartementen därigenom
icke på något sätt föregripes. Riksdagen har därför icke ansett sig
höra ingå på något bedömande av den ifrågasatta nya organisationen inom
utrikesdepartementet eller de föreslagna arvodesbeloppens storlek m. m.,
utan torde det anslag, som riksdagen för ändamålet beviljat, böra efter
Eders Kungl. Maj:ts beprövande användas.
Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ordinarie anslaget
till vikariatsersättning, extra biträden m. m. i utrikesdepartementet har
riksdagen intet att erinra.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels till provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter
m. m. å extra stat för år 1917 beviljat ett anslag av 36,075 kronor;
dels ock bibehållit ordinarie anslaget vikariatsersättning, extra biträden
m. m. i utrikesdepartementet vid oförändrat belopp, 15,100 kronor.
3:o) I punkt 3 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att å extra stat för år 1917 till avlöning åt kvinnliga
biträden i utrikesdepartementet anvisa ett belopp av 14,400 kronor.
A 1916 års .riksstat är för avlöning av kvinnliga biträden i utrikesdepartementet
uppfört ett anslag av 10,400 kronor. Eders Kungl. Maj.t
har nu begärt ökning av detta anslag med 4,000 kronor för beredande av
avlöning efter den högsta (tredje) lönegraden åt ytterligare två kvinnliga
biträden, som under år 1915 blivit anställda med tjänstgöring det ena på
rättsavdelningen och det andra på handelsavdelningen.
Vid prövningen av detta förslag har riksdagen utgått från nödvändigheten
av att vid inrättande av nya kvinnliga biträdesbefattningar av
tredje lönegraden framgå med stor försiktighet på grund av de konsekvenser
det skulle kunna medföra, därest icke i de enskilda fallen gränserna
för användningen av ifrågavarande avlöningstyp noga upprätthållas.
I avseende härå vill riksdagen erinra om att 1914 års förra riksdag i sitt
principuttalande angående den då till införande föreslagna nya avlöningstypen
(riksdagens skrivelse nr 6, p. 48) framhållit, att vid bedömandet
av frågan, om en ny biträdesbefattning skall bliva av tredje graden, huvudvikten”
bör läggas därpå, huruvida arbetet vid den nya tjänsten är av
väsentligt mera krävande art och förenat med betydligt större ansvar än
4
Riksdagens skrivelse Nr 3.
vad förhållandet är eller avsetts att vara med biträdesbefattningarna i
andra avlöningsgraden.
Med hänsyn härtill finner sig riksdagen i den nu föreliggande frågan
visserligen kunna medgiva 3:e gradens avlöning åt biträdet å rättsavdelningen,
men har icke funnit tillräckliga skäl anförda för att biträdet å
handelsavdelningen skulle erhålla högre avlöning än efter 2:dra graden
eller 1,600 kronor. Då skillnaden mellan en avlöning i 2:a och 3:e graden
utgör 400 kronor, bör anslaget bestämmas till 400 kronor lägre än Eders
Ivungl. Maj:t föreslagit eller sålunda till 14,000 kronor.
Riksdagen har alltså på extra stat för år 1917 till avlöning åt kvinnliga
biträden i utrikesdegiartementet anvisat ett belopp av 14,000 kronor.
Sveriges representation i utlandet.
4:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 4 av denna huvudtitel föreslagit
riksdagen att
dels uppföra avlöning för en kanslist vid beskickningen i Buenos
Aires med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 4,500 kronor i ortstillägg:
dels höja generalkonsulns i London avlöning med 3,000 kronor till
24,000 kronor, därav 6,600 kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar
och 14,400 kronor i ortstillägg;
dels, i stället för den i staten för beskickningar och konsulat uppförda
avlöning, 15,000 kronor, för en konsul i Moskwa, uppföra avlöning
för en generalkonsul därstädes med 24,000 kronor, därav 6,600 kronor i
lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 14,400 kronor i ortstillägg,
innefattande även kostnaden för kanslilokal;
dels uppföra avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet i Moskwa
med 5,000 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tj änstgöringspenningar
och 2,000 kronor i ortstillägg;
dels, i stället för den i staten för beskickningar och konsulat uppförda
avlöning, 19,000 kronor, för en konsul i Montreal, uppföra avlöning
för en generalkonsul därstädes med 26,000 kronor, därav 6,600 kronor i
lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 16,400 kronor i ortstillägg;
dels ock uppföra avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet i
Montreal med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 4,500 kronor i ortstillägg;
kommande, i händelse av bifall till denna framställning, ordinarie
5
Riksdagens skrivelse AV 3.
anslaget beskickningar och konsulat, nu uppgående till 1,042,300 kronor,
att höjas med 39,000 kronor till 1,081,300 kronor.
