Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande anslag under åttonde huvudtiteln.

1916-04-11 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:65, Skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar rörande anslag under åttonde huvudtiteln.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 65.

1

Nr 65.

Godkänd av första kammaren den 10 april 1916.

Godkänd av andra kammaren den 11 april 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av vissa framställningar

rörande anslag under åttonde huvudtiteln.

(Statsutskottets utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i punkten

21 under åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att på extra stat för år

1917 anvisa till kulturhistoriska museet i Lund dels ett anslag av 15,000

kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå

till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att

användas för museets förvaltningskostnader och i främsta rummet till

avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet,

dels ock ett belopp av 5,000 kronor till stödjande av föreningens ekonomi

under arbetsåret 1915 —1916, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan

under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna sistnämnda

belopp.

Till kulturhistoriska museet i Lund, som står under ledning av kulturhistoriska

föreningen för södra Sverige, har riksdagen beviljat på extra

stat för vart och ett av åren 1912—1916 ett belopp av 15,000 kronor. Mot

beviljande av samma anslag även för år 1917 har riksdagen intet att erinra.

Dessutom har Eders Kungl. Maj:t föreslagit anvisande av ett belopp av

5,000 kronor till stödjande av föreningens ekonomi under arbetsåret 1915

—1916. Riksdagen vill erinra därom, att på Eders Kungl. Maj:ts framställning

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 saml. 27 käft. (Nr 65— 66.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 65.

1915 års riksdag anvisat enahanda belopp till täckande av brist i föreningens

stat för arbetsåret 1914—1915. Härvid förklarade sig riksdagen

visserligen ej kunna underlåta att, särskilt med hänsyn till de brydsamma

ekonomiska tiderna, ställa sig tveksam, men ansåg sig riksdagen likväl,

i betraktande av de ömmande förhållanden, som i detta fall förelåge,

ej böra motsätta sig förslaget. Och framhöll riksdagen vidare, att

ett bifall till Eders Kungl. Maj:ts då gjorda förslag ej finge anses prejudicierande,

för den händelse ytterligare krav på statens bistånd för liknande

ändamål skulle komma att framställas. Då nu en dylik framställning

föreligger, har inom riksdagen gjort sig gällande samma tveksamhet, som

kommit till synes i riksdagens nyssberörda yttrande, men har riksdagen

dock ej velat motsätta sig, att anslag för ifrågavarande ändamål ännu en

gång beviljas. Riksdagen vill emellertid uttala sin förväntan, att därmed icke

vidare anspråk komma att ställas på statskassan av nu förevarande anledning.

Riksdagen har följaktligen på extra stat för år 1917 anvisat till

kulturhistoriska museet i Lund

dels ett anslag av 15,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska

föreningen för södra Sverige för att användas för museets förvaltningskostnader

och i främsta rummet till avlöning åt två vetenskapligt och fackmässigt

utbildade biträden vid museet;

dels ock ett belopp av 5,000 kronor till stödjande av föreningens

ekonomi under arbetsåret 1915—1916, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att redan under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

sistnämnda belopp.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 34 av ifrågavarande huvudtitel

föreslagit riksdagen att för fortsättande under två år från och med juli

1916 av de meteorologiska observationerna å Pårtetjåkko bevilja ett anslag

av 12,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan

finna skäl bestämma, och därav på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp

av 6,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att för ändamålet

låta av tillgängliga medel redan under år 1916 förskottsvis utanordna

3,000 kronor.

På sätt i statsrådsprotokollet erinras, har dels 1902 års riksdag på

extra stat för år 1903 såsom understöd åt professorn A. Hamberg för

fullbordande av hans vetenskapliga undersökningar av en del av Lule

lappmarks fjällområde anvisat ett anslag av 6,000 kronor, dels 1905 års

riksdag för bearbetning och utgivning av de viktigaste resultaten av Hambergs

och hans medhjälpares undersökningar rörande högfjällsområdet

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 05.

