Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1916-06-08 · 55 sidor, varav 55 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 55 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:7, Skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

1

Nr 7.

Godkänd av första kammaren den 15 juni 1916.

Godkänd av andra kammaren den 15 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående regleringen av utgifterna

under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande

anslagen till finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtanden nr 7, 46, 68, 69, 76, 83, 84, 99,

107, 112 och 140 samt memorial nr 41, 109 och 127.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna under riksstatens sjunde

huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, får riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari 1916 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t i

punkt 1 under sjunde huvudtiteln föreslagit riksdagen att till provisorisk

lönereglering för befattningshavare i finansdepartementet, i enlighet med

de i statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden ovannämnda

dag i fråga om provisorisk lönereglering för justitiedepartementet angivna

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 7 käft. (Nr 7.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 7.

grunder och på de i samma protokoll förordade villkor, på extra stat

för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 7,965 kronor, därav högst 175

kronor må användas till höjning av vikariatsersättning under semester.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har alltså till provisorisk lönereglering för befattningshavare

i finansdepartementet, i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden den 14 januari 1916 i fråga om provisorisk

lönereglering för justitiedepartementet angivna grunder och på de

i samma protokoll förordade villkor, på extra stat för år 1917 beviljat

ett förslagsanslag av 7,965 kronor, därav högst 175 kronor må användas

till höjning av vikariatsersättning under semester.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 2 gjorda

framställning har riksdagen för beredande av ersättning åt en extra föredragande

i finansdepartementet å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag

av 7,000 kronor.

''3:o) I punkt 3 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till arvode åt en särskild föredragande i finansdepartementet samt till

ersättning åt vikarie för honom under semester på extra stat för år

1917 bevilja ett anslag av 7,315 kronor.

Riksdagen har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

arvode åt en extra kanslisekreterare samt till ersättning åt vikarie för

honom under semester å extra stat för år 1917 beviljat ett anslag av

5,250 kronor.

De centrala ämbetsverken.

4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 4 gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, för anställande

hos kammarkollegium av en extra advokatfiskal på extra stat för år 1917

beviljat ett anslag av 6,000 kronor.

5:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 5 gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

för ordnande av vissa till kammarkollegii andra arkivkontor hörande handlingar

på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 1,500 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 7.

6:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmäler, har riksdagen

i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i proposition nr 205 därom framställda

förslag till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegiet dels

för senare hälften av år 1916 med, förutom vad redan vid 1915 års

riksdag är medgivet, två adjungerade ledamöter, tre extra notarier,

ytterligare två extra tjänstemän i första lönegraden, avsedda för tjänstgöring

å kammarkollegiets advokatfiskalskontor, ett extra skrivbiträde i

andra graden och två extra skrivbiträden i första graden, dels ock för

år 1917 med tre adjungerade ledamöter, en extra arkivarie, fyra extra

notarier, ytterligare två extra tjänstemän i första graden, avsedda för

tjänstgöring å advokatfiskalskontoret, ett extra skrivbiträde i andra

graden och två extra skrivbiträden i första graden, på extra stat för år

1917 under sjunde huvudtiteln beviljat ett anslag av högst 69,275 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under år 1916 av anslaget

disponera högst 17,950 kronor.

7:o) I punkt 7 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i

avbidan på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som

kunde bliva förelagd riksdagen, till förstärkning av arbetskrafterna å

statskontorets riksbokslutsbyrå bland de extra anslagen under sjunde

huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av 9,975 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 18 februari 1916 till

riksdagen avlåten proposition (nr 85), under åberopande av bifogat

utdrag av statsrådsprotokollet för linansärenden samma dag, föreslagit

riksdagen att för förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets riksbokslutsbyrå

för tiden från och med den 1 april 1916 till och med den

31 december 1917 med en extra förste revisor och ett extra kvinnligt

biträde

dels medgiva, att vad av det för år 1916 beviljade extra anslaget

till anställande av en extra revisor å sagda byrå belöper å tiden från

och med den 1 april till årets slut må efter Eders Kungl. Maj:ts

beprövande användas till sådan förstärkning av byråns arbetskrafter,

som nyss nämnts,

dels ock därutöver å extra stat under sjunde huvudtiteln för år

1917 anvisa ett belopp av 9,975 kronor

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att därav redan under år 1916

förskottsvis av tillgängliga medel utanordna 2,975 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen för

förstärkning av arbetskrafterna å statskontorets riksbokslutsbyrå för tiden

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 7.

från och med den 1 maj 1916 till och med den 31 december 1917 med

en extra förste revisor och ett extra kvinnligt biträde,

dels medgivit, att vad av det för år 1916 beviljade extra anslaget

till anställande av en extra revisor å sagda byrå belöper å tiden

från och med den 1 maj till årets slut må efter Eders Kungl. Maj:ts

beprövande användas till sådan förstärkning av byråns arbetskrafter,

som nyss nämnts,

dels ock därutöver å extra stat under sjunde huvudtiteln för år

1917 anvisat ett belopp av 9,625 kronor med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att därav redan under år 1916 förskottsvis av tillgängliga medel utanordna

2,625 kronor.

