Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av justitieombudsmannens till innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse, i vad rör framställningen angående ändrad lydelse av § 35 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet.

1916-03-18 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,6 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:48, Skrivelse till Konungen i anledning av justitieombudsmannens till innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse, i vad rör framställningen angående ändrad lydelse av § 35 i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 48.

3

Nr 48.

Godkänd av första kammaren den 17 mars 1916.

Godkänd av andra kammaren den 18 mars 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av justitieombudsmannens

till innevarande riksdag avgivna ämbetsberättelse, i

vad rör framställningen angående ändrad lydelse av § 35

i förordningen den 21 mars 1862 om kommunalstyrelse

på landet.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen gjord framställning har justitieombudsmannen

hemställt, att riksdagen måtte för sin del antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av § 35 i förordningen den 21 mars 1862

om kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas, att § 35 i förordningen den 21 mars 1862 om

kommunalstyrelse på landet skall erhålla följande ändrade lydelse:

Följande ärenden må ej av kommunalfullmäktige upptagas, utan skola

alltid i kommunalstämma eller i det fall, som i § 29 omförmäles, å distriktsstärnma

handläggas:

a) —--äger;

b) — — — fem år;

c) — — — fastställelse;

d) — — — längder;

e) — — — kommunalnämnden;

f) beslut, varom i § 16 och § 17 andra stycket sägs.

Denna lag träder genast i kraft.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 48.

Såsom justitieombudsmannen erinrar bereddes vid tillkomsten av förordningen

om kommunalstyrelse på landet möjlighet för lantkommun att

införa kommunalfullmäktigeinstitutionen, vilken institution innebär, att den

eljest kommunalstämma tillkommande beslutanderätten i kommunens angelägenheter,

däri inbegripna ledningen av och kontrollen över kommunens finanser,

i huvudsak överflyttas på kommunalfullmäktige. Gränserna för och

omfattningen av kommunalfullmäktiges befogenhet gentemot kommunalstämman

regleras genom § 35 i nämnda förordning, vilken uppräknar de

ärenden, som äro kommunalstämman förbehållna och alltså icke kunna upptagas

i kommunalfullmäktige. I sammanhang med de ändringar uti samma

förordning, som genomfördes vid 1913 års riksdag och soin innefattas i

lagen den 13 juni 1913, infördes i § 35 ett nytt moment av följande lydelse:

>f) beslut, varom i §§ 16 och 17 sägs». Detta tillägg till de i §''35

uppräknade, från handläggning hos kommunalfullmäktige undantagna ärenden

var, såvitt rörer § 16, betingat av vissa ändringar i föreskrifterna uti

sistnämnda paragraf om ordningen för kommunalstämmas kungörande.

Såvitt § 17 berördes av tillägget, betingades detta av en i denna paragraf

föreslagen ändring, genom vilken ordinarie kommunalstämma i december

månad tillerkändes befogenhet att besluta att de ordinarie stämmorna under

nästföljande år skola hållas på sön- eller helgdag eller utsätta vissa bestämda

dagar för dessa stämmor — förut hade det tillkommit kommunalstämmas

ordförande ensam att bestämma dag för stämmans hållande. Berörda

moment f) i § 35 tillkom på förslag av vederbörande utskott, som

ansåg, att befogenheten till bestämmande av tid för ordinarie kommunalstämmas

hållande jämlikt § 17 bör förbehållas stämman själv, även om

kommunalfullmäktige finnas inom kommunen.

I sin förevarande framställning anför justitieombudsmannen, hurusom

i åtminstone två fall, av vilka det ena dragits under justitieombudsmannens

prövning, missförstånd förekommit beträffande ifrågavarande lagrums

rätta tillämpning. Det har sålunda gjorts gällande, att kommunalfullmäktige

i följd av bestämmelserna i § 35 moment f) ej skulle vara behöriga

att godkänna och fastställa förslag till utgifts- och inkomststat, liksom även

att municipalfullmäktige icke skulle äga befogenhet att godkänna vederbörande

revisorers berättelse rörande municipalnämndens räkenskaper och

förvaltning samt bevilja ansvarsfrihet åt vederbörande redogörare — detta

på grund därav, att § 35 moment f) från kommunalfullmäktiges handläggning

undantager »beslut som i § 17 sägs», och att undantaget skulle gälla

även andra i § 17 omnämnda kommunala avgöranden än beslut angående

dag för kommunalstämma. Båda dessa spörsmål hava dragits under prövning

inför Ivungl. Maj:t i regeringsrätten, varvid i överensstämmelse med

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 48.

de lägre instansernas beslut den tolkningen av ifrågavarande lagrum fastställts

såsom riktig, att kommunalfullmäktige och icke kommunalstämma

äro behöriga att besluta rörande såväl kommuns utgifts- och inkomststat

som ansvarsfrihet i avseende å kommunalnämnds förvaltning. Även justititieombudsmannen

uttalar, att han med hänsyn till sättet och motiven för

tillkomsten av ifrågavarande tillägg till § 35 ej hyser någon tvekan om

denna tolkning. Men han framhåller å andra sidan, att hänvisningen på

grund av sin avfattning lätt kan missförstås, och att, om man fäster sig

enbart vid stadgandets avfattning, man näppeligen kan komma till annan

tolkning, än att stadgandet i § 35 moment f) avser jämväl första stycket

av § 17, detta desto hellre, som även i detta stycke talas om »beslut» och

»bestämmande» av kommunalstämma.