Innan riksdagen närmare ingår på föreliggande förslag beträffande
beskickningar och konsulat, får riksdagen erinra om ett jämväl av departementschefen
åberopat uttalande vid 1915 års riksdag vid behandling av
då väckta motioner om åtgärder till hjälp för Sveriges handel, industri
och sjöfart efter världskrigets upphörande.
Riksdagens vederbörande utskott, till vilka dessa motioner hänskjutits,
framhöllo nämligen i sina utlåtanden, bland annat, hurusom en av
statsmakternas viktigaste uppgifter för handelns och exportens främjande
torde vara att tillse, det rikets representation utomlands genom konsuler
eller handelsattachéer motsvarande de olika exportmarknadernas krav, samt
att därvid kunde ifrågasättas, huruvida icke denna representation kunde
vara i behov av förstärkning eller omflyttningar lämpligen borde göras.
I enlighet med utskottens hemställan och kamrarnas beslut avlät riksdagen
den 30 april 1915 skrivelse i ämnet till Eders Kung!. Maj:t.
Med inrättandet av den ifrågasatta kanslistbefattningen vid beskickningen
i Buenos Aires har avsetts att bereda nämnda beskickning det
tillskott i arbetskraft, som ansetts nödvändigt, då numera någon handelsattaché
icke är därstädes anställd. I händelse sådant befinnes lämpligt,
särskilt med avseende å beskickningens skötsel under ministerresidentens
frånvaro, kan, enligt vad departementschefen meddelat, den ifrågavarande
kanslisten tilläggas diplomatisk grad såsom andre legationssekreterare.
Då riksdagen funnit en kanslistbefattning vid nämnda beskickning
behövlig och ej haft något att erinra mot den föreslagna avlöningen vid
densamma, har riksdagen bifallit Eders Kung!. Maj:ts förslag i denna del.
Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit, att generalkonsulns i London
avlöning, som år 1906 vid den då företagna omorganisationen av vår diplomatiska
och konsulära representation bestämdes till 21,000 kronor, skulle
höjas med 3,000 kronor till 24,000 kronor eller samma belopp, vartill
avlöningen före nyssnämnda omorganisation var bestämd. Till stöd härför
har framhållits, att även före inträdandet av den genom rådande krigsförhållanden
betingade dyrtid levnadskostnaderna i London voro avsevärt
högre än vid den tid, då den nuvarande lönen fastställdes.
Med hänsyn till nämnda förhållande och övriga på frågan inverkande
omständigheter har riksdagen ansett sig icke böra motsätta sig den
sålunda begärda avlöningsförhöjningen.
Vid det ifrågasatta lönade generalkonsulatet i Moskwa hava avlöningsförmånerna
med hänsyn till de höga levnadskostnaderna i Ryssland
föreslagits till sammanlagt 24,000 kronor, därav 6,600 kronor i lön, 3,000
6
Riksdagens skrivelse Nr 3.
kronor i tjänstgöringspenningar samt 14,400 kronor i ortstillägg, det sistnämnda
innefattande jämväl ersättning för hållande av kanslilokal. Riksdagen,
som funnit det välbetänkt att inrätta ett nytt lönat generalkonsulat
i Ryssland genom förändrande av konsulatet i Moskwa till generalkonsulat,
har icke haft något att erinra mot de föreslagna löneförmånerna.
Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att
kanslilokalen förlägges till en ur merkantil och annan synpunkt lämplig
del av staden.
Upprättandet, i samband med nyssnämnda förändring, av en kanslistbefattning
vid det blivande generalkonsulatet i Moskwa har riksdagen
funnit vara av förhållandena påkallat och då de av Eders Kungl. Maj:t
angivna avlöningsförmånerna vid befattningen icke föranlett någon erinran
från riksdagens sida, har riksdagen bifallit vad Eders Kungl. Maj:t i detta
avseende hemställt.