8:o) Under punkt 8 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till provisorisk lönereglering för befattningshavare i kommerskollegium,

i enlighet med av departementschefen tillstyrkta grunder och

på av honom förordade villkor, på extra stat för år 1917 bevilja ett

förslagsanslag av 12,345 kronor, därav högst 375 kronor finge användas

till höjning av vikariatsersättning under semester.

Riksdagen har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

provisorisk lönereglering för befattningshavare i kommerskollegium, i enlighet

med av departementschefen tillstyrkta grunder och på av honom förordade

villkor, på extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag av

12,345 kronor, därav högst 375 kronor må användas till höjning av

vikariatsersättning under semester.

9:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 9 gjorda fram

ställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

å extra stat för år 1917 till förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii

industribyrå, i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

angivna grunder och på de av honom förordade villkor,

anvisat ett belopp av 10,532 kronor.

10:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 10 gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

å extra stat för år 1917 till avlönande av en teknisk konsulent å kommerskollegii

industribyrå anvisat ett belopp av 5,825 kronor.

11 ro) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 11 gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, till bestridande av kostnader för handläggning hos kommerskollegium

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7. 5

av ärenden rörande svenska fartygs registrering m. m. på extra stat för

år 1917 anvisat ett belopp av 10,050 kronor.

12:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 12 föreslagit riksdagen att

till anordnande av förhandskontroll å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen angivna grunder, å extra

stat för år 1917 bevilja ett anslag å 166,400 kronor.

För ifrågavarande ändamål har sistlidet års riksdag för år 1916

anvisat ett belopp av 163,400 kronor, därav 2,300 kronor avsetts för

vikariatsersättningar m. m. inom fartygsinspektionen och 12,900 kronor

för ersättning för skrivmaterialier m. m. åt fartygsinspektörerna.

Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagit, att nämnda poster skulle

höjas, den förra med 800 kronor för att möjliggöra viss förut icke

beräknad vikariatsersättning ävensom gottgörelse för vaktmästarbiträde,

den senare med 2,200 kronor för beredande av 100 kronors ökad ersättning

för skrivmaterialier m. m. åt en var fartygsinspektör.

Beträffande höjningen av posten för vikariatsersättning m. m. inom

fartygsinspektionen från 2,300 kronor till 3,100 kronor har riksdagen

icke haft något att erinra.

Vad däremot angår den föreslagna höjningen av posten för ersättning

för skrivmaterialier m. m. åt fartygsinspektörerna från 300 kronor

till 400 kronor för en var av dem, har riksdagen ansett, att man av

den korta tid av ej mer än ett år, varunder det ifrågavarande kontrollsystemet

tillämpats, ej kunnat vinna tillräcklig erfarenhet för att vara

övertygad om den ifrågasatta höjningens nödvändighet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till anordnande av förhandskontroll

å fartygs sjövärdighet, i huvudsaklig överensstämmelse med

av departementschefen angivna grunder, å extra stat för år 1917 beviljat

ett anslag å 164,200 kronor.

13:o) I punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels till avlönande av ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium m. m.

på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 4,025 kronor, dels ock

till ersättning för arbetshjälp åt det sjötekniska biträdet likaledes på

extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,500 kronor.

Till arvode åt ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium har

för innevarande år anvisats ett belopp av 3,000 kronor. Enligt det

föreliggande förslaget skulle detta arvode höjas till 3,900 kronor varjämte

till vikariatsersättning under semester för biträdet skulle anslås

ett belopp av 125 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Då riksdagen ansett tillräckliga skäl för den föreslagna höjningen

föreligga, har riksdagen bifallit ifrågavarande framställning, därvid riksdagen

dock förutsatt, att de villkor och bestämmelser, som för år 1917

bliva gällande för åtnjutande av å ordinarie stat upptagna löneförmåner

jämte provisoriskt avlöningstillägg, i tillämpliga delar förklaras skola

gälla för uppbärande av ifrågavarande arvode.

Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag, har alltså på extra stat för år 1917 anvisat

dels till beredande av arvode åt ett sjötekniskt biträde hos kommerskollegium

ett anslag av 4,025 kronor;

dels ock till ersättning för arbetshjälp åt det sjötekniska biträdet ett

anslag av 1,500 kronor.

14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 14 gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till beredande av arvode åt en särskild sjöåklagare hos kommerskollegium

på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 3,000 kronor.

