Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

1916-06-14 · 14 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:3, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen till utrikesdepartementet.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3.

I

Nr 3.

Godkänd av första kammaren den 14 juni 1916.

Godkänd av andra kammaren den 14 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna

under riksstatens tredje huvudtitel, innefattande anslagen

till utrikesdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 3, 91 och 140.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens tredje huvudtitel,

innefattande anslagen till utrikesdepartementet, får riksdagen för

Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i punkten

1 ''under tredje huvudtiteln föreslagit riksdagen att till provisorisk lönereglering

för befattningshavare i utrikesdepartementet, i enlighet med de

av°chefen för justitiedepartementet tillstyrkta grunder och på de av honom

förordade villkor, å extra stat för år *1917 bevilja ett förslagsanslag av

21,523 kronor, varav högst 543 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning

under semester.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till provisorisk lönereglering för

befattningshavare i utrikesdepartementet, i enlighet med de enligt statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden den 14 januari 1916 av chefen

för justitiedepartementet tillstyrkta grunder och på de av honom förordade

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 3 käft. (Nr 3.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 3.

villkor, å extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag av 21,523 kronor,

varav högst 543 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning

under semester.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 2 av denna huvudtitel föreslagit

riksdagen att till förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter

in. m., i enlighet med förslag, som framdeles kommer att underställas

riksdagens prövning, bland de extra anslagen för år 1917 beräkna ett belopp

av 38,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten proposition

av den 31 mars 1916 nr 144, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen

dels att till provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter

in. ra., i enlighet med av departementschefen framlagt förslag, å

extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av 36,075 kronor;

dels och att bibehålla ordinarie anslaget vikariatsersättning, extra biträden

m. m. i utrikesdepartementet vid oförändrat belopp, 15,100 kronor.

Det av Eders

följande ändamål:

Kungl.

Maj:t begärda extra

anslaget

är avsett för

för höjning av kabinettssekreterarens arvode.......kr. 3,000: —

till arvode åt en avdelningschef, som förordnas till biträdande

kabinettssekreterare............

till arvoden åt tre extra avdelningschefer, varav en vikarie för

den avdelningschef, som förordnas till biträdande kabinettssekreterare,

samt därutöver en å rätts- och en

å handelsavdelningen, 7,000 kronor åt var och en . .

» arvode åt en extra förste sekreterare........

» arvode åt en extra andre arkivarie.........

såsom tillägg till anslaget till vikariatsersättning, extra biträden

m. m. i departementet:

för avlöningsförbättring åt tre extra vaktmästare

............kr. 225: —

» ersättning för extra vakttjänstgöring i

övrigt

ökning av arvoden till

manliga

bi
-

träden ............»

ökade vikariatsersättningar under semester

............j

500: —

1,700: —

1,150: —

900:

21,000

5,050

2,550

3,575:

kronor 36,075: —

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3. 3

Riksdagen är övertygad därom, att den av kriget förorsakade betydande

ökningen av utrikesdepartementets arbetsbörda gör det nödvändigt

att vidtaga en provisorisk förstärkning av departementets arbetskrafter, och

bär riksdagen icke funnit anledning till erinran mot det av Eders Kungl.

Maj:t i sådant avseende äskade beloppet 36,075 kronor. Angeläget är

emellertid, att den blivande löneregleringen för statsdepartementen därigenom

icke på något sätt föregripes. Riksdagen har därför icke ansett sig

höra ingå på något bedömande av den ifrågasatta nya organisationen inom

utrikesdepartementet eller de föreslagna arvodesbeloppens storlek m. m.,

utan torde det anslag, som riksdagen för ändamålet beviljat, böra efter

Eders Kungl. Maj:ts beprövande användas.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ordinarie anslaget

till vikariatsersättning, extra biträden m. m. i utrikesdepartementet har

riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels till provisorisk förstärkning av utrikesdepartementets arbetskrafter

m. m. å extra stat för år 1917 beviljat ett anslag av 36,075 kronor;

dels ock bibehållit ordinarie anslaget vikariatsersättning, extra biträden

m. m. i utrikesdepartementet vid oförändrat belopp, 15,100 kronor.

3:o) I punkt 3 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att å extra stat för år 1917 till avlöning åt kvinnliga

biträden i utrikesdepartementet anvisa ett belopp av 14,400 kronor.

