Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning å statens järnvägslånefonder.
1916-03-18 · 10 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 9 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1916:39, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen avlåtna propositioner gjorda framställningar angående anslag för kapitalökning å statens järnvägslånefonder.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 39.
1
Nr 39.
Godkänd av första kammaren den 17 mars 1916.
Godkänd av andra kammaren den 18 mars 1916.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.
Maj:ts i statsverkspropositionen samt särskilda till riksdagen
avlåtna propositioner gjorda framställningar angående
anslag för kapitalökning å statens järnvägslånefonder.
(Statsutskottets utlåtande nr 24.)
Till Konungen.
Allmänna järnvägslånefonden.
l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen
om statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under titel
»utgifter för kapitalökning, statens utlåningsfonder» beträffande allmänna
järnvägslånefonden föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition,
som kan komma att avlåtas angående avsättning till allmänna
järnvägslånefonden för femårsperioden 1917—1921, för ändamålet beräkna
ett anslag för år 1917, att utgå av lånemedel, av 1,500,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 21 januari
1916 avlåten proposition, nr 29, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden sagda dag, föreslagit
riksdagen
dels att till låneunderstöd för enskilda järnvägar bevilja och ställa
till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett extra anslag av 7,500,000 kronor att
utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,
dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år
anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras,
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 17 käft. (Nr 39—44.) 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 39.
dels föreskriva, att Eders Kungl. Maj:t må äga att å detta anslag till
understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar
anvisa av Eders Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå i enlighet
med följande villkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna
för möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj:t styrka, att det förfogar över
ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och
varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens
utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i mån av
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock
med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar av
lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar; skolande
härjämte en tiondel av den beviljade låneförsträckningen innestå,
till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse
med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december 1874
angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar
och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
meddelat tillstånd till banans öppnande för allmän trafik;
4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas
:
a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper
under en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock ej
Riksdagen# skrivelse Nr 39.
3
sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må
medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd
anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först
sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet
inbetalts;
c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,
upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar
den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas
till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig
annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent ränta,
intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader
och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet
för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin
fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje
annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande försträckningen
beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet
innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i bolagets
järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte ovanberörda
sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess
belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i
bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av
staten, och utse eu revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör
och revisor skall bekostas av bolaget;
7:o) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt
8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
vilka Kungl. Magt kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i
övrigt alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga
och nödiga,
dels och att för avsättning till allmänna järn vägslånefonden i riksstaten
för år 1917 upptaga ett belopp av 1,500,000 kronor.
4
Riksdagens skrivelse Nr 39.
Alltsedan år 1871 har riksdagen för särskilda femårsperioder till
Kungl. Maj:ts förfogande ställt ett bestämt anslag, att i enlighet med
av riksdagen fastställda villkor utgå såsom lån till enskilda järnvägsanläggningar.
Senast skedde detta år 1910, då riksdagen till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande ställde ett extra anslag för ifrågavarande ändamål av
7.500.000 kronor att utgå under fem år från och med år 1912 med
1.500.000 kronor årligen, dock så att belopp, som ej blivit till utgående
under ett av dessa år anvisat, finge för ett efterföljande år av samma
femårsperiod disponeras.
I anledning av flera i ämnet väckta motioner anhöll riksdagen i
skrivelse den 26 augusti 1914, att Eders Kungl. Maj:t, efter verkställd
granskning av gällande villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från
allmänna järnvägslånefonden, ville för 1915 års riksdag framlägga förslagdels
rörande erforderlig avsättning till sagda fond för tiden 1917—1921,
dels ock i fråga om de villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån
från fonden, vilka borde antagas i samband med beslut om kapitalökning
å fonden för den ifrågavarande tidrymden.
Av statsrådsprotokollet inhämtas, att den av riksdagen begärda utredningen
ej hann avslutas förrän så sent, att avlåtande av proposition
i ämnet måste anstå till 1916 års riksdag.
Vad först angår frågan om behovet av kapitalökning å allmänna
järnvägslånefonden för åren 1917—1921 bär riksdagen vid det förhållandet,
att för närvarande ansökningar om statslån föreligga till ett sammanlagt
belopp av 16,500,000 kronor utöver å fonden redan tillgängliga
medel, ej ansett sig böra vidtaga någon minskning i det av
Eders Kungl. Maj:t äskade anslaget, 7,500,000 kronor.