15:o) I punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

för utgivande genom kommerskollegii försorg av en periodisk publikation,

»kommersiella meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse

med fastställd plan, på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av

12,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, för utgivande genom kommerskollegii försorg av

en periodisk publikation, »kommersiella meddelanden», i huvudsaklig överensstämmelse

med fastställd plan, på extra stat för år 1917 anvisat ett

belopp av 12,000 kronor.

16:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 16 gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1911

—1916 ägt rum, till beredande av arvode åt en vaktmästare hos kommerskollegium

på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 1,175 kronor.

17:o) I punkt 17 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen, att,

i avbidan på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som

kunde bliva förelagd riksdagen, till förstärkning av arbetskrafterna hos

kammarrätten bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år

1917 beräkna ett belopp av 41,400 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 31 mars 1916 till

riksdagen avlåten proposition (nr 188), under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att, till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten

dels för senare hälften av år 1916 — utöver det antal av fyra

extra revisorer och fyra extra räknebiträden, som vid 1915 års riksdag

medgivits — med ytterligare två extra revisorer och ett extra räknebiträde,

dels ock för år 1917 med två adjungerade ledamöter, två amanuenser,

sex extra revisorer och fem extra räknebiträden m. m., på extra

stat för år 1917 under sjunde huvudtiteln anvisa ett anslag av högst

44,200 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan innevarande

år därav disponera ett belopp av 3,750 kronor.

Till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten för senare

hälften av år 1915 och hela år 1916 beviljade 1915 års riksdag på

extra stat för år 1916 ett anslag av 33,709 kronor. Den del av nämnda

anslag, som avsåg år 1916, utgjorde 28,784 kronor och grundade sig å

följande beräkning:

för kammarrättens domstolar delning:

till 2 adjungerade ledamöter arvoden å

2,500 kronor ....................................... kronor

» arvoden åt vikarier för de adjungerade

ledamöterna................ »

)) 2 amanuenser .......................................... »

)) renskrivningskostnad.............................. »

för kammarrättens revisionsavdelning:

till 4 extra revisorer å 3,000 kronor......... kronor 12,000: —

» 4 extra räknebiträden å 1,500 kronor » 6,000: —

» semestervikarier för 4 revisorer å 133

kronor 33 öre ................................... » 533: 3 3

» semestervikarier för 4 räknebiträden

å 100 kronor....................................... » 400:— 18,933:33

Summa kronor 28,783: 3 3

Den för innevarande år medgivna förstärkningen av arbetskrafterna

å kammarrättens domstolsavdelning har ansetts vara behövlig även under

år 1917. Beträffande avlöningen för de två adjungerade ledamöterna

har densamma av kammarrätten föreslagits till arvode å 3,000 kronor

5,000: —

1,200: —

3,000: —

650:— 9,850: —

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 7.

för dem vardera. Löneregleringskommittén, som i ärendet avgivit yttrande,

har emellertid icke kunnat biträda detta förslag och i sådant avseende

framhållit, att detsamma grundats på den förutsättningen, att båda

adjunktionsförordnandena skulle tilldelas ordinarie tjänstemän i andra

lönegraden inom kammarrätten. Kommittén har däremot ansett den

möjligheten icke vara utesluten, att på grund av inträffande personalförändringar

eller andra oförutsedda omständigheter adjunktionsförordnandena

eller något av dem kunde komma att anförtros åt tjänstemän i

första lönegraden eller åt extra ordinarie tjänstemän. I sistnämnda fall

— om adjungerad ledamot icke vore innehavare av ordinarie tjänst —

borde han enligt kommitténs mening komma i åtnjutande av samma

ersättning, 5,000 kronor, som uppbures av den adjungerade ledamot i

Svea hovrätt, vilkens arvodesbelopp fastställts av riksdagen. Denna

ersättning hade ock av kommittén föreslagits för extra ordinarie tjänstemän,

vilka erhölle adjunktionsförordnanden i kammarkollegiet; den, som

innehade stadigvarande amanuensförordnande, borde givetvis vara skyldig

att under adjunktionen avstå hela amanuensarvodet. Vore åter adjungerad

ledamot i kammarrätten ordinarie tjänsteman, borde han — oavsett om

den ordinarie tjänsten tillhörde andra eller första lönegraden — i arvode

åtnjuta allenast ett belopp, motsvarande kammarrättsråds tjänstgöringspenningar,

och vara skyldig avstå de med hans egen tjänst förenade

tjänstgöringspenningarna. Till arvoden åt två adjungerade ledamöter

borde därför beräknas (för att medel skulle vara tillgängliga jämväl för

det möjligen förekommande fall att bägge skulle vara extra ordinarie

tjänstemän) ett belopp av högst 10,000 kronor. Det belopp av 1,200

kronor, som beräknats till förbättrad avlöning åt vikarier för adjungerade

ledamöter, vore emellertid avsett att utgå allenast om de adjungerade

ledamöterna innehade ordinarie tjänst i kammarrätten. Då under sådan

förutsättning arvodet till adjungerad ledamot skulle utgöra allenast 2,500

kronor eller hälften av adjunktionsarvodet åt extra ordinarie tjänsteman,

skulle tydligtvis vad som under denna förutsättning besparades å den

förenämnda posten 10,000 kronor lämna tillgång till bestridande av

kostnaderna för den förbättrade avlöningen åt vikarier för adjungerade

ledamöter. I följd därav borde förberörda belopp av 1,200 kronor ej

ingå i beräkningen av det för kammarrättens domstolsavdelning avsedda

an slagsbelopp.