A 1916 års .riksstat är för avlöning av kvinnliga biträden i utrikesdepartementet

uppfört ett anslag av 10,400 kronor. Eders Kungl. Maj.t

har nu begärt ökning av detta anslag med 4,000 kronor för beredande av

avlöning efter den högsta (tredje) lönegraden åt ytterligare två kvinnliga

biträden, som under år 1915 blivit anställda med tjänstgöring det ena på

rättsavdelningen och det andra på handelsavdelningen.

Vid prövningen av detta förslag har riksdagen utgått från nödvändigheten

av att vid inrättande av nya kvinnliga biträdesbefattningar av

tredje lönegraden framgå med stor försiktighet på grund av de konsekvenser

det skulle kunna medföra, därest icke i de enskilda fallen gränserna

för användningen av ifrågavarande avlöningstyp noga upprätthållas.

I avseende härå vill riksdagen erinra om att 1914 års förra riksdag i sitt

principuttalande angående den då till införande föreslagna nya avlöningstypen

(riksdagens skrivelse nr 6, p. 48) framhållit, att vid bedömandet

av frågan, om en ny biträdesbefattning skall bliva av tredje graden, huvudvikten”

bör läggas därpå, huruvida arbetet vid den nya tjänsten är av

väsentligt mera krävande art och förenat med betydligt större ansvar än

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 3.

vad förhållandet är eller avsetts att vara med biträdesbefattningarna i

andra avlöningsgraden.

Med hänsyn härtill finner sig riksdagen i den nu föreliggande frågan

visserligen kunna medgiva 3:e gradens avlöning åt biträdet å rättsavdelningen,

men har icke funnit tillräckliga skäl anförda för att biträdet å

handelsavdelningen skulle erhålla högre avlöning än efter 2:dra graden

eller 1,600 kronor. Då skillnaden mellan en avlöning i 2:a och 3:e graden

utgör 400 kronor, bör anslaget bestämmas till 400 kronor lägre än Eders

Ivungl. Maj:t föreslagit eller sålunda till 14,000 kronor.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1917 till avlöning åt kvinnliga

biträden i utrikesdegiartementet anvisat ett belopp av 14,000 kronor.

Sveriges representation i utlandet.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 4 av denna huvudtitel föreslagit

riksdagen att

dels uppföra avlöning för en kanslist vid beskickningen i Buenos

Aires med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar

och 4,500 kronor i ortstillägg:

dels höja generalkonsulns i London avlöning med 3,000 kronor till

24,000 kronor, därav 6,600 kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar

och 14,400 kronor i ortstillägg;

dels, i stället för den i staten för beskickningar och konsulat uppförda

avlöning, 15,000 kronor, för en konsul i Moskwa, uppföra avlöning

för en generalkonsul därstädes med 24,000 kronor, därav 6,600 kronor i

lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 14,400 kronor i ortstillägg,

innefattande även kostnaden för kanslilokal;

dels uppföra avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet i Moskwa

med 5,000 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tj änstgöringspenningar

och 2,000 kronor i ortstillägg;

dels, i stället för den i staten för beskickningar och konsulat uppförda

avlöning, 19,000 kronor, för en konsul i Montreal, uppföra avlöning

för en generalkonsul därstädes med 26,000 kronor, därav 6,600 kronor i

lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 16,400 kronor i ortstillägg;

dels ock uppföra avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet i

Montreal med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar

och 4,500 kronor i ortstillägg;

kommande, i händelse av bifall till denna framställning, ordinarie

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse AV 3.

anslaget beskickningar och konsulat, nu uppgående till 1,042,300 kronor,

att höjas med 39,000 kronor till 1,081,300 kronor.

Innan riksdagen närmare ingår på föreliggande förslag beträffande

beskickningar och konsulat, får riksdagen erinra om ett jämväl av departementschefen

åberopat uttalande vid 1915 års riksdag vid behandling av

då väckta motioner om åtgärder till hjälp för Sveriges handel, industri

och sjöfart efter världskrigets upphörande.

Riksdagens vederbörande utskott, till vilka dessa motioner hänskjutits,

framhöllo nämligen i sina utlåtanden, bland annat, hurusom en av

statsmakternas viktigaste uppgifter för handelns och exportens främjande

torde vara att tillse, det rikets representation utomlands genom konsuler

eller handelsattachéer motsvarande de olika exportmarknadernas krav, samt

att därvid kunde ifrågasättas, huruvida icke denna representation kunde

vara i behov av förstärkning eller omflyttningar lämpligen borde göras.