Vidkommande därefter villkoren för åtnjutande av lån från allmänna
järnvägslånefonden har Eders Kungl. Maj: t föreslagit åtskilliga
ändringar i de förut gällande bestämmelserna. Bland dessa ändringar
avse de viktigaste fastställandet av lånens räntefot och vad därmed äger
samband. Med hänsyn till de rådande förhållandena å lånemarknaden
har sålunda föreslagits en höjning av räntefoten från 4,5 % till 5 %
ävensom höjning av annuiteten och överräntan från 5 % till 5,4 respektive
5,5 %. Vidare har Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt vissa ändringar i de
förut gällande bestämmelserna, i syfte att möjliggöra förenkling av
bokföringen av fonden samt minska antalet förfallotider för ränteinbetalningarna.
Slutligen har Eders Kungl. Maj:t föreslagit tvenne ändringar
av formell natur. Ifrågavarande ändringsförslag har riksdagen bifallit.
I det av Edei-s Kungl. Maj:t i ärendet infordrade utlåtandet från vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen har styrelsen föreslagit, att bland villkoren
Riksdagens skrivelse Nr 39.
5
för åtnjutande av lån från ifrågavarande fond skulle upptagas stadgande
att, om så av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansåges erforderligt,
noggrann, på marken utförd undersökning, eventuellt kontrollundersökning,
skulle verkställas genom denna styrelses försorg på vederbörande
järnvägsaktiebolags bekostnad.
Riksdagen, som ansett utförandet av sådan undersökning, som av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen åsyftats, vara av stor betydelse, har
dock, i likhet med departementschefen ej funnit det vara nödigt att
intaga bestämmelse i sådant avseende i de av riksdagen beslutade lånevillkoren,
enär genom särskilt kungl. brev meddelats ingående föreskrifter
om sättet för upprättande av arbetsplan rörande järnvägsanläggning,
för vilken statslån sökes, och om företagande av kontrollundersökning
å marken på sökandens bekostnad, när sådant kräves för utrönande
av kostnadsförslags tillförlitlighet.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels till låneunderstöd för enskilda järnvägar beviljat och ställt
till Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett anslag av 7,500,000 kronor
att utgå under fem år från och med år 1917 med 1,500,000 kronor årligen,
dock så att belopp, som ej blivit till utgående under ett av dessa år
anvisat, må för ett efterföljande år av samma femårsperiod disponeras;
dels föreskrivit, att Eders Kungl. Maj:t må äga att å detta anslag
till understödjande av nya, ännu ej påbörjade enskilda järnvägsanläggningar
anvisa av Eders Kungl. Maj:t beviljade understödsbelopp att utgå
i enlighet med följande villkor och bestämmelser:
l:o) att kostnadsförslag och arbetsplan fastställas av Kungl. Maj:t,
som ock närmare bestämmer de ställen, vilka järnväg skall beröra; varande
det sökande bolaget skyldigt att gottgöra de särskilda kostnaderna för
möjligen erforderliga kontrollundersökningar, besiktningar, extra biträdens
användande med mera dylikt, vilka kunna av kostnadsförslagets
och arbetsplanens granskning föranledas;
2:o) att det lånesökande bolaget, för att kunna erhålla statsunderstöd,
skall vara skyldigt hos Kungl. Maj it styrka, att det förfogar över
ett kapital, som jämte statslånet är fullt tillräckligt till järnvägsanläggningens
utförande på sätt arbetsplan och kostnadsförslag innehålla och
varav minst så stor del, som motsvarar hälften av den beräknade anläggningskostnaden,
bör utgöras av inbetalt eller tecknat aktiebelopp* eller
eljest utan återbetalningsskyldighet lämnat tillskott till järnvägsanläggningens
utförande;
3:o) att låneunderstödet må utgöra högst hälften av anläggningskostnaden
efter det fastställda kostnadsförslaget samt lyftas i män av
6
Riksdagens skrivelse Nr 39.
arbetets fortgång på sätt och å tider, som Kungl. Maj:t bestämmer,
dock med iakttagande därav, att inbetalningarna å den del av anläggningskapitalet,
som bör utgöras av aktiekapital eller eljest utan återbetalningsskyldighet
lämnat tillskott, skola ske i förhållande till de andelar
av lånesumman, som lyftas, och före lyftningen av dessa låneandelar;
skolande härjämte en tiondel av den beviljade låneförsträckningen
innestå, till dess besiktning av järnvägsanläggningen blivit i överensstämmelse
med § 2 mom. 2 av kungl. kungörelsen den 11 december
1874 angående ordningen för avsyning och besiktning av enskilda järnvägar
och deras upplåtande för allmän trafik förrättad samt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen meddelat tillstånd till banans öppnande för
allmän trafik;
4:o) att med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
a) att annuiteten för låneunderstödets återgäldande beräknas till fem
och fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper
under en tid, omfattande högst tre år från lyftningsdagarna, men dock
ej sträckande sig utöver ett år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må
medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd
anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först
sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet
inbetalts;
c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,
upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar
den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas
till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig
annuitet vidtaga tre år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en halv procent
ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;
5:o) att järnvägsanläggningen med alla därtill hörande byggnader
och materiel ävensom all bolagets övriga egendom skall utgöra säkerhet
för den av staten lämnade försträckning och staten till säkerhet för sin
fordrans utbekommande erhålla inteckning med förmånsrätt framför varje
annan fordran i den järnväg, för vars anläggning den ifrågavarande
7
Riksdagens skrivelse Nr 39.
försträckningen beviljats; och bör en tredjedel av det beviljade statslånet
innestå, till dess inteckning med ovan stadgad förmånsrätt i
bolagets järnväg meddelats för förut lyftade andelar av lånet; varjämte
ovanberörda sista tredjedel ej må utbekommas, förrän inteckning för dess
belopp med förmånsrätt framför varje annan fordran än statens blivit i
bolagets järnväg behörigen meddelad;
6:o) att Kungl. Maj:t skall insätta en med särskild instruktion försedd
ledamot i direktionen för varje järnvägsbolag, som innehar lån av staten,
och utse en revisor att deltaga uti granskningen av bolagets förvaltning
och räkenskaper, samt att arvode till sålunda utsedd direktör och revisor
skall bekostas av bolaget;
1:6) att byggnaden skall utföras under statens kontroll; samt
8:o) att varje järnvägsbolag, som erhållit statsunderstöd, skall vara
skyldigt underkasta sig såväl de bestämmelser i fråga om samtrafik,
vilka Kungl. Maj:t kan finna gott för bolaget bestämma, som ock i övrigt
alla de villkor och kontroller, som av Kungl. Maj:t prövas lämpliga
och nödiga;
dels och för avsättning till allmänna järnvägslånefonden i riksstaten
för år 1917 upptagit ett belopp av 1,500,000 kronor.
Bibanefonden.
•2:o) Eders Kungl. Maj:t har i statsverkspropositionen den 14 januari
1916 föreslagit riksdagen att i avvaktan på den proposition, som kan
komma att avlåtas angående avsättning till fonden för att underlätta
åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av riket, för ändamålet
beräkna ett belopp för år 1917, att utgå av lånemedel, av 1,000,000
kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 21 januari 1916 till
riksdagen avlåten proposition, nr 30, under åberopande av propositionen
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden sistberörda dag
föreslagit riksdagen
dels besluta
att för avsättning till fonden för att underlätta åstadkommandet
av bibanor inom vissa delar av riket i riksstaten för år 1917 upptaga
ett belopp av 1,000,000 kronor, samt
att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare beslut
skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas för
år 1920,
8
Riksdagens skrivelse Nr 39.
dels medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må under tiden till och med
år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden
anvisade medel,
dels ock besluta sådan ändring i de av 1911 års riksdag fastställda
villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från berörda fond, att
vad under 7:o) av nämnda villkor och bestämmelser stadgas skall erhålla
följande ändrade lydelse:
»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och
amorteras sålunda,
a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och
fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper
under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock
ej sträckande sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må
medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd
anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten
först sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet
inbetalts;
c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra’’till anståndsränta,
upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar
den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas
till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig
annuitet vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda lem och en halv procent
ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;
samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å
nu ifrågavarande del av försträckningsbeloppet, vilken annuitet dock icke
skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet
blivit lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i
föreskriven ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv
procent ränta, intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt.»
9
Riksdagens skrivelse Nr 89.
I enlighet med riksdagens åren 1911, 1913 och 1914 fattade beslut
skall till nu ifrågavarande fond avsättas ett belopp av 12,000,000 kronor.