I enlighet med kommitténs hemställan har Eders Kungl. Maj:t

för förstärkning av arbetskrafterna å kammarrättens domstolsavdelning

under år 1917 beräknat

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 7.

till arvoden åt två adjungerade ledamöter......... högst kronor 10,000: —

)) » » två amanuenser ....................................... » 3,000: —

» renskrivningskostnad.................................................... » 650: —

Summa högst kronor 13,650: —

Eders Kungl. Maj:ts förslag om förstärkning av arbetskrafterna å

kammarrättens revisionsavdelning innebär, att revisionspersonalen skulle

under tiden från och med den 1 juli 1916 till 1917 års utgång ökas

med två extra revisorer och ett extra räknebiträde. Kostnaderna under

ifrågavarande tid skulle, utöver vad redan av 1915 års riksdag med
-

givits för år 1916, bliva följande:

arvoden åt två extra revisorer under senare hälften

av år 1916 ......................................................... kronor 3,000: —

» åt sex extra revisorer under år 1917............ » 18,000: —

» åt ett extra räknebiträde under senare hälften

av år 1916 ......................................................... » 750: —

x> åt fem extra räknebiträden under år 1917... » 7,500: —

semestervikariat under år 1917 för sex extra revisorer » 800: —

j> under år 1917 för fem extra räknebiträden » 500: —

Summa kronor 30,550: —

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts räkning av arvodesbeloppen för

de adjungerade ledamöterna i kammarrätten har riksdagen icke haft

något att invända.

I fråga om den av Eders Kungl. Maj:t begärda förstärkningen av

arbetskrafterna å kammarrättens revisionsavdelning har framhållits, bland

annat, att revisionens arbetskrafter måste avsevärt ökas för att kunna

verkställa den granskning, som föranleddes av den allmänna pensionsförsäkringen.

Denna granskning skulle bland annat bestå i en tillsyn

över att de debiterade, på olika vägar inflytande pensionsavgifterna i

behörig tid och ordning redovisades och tillfördes pensionsförsäkringsfonden.

Riksdagen har emellertid uppmärksammat, att förslag framställts

om att debitering, uppbörd och redovisning av samtliga pensionsavgifter

skulle ske i samband med kronouppbörden, varigenom antalet redovisningar

skulle kunna betydligt nedbringas och följaktligen granskningsarbetet

i kammarrätten minskas. Men även om en sådan förändring

skulle komma till stånd, torde i allt fall en minskning av revisionens

arbetsbörda icke inträda under år 1917. På grund härav och då av den

utredning, som i övrigt förebragts, måste anses ådagalagt, att kammarBihang

till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 7 käft. (Nr 7.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 7.

rättens revisionsavdelning är i behov av den begärda förstärkningen av

arbetskrafterna, har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts framställning

jämväl i denna del.

Riksdagen har alltså till förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten

dels för senare hälften av år 1916 — ntöver det antal av fyra

extra revisorer och fyra extra räknebiträden, som vid 1915 års riksdag

medgivits — med ytterligare två extra revisorer och ett extra räknebiträde,

dels ock för år 1917 med två adjungerade ledamöter, två amanuenser,

sex extra revisorer och fem extra räknebiträden m. m. på extra

stat för år 1917 under sjunde huvudtiteln anvisat ett anslag av högst

44,200 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan innevarande

år därav disponera ett belopp av 3,750 kronor.

18:o) I punkt 18 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

till provisorisk lönereglering för befattningshavare i statistiska centralbyrån,

i enlighet med de av departementschefen tillstyrkta grunder och

på de av honom förordade villkor, på extra stat för år 1917 bevilja ett

förslagsanslag av 10,420 kronor, därav högst 325 kronor finge användas

till höjning av vikariatsersättning under semester.

Riksdagen har, i likhet med vad för innevarande år ägt rum, till

provisorisk lönereglering för befattningshavare i statistiska centralbyrån, i

enlighet med de av departementschefen tillstyrkta grunder och på de

av honom förordade villkor, på extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag

av 10,420 kronor, därav högst 325 kronor må användas till

höjning av vikariatsersättning under semester.

19:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 19 gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

på extra stat för år 1917 anvisat dels till arvode åt en extra ordinarie

förste aktuarie i statistiska centralbyrån ett anslag av 5,600 kronor, dels

till arvoden åt fyra extra ordinarie aktuarier i samma ämbetsverk ett anslag

av, för vardera, 3,900 kronor, eller tillsammans till arvoden åt en extra

ordinarie förste aktuarie och fyra extra ordinarie aktuarier i statistiska

centralbyrån ett anslag av 21,200 kronor.

2ö:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 20 föreslagit riksdagen att

till förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga biträden hos statistiska

centralbyrån samt till vikariatsersättningar därstädes å ordinarie stat

anvisade anslag å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 14,900

kronor, därav till extra kvinnliga biträden 11,900 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Riksdagen har till förstärkning av det till arvoden åt tillfälliga

biträden hos statistiska centralbyrån samt till vikariatsersättning ar därstädes

å ordinarie stat anvisade anslag å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag

av 14,900 kronor, därav till extra kvinnliga biträden 11,900 kronor.

21:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 21 gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till provisorisk lönereglering för befattningshavare i överintendentsämbetet,

med undantag av kassören och bokhållaren, i enlighet med de av departementschefen

tillstyrkta grunder och på de av honom förordade villkor,

på extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag av 6,695 kronor,

därav högst 145 kronor må användas till höjning av vikariatsersättning

under semester.

22:o) Med bifall till Eders Kungl. Majds i punkt 22 gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till förstärkning av arbetskrafterna hos överintendentsämbetet i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen angivna grunder på extra

stat för år 1917 beviljat ett anslag av 10,000 kronor.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 23 därom gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, till bestridande av kostnaderna för den överståthållarämbetet och

länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar och anmälningar till

förenings-, försäkrings- och handelsregistren å extra stat för år 1917

anvisat ett förslagsanslag å 4,000 kronor ävensom medgivit att de till

nämnda myndigheter inflytande avgifter för sådana registreringar och

anmälningar må tillföras detta anslag såsom särskilda uppbördsmedel.

fe

24:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 24 föreslagit riksdagen att

från och med år 1917 upptaga det ordinarie reservationsanslaget till

upprätthållande av bankinspektionens verksamhet med ett belopp av

63,400 kronor, att utgå direkt av bidrag till bankinspektionen.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har alltså från och med år 1917 upptagit det

ordinarie reservationsanslaget till upprätthållande av bankinspektionens

verksamhet med ett belopp av 63,400 kronor att utgå direkt av bidrag

till bankinspektionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Bergsbruket.

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 25 gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, för beredande av provisorisk lönereglering åt bergmästarna, i enlighet

med av departementschefen tillstyrkta grunder och på av honom förordade

villkor, å extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag av 11,250 kronor.

26:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 26 föreslagit riksdagen att

för år 1917 bestämma det i ordinarie anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet

av bergsbruket» ingående reservationsanslaget till reseunderstöd

åt personer, som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och

skicklighet i vad till bergshanteringen hörer, till 3,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har sålunda för år 1917 bestämt det i ordinarie

anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet av bergsbruket» ingående reservationsanslaget

till reseunderstöd åt personer, som önska i främmande

länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad till bergshanteringen

hörer, till 3,000 kronor.

I följd härav kommer det ordinarie anslaget till befrämjande i

allmänhet av bergsbruket för år 1917 att utgå med oförändrat belopp

5,700 kronor, varav bestämt anslag 2,700 kronor och reservationsanslag

3,000 kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 27 föreslagit riksdagen att

å extra stat för år 1917 anvisa 29,460 kronor att under huvudsakligen

enahanda villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd för ifrågavarande

ändamål, utgå såsom bidrag till uppehållande av undervisningen

vid bergsskolorna i Filipstad och Falun.

Kostnaderna för undervisningen vid ifrågavarande bergsskolor bestridas

för närvarande dels av statsmedel, dels av järnkontorets medel,

därvid statsbidraget utgår med 23/3S av totalkostnaden. Emellertid hava

brukssocietetens fullmäktige i järnkontoret framhållit, att denna grund

för bestämmande av statsbidraget understundom visat sig förenad med

flere olägenheter, varvid särskilt påpekats, att oförutsedda förändringar

i skolornas lärarkårer, såvitt desamma gällt lärare, som vore berättigad

åtnjuta ålderstillägg, kunnat föranleda ändring i beloppen av de till

skolorna utgående bidragen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 7.

För att i detta hänseende åstadkomma större stadga liar nu föreslagits,

att statsunderstödet, i vad det rörde ålderstilläggen åt lärarne,

borde beräknas efter ett för fem år uträknat medeltal. Tillika har föreslagits

en sådan jämkning av det proportionstal, efter vilket statsunderstödet

beräknas, att statsanslaget komme att utgå med s/5 av totalkostnaden

i stället för 23/38.