I enlighet med utskottens hemställan och kamrarnas beslut avlät riksdagen

den 30 april 1915 skrivelse i ämnet till Eders Kung!. Maj:t.

Med inrättandet av den ifrågasatta kanslistbefattningen vid beskickningen

i Buenos Aires har avsetts att bereda nämnda beskickning det

tillskott i arbetskraft, som ansetts nödvändigt, då numera någon handelsattaché

icke är därstädes anställd. I händelse sådant befinnes lämpligt,

särskilt med avseende å beskickningens skötsel under ministerresidentens

frånvaro, kan, enligt vad departementschefen meddelat, den ifrågavarande

kanslisten tilläggas diplomatisk grad såsom andre legationssekreterare.

Då riksdagen funnit en kanslistbefattning vid nämnda beskickning

behövlig och ej haft något att erinra mot den föreslagna avlöningen vid

densamma, har riksdagen bifallit Eders Kung!. Maj:ts förslag i denna del.

Eders Kungl. Maj:t har vidare föreslagit, att generalkonsulns i London

avlöning, som år 1906 vid den då företagna omorganisationen av vår diplomatiska

och konsulära representation bestämdes till 21,000 kronor, skulle

höjas med 3,000 kronor till 24,000 kronor eller samma belopp, vartill

avlöningen före nyssnämnda omorganisation var bestämd. Till stöd härför

har framhållits, att även före inträdandet av den genom rådande krigsförhållanden

betingade dyrtid levnadskostnaderna i London voro avsevärt

högre än vid den tid, då den nuvarande lönen fastställdes.

Med hänsyn till nämnda förhållande och övriga på frågan inverkande

omständigheter har riksdagen ansett sig icke böra motsätta sig den

sålunda begärda avlöningsförhöjningen.

Vid det ifrågasatta lönade generalkonsulatet i Moskwa hava avlöningsförmånerna

med hänsyn till de höga levnadskostnaderna i Ryssland

föreslagits till sammanlagt 24,000 kronor, därav 6,600 kronor i lön, 3,000

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 3.

kronor i tjänstgöringspenningar samt 14,400 kronor i ortstillägg, det sistnämnda

innefattande jämväl ersättning för hållande av kanslilokal. Riksdagen,

som funnit det välbetänkt att inrätta ett nytt lönat generalkonsulat

i Ryssland genom förändrande av konsulatet i Moskwa till generalkonsulat,

har icke haft något att erinra mot de föreslagna löneförmånerna.

Riksdagen vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att

kanslilokalen förlägges till en ur merkantil och annan synpunkt lämplig

del av staden.

Upprättandet, i samband med nyssnämnda förändring, av en kanslistbefattning

vid det blivande generalkonsulatet i Moskwa har riksdagen

funnit vara av förhållandena påkallat och då de av Eders Kungl. Maj:t

angivna avlöningsförmånerna vid befattningen icke föranlett någon erinran

från riksdagens sida, har riksdagen bifallit vad Eders Kungl. Maj:t i detta

avseende hemställt.

Vidkommande härefter frågan om upprättandet av ett lönat generelkonsulat

i Montreal har departementschefen framhållit, bland annat, den

stegrade betydelse konsulatet därstädes visat sig äga samt den befogenhet,

som jämlikt § 11 konsulatförordningen tilldelats postens innehavare i förhållande

till samtliga i Brittiska Nordamerika anställda konsulattjänstemän,

varigenom konsulatets verksamhetsområde faktiskt kommit att omfatta,

förutom Canada, jämväl British Columbia. Vidare har departementschefen

anfört, att den till innehavaren av konsulsposten i Montreal för

närvarande utgående lön, 19,000 kronor, förutom två ålderstillägg, enligt

vad vid flera tillfällen och från skilda håll vitsordats, icke torde motsvara

vad levnadskostnaderna i Canada betinga. För den nye generalkonsuln

har föreslagits en avlöning av 26,000 kronor, därav 6,600 kronor lön,

3,000 kronor tjänstgöringspenningar och 16,400 kronor ortstillägg. Vidare

har föreslagits, att kontorskostnadsersättningen, som nu utgör 3,200

kronor, skulle ökas med 800 kronor till 4,000 kronor, samt att en kanslistbefattning

skulle inrättas vid generalkonsulatet, förenad med en avlöning

av 7,500 kronor jämte rätt till samma ålderstillägg, som enligt stat tillkomma

utom Europa anställd kanslist.

