Skrivelse till Konungen angående reglering av provinsialläkares arvoden.
1916-03-29 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1916:57, Skrivelse till Konungen angående reglering av provinsialläkares arvoden.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 57.
3
Nr 57.
Godkänd av första kammaren den 29 mars 1916.
Godkänd av andra kammaren den 29 mars 1916.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående reglering av provinsialläkares
arvoden.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.)
(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 11.)
Till Konungen.
Uti en inom riksdagen väckt motion har framhållits behovet av
att utredning verkställdes i och för reglering av provinsialläkarnas
arvoden.
Riksdagen har vid behandlingen av ifrågavarande motion, i den
ordning 46 § riksdagsordningen stadgar, inhämtat yttrande i ämnet
från kungl. medicinalstyrelsen, vilket yttrande finnes bilagt riksdagens
vederbörande utskotts betänkande.
Vid granskning av förevarande motion har riksdagen ej kunnat
undgå finna, att de av motionären påpekade olägenheterna, vad angår
nu gällande bestämmelser i fråga om för provinsialläkare utgående arvoden
för sjukbesök, äro värda statsmakternas allvarliga uppmärksamhet.
Jämlikt den av Eders Kungl. Maj:t den 15 september 1911 utfärdade
taxan för vissa i civil tjänst anställda läkare medför tillkallandet
av i taxan avsedd läkare, i de fall då avståndet till sådan läkare
4
Riksdagens skrivelse Nr 57.
är stort — vilket mångenstädes, och särskilt i de nordligare länen i
vårt land, är händelsen — högst avsevärda kostnader för den sjuke.
Exempelvis skulle, såsom motionären framhållit, kostnaden för ett
sjukbesök 4 mil från läkarbostaden, inbegripet''skjutsersättning, enligt
nu gällande taxa uppgå till nära 40 kronor.
Att dylika kostnader bliva synnerligen betungande för den mindre
bemedlade befolkningen ligger i öppen dag. En beklaglig följd därav .
är, att läkarvården i provinsialläkardistriktens utkanter blir illa tillgodosedd
eller alldeles försummad.
Riksdagen anser, i likhet med motionären, att, till åstadkommande
av förbättring i ovan berörda missförhållanden, en utjämning av gällande
taxebestämmelser är påkallad, utan att därigenom läkarens intresse
får bliva lidande.
I överensstämmelse med vad medicinalstyrelsen uttalat i sitt åberopade
yttrande anser riksdagen den utväg att lösa förevarande fråga
vara fördelaktigast och närmast ledande till målet, som går ut på att
ett visst lägre arvode fastställes lika för alla distrikt och att särskilt
arvode därutöver för långväga besök samt skjutsersättningar ersättas
av statsmedel. Riksdagen förbiser ej, att en dylik utväg kan komma
att medföra no g så avsevärda utgifter för statsverket. Det förtjänar
dock härutinnan påpekas, att den ifrågasatta utredningen torde böra
inskränkas till förhållandena å landsbygden, där en utjämning i läkartaxan
enligt riksdagens mening närmast bör avse att komma de mindre
bemedlade, såsom småbrukare, torpare och hantverkare med flera, till
godo, enär givetvis den åsyftade lindringen endast bör åtnjutas av
personer under en viss bestämd inkomstgräns.
Vidare må erinras om, att läkarvården för de under fattigvården
hörande, ävensom den stora massan av alla i enskild tjänst varande
personer ombesörjes dels av de kommunala myndigheterna, dels av
vederbörande husbonde, varför dylika fall icke torde beröras av framställningen
i motionen. Det är under sådana förhållanden att förmoda,
att den noggranna utredning av förevarande spörsmål, som riksdagen
anser vara av behovet påkallad, skall visa, att de ifrågasatta statsutgifterna
skola kunna hållas inom rimliga gränser.
De ifrågasatta statsbidragen torde lämpligen kunna efter företeende
av kvitterade räkningar och behörigt intyg utbetalas till vederbörande
av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande från till samma
myndigheters förfogande ställda förslagsanslag. Var inkomstgränsen
lämpligen skall sättas ävensom det avstånd från läkarbostaden beräknas,
Riksdagens skrivelse Nr 57.
5
för vilket särskild ersättning för sjukbesök bör utgå av statsmedel,
torde en blivande utredning få utvisa.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla om en
allsidig och skyndsam utredning av frågan om reglering av provinsialläkares
arvoden därhän, att utjämning i största möjliga mån måtte
kunna ske, samt att Eders Kungl. Maj:t därefter ville för riksdagen
framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.
Stockholm den 29 mars 1916.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.