Mot sistnämnda förslag, att låta statsbidraget utgå med 3/s av

kostnaderna för skolorna, har riksdagen intet att invända. Däremot finner

riksdagen den föreslagna anordningen för beräknande av ålderstilläggen

mindre tillfredsställande. De ovan angivna olägenheterna torde också

kunna på ett lämpligare sätt undvikas, nämligen därigenom, att den del

av statsanslaget, som beräknas utgöra bidrag till ålderstillägg, beviljas

såsom förslagsanslag. Härvid förutsätter dock riksdagen, att de nuvarande

villkoren för åtnjutande av ålderstillägg icke utan Eders Kungl.

Maj:ts och riksdagens samtycke ändras.

Kostnaderna för skolorna hava för år 1917 beräknats till 48,000

kronor, därav 3,000 kronor för ålderstillägg. Med den av riksdagen

angivna beräkningsgrunden skulle alltså statsbidraget, som för innevarande

år utgör 28,100 kronor, för år 1917 uppgå till 28,800 kronor,

därav förslagsanslag 1,800 kronor.

Riksdagen har alltså såsom bidrag till uppehållande av undervisningen

vid bergsskolorna i Filipstad och Falun att utgå under huvudsakligen

enahanda villkor, som hittills varit fästa vid statsunderstöd för

ifrågavarande ändamål, på extra stat för år 1917 anvisat 28,800 kronor,

därav för bidrag med % till ålderstillägg åt lärare, förslagsanslag,

1,800 kronor.

Handel och sjöfart.

28:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 28 gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad under föregående är ägt rum,

under förutsättning att verksamheten vid handelshögskolan i Stockholm

fortsättes efter i huvudsak den nu följda planen, såsom bidrag till

underhållande av samma skola på extra stat för år 1917 anvisat ett

anslag av 30,000 kronor, att till handelshögskoleföreningens i Stockholm

styrelse utbetalas med hälften under höstterminen år 1916 och återstående

hälften under vårterminen år 1917, under villkor att minst tolv friplatser

för studerande vid högskolan under läsåret 1916—1917 inrättas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 7.

29:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 29 därom gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, till understöd åt Hälsingborgs handelsgymnasium på extra stat för

år 1917 beviljat ett anslag å 10,000 kronor, med skyldighet för Hälsingborgs

kommun att själv eller genom enskilda donatorer till läroanstalten

lämna understöd till minst samma belopp, som hittills utgått från kommunen,

samt på de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt bestämma.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkterna 30 och 31 föreslagit

riksdagen att på extra stat för år 1917 anvisa dels såsom reservationsanslag

ett belopp av 20,000 kronor för att utdelas såsom understöd

under benämning av exportstipendier till personer, som, utan officiell

ställning, företrädesvis i Ryssland,'' på Balkanhalvön eller i länder utom

Europa, verka för avsättning av svenska exportartiklar, dels ock, likaledes

såsom reservationsanslag, ett belopp av 10,000 kronor till handelsstudiestipendier,

att tjäna såsom understöd för förvärvande utomlands

av praktiska insikter i handelsyrket.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har alltså, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisat dels såsom reservationsanslag

ett belopp av 20,000 kronor för att utdelas såsom understöd under

benämning av exportstipendier till personer, som, utan officiell ställning,

företrädesvis i Ryssland, på Balkanhalvön eller i länder utom Europa

verka för avsättning av svenska exportartiklai;, dels ock likaledes såsom

reservationsanslag ett belopp av 10,000 kronor till handelsstudiestipendier,

att tjäna såsom understöd för förvärvande utomlands av praktiska insikter

i handelsyrket.

31:o) I punkt 32 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på den proposition om anvisande av medel för ändamålet,

som kunde bliva förelagd riksdagen, såsom bidrag till Sveriges allmänna

exportförenings verksamhet under innevarande år bland de extra anslagen

under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av 26,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 7 april 1916 till riksdagen

avlåten proposition'' (nr 206), under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att, under villkor att Sveriges allmänna exportförening under år

1916 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen den omfattning och form,

som i företedd förslagsstat för samma år angives, samt att i gransk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ningen av föreningens räkenskaper och verksamhet deltager en av Eders

Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet

under innevarande år å extra stat för år 1917, utöver av Eders Kungl.

Maj:t ur handels- och sjöfartsfonden och manufakturförlagslånefonden

för samma ändamål anvisade belopp, anvisa ytterligare ett belopp av

25,700 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande

år disponera detsamma.