Riksdagen, som i punkt 7:o) här nedan återkommer till frågan om

kontorskostnadsersättningens höjning, har icke ansett sig böra framställa

någon erinran mot vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit rörande upprättande

av ett lönat generalkonsulat i Montreal och vad därmed sammanhänger.

På grund äv vad sålunda anförts, har riksdagen från och med år 1917

dels uppfört avlöning för en kanslist vid beskickningen i Buenos

Aires med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar

och 4,500 kronor i ortstillägg;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 3.

dels höjt generalkonsulns i London avlöning med 3,000 kronor till

24,000 kronor, därav 6,600 kronor i lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar

och 14,400 kronor i ortstillägg;

dels i stället för den i staten för beskickningar och konsulat uppförda

avlöning, 15,000 kronor, för en konsul i Moskwa, uppfört avlöning

för en generalkonsul därstädes med 24,000 kronor, därav 6,600 kronor i

lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 14,400 kronor i ortstillägg,

innefattande även kostnaden för kanslilokal;

dels uppfört avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet i Moskwa

med 5,000 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar

och 2,000 kronor i ortstillägg;

dels i stället föi den i staten för beskickningar och konsulat uppförda

avlöning, 19,000 kronor, för en konsul i Montreal, uppfört avlöning

för en generalkonsul därstädes med 26,000 kronor, därav 6,600 kronor i

lön, 3,000 kronor i tjänstgöringspenningar och 16,400 kronor i ortstillägg;

dels ock uppfört avlöning för en kanslist vid generalkonsulatet i

Montreal med 7,500 kronor, därav 2,400 kronor i lön, 600 kronor i tjänstgöringspenningar

och 4,500 kronor i ortstillägg.

Härigenom har ordinarie anslaget beskickningar och konsulat, nu

uppgående till 1,042,300 kronor, höjts med 39,000 kronor till 1,081,300

kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 5 av denna huvudtitel föreslagit

riksdagen att å extra stat för år 1917 till upprättande av nya konsulat

i Ryssland anvisa 45,000 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att framdeles bestämma de platser, där ifrågavarande konsulat böra förläggas,

ävensom de distrikt, som böra tilldelas dem.

Med hänvisning till det vid 1915 års riksdag gjorda uttalande, som

riksdagen i punkt 4:o) här ovan omnämnt, får riksdagen anmäla, att riksdagen

bifallit förevarande framställning och sålunda på extra stat för år

1917 till upprättande av nya konsulat i Ryssland anvisat 45,000 kronor

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att framdeles bestämma de platser, där

ifrågavarande konsulat böra förläggas, ävensom de distrikt, som böra tilldelas

dem.

6:o) I anledning av vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 6 av denna

huvudtitel föreslagit, får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom extra anslag

för år 1917 till personligt lönetillägg åt kanslisten vid beskickningen

i Madrid och Lissabon B. C. T. Molin beviljat 1,000 kronor.

7:o) Under punkt 7 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen, att ordinarie anslaget kontorskostnadsersättningar åt

lönade konsuler, nu uppgående till 35,200 kronor, må från och med år

1917 höjas med 800 kronor till 36,000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 3.

Den till konsulsposten i Montreal för närvarande anslagna kontorskostnadsersättningen

uppgår till 3,200 kronor. Såsom i punkt 4:o) här ovan

omnämnes, har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att ett lönat generalkonsulat

skulle upprättas därstädes. Riksdagen, som bifallit detta förslag, får nu

jämväl medgiva den anslagsökning, som erfordras för höjande av nyssberörda

kontorskostnadsersättning med 800 kronor till 4,000 kronor.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen höjt ordinarie anslaget

kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler, nu uppgående till 35,200

kronor, från och med år 1917 med 800 kronor till 36,000 kronor.

8:o) Under punkt 8 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen, att ordinarie förslagsanslaget ersättningar till olönade

konsuler och vicekonsuler, nu uppgående till 70,000 kronor, må från och

med år 1917 höjas med 5,250 kronor till 75,250 kronor.