Vidkommande härefter frågan om upprättandet av ett lönat generelkonsulat
i Montreal har departementschefen framhållit, bland annat, den
stegrade betydelse konsulatet därstädes visat sig äga samt den befogenhet,
som jämlikt § 11 konsulatförordningen tilldelats postens innehavare i förhållande
till samtliga i Brittiska Nordamerika anställda konsulattjänstemän,
varigenom konsulatets verksamhetsområde faktiskt kommit att omfatta,
förutom Canada, jämväl British Columbia. Vidare har departementschefen
anfört, att den till innehavaren av konsulsposten i Montreal för
närvarande utgående lön, 19,000 kronor, förutom två ålderstillägg, enligt
vad vid flera tillfällen och från skilda håll vitsordats, icke torde motsvara
vad levnadskostnaderna i Canada betinga. För den nye generalkonsuln
har föreslagits en avlöning av 26,000 kronor, därav 6,600 kronor lön,
3,000 kronor tjänstgöringspenningar och 16,400 kronor ortstillägg. Vidare
har föreslagits, att kontorskostnadsersättningen, som nu utgör 3,200
kronor, skulle ökas med 800 kronor till 4,000 kronor, samt att en kanslistbefattning
skulle inrättas vid generalkonsulatet, förenad med en avlöning
av 7,500 kronor jämte rätt till samma ålderstillägg, som enligt stat tillkomma
utom Europa anställd kanslist.
Riksdagen, som i punkt 7:o) här nedan återkommer till frågan om
kontorskostnadsersättningens höjning, har icke ansett sig böra framställa
någon erinran mot vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit rörande upprättande
av ett lönat generalkonsulat i Montreal och vad därmed sammanhänger.
På grund äv vad sålunda anförts, har riksdagen från och med år 1917
dels uppfört avlöning för en kanslist vid beskickningen i Buenos
Aires med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 4,500 kronor i ortstillägg;
7
Riksdagens skrivelse Nr 3.
dels höjt generalkonsulns i London avlöning med 3,000 kronor till
24,000 kronor, därav 6,600 kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar
och 14,400 kronor i ortstillägg;
dels i stället för den i staten för beskickningar och konsulat uppförda
avlöning, 15,000 kronor, för en konsul i Moskwa, uppfört avlöning
för en generalkonsul därstädes med 24,000 kronor, därav 6,600 kronor i
lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 14,400 kronor i ortstillägg,
innefattande även kostnaden för kanslilokal;
dels uppfört avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet i Moskwa
med 5,000 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 2,000 kronor i ortstillägg;
dels i stället föi den i staten för beskickningar och konsulat uppförda
avlöning, 19,000 kronor, för en konsul i Montreal, uppfört avlöning
för en generalkonsul därstädes med 26,000 kronor, därav 6,600 kronor i
lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 16,400 kronor i ortstillägg;
dels ock uppfört avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet i
Montreal med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar
och 4,500 kronor i ortstillägg.
Härigenom har ordinarie anslaget beskickningar och konsulat, nu
uppgående till 1,042,300 kronor, höjts med 39,000 kronor till 1,081,300
kronor.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 5 av denna huvudtitel föreslagit
riksdagen att å extra stat för år 1917 till upprättande av nya konsulat
i Ryssland anvisa 45,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t
att framdeles bestämma de platser, där ifrågavarande konsulat böra förläggas,
ävensom de distrikt, som böra tilldelas dem.
Med hänvisning till det vid 1915 års riksdag gjorda uttalande, som
riksdagen i punkt 4:o) här ovan omnämnt, får riksdagen anmäla, att riksdagen
bifallit förevarande framställning och sålunda på extra stat för år
1917 till upprättande av nya konsulat i Ryssland anvisat 45,000 kronor
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att framdeles bestämma de platser, där
ifrågavarande konsulat böra förläggas, ävensom de distrikt, som böra tilldelas
dem.
6:o) I anledning av vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 6 av denna
huvudtitel föreslagit, får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom extra anslag
för år 1917 till personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen
i Madrid och Lissabon B. C. T. Molin beviljat 1,000 kronor.
7:o) Under punkt 7 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen, att ordinarie anslaget kontorskostnadsersättningar åt
lönade konsuler, nu uppgående till 35,200 kronor, må från och med år
1917 höjas med 800 kronor till 36,000 kronor.
8
Riksdagens skrivelse Nr 3.
Den till konsulsposten i Montreal för närvarande anslagna kontorskostnadsersättningen
uppgår till 3,200 kronor. Såsom i punkt 4:o) här ovan
omnämnes, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att ett lönat generalkonsulat
skulle upprättas därstädes. Riksdagen, som bifallit detta förslag, får nu
jämväl medgiva den anslagsökning, som erfordras för höjande av nyssberörda
kontorskostnadsersättning med 800 kronor till 4,000 kronor.
