Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående årligt understöd åt vissa befattningshavare vid telegrafverket, ävensom i ämnet väckta motioner.

1916-04-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:60, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående årligt understöd åt vissa befattningshavare vid telegrafverket, ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 60.

13

Nr 60.

Godkäncl av första kammaren den 4 april 1916.

Godkänd av andra kammaren den 4 april 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående årligt understöd åt vissa

befattningshavare vid telegrafverket, ävensom i ämnet väckta

motioner.

(Bankoutskottets utlåtande nr 14.)

Till Konungen,

I en till riksdagen avlåten proposition, nr 5, tiar Eders Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för den 14 sistlidne januari, föreslagit riksdagen bland

annat medgiva, att envar av ingenjören Johan Vilhelm Löfmark, extra

telefonreparatören Per Olsson samt växelstationsföreståndarinnorna Hilda

Beata Andrea Napolea Hellberg och Ida Amalia Erikson må från och med

månaden näst efter den, under vilken vederbörande entledigas från anställning

vid telegrafverket, av telegrafverkets medel uppbära under sin återstående

livstid årligt understöd till belopp av, Löfmark 1,800 kronor, Olsson

975 kronor, Hellberg 600 kronor och Erikson 500 kronor, att utbetalas

i den ordning, som gäller för fyllnadspensioner från telegrafverket.

Riksdagen har på de i statsrådsprotokollet anförda skäl medgivit,

att envar av nedannämnda personer må från och med månaden näst efter

den, under vilken vederbörande entledigas från anställning vid telegrafverket,

av telegrafverkets medel uppbära under sin återstående livstid

årligt understöd, att utbetalas i den ordning, som gäller för fyllnadspensioner

från telegrafverket, samt till belopp av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 60.

a) ingenjören Johan Vilhelm Löfmark ettusen åttahundra kronor,

b) extra telefonreparatören Per Olsson niohundrasjuttiofem kronor,

c) växelstationsföreståndarinnan Hilda Beata Andrea Napolea Hellberg

sexhundra kronor samt

d) växelstationsföreståndarinnan Ida Amalia Erikson femhundra kronor.

I förenämnda proposition har Eders Kung], Maj:t vidare, under åberopande

av förut omförmälda statsrådsprotokoll över civilärenden, föreslagit

riksdagen medgiva, att interurbantelefonisten Amalia Josefina Larsson

må, utan hinder därav att hon kvarstår åden före 1908 års ingång gällande

avlöningsstat, vid avgång ur telegrafverkets tjänst den 1 maj 1917 komma

i åtnjutande av pension i enlighet med de bestämmelser, som enligt

kungl. kungörelsen den 14 september 1914 angående ändrad lydelse av

§ 7 i avlöningsreglementet för tjänstemän vid telegrafverket den 11

oktober 1907 gälla beträffande pensionering av interurbantelefonist å

nya avlöningsstaten.

I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft en

inom riksdagen väckt motion, vari hemställts, att riksdagen ville bevilja

interurbantelefonisten Amalia Larsson i Filipstad en fyllnadspension av

350 kronor årligen under hennes återstående livstid från och med april

månads utgång 1916, då hon efter uppnådda 67 års ålder och 32 tjänstår

från sin tjänst avgår.

Riksdagen har bifallit den i ämnet väckta motionen.

Slutligen har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion, vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja vardera av f.

föreståndarinnorna fröken Maria Christina Carlbom och änkefru Ida

Amalia Maria Biengräher i Göteborg eu förhöjning uti de till dem utgående

årliga understöd med 300 kronor, så att vardera av dem f. o. m.

den 1 januari 1917 ägde att under sin återstående livstid uppbära årligt

understöd till belopp av åttahundra kronor.

Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning beviljade

1909 års riksdag envar av föreståndarinnorna Maria Christina

Carlbom och änkan Ida Amalia Maria Biengräber, född Jakobsson, från

och med ingången av samma år av telegrafverkets medel under deras

återstående livstid årliga understöd till belopp av 500 kronor,

Av vad i motionen anförts och av tillgängliga handlingar i övrigt

framgår, att Carlbom och Biengräber antagits till föreståndarinnor, då

Belltelefonbolaget år 1881 började sin verksamhet i Göteborg samt att

de, även efter det telegrafverket övertagit Bellbolaget, bibehållit dessa

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 60.

15

befattningar till den 1 december 1901, från vilken tid de tjänstgjort å

katalogexpeditionen vid Göteborgs station.

Enligt vad som anfördes vid ärendets föredragning år 1909 inför

Eders Kungl. Maj:t, både vid avvägningen av lämpliga understödsbelopp åt

ifrågavarande personer hänsyn ansetts icke blott böra tagas till den relativt

korta tid, de varit anställda i telegrafverkets tjänst, utan syntes,

genom att vid inköp av de enskilda telefonnäten jämväl låta en del av

dessas personal övergå i statens tjänst, staten hava tillförbundit sig att

ifråga om deras pensionerande låta dem räkna sig till godo även den

tid de varit anställda i de enskilda telefonbolagens tjänst. Det för

Carlbom och Biengräber ifrågasatta beloppet, 500 kronor, hade år 1905

i årligt understöd tillerkänts ett skrivbiträde.

Då emellertid, enligt vad utredningen giver vid handen, Carlbom

och Biengräber ej mindre än omkring 20 år tjänstgjort såsom föreståndarinnor,

vill det synas riksdagen att, ehuru de icke vid sin avgång

från tjänsten fortfarande innehaft samma befattningar, större hänsyn

bort tagas till denna deras tjänstetid än som skett. Riksdagen har därför

icke något att invända mot en höjning av deras pensioner och lärer

icke något vara att erinra mot vad i motionen i detta avseende föreslagits.

På grund av det anförda har riksdagen medgivit,

a) att det av 1909 års riksdag åt f. föreståndarinnan Maria

Christina Carlbom beviljade årliga understöd, 500 kronor av telegrafverkets

medel, må från och med den 1 januari 1917 utgå med ett till

åttahundra kronor förhöjt belopp samt

b) att det av 1909 års riksdag åt f. föreståndarinnan änkan Ida

Amalia Maria Biengräber, född Jakobsson, beviljade årliga understöd,

500 kronor av telegrafverkets medel, må från och med den 1 januari

1917 utgå med ett till åttahundra kronor förhöjt belopp.

Stockholm den 4 april 1916.

Med undersåtlig vördnad..

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.