Emot denna framställning, varmed avses att bringa förevarande förslagsanslags

belopp närmare i överensstämmelse med utgifterna från detsamma

än vad för närvarande är fallet, har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen har alltså beslutat från och med år 1917 höja ordinarie

förslagsanslaget ersättningar till olönade konsuler och vicekonsuler, nu uppgående

till 70,000 kronor, med 5,250 kronor till 75,250 kronor.

9:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har riksdagen såsom extra anslag för år 1917 till personliga gottgörelser

för mistade konsulatavgifter beviljat 8,000 kronor.

10:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 10 av

denna huvudtitel föreslagit, har riksdagen, av det förut beviljade anslaget,

200,000 kronor, till gäldande av det av statskontoret förskjutna belopp för

inköp av beskickning sims i Paris å extra stat för år 1917 anvisat ett belopp

av 25,000 kronor.

Internationella byråer in. in.

ll:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom framställda förslag

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till bestridande

av Sveriges andel i kostnaderna under år 1916 för den internationella

skiljedomstolens byrå i Haag å extra stat för år 1917 anvisat ett

belopp av 5,000 kronor.

12:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Magt under punkt 12 av

denna huvudtitel föreslagit, har riksdagen såsom bidrag för år 1917 till

den internationella fred sbyrån i Bern å extra stat för samma år anvisat

ett belopp av 750 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3.

9

13:o) Med anledning av vad Eders Kungl. Maj:t uti punkt 13 av

denna huvudtitel föreslagit, har riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den

interparlamentariska unionens byrå och generalsekretariat för är 1917 å

extra stat för samma år anvisat ett belopp av 750 kronor.

14:o) I punkt 14 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att såsom bidrag till bestridande av den svenska gruppens

av den interparlamentariska unionen kostnader under år 1917 å extra stat

för samma år anvisa ett belopp av 11,500 kronor.

Av det extra anslag, som plägat anvisas som bidrag till bestridande

av den svenska gruppens av den interparlamentariska unionen kostnader,

hava under de senaste åren 5,000 kronor årligen avsetts för förvaltningskostnader.

Även nu beräknas för detta ändamål enahanda belopp.

I övrigt äro av det begärda anslaget 2,000 kronor avsedda att användas

som resebidrag till delegerade vid nordiska interparlamentariska förbundets

möte och ett belopp av 4,500 kronor för redigering och tryckning

av årsbok samt utgivande av en aktsamling rörande tilldragelser under nu

pågående krig av särskilt intresse i folkrättsligt hänseende för Sveriges

ställning som neutral stat.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot vad Eders Kung]. Maj:t

sålunda begärt och får sålunda anmäla, att riksdagen med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förslag såsom bidrag till bestridande av den svenska gruppens

av den interparlamentariska unionen kostnader under år 1917 å extra stat

för samma år anvisat ett belopp av 11,500 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 15 av denna huvudtitel föreslagit

riksdagen

dels att såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den svenska

gruppens av den interparlamentariska unionen deltagande i unionens XX:e

konferens å extra stat för år 1915 anvisade förslagsanslag, högst, av 15,000

kronor må, därest icke detsamma kommer att tagas i anspråk för täckande

av kostnaderna för den svenska gruppens deltagande i unionens XlX:e

konferens år 1916, få användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för den svenska gruppens deltagande i den unionens konferens, som kan

komma att äga rum år 1917;

dels att det anslag av 4,500 kronor, vilket, för den händelse den

XIX:e konferensen skulle hava ägt rum redan år 1915, anvisats å extra

stat för år 1916 såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den svenska

gruppens deltagande i unionens XX:e konferens samma år, må, därest det

ovan om förmälda anslaget å 15,000 kronor kommer att tagas i anspråk

redan år 1916, få användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna för

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 saml. 3 käft. (Nr 3.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 3.

den svenska gruppens deltagande i den unionens konferens, som kan

komma att äga rum år 1917;

dels ock att, för den händelse, i stället för konferens, möte komme

att äga rum mellan delegerade för endast vissa interparlamentariska grupper,

av ovanberörda anslag för 1915 och 1916 måtte till täckande av

kostnaderna för den svenska gruppens deltagande i sådant möte få utgå

bidrag till belopp, som av Eders Kungl. Maj:t må bestämmas.