mellan Kvikkjokk och Stora sjöfallet i Lule lappmark beviljat ett anslag

av 19,500 kronor att fördelas på åren 1906—1908 med 6,500 kronor varje

år, dels slutligen 1913 års riksdag till fullföljande under två år av Hambergs

vetenskapliga undersökningar av en del av Lule lappmarks fjällområde

beviljat ett anslag av 17,000 kronor, fördelat med 11,000 kronor för

år 1914 och 6,000 kronor för år 1915. De meteorologiska observationer

å Pårtetjåkko, varom nu är fråga, skulle, såsom av utredningen framgår,

ingå som ett led i och utgöra en fortsättning av de undersökningar inom

ifrågavarande områden, som av Hamberg och hans medhjälpare sedan en

längre tid bedrivits. Då framställning om anslag till förevarande undersökningar

förelåg för 1913 års riksdag, biföll riksdagen förslaget under

uttryckligt framhållande, att det då beviljade anslaget avsåge fullföljande

endast under två år av ifrågavarande undersökningar. Riksdagen har därför,

då återigen anslag äskas för enahanda ändamål, måst ställa sig synnerligen

tveksam, men har riksdagen likväl, med hänsyn till i föreliggande fall

varande särskilda omständigheter, ej velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts

förslag, detta sä mycket mer som, enligt vad av utredningen framgår,

avsikten är, att de ifrågavarande undersökningarna skulle komma att avslutas

på två år.

Riksdagen har alltså för fortsättande under två år från och med juli

1916 av de meteorologiska observationerna å Pårtetjåkko beviljat ett anslag

av 12,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäl bestämma, och därav på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av

6,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att för ändamålet låta av

tillgängliga medel redan under år 1916 förskottsvis utanordna 3,000 kronor.

3:o) Eders Kung]. Maj:t har under punkt 41 föreslagit riksdagen, att

till materiell m. m. för hygieniska institutionen vid universitetet i Uppsala

anvisa på extra stat för år 1917 ett belopp av 10,000 kronor med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1916 förskottsvis av tillgängliga

medel för ändamålet utanordna ett belopp av 5,000 kronor.

Då i anledning av den år 1912 inrättade professuren i hygien och

bakteriologi vid Uppsala universitet framställning till 1913 års riksdag

gjordes om anvisande av ett belopp av 10,000 kronor på extra stat för

år 1914 till materiell m. in. för en hygienisk institution vid universitetet,

beviljade riksdagen för ändamålet ett belopp av 8,000 kronor, varvid riksdagen

framhöll, att den i ärendet lämnade kostnadsberäkningen syntes

giva vid handen, att anslag till så högt belopp som det då äskade icke

under år 1914 syntes behövligt.

Med hänsyn till den ringa erfarenhet, som ännu vid en så ny institu
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 65.

tion som den ifrågavarande hunnit göra sig gällande, och då ej heller i utredningen

exakt angivits, hur mycket av förut beviljade medel åtgått

under åren 1914 och 1915, eller i vad mån den för åren 1916 och 1917

gjorda beräkningen grundar sig på föregående års siffror, har riksdagen

ej kunnat underlåta att ställa sig tveksam ifråga om storleken av det

äskade beloppet. Riksdagen har vid prövning härav ej kunnat finna den

i frågan gjorda utredningen giva sådana skäl, att riksdagen på dessa skulle

kunna för en nyinrättad vetenskaplig institution bevilja ett så högt materiellanslag

som det föreslagna; och lärer enligt riksdagens förmenande

beloppet utan olägenhet kunna nedsättas till 8,000 kronor.

Riksdagen har alltså till materiell m. m. för hygieniska institutionen

vid universitetet i Uppsala anvisat på extra stat för år 1917 ett belopp

av 8,000 kronor, med rätt för Eders Kung!. Maj:t att redan under år

1916 förskottsvis av tillgängliga medel för ändamålet utanordna ett belopp

av 4,000 kronor.

4:o) Eders Ivungl. Maj:t liar i punkt 105 föreslagit riksdagen att förklara

hinder icke möta för att till arvode åt vikarie under semester för

den kliniske laboratorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet må ur

det för institutet uppförda reservationsanslaget å 2,000 kronor till förbättrande

av arvodena åt vikarierande lärare utgå ett efter 250 kronor för

månad beräknat vikariearvode av högst 375 kronor för år.

