Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning å statens järnvägslånefonder.

1916-03-18 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:39, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning å statens järnvägslånefonder.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 39.

1

Nr 39.

Godkänd av första kammaren den 17 mars 1916.

Godkänd av andra kammaren den 18 mars 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen

avlåtna propositioner gjorda framställningar angående

anslag för kapitalökning å statens järnvägslånefonder.

(Statsutskottets utlåtande nr 24.)

Till Konungen.

Allmänna järnvägslånefonden.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen

om statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under titel

»utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder» beträffande allmänna

järnvägslånefonden föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition,

som kan komma att avlåtas angående avsättning till allmänna

järnvägslånefonden för femårsperioden 1917—1921, för ändamålet beräkna

ett anslag för år 1917, att utgå av lånemedel, av 1,500,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 21 januari

1916 avlåten proposition, nr 29, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden sagda dag, föreslagit

riksdagen

dels att till låneunderstöd för enskilda järnvägar bevilja och ställa

till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000 kronor att

utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,

dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år

anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 17 käft. (Nr 39—44.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 39.

dels föreskriva, att Eders Kungl. Maj:t må äga att å detta anslag till

understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar

anvisa av Eders Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet

med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna

för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över

ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och

varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens

utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock

med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av

lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande

härjämte en tiondel av den beviljade låneförsträckningen innestå,

till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse

med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874

angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar

och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas

:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper

under en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagen# skrivelse Nr 39.

3

sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må

medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd

anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först

sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet

inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,

upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar

den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig

annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta,

intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader

och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet

för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin

fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje

annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen

beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet

innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets

järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda

sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess

belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i

bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av

staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör

och revisor skall bekostas av bolaget;

7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,

vilka Kungl. Magt kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i

övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga

och nödiga,

dels och att för avsättning till allmänna järn vägslånefonden i riksstaten

för år 1917 upptaga ett belopp av 1,500,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 39.

Alltsedan år 1871 har riksdagen för särskilda femårsperioder till

Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett bestämt anslag, att i enlighet med

av riksdagen fastställda villkor utgå såsom lån till enskilda järnvägsanläggningar.

Senast skedde detta år 1910, då riksdagen till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande ställde ett extra anslag för ifrågavarande ändamål av

7.500.000 kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med

1.500.000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående

under ett av dessa år anvisat, finge för ett efterföljande år av samma

femårsperiod disponeras.

I anledning av flera i ämnet väckta motioner anhöll riksdagen i

skrivelse den 26 augusti 1914, att Eders Kungl. Maj:t, efter verkställd

granskning av gällande villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från

allmänna järnvägslånefonden, ville för 1915 års riksdag framlägga förslagdels

rörande erforderlig avsättning till sagda fond för tiden 1917—1921,

dels ock i fråga om de villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån

från fonden, vilka borde antagas i samband med beslut om kapitalökning

å fonden för den ifrågavarande tidrymden.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att den av riksdagen begärda utredningen

ej hann avslutas förrän så sent, att avlåtande av proposition

i ämnet måste anstå till 1916 års riksdag.

Vad först angår frågan om behovet av kapitalökning å allmänna

järnvägslånefonden för åren 1917—1921 bär riksdagen vid det förhållandet,

att för närvarande ansökningar om statslån föreligga till ett sammanlagt

belopp av 16,500,000 kronor utöver å fonden redan tillgängliga

medel, ej ansett sig böra vidtaga någon minskning i det av

Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget, 7,500,000 kronor.

Vidkommande därefter villkoren för åtnjutande av lån från allmänna

järnvägslånefonden har Eders Kungl. Maj: t föreslagit åtskilliga

ändringar i de förut gällande bestämmelserna. Bland dessa ändringar

avse de viktigaste fastställandet av lånens räntefot och vad därmed äger

samband. Med hänsyn till de rådande förhållandena å lånemarknaden

har sålunda föreslagits en höjning av räntefoten från 4,5 % till 5 %

ävensom höjning av annuiteten och överräntan från 5 % till 5,4 respektive

5,5 %. Vidare har Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt vissa ändringar i de

förut gällande bestämmelserna, i syfte att möjliggöra förenkling av

bokföringen av fonden samt minska antalet förfallotider för ränteinbetalningarna.

Slutligen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit tvenne ändringar

av formell natur. Ifrågavarande ändringsförslag har riksdagen bifallit.

I det av Edei-s Kungl. Maj:t i ärendet infordrade utlåtandet från vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen har styrelsen föreslagit, att bland villkoren

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 39.

5

för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond skulle upptagas stadgande

att, om så av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansåges erforderligt,

noggrann, på marken utförd undersökning, eventuellt kontrollundersökning,

skulle verkställas genom denna styrelses försorg på vederbörande

järnvägsaktiebolags bekostnad.