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen höjt ordinarie anslaget
kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler, nu uppgående till 35,200
kronor, från och med år 1917 med 800 kronor till 36,000 kronor.
8:o) Under punkt 8 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen, att ordinarie förslagsanslaget ersättningar till olönade
konsuler och vicekonsuler, nu uppgående till 70,000 kronor, må från och
med år 1917 höjas med 5,250 kronor till 75,250 kronor.
Emot denna framställning, varmed avses att bringa förevarande förslagsanslags
belopp närmare i överensstämmelse med utgifterna från detsamma
än vad för närvarande är fallet, har riksdagen intet att erinra.
Riksdagen har alltså beslutat från och med år 1917 höja ordinarie
förslagsanslaget ersättningar till olönade konsuler och vicekonsuler, nu uppgående
till 70,000 kronor, med 5,250 kronor till 75,250 kronor.
9:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har riksdagen såsom extra anslag för år 1917 till personliga gottgörelser
för mistade konsulatavgifter beviljat 8,000 kronor.
10:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 10 av
denna huvudtitel föreslagit, har riksdagen, av det förut beviljade anslaget,
200,000 kronor, till gäldande av det av statskontoret förskjutna belopp för
inköp av beskickning sims i Paris å extra stat för år 1917 anvisat ett belopp
av 25,000 kronor.
Internationella byråer in. in.
ll:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till bestridande
av Sveriges andel i kostnaderna under år 1916 för den internationella
skiljedomstolens byrå i Haag å extra stat för år 1917 anvisat ett
belopp av 5,000 kronor.
12:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Magt under punkt 12 av
denna huvudtitel föreslagit, har riksdagen såsom bidrag för år 1917 till
den internationella fred sbyrån i Bern å extra stat för samma år anvisat
ett belopp av 750 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 3.
9
13:o) Med anledning av vad Eders Kungl. Maj:t uti punkt 13 av
denna huvudtitel föreslagit, har riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den
interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat för är 1917 å
extra stat för samma år anvisat ett belopp av 750 kronor.
14:o) I punkt 14 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att såsom bidrag till bestridande av den svenska gruppens
av den interparlamentariska unionen kostnader under år 1917 å extra stat
för samma år anvisa ett belopp av 11,500 kronor.
Av det extra anslag, som plägat anvisas som bidrag till bestridande
av den svenska gruppens av den interparlamentariska unionen kostnader,
hava under de senaste åren 5,000 kronor årligen avsetts för förvaltningskostnader.
Även nu beräknas för detta ändamål enahanda belopp.
I övrigt äro av det begärda anslaget 2,000 kronor avsedda att användas
som resebidrag till delegerade vid nordiska interparlamentariska förbundets
möte och ett belopp av 4,500 kronor för redigering och tryckning
av årsbok samt utgivande av en aktsamling rörande tilldragelser under nu
pågående krig av särskilt intresse i folkrättsligt hänseende för Sveriges
ställning som neutral stat.
Riksdagen har icke haft något att erinra mot vad Eders Kung]. Maj:t
sålunda begärt och får sålunda anmäla, att riksdagen med bifall till Eders
Kungl. Maj:ts förslag såsom bidrag till bestridande av den svenska gruppens
av den interparlamentariska unionen kostnader under år 1917 å extra stat
för samma år anvisat ett belopp av 11,500 kronor.
15:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 15 av denna huvudtitel föreslagit
riksdagen
dels att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den svenska
gruppens av den interparlamentariska unionen deltagande i unionens XX:e
konferens å extra stat för år 1915 anvisade förslagsanslag, högst, av 15,000
kronor må, därest icke detsamma kommer att tagas i anspråk för täckande
av kostnaderna för den svenska gruppens deltagande i unionens XlX:e
konferens år 1916, få användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för den svenska gruppens deltagande i den unionens konferens, som kan
komma att äga rum år 1917;
dels att det anslag av 4,500 kronor, vilket, för den händelse den
XIX:e konferensen skulle hava ägt rum redan år 1915, anvisats å extra
stat för år 1916 såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den svenska
gruppens deltagande i unionens XX:e konferens samma år, må, därest det
ovan om förmälda anslaget å 15,000 kronor kommer att tagas i anspråk
redan år 1916, få användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna för
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 saml. 3 käft. (Nr 3.) 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 3.
den svenska gruppens deltagande i den unionens konferens, som kan
komma att äga rum år 1917;
dels ock att, för den händelse, i stället för konferens, möte komme
att äga rum mellan delegerade för endast vissa interparlamentariska grupper,
av ovanberörda anslag för 1915 och 1916 måtte till täckande av
kostnaderna för den svenska gruppens deltagande i sådant möte få utgå
bidrag till belopp, som av Eders Kungl. Maj:t må bestämmas.