Riksdagen, som på grund av den i ärendet förebragta utredningen ej

funnit anledning till erinran mot framställningen ifråga, har förklarat hinder

icke möta för att till arvode åt vikarie under semester för den kliniske

laboratorn vid karolinska mediko-kirurgiska institutet må ur det

för institutet uppförda reservationsanslaget å 2,000 kronor till förbättrande

av arvodena åt vikarierande lärare utgå ett efter 250 kronor för

månad beräknat vikariearvode av högst 375 kronor för år.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 107 föreslagit riksdagen att

för anordnande av två nya vaktmästarbostäder vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet, i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda byggnadsritningar

och kostnadsförslag, anvisa på extra stat för år 1917 ett anslag

av 13,900 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under

år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna motsvarande

belopp.

På grund av vad till stöd för framställningen anförts har riksdagen

för anordnande av tvä nya vaktmästarbostäder vid karolinska mediko-kirurgiska

institutet, i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda bygg
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 65.

5

nadsritningar och kostnadsförslag, anvisat på extra stat för år 1917 ett

anslag av 13,900 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under

år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna motsvarande belopp.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 122 föreslagit riksdagen att för

beredande av medel att från och med den 1 januari 1917 vid de allmänna

läroverken upprätta 4 lektors- och 5 adjunktsbefattningar, fördelade på

de särskilda läroverken såsom Eders Kungl. Maj:t finner gott bestämma,

höja reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 31,000 kronor.

Den sista utredningen rörande behovet av nya ordinarie lärartjänster

vid de allmänna läroverken framlades av läroverksöverstyrelsen i september

fcl 913 och ådagalade behovet av 31 nya tjänster, därav 12 lektors-och

19 adjunktstjänster. Till inrättande av 13 av dessa tjänster, därav 6 lektors-

och 7 adjunktstjänster, hava av riksdagen medel förut anvisats,

vadan nu återstå 18 tjänster, därav 6 lektors- och 12 adjunktstjänster.

På sätt av utredningen framgår, har betonats önskligheten att fördela de

återstående 18 tjänsterna med lika stort antal på vartdera av åren 1917

och 1918, och har Eders Kung]. Maj:t på grund härav nu föreslagit inrättande

av 9 nya befattningar, därav 4 lektors- och 5 adjunktstjänster.

Riksdagen vill bringa i erinran, hurusom vid behandling av förslag om

nya lärartjänster år 1914 riksdagen uttalade en viss tvekan rörande godtagande

av de beräkningsgrunder, varpå Eders Kungl. Maj:ts förslag vore

byggt, men att riksdagen, i betraktande av att frågan om en lönereglering

för läroverkslärarkåren då vore under utredning av den utav Eders Kungl.

Maj:t tillsatta lärarlönenämnden, ej velat närmare ingå på dessa frågor. I

anslutning till dessa uttalanden finner sig riksdagen böra framhålla, att riksdagen

icke kan godtaga de beräkningsgrunder angående behovet av ordinarie

ämneslärare, vilka vunnit tillämpning i läroverksöverstyrelsens år 1913

verkställda utredning, och att förty en ökning av antalet lärare enligt

där fastställd norm ej kan av riksdagen biträdas. Då emellertid, med hänsyn

till lärjungeantalets tillväxt, behovet av ett antal nya tjänster torde

få anses obestridligt, och det vill synas, som om den behövliga ökningen

lämpligen kunde vinnas genom att under vart och ett av de närmaste

tre åren inrättades sex nya tjänster, har riksdagen funnit sig böra besluta

uppförande på stat från och med år 1917 av detta antal nya tjänster,

därav 2 lektors- och 4 adjunktsbefattningar. Amnesomfattningen för en

var av sagda tjänster torde ankomma på Eders Kungl. Maj:t att fastställa.

Riksdagen har alltså för beredande av medel att från och med den 1

januari 1917 vid de allmänna läroverken upprätta 2 lektors- och 4 adjunkts
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 65.

befattningar, fördelade på de särskilda läroverken såsom Eders Kungl.

Maj:t finner gott bestämma, höjt reservationsanslaget till de allmänna läroverken

med 20,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 124 föreslagit riksdagen att medgiva,

att terminsavgiften till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna

läroverken må, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter,

från och med höstterminen 1916 under en tid av fem år utgå med högst

sju kronor, lägst fyra kronor 50 öre för lärjunge, som ej därifrån i

föreskriven ordning befrias.