Riksdagen, som ansett utförandet av sådan undersökning, som av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åsyftats, vara av stor betydelse, har

dock, i likhet med departementschefen ej funnit det vara nödigt att

intaga bestämmelse i sådant avseende i de av riksdagen beslutade lånevillkoren,

enär genom särskilt kungl. brev meddelats ingående föreskrifter

om sättet för upprättande av arbetsplan rörande järnvägsanläggning,

för vilken statslån sökes, och om företagande av kontrollundersökning

å marken på sökandens bekostnad, när sådant kräves för utrönande

av kostnadsförslags tillförlitlighet.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljat och ställt

till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor

att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,

dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år

anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras;

dels föreskrivit, att Eders Kungl. Maj:t må äga att å detta anslag

till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar

anvisa av Eders Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå

i enlighet med följande villkor och bestämmelser:

l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,

som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande

det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för

möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens

användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets

och arbetsplanens granskning föranledas;

2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,

skall vara skyldigt hos Kungl. Maj it styrka, att det förfogar över

ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens

utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och

varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,

bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp* eller

eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens

utförande;

3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden

efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 39.

arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer,

dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,

som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet

lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar

av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar;

skolande härjämte en tiondel av den beviljade låneförsträckningen

innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse

med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december

1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar

och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för

allmän trafik;

4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem

och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper

under en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock

ej sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må

medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd

anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först

sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet

inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,

upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar

den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig

annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent

ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader

och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet

för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin

fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje

annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 39.

försträckningen beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet

innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i

bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte

ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess

belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i

bolagets järnväg behörigen meddelad;

6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd

ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,

och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning

och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor

skall bekostas av bolaget;

1:6) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt

8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara

skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,

vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt

alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga

och nödiga;

dels och för avsättning till allmänna järnvägslånefonden i riksstaten

för år 1917 upptagit ett belopp av 1,500,000 kronor.

Bibanefonden.

•2:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen den 14 januari

1916 föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kan

komma att avlåtas angående avsättning till fonden för att underlätta

åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av riket, för ändamålet

beräkna ett belopp för år 1917, att utgå av lånemedel, av 1,000,000

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 januari 1916 till

riksdagen avlåten proposition, nr 30, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden sistberörda dag

föreslagit riksdagen

dels besluta

att för avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet

av bibanor inom vissa delar av riket i riksstaten för år 1917 upptaga

ett belopp av 1,000,000 kronor, samt

att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare beslut

skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för

år 1920,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 39.

dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må under tiden till och med

år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden

anvisade medel,

dels ock besluta sådan ändring i de av 1911 års riksdag fastställda

villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från berörda fond, att

vad under 7:o) av nämnda villkor och bestämmelser stadgas skall erhålla

följande ändrade lydelse:

»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och

amorteras sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper

under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock

ej sträckande sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må

medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd

anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten

först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet

inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra’’till anståndsränta,

upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar

den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig

annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda lem och en halv procent

ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å

nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke

skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet

blivit lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i

föreskriven ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv

procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.»

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 89.

I enlighet med riksdagens åren 1911, 1913 och 1914 fattade beslut

skall till nu ifrågavarande fond avsättas ett belopp av 12,000,000 kronor.

Härav har riksdagen redan anvisat 6,000,000 kronor, och skall

enligt beslut av 1915 års riksdag återstående beloppet utgå under åren

1917—1919 med 2,000,000 kronor årligen. Eders Kungl. Maj:t föreslår

nu, att kapitalökningen å fonden för år 1917 begränsas till 1,000,000

kronor och att återstoden av det belopp, som skolat avsättas för år 1917,

anvisas för år 1920. Med hänsyn därtill att någon utbetalning från

fonden ännu ej ägt rum, har riksdagen ej haft något att erinra mot

detta förslag.

Beträffande villkoren för erhållande av lån från fonden har Eders

Kungl. Maj:t föreslagit vissa förändringar i de nu gällande bestämmelserna.

Ifrågavarande ändringar, som väsentligen ansluta sig till de av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna i avseende å villkoren för lån

från allmänna järn vägslånefonden, har riksdagen godkänt.

På grund av vad ovan anförts, får riksdagen alltså anmäla, att

riksdagen dels beslutat att för avsättning till fonden för att underlätta

åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av riket i riksstaten för år

1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;

dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare

beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas

för år 1920;

dels medgivit, att Eder Kungl. Maj:t må under tiden till och med

år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden

anvisade medel;

dels ock beslutat sådan ändring i de av 1911 års riksdag fastställda

villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från berörda fond, att

vad under 7:o) av nämnda villkor och bestämmelser stadgas skall erhålla

följande ändrade lydelse:

»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:

att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och

amorteras sålunda,

a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och

fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken

annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp

och återstoden utgör avbetalning därå;

b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper

under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock

ej sträckande sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må

!iilning till riksdagens protokoll lull). 14 samt. 17 höft. (Nr 89—I t.) 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

1Ö Riksdagens skrivelse Nr 39.

medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd

anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först

sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet

inbetalts;

c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,

upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar

den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas

till staten;

d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet

vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och

e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning

erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en hälv procent ränta,

intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;

samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,

men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu

ifrågavarande del av försträckningsbelöppet, vilken annuitet dock icke

skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet

blivit lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i

föreskriven ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv

procent ränta, intill dess samma belopp varder behöringen inbetalt.»

Stockholm den 18 mars 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.