Av det vid statsverkspropositionen till 1914 års första riksdag fogade
statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden den 14 januari 1914
framgår, att, när ovannämnda förslagsanslag, högst, av 15,000 kronor, som
anvisades på extra stat för år 1915, bestämdes till ett så pass högt belopp,
som det nyss nämnda, anledningen härtill var den, att man väntade, att
konferensen i fråga skulle hållas i Amerika. Riksdagen har icke något
att erinra emot att detta anslag, på sätt Eders Kungl. Maj:t begärt, tages
i anspråk under år 1917, men förutsätter att, — liksom riksdagen vid
anslagets beviljande uttalat — därest konferensen icke kommer att hållas
i Amerika eller annan utomeuropeisk ort, endast det belopp, 4,500 kronor,
som eljest beräknats för deltagande i dylik konferens, tages i anspråk.
Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i denna punkt har ej
föranlett någon erinran från riksdagens sida.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit,
dels att det såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den svenska
gruppens av den interparlamentariska unionen deltagande i unionens XX:e
konferens å extra stat för år 1915 anvisade förslagsanslag, högst, av
15,000 kronor, må, därest icke detsamma kommer att tagas i anspråk för
täckande av kostnaderna för den svenska gruppens deltagande i unionens
XIX:e konferens år 1916, få användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för den svenska gruppens deltagande i den unionens konferens,
som kan komma att äga rum år 1917;
dels att det anslag av 4,500 kronor, vilket, för den händelse den
XIX:e konferensen skulle hava ägt rum redan år 1915, anvisats å extra
stat för år 1916 såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den svenska
gruppens deltagande i unionens XX:e konferens samma år, må, därest det
ovan omförmälda anslaget å 15,000 kronor kommer att tagas i anspråk
redan år 1916, få användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna för
den svenska gruppens deltagande i den unionens konferens, som kan komma
att äga rum år 1917;
dels och att, för den händelse, i stället för konferens, möte komme
att äga rum mellan delegerade för endast vissa interparlamentariska grup
-
11
Riksdagens skrivelse Nr 3.
per, av ovanberörda anslag för 1915 och 1916 måtte till täckande av kostnaderna
för den svenska gruppens deltagande i sådant möte få utgå bidrag
till belopp, som av Eders Kungl. Maj:t må bestämmas.
Diverse.
16:o) Under punkt 16 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen, att ordinarie förslagsanslaget ålderstillägg, nu uppgående
till 12,000 kronor, må från och med år 1917 höjas med 8,000
kronor till 20,000 kronor.
Riksdagen får härmed anmäla, att riksdagen beslutat från och med
år 1917 höja ordinarie förslagsanslaget ålderstillägg, nu uppgående till
12,000 kronor, med 8,000 kronor till 20,000 kronor.
17:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition den 17 april
1916, nr 212, angående krigstidshjälp under år 1916 åt befattningshavare
i statens tjänst ävensom vissa inom riksdagen i detta ämne väckta motioner
har riksdagen, på sätt riksdagen i särskild skrivelse anmäler, för beredande
under år 1916 av krigstidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst i enlighet
med i nämnda skrivelse angivna grunder å extra stat för år 1917
under olika huvudtitlar anvisat särskilda förslagsanslag, däribland under
tredje huvudtiteln ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
18:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 17 av tredje huvudtiteln föreslagit,
att ordinarie förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader,
nu°uppgående till 5,031 kronor, måtte minskas med 17 kronor till 5,014
kronor.
Då Eders Kungl. Maj:t beträffande detta anslag icke föreslagit annan
ändring än som erfordras för utjämning av huvudtitelns slutsumma, får
riksdagen anmäla, att riksdagen i riksstaten för år 1917 ökat ordinarie
förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader, nu 5,031 kronor,
med 8 kronor till 5,039 kronor.
19:o) Till fortsatt utgivande av Sveriges traktater har Eders Kungl.
Maj:t jämväl för år 1917 äskat ett extra anslag av 4,500 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande
år ägt rum, till fortsatt utgivande av Sveriges traktater för år 1917
beviljat ett extra anslag av 4,500 kronor.