Då Eders Kungl. Maj:t år 1911 föreslog riksdagen, att terminsavgiften

till biblioteks- och materiellkassorna vid de allmänna läroverken finge, enligt

av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från och med höstterminen

1911 utgå med högst sju kronor, lägst fyra kronor 50 öre, för lärjunge, som

ej därifrån i föreskriven ordning befriades, ansåg sig riksdagen böra godtaga

Eders Kung]. Maj:ts förslag med den ändringen, att den föreslagna förhöjningen

av avgiften till ifrågavarande kassor icke borde, såsom av Eders Kungl.

Maj:t föreslagits, medgivas tillsvidare utan begränsas till en tid av fem

år. Riksdagens nu nämnda beslut var betingat av de stora och nya krav,

som efter 1904 års läroverksreforms genomförande ställdes på läroverkens

undervisningsmateriell, vilka krav givetvis under den första tiden måst

hava varit rätt betydande, men sedermera allt eftersom de tillgodosetts

bort försvinna. På sätt av utredningen framgår, erfordras emellertid vid

de flesta läroverk avsevärda tillökningar till undervisningsmateriellen, på

samma gång som behoven av medel för materiellens vidmakthållande alltjämt

komma att göra sig gällande. Beträffande det föreslagna sättet för

tillgodoseendet av ifrågavarande behov, vill riksdagen framhålla, att en

höjning av terminsavgifterna synes riksdagen i och för sig mindre tilltalande,

såsom innebärande en avvikelse från den hos oss hävdvunna uppfattningen

om tillhandahållande av kostnadsfri eller i det närmaste kostnadsfri

elementarundervisning. Ehuru riksdagen sålunda måst hysa starka

betänkligheter mot en ytterligare förlängning av ovanberörda nu gällande

bestämmelser rörande terminsavgifterna, och detta så mycket mer som de

behov, vilka genom den föreslagna anordningen äro avsedda att fyllas, äro

av övergående art, har riksdagen dock ej velat helt motsätta sig den föreliggande

framställningen utan medgivit den nuvarande anordningens förlängning

med tre år; och anser sig riksdagen kunna förvänta, att de

förhandenvarande kraven i avseende å undervisningsmateriellen skola kunna

under denna tid bliva tillgodosedda.

Riksdagen har följaktligen medgivit, att terminsavgiften till biblioteks
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 65.

och materiellkassorna vid de allmänna läroverken må, enligt av Eders

Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, från och med höstterminen 1916

under en tid av tre år utgå med högst sju kronor, lägst fyra kronor 50

öre för lärjunge, som ej därifrån i föreskriven ordning befrias.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 125 föreslagit riksdagen att till

arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

på extra stat för år 1917 bevilja ett anslag av 330,000 kronor.

Det belopp, som till dylika arvoden är uppfört på extra stat för år

1916, uppgår till 324,600 kronor. Det för år 1917 behövliga anslaget

för samma ändamål skulle, enligt den i utredningen gjoixla beräkningen,

belöpa sig till 332,700 kronor, vilket belopp avrundats nedåt till 330,000

kronor. Denna beräkning är gjord under förutsättning av bifall till

Eders Kungl. Maj.ds under punkten 6 här ovan omnämnda framställning

om inrättande av 4 lektors- och 5 adjunktstjänster. Riksdagen har

emellertid beslutat en minskning av det äskade antalet lärartjänster

till 2 lektors- och 4 adjunktstjänster och i följd härav har man alltså

att räkna med en höjning av det belopp, som ansetts erforderligt för

år 1917, nämligen 332,700 kronor, med en summa, motsvarande arvoden

till 3 extra lärare eller 8,100 kronor. Ifrågavarande anslagsbelopp

skulle för år 1917 sålunda komma att uppgå till 340,800 kronor, vilket

belopp emellertid synes lämpligen kunna avrundas nedåt, till 340,000

kronor. Riksdagen har alltså till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare

vid de allmänna läroverken på extra stat för år 1917 beviljat ett

anslag av 340,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 127 föreslagit riksdagen att till

extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken bevilja på

extra stat för år 1917 ett anslag av 26,000 kronor.

Till nämnda ändamål har riksdagen för innevarande år beviljat på

extra stat ett belopp av 23,000 kronor.

Av den lämnade utredningen har riksdagen funnit behovet av

den begärda ökningen av förevarande anslag ådagalagt. Riksdagen har

alltså till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken

beviljat på extra stat för år 1917 ett anslag av 26,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 128 föreslagit riksdagen att till

extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken bevilja på extra

stat för år 1917 ett anslag av 6,300 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 65.