Av det vid statsverkspropositionen till 1914 års första riksdag fogade

statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden den 14 januari 1914

framgår, att, när ovannämnda förslagsanslag, högst, av 15,000 kronor, som

anvisades på extra stat för år 1915, bestämdes till ett så pass högt belopp,

som det nyss nämnda, anledningen härtill var den, att man väntade, att

konferensen i fråga skulle hållas i Amerika. Riksdagen har icke något

att erinra emot att detta anslag, på sätt Eders Kungl. Maj:t begärt, tages

i anspråk under år 1917, men förutsätter att, — liksom riksdagen vid

anslagets beviljande uttalat — därest konferensen icke kommer att hållas

i Amerika eller annan utomeuropeisk ort, endast det belopp, 4,500 kronor,

som eljest beräknats för deltagande i dylik konferens, tages i anspråk.

Vad Eders Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i denna punkt har ej

föranlett någon erinran från riksdagens sida.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen medgivit,

dels att det såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den svenska

gruppens av den interparlamentariska unionen deltagande i unionens XX:e

konferens å extra stat för år 1915 anvisade förslagsanslag, högst, av

15,000 kronor, må, därest icke detsamma kommer att tagas i anspråk för

täckande av kostnaderna för den svenska gruppens deltagande i unionens

XIX:e konferens år 1916, få användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för den svenska gruppens deltagande i den unionens konferens,

som kan komma att äga rum år 1917;

dels att det anslag av 4,500 kronor, vilket, för den händelse den

XIX:e konferensen skulle hava ägt rum redan år 1915, anvisats å extra

stat för år 1916 såsom bidrag till täckande av kostnaderna för den svenska

gruppens deltagande i unionens XX:e konferens samma år, må, därest det

ovan omförmälda anslaget å 15,000 kronor kommer att tagas i anspråk

redan år 1916, få användas såsom bidrag till täckande av kostnaderna för

den svenska gruppens deltagande i den unionens konferens, som kan komma

att äga rum år 1917;

dels och att, för den händelse, i stället för konferens, möte komme

att äga rum mellan delegerade för endast vissa interparlamentariska grup
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 3.

per, av ovanberörda anslag för 1915 och 1916 måtte till täckande av kostnaderna

för den svenska gruppens deltagande i sådant möte få utgå bidrag

till belopp, som av Eders Kungl. Maj:t må bestämmas.

Diverse.

16:o) Under punkt 16 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen, att ordinarie förslagsanslaget ålderstillägg, nu uppgående

till 12,000 kronor, må från och med år 1917 höjas med 8,000

kronor till 20,000 kronor.

Riksdagen får härmed anmäla, att riksdagen beslutat från och med

år 1917 höja ordinarie förslagsanslaget ålderstillägg, nu uppgående till

12,000 kronor, med 8,000 kronor till 20,000 kronor.

17:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition den 17 april

1916, nr 212, angående krigstidshjälp under år 1916 åt befattningshavare

i statens tjänst ävensom vissa inom riksdagen i detta ämne väckta motioner

har riksdagen, på sätt riksdagen i särskild skrivelse anmäler, för beredande

under år 1916 av krigstidshjälp åt befattningshavare i statens tjänst i enlighet

med i nämnda skrivelse angivna grunder å extra stat för år 1917

under olika huvudtitlar anvisat särskilda förslagsanslag, däribland under

tredje huvudtiteln ett förslagsanslag av 1,000 kronor.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 17 av tredje huvudtiteln föreslagit,

att ordinarie förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader,

nu°uppgående till 5,031 kronor, måtte minskas med 17 kronor till 5,014

kronor.

Då Eders Kungl. Maj:t beträffande detta anslag icke föreslagit annan

ändring än som erfordras för utjämning av huvudtitelns slutsumma, får

riksdagen anmäla, att riksdagen i riksstaten för år 1917 ökat ordinarie

förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader, nu 5,031 kronor,

med 8 kronor till 5,039 kronor.

19:o) Till fortsatt utgivande av Sveriges traktater har Eders Kungl.

Maj:t jämväl för år 1917 äskat ett extra anslag av 4,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, till fortsatt utgivande av Sveriges traktater för år 1917

beviljat ett extra anslag av 4,500 kronor.