Sveriges allmänna exportförening, som alltsedan sin tillkomst år

1887 åtnjutit statsunderstöd, har i sådant avseende för vart och ett av

åren 1910, 1911, 1912 och 1913 tilldelats ett sammanlagt belopp av

35,100 kronor för föreningens verksamhet ävensom tillerkänts rätt till

ersättning för föreningens postavgifter med det belopp, vartill desamma

enligt postbok och kvitterade räkningar visades hava under året uppgått,

dock att nämnda ersättning icke fått överstiga för ett vart av åren 1910

och 1911 4,300 kronor samt för vartdera av åren 1912 och 1913 5,500

kronor.

Statsunderstödet har under nämnda fyra år årligen utgått med 5,000

kronor ur handels- och sjöfartsfonden, med 13,300 kronor ur manufakturförlagslånefonden

och med 16,800 kronor av utav riksdagen beviljade

medel, varjämte ersättningen för postavgifter guldits ur sistnämnda fond.

Härefter har statsunderstödet till föreningen för åren 1914 och

1915 utgått med vissa reducerade belopp. Sålunda sänktes understödet,

frånsett ersättningen för postavgifterna, vilken fortfarande utgick med

5,500 kronor, för år 1914 till 30,900 kronor och för år 1915 till 24,850

kronor. Denna anslagsminskning kom manufakturförlagslånefonden till

godo, och riksstatsanslaget ävensom bidraget ur handels- och sjöfartsfonden

bibehöllos vid oförändrade belopp av respektive 16,800 kronor

och 5,000 kronor. Manufakturförlagslånefonden, ur vilken fortfarande

gäldades ersättningen för postavgifterna, kom alltså att därutöver för

nu ifrågavarande ändamål bidraga med 9,100 kronor för år 1914 och

3,050 kronor för år 1915.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande framställning innebär, att statsunderstödet

för år 1916 skulle utgå med 33,750 kronor, därav 25,700 kronor

riksstatsanslag,’ 5,000 kronor ur handels- och sjöfartsfonden samt 3,050

kronor ur manufakturförlagslånefonden, ur vilken fond jämväl ersättning

för postavgifter med högst 6,000 kronor skulle utgå.

Den till grund för anslagsäskandet liggande beräkningen av statsunderstödets

belopp har i två hänseenden givit riksdagen anledning til’

erinran.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Riksdagen kan sålunda icke finna, att några bärande skäl blivit

anförda till stöd för den av exportföreningen föreslagna höjningen av

verkställande direktörens redaktörsarvode från 1,000 kronor till 2,000

kronor, varigenom totallönen för direktören skulle höjas från 11,000

kronor till 12,000 kronor. Riksdagen anser därför, att detta arvode bör

bibehållas vid 1,000 kronor.

Beträffande Eders Kung!. Maj:ts förslag om ett understöd åt föreningens

avgångne kamrerare har riksdagen ansett att något belopp

för berörda ändamål icke bör vid statsunderstödets beviljande medräknas.

I fråga om den av departementschefen förordade fördelningen av

utgifterna för statsunderstödet mellan fonder och riksstat vill riksdagen

erinra därom, att sistlidet års riksdag i skrivelse den 28 maj 1915, i

anledning av nedsättningen av statsunderstödet för samma år, anförde,

bland annat, att riksdagen icke velat underlåta att framhålla, hurusom

det syntes kunna ifrågasättas, om åtgärden att låta hela minskningen

av statsunderstödet tillgodokomma manufakturförlagslånefonden vore den

lämpligaste, och om icke fasthellre åtminstone en del av denna minskning

bort beräknas på riksstatsanslaget. Riksdagen ville dock ej motsätta

sig Eders Kungl. Maj:ts förslag, men ansåg sig i allt fall böra uttala önskvärdheten

av att vid framtida anslagsäskanden för ifrågavarande ändamål

frågan om den lämpligaste uppdelningen av statsunderstödet på de båda

fonderna och riksstatsanslaget toges under förnyat övervägande. På

grund av deD uppfattning av förevarande angelägenhet, som tagit sig

uttryck i riksdagens berörda yttrande och då, enligt vad riksdagen inhämtat,

manufakturförlagslånefondens behållning under år 1915 väsentligt

ökats, så att densamma lämnar god tillgång till något större bidrag

än det nuvarande, anser riksdagen för sin del, att riksstatsanslaget icke

bör belastas med hela den nu beslutade förhöjningen, utan^ synes anslaget

icke böra sättas till högre belopp än 17,600 kronor. Återstoden,

12,450 kronor jämte ersättning för postavgifter, skulle alltså utgå ur

handels- och sjöfartsfonden samt manufakturförlagslånefonden med den

fördelning, som av Eders Kungl. Magt må bestämmas.