Härav har riksdagen redan anvisat 6,000,000 kronor, och skall
enligt beslut av 1915 års riksdag återstående beloppet utgå under åren
1917—1919 med 2,000,000 kronor årligen. Eders Kungl. Maj:t föreslår
nu, att kapitalökningen å fonden för år 1917 begränsas till 1,000,000
kronor och att återstoden av det belopp, som skolat avsättas för år 1917,
anvisas för år 1920. Med hänsyn därtill att någon utbetalning från
fonden ännu ej ägt rum, har riksdagen ej haft något att erinra mot
detta förslag.
Beträffande villkoren för erhållande av lån från fonden har Eders
Kungl. Maj:t föreslagit vissa förändringar i de nu gällande bestämmelserna.
Ifrågavarande ändringar, som väsentligen ansluta sig till de av Eders
Kungl. Maj:t föreslagna förändringarna i avseende å villkoren för lån
från allmänna järn vägslånefonden, har riksdagen godkänt.
På grund av vad ovan anförts, får riksdagen alltså anmäla, att
riksdagen dels beslutat att för avsättning till fonden för att underlätta
åstadkommandet av bibanor inom vissa delar av riket i riksstaten för år
1917 upptaga ett belopp av 1,000,000 kronor;
dels beslutat att återstoden av det belopp, som enligt riksdagens tidigare
beslut skolat avsättas till fonden under år 1917, i stället skall anvisas
för år 1920;
dels medgivit, att Eder Kungl. Maj:t må under tiden till och med
år 1920 förfoga över samtliga av riksdagen för avsättning till fonden
anvisade medel;
dels ock beslutat sådan ändring i de av 1911 års riksdag fastställda
villkor och bestämmelser för åtnjutande av lån från berörda fond, att
vad under 7:o) av nämnda villkor och bestämmelser stadgas skall erhålla
följande ändrade lydelse:
»7:o) Med avseende å ifrågavarande försträckningar skall iakttagas:
att två tredjedelar av det beviljade statslånet skall förräntas och
amorteras sålunda,
a) att annuiteten för statslånets återgäldande beräknas till fem och
fyra tiondels procent å ursprungliga försträckningsbeloppet, av vilken
annuitet först gottgöres ränta efter fem procent å oguldet kapitalbelopp
och återstoden utgör avbetalning därå;
b) att beträffande den ränta, som å lyftade lånebelopp upplöper
under en tid, omfattande högst fyra år från lyftningsdagarna, men dock
ej sträckande sig utöver två år från den dag, då järnvägen enligt Kungl.
Maj:ts bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik, må
!iilning till riksdagens protokoll lull). 14 samt. 17 höft. (Nr 89—I t.) 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
1Ö Riksdagens skrivelse Nr 39.
medgivas anstånd med betalningen på det sätt, att denna ränta, benämnd
anståndsränta, genom fortsatt annuitetslikvid erlägges till staten först
sedan i stadgad ordning såväl all annan ränta som ock hela lånekapitalet
inbetalts;
c) att, så snart ränta, som icke är att hänföra till anståndsränta,
upplupit å lyftat lånebelopp till och med det datum, som motsvarar
den för kapitalavbetalning fastställda, sådan räntas belopp skall inbetalas
till staten;
d) att kapitalavbetalning skall genom erläggande av fullständig annuitet
vidtaga fyra år efter den dag, då järnvägen enligt Kungl. Maj:ts
bestämmande senast skall vara färdig och öppnad för trafik; och
e) att, därest till betalning förfallet belopp icke i föreskriven ordning
erlägges, låntagaren skall därå gälda fem och en hälv procent ränta,
intill dess samma belopp varder behörigen inbetalt;
samt att återstående tredjedel av statslånet skall åtnjutas räntefritt,
men amorteras med en annuitet av fem och fyra tiondels procent å nu
ifrågavarande del av försträckningsbelöppet, vilken annuitet dock icke
skall börja erläggas, förrän 60 år förflutit från det någon del av statslånet
blivit lyftad; skolande, därest till betalning förfallet belopp icke i
föreskriven ordning erlägges, låntagaren därå gälda fem och en halv
procent ränta, intill dess samma belopp varder behöringen inbetalt.»
Stockholm den 18 mars 1916.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.