20:o) Under punkt 19 av denna huvudtitel har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till täckande av vissa av statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter bevilja ett extra anslag för år 1917 till belopp av

102,163 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3.

• 7.7 Riksd^en kar’ täckande av vissa av statskontoret förskottsvis bestridda

utgifter, beviljat ett extra anslag för år 1917 till belopp av 102 163

kronor. rr

i .u 21s°> Beträffande de ordinarie anslag, vilka icke blivit här ovan särs

åt omförmälda, har Eders Kungl. Maj:t icke föreslagit någon ändring.

_ Riksdagen har beslutat, att samtliga de ordinarie anslag under denna

huvudtitel, i avseende å vilka riksdagen icke här ovan anmält särskilda

beslut, skola i nksstaten för år 1917 uppföras med oförändrade belopp.

Stockholm den 14 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3.

13

Tabell över anslagen under riksstatens tredje huvudtitel.

Utrikesdepartementet.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

A. Departementet.

1

Departementschefen, ministern för utrikes ärendena

24,000

—

—

2

Departementet................

87,950

—

—

—

3

Provisorisk lönereglering för departementet, för- slagsanslag................

—

—

21,523

—

4

Provisorisk förstärkning av departementets ar- betskrafter m. ...............

—

—

36,075

—

5

Yikariatsersättning, extra biträden m. m. i de- partementet................

15,100

—

—

—

6

Avlöning åt kvinnliga biträden i departementet

—

—

14,000

—

127,050

_

71,598

_

B. Sveriges representation i utlandet.

1

Beskickningar och konsulat.........

1,081,300

—

—

—

2

Upprättande av nya konsulat i Ryssland . . .

--

—

45,000

—

3

Personligt lönetillägg ät kanslisten vid beskick- ningen i Madrid och Lissabon B. C. T. Molin

—

—

1,000

—

4

Vikariatsersattning vid beskickningar och kon- sulat samt lönefyllnad till vissa konsulsbefatt- ningar, förslagsanslag...........

10,000

_

_

_

5

Kontorskostnadsersättningar åt lönade konsuler

36,000

—

—

—

6

Ersättningar till olönade konsuler och vicekon- söler, förslagsanslag...........

75,250

—

—

—

7

Personliga gottgörelser för mistade konsulat- avgifter..................

—

—

8,000

—

8

Diplomat- och konsulsaspiranter........

36,000

—

—

—

9

Militär- och marinattachéer.........

28,000

—

—

—

10

Handclsattachéer, reservationsanslag.....

40,000

11

Ekipcringspenningar, förslagsanslag.....

15,000

_

12

Extra biträden, kanslivaktmästare och andra

utgifter vid beskickningar och konsulat . . .

24,200

—

13

Ersättning för förskott till inköp av beskick- ningshus i Paris..............

25,00C

—

1,345,75C

—

79,000

-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 3.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

Ordinarie

anslag.

Extra

anslag.

C. Internationella byråer m. m.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

1

Sveriges andel i kostnaderna under år 1916 för

den internationella skiljedomstolens byrå i Haag

_

_

5,000

_

2

Bidrag till den internationella fredsbyrån i Bern

—

—

750

—

3

Bidrag till interparlamentariska unionens byrå

och generalsekretariat ...........

_

_

750

_

4

Bidrag till svenska gruppens av interparlamenta- riska unionen kostnader.........

_

_

11,500

_

18,000

D. Diverse.

1

Alderstillägg, f örslagsanslag.........

20,000

—

—

—

2

Krigstidshjälp för år 1916, förslagsanslag . .

—

—

1,000

—

3

Rese- och flyttningsersättning, inspektioner, till- fälliga uppdrag, förslagsanslag.......

68,000

_

_

_

4

Skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus

m. m., förslagsanslag...........

171,000

_

_

5

Tryckningskostnader, förslagsanslag.....

5,039

—

—

—

6

Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda

svenska undersåtar, förslagsanslag.....

35,000

_

_

_

7

Hemliga utgifter..............

120,000

—

—

—

8

Till fortsatt utgivande av Sveriges traktater . .

—

—

4,500

—

9

Till täckande av vissa förskott........

—

—

102,163

—

419,039

_

107,663

_

Summa

-|............|

891,839

—

276,261

—

Stockholm 1916. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner

162162

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.