Till ifrågavarande ändamål har riksdagen för innevarande år beviljat

på extra stat ett belopp av 5,600 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot framställningen,

har till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken beviljat

på extra stat för år 1917 ett anslag av 6,300 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 176 föreslagit riksdagen att till

täckande av under åren 1913 och 1914 uppkommen brist i staten för

institutet och förskolan för blinda å Tomteboda anvisa på extra stat för

år 1917 ett anslag av 6,595 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

redan under år 1916 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna nämnda

belopp.

Sedan åtskilliga år tillbaka har det visat sig, att utgifterna vid institutet

och förskolan för blinda å Tomteboda icke kunnat hållas inom de i

den fastställda staten angivna belopp, vadan brist gång efter annan uppstått.

Till täckande av sådan brist, uppkommen under åren 1907, 1908 och

1910, hade 1912 års riksdag anvisat på extra stat för år 1913 ett belopp

av 9,595 kronor, och för liknande ändamål beträffande åren 1911 och 1912

hade 1914 års senare riksdag beviljat på extra stat för år 1915 ett anslag

av 12,225 kronor. Då höjning av det ordinarie anslaget till institutet

först inträtt med år 1915, har det varit att emotse, att jämväl för åren

1913 och 1914 brist skulle uppstå.

Riksdagen har till täckande av under åren 1913 och 1914 uppkommen

brist i staten för institutet och förskolan för blinda ä Tomteboda

anvisat på extra stat för år 1917 ett anslag av 6,595 kronor, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1916 förskottsvis av tillgängliga

medel utanordna nämnda belopp.

12:o) I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att riksdagen

måtte på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 12,000 kronor för

utarbetande genom gymnastiska centralinstitutets försorg av en handledning

i gymnastik med lek och idrott för landets folk- och småskolor, med

rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera

intill hälften av anslaget.

Ett avsevärt intresse har på senare tid ägnats undervisningen i fysisk

fostran vid landets folk- och småskolor, och förslag hava på flera håll

väckts om beredande av gynnsammare betingelser för denna undervisning.

För att de emotsedda förbättringarna på detta område skola kunna fullt

utnyttjas, fordras emellertid, att lärarkåren, som handhar ifrågavarande

ämne och ej kan förutsättas äga full sakkunskap på området, erhåller

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 65.

stödet av en lättfattlig och ändamålsenlig handbok, som kan underlätta

lärarnas arbete härutinnan. Den stora betydelsen av en dylik handledning

anser riksdagen uppenbar. De yttre förutsättningarna för en

rationell gymnastikundervisning äro dock — särskilt vid landsbygdens

folkskolor — i många fall synnerligen små, och då riksdagen ansett sig

böra bifalla den förevarande motionen, har riksdagen utgått från att vid

utarbetande av den föreslagna handboken även tagas i betraktande möjligheterna

vid sådana skolor, där endast gymnastikredskap av enklaste beskaffenhet

finnas eller där sådana rent av saknas, där inga särskilda gymnastiklokaler

stå till buds o. s. v. Att utredningen på sätt i motionen föreslagits

verkställes genom gymnastiska centralinstitutets försorg finner riksdagen

välbetänkt. De villkor och bestämmelser i övrigt, som böra fästas

vid anslaget, synas lämpligast böra överlämnas åt Eders Kungl. Maj:t att

fastställa, liksom ock bestämmandet rörande formerna för distribuering av

handboken synes böra ankomma på Eders Kungl. Maj:t. Riksdagen vill

därvid allenast framhålla önskvärdheten av att det spörsmålet överväges,

huruvida handboken ej till vinnande av prisbillighet lämpligen kunde

utgivas även i olika serier, avpassade med hänsyn till de växlande förhållanden,

under vilka gymnastikundervisningen måste bedrivas. Anslaget

bör enligt riksdagens mening sättas till högst 12,000 kronor.

Riksdagen har alltså på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av

12,000 kronor för utarbetande genom gymnastiska centralinstitutets försorg

av en handledning i gymnastik med lek och idrott för landets folkoch

småskolor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande

år disponera intill hälften av anslaget.

Stockholm den 11 april 1916.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 27 käft. (Nr 65—66.)

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.