20:o) Under punkt 19 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t
föreslagit riksdagen att till täckande av vissa av statskontoret förskottsvis
bestridda utgifter bevilja ett extra anslag för år 1917 till belopp av
102,163 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 3.
• 7.7 Riksd^en kar’ täckande av vissa av statskontoret förskottsvis bestridda
utgifter, beviljat ett extra anslag för år 1917 till belopp av 102 163
kronor. rr
i .u 21s°> Beträffande de ordinarie anslag, vilka icke blivit här ovan särs
åt omförmälda, har Eders Kungl. Maj:t icke föreslagit någon ändring.
_ Riksdagen har beslutat, att samtliga de ordinarie anslag under denna
huvudtitel, i avseende å vilka riksdagen icke här ovan anmält särskilda
beslut, skola i nksstaten för år 1917 uppföras med oförändrade belopp.
Stockholm den 14 juni 1916.
Med undersåtlig vördnad.
Riksdagens skrivelse Nr 3.
13
Tabell över anslagen under riksstatens tredje huvudtitel.
Utrikesdepartementet.
Ordinarie
anslag.
Extra
anslag.
Ordinarie
anslag.
Extra
anslag.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
A. Departementet.
1
Departementschefen, ministern för utrikes ärendena
24,000
—
—
2
Departementet................
87,950
—
—
—
3
Provisorisk lönereglering för departementet, för- slagsanslag................
—
—
21,523
—
4
Provisorisk förstärkning av departementets ar- betskrafter m. ...............
—
—
36,075
—
5
Yikariatsersättning, extra biträden m. m. i de- partementet................
15,100
—
—
—
6
Avlöning åt kvinnliga biträden i departementet
—
—
14,000
—
127,050
_
71,598
_
B. Sveriges representation i utlandet.
1
Beskickningar och konsulat.........
1,081,300
—
—
—
2
Upprättande av nya konsulat i Ryssland . . .
--
—
45,000
—
3
Personligt lönetillägg ät kanslisten vid beskick- ningen i Madrid och Lissabon B. C. T. Molin
—
—
1,000
—
4
Vikariatsersattning vid beskickningar och kon- sulat samt lönefyllnad till vissa konsulsbefatt- ningar, förslagsanslag...........
10,000
_
_
_
5
Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler
36,000
—
—
—
6
Ersättningar till olönade konsuler och vicekon- söler, förslagsanslag...........
75,250
—
—
—
7
Personliga gottgörelser för mistade konsulat- avgifter..................
—
—
8,000
—
8
Diplomat- och konsulsaspiranter........
36,000
—
—
—
9
Militär- och marinattachéer.........
28,000
—
—
—
10
Handclsattachéer, reservationsanslag.....
40,000
11
Ekipcringspenningar, förslagsanslag.....
15,000
_
12
Extra biträden, kanslivaktmästare och andra
utgifter vid beskickningar och konsulat . . .
24,200
—
13
Ersättning för förskott till inköp av beskick- ningshus i Paris..............
25,00C
—
1,345,75C
—
79,000
-
14
Riksdagens skrivelse Nr 3.
Ordinarie
anslag.
Extra
anslag.
Ordinarie
anslag.
Extra
anslag.
C. Internationella byråer m. m.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
Kronor
ö.
1
Sveriges andel i kostnaderna under år 1916 för
den internationella skiljedomstolens byrå i Haag
_
_
5,000
_
2
Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern
—
—
750
—
3
Bidrag till interparlamentariska unionens byrå
och generalsekretariat ...........
_
_
750
_
4
Bidrag till svenska gruppens av interparlamenta- riska unionen kostnader.........
_
_
11,500
_
18,000
D. Diverse.
1
Alderstillägg, f örslagsanslag.........
20,000
—
—
—
2
Krigstidshjälp för år 1916, förslagsanslag . .
—
—
1,000
—
3
Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, till- fälliga uppdrag, förslagsanslag.......
68,000
_
_
_
4
Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus
m. m., förslagsanslag...........
171,000
_
_
5
Tryckningskostnader, förslagsanslag.....
5,039
—
—
—
6
Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska undersåtar, förslagsanslag.....
35,000
_
_
_
7
Hemliga utgifter..............
120,000
—
—
—
8
Till fortsatt utgivande av Sveriges traktater . .
—
—
4,500
—
9
Till täckande av vissa förskott........
—
—
102,163
—
419,039
_
107,663
_
Summa
-|............|
891,839
—
276,261
—
Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner
162162
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.