Riksdagen har alltså, under villkor att Sveriges allmänna exportförening

under år 1916 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen den omfattning

och form, som i företedd förslagsstat för samma år angives,

samt att i granskningen av föreningens räkenskaper och verksamhet

deltager en av Eders Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till

föreningens verksamhet under innevarande år å extra stat för år 1917,

utöver de belopp för samma ändamål, som av Eders Kungl. Maj:t må

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 7.

anvisas ur handels- och sjöfartsfonden och manufakturförlagslånefonden,.

anvisat ytterligare ett belopp av 17,600 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera detsamma.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 33 föreslagit riksdagen att

såsom understöd till handelskamrarna i riket att fördelas i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen förordade grunder på extra

stat för år 1917 anvisa ett anslag å 60,000 kronor.

Av den i ämnet förebragta utredningen framgår vilken betydelse

för näringslivet, handelskamrarna i riket anses äga. I sådant avseende

har huvudsakligen anförts följande.

Redan genom sin uppgift att tillvarataga och befrämja de enskilda

näringsidkarnas intressen hava handelskamrarna verkat för näringarnas

förkovran och sålunda gjort sig förtjänta om det allmänna. I sin egenskap

av informationsbyrå för handelskammardistriktets näringsliv med

skyldighet att med uppmärksamhet följa de företrädda näringarnas

utveckling inom distriktet, att samla och bearbeta statistiska och andra

uppgifter rörande dessa, att tillhandagå näringsidkare med sådana upplysningar

och råd i frågor rörande näringarna ävensom tull- och kommunikationsväsen

in. in., som kammaren kan vara i tillfälle att lämna,

torde en handelskammare kunna uträtta ett nyttigt arbete till näringarnas

stödjande och utveckling. De årsredogörelser över affärsläget, som av

ett flertal handelskammare lämnas i samband med redogörelser för

kammarens verksamhet, hava stor betydelse såväl för de till handelskamrarna

anslutna, som för andra näringsidkare. Den upplysningsverksamhet,

som sålunda utövas av handelskamrarna, har även bedrivits

genom föreläsningar, genom utgivande av föredrag, småskrifter, författningshandböcker

och statistiska berättelser angående handelsomsättning,

varupriser m. in. samt genom personliga meddelanden och har

otvivelaktigt väckt intresse för handel skamrarnas verksamhet, förskaffat

dem större anslutning och därigenom jämväl större betydelse för näringslivet

i allmänhet.

Jämte denna uppgift, att tillvarataga näringsidkarnes gemensamma

intressen, hava handelskamrarna redan från början haft en annan, nämligen

att gentemot vederbörande statsmyndigheter representera distriktets

näringsliv genom tillhandahållande av upplysningar samt avgivande av

yttranden och eventuellt avlåtande av framställningar. Denna handelskamrarnas

statliga verksamhet är av den omfattning, att densamma måste

anses vara deras huvudsakligaste uppgift. De olika ämbetsverk, som hava

att taga befattning med frågor rörande näringslivet, äro i många fall

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 7.

nödsakade att inhämta upplysningar av särskilda sakkunniga. Genom

att anlita handelskamrarnas sakkunskap i det löpande förvaltningsarbetet

torde ämbetsverken i många fäll hava erhållit upplysningar snabbare och

billigare än vad eljest varit möjligt samt besparats nödvändigheten åt

hålla särskilda sakkunniga tjänstemän eller tillkalla särskilda experter.

Aven i frågor rörande näringslagstiftningen "har handelskamrarnas sakkunskap

i stor omfattning tagits i anspråk. Av särskild betydelse för

utredning och klargörande av näringslivet rörande frågor torde handelskammarmötena

vara; dessa hållas i regel eu gång om året och i dem

deltaga ombud från de olika handelskamrarna. Det ämbetsverk, som i

största utsträckning anlitat handelskamrarna, har av naturliga skäl varit

kommerskollegium, men även andra myndigheter hava i stor omfattning

inhämtat upplysningar från kamrarna, såsom patent- och registreringsverket,

järnvägsstyrelsen, generaltullstyrelsen och generalpoststyrelsen.

Aven lokala myndigheter såsom länsstyrelserna, magistraterna, tullkamrarna

o. s. v. stå i förbindelse med handelskamrarna, vilka jämväl

i åtskilliga fall avgivit yttranden angående handelskutym m. m. i vid

domstol anhängiga mål. Handelskamrarna hava sålunda framträtt såsom

handelns, industriens och sjöfartens representativa organ.

Vidare har framhållits, att handelskammare understundom meddelat

auktorisation av revisorer.

Slutligen hava, enligt av riksdagens vederbörande utskott inhämtade

upplysningar, från handelskamrarna under nu rådande förhållanden i

synnerligen stor utsträckning infordrats personliga upplysningar från

ämbetsverk och de av staten inrättade kommissionerna, däribland trovärdighetsbevis

för beviljande av licenser. Härförutom hava handelskamrarna

anlitats för avgivande av ursprungsbevis