Den fråga, som i justitieombudsmannens ifrågavarande hemställan

framförts, har redan eu gång förelegat till riksdagens avgörande. I

en vid 1914 års förra riksdag avgiven motion yrkades bland annat,

att § 35 mom. f) i förordningen om kommunalstyrelse på landet måtte

förtydligas i huvudsaklig överensstämmelse med vad justitieombudsmannen

nu föreslagit. Motionären påpekade därvid, hurusom i åtminstone ett

av honom känt fall en sådan tolkning av ifrågavarande bestämmelse i §

35 gjorts, att i kommun, där kommunalfullmäktige voro införda, från

dessas handläggning undantagits allt det, som i § 17 uppräknas av kommunala

ärenden.

I sitt utlåtande över berörda motion anförde vederbörande utskott

att enligt utskottets åsikt den omständigheten, att § 17 i samband med

uppräknandet av de ordinarie kommunalstämmorna också angav de frågor de

respektive stämmorna hade att handlägga, ej rimligen kunde föranleda en sådan

tolkning, som motionären ansett möjlig och tillåten. En dylik tolkning strede såväl

mot utskottets motivering vid 1913 års riksdag till sitt förslag om den

ifrågavarande punktens införande som mot hela den karaktär och ställning

lagen givit kommunalfullmäktigeinstitutionen. Tolkningen vore även

av andra skäl ohållbar. Sålunda skulle den exempelvis göra bestämmelserna

i punkterna b) och d) av § 35 fullständigt meningslösa. Enligt

§ 17 ägde nämligen oktoberstämman bestämma kommunens utgifts- och

inkomststat och decemberstämman granska debiterings- och uppbördslängden

samt röstlängden. Vore nu genom § 35 punkt f) dessa befogenheter

undantagna från kommunalfullmäktiges handläggning, vore det uppenbart*

att såväl punkt b), vilken fråntager kommunalfullmäktige rätten att pålägga

utgifter, som erfordra uttaxering för längre tid än fem år, som

punkt d), enligt vilken justering av de ovannämnda längderna alltid skulle

tillkomma stämman, koinmc att sakna varje berättigande. På grund av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 48.

dessa skäl fann utskottet sig ej kunna tillstyrka den föreslagna lagändringen.

Utskottet anmärkte slutligen, att den av motionären föreslagna

lydelsen av moment f) i sin ordning kunde föranleda en sådan tolkning,

att, då endast beslut, varom i § 17 andra stycket sägs, undandragits kommunalfullmäktiges

befogenhet, dessa och icke kommunalstämma skulle äga

rätt att enligt första stycket av samma paragraf bestämma dag för stämmas

hållande i de fyra nordligaste länen.

I likhet med nämnda utskott vid 1914 års förra riksdag anser

riksdagen, att någon tvekan ej bör finnas därom, att den i § 35 mom. f)

lämnade hänvisningen till § 17 uteslutande avser beslut angående dag för

kommunalstämma. Riktigheten av denna uppfattning vitsordas jämväl av

justitieombudsmannen, liksom utav de av honom anförda prejudikaten

framgår, att de myndigheter, som haft att tillämpa ifrågavarande stadgande,

utan meningsskiljaktighet delat utskottets uppfattning. Då det emellertid

visat sig, att missförstånd beträffande stadgandets rätta innebörd

faktiskt förekommit och det, såsom justitieombudsmannen framhåller,

måste anses önskvärt att förebygga vidare missuppfattning, vill riksdagen

icke motsätta sig ett förtydligande i utav justitieombudsmannen antydd

riktning.

Vad beträffar den föreslagna avfattningen av § 35 moment f), kan

riksdagen emellertid ej oförändrat förorda densamma. Avfattningen bör

enligt riksdagens mening ske så, att därigenom förebygges en sådan misstolkning

av stadgandets innebörd, som av berörda utskott vid 1914

års förra riksdag befarades kunna ifrågakomma, om åt detsamma gåves

en sådan lydelse som den av justitieombudsmannen nu föreslagna. Riksdagen

håller före, att detta mål skulle vinnas, om hänvisningen göres

så, att av densamma uttryckligt framgår, att beslut om dag för ordinarie

kommunalstämmas hållande alltid är stämman ensam förbehållet.

Riksdagen får sålunda tillkännagiva, att riksdagen för sin del beslutat

följande

Lag

om ändrad lydelse av § 35 i förordningen den 21

mars 1862 om kommunalstyrelse pa landet.

Härigenom förordnas, att § 35 i förordningen den

21 mars 1862 om kommunalstyrelse på landet skall erhålla

följande ändrade lydelse:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 48.

7

Följande ärenden må ej av kommunalfullmäktige

upptagas, utan skola alltid i kommunalstämma eller i det

fall, som i § 29 omförmäles, å distriktsstämma handläggas:

a) --— äger;

b) — — — fem år;

c) — — — fastställelse;

d) — — — längder;

e) — — — kommunalnämnden;

f) beslut, varom i § 16 sägs, så ock beslut enligt

§ 17 angående dag för kommunalstämma.

Denna lag träder genast i kraft.

Stockholm den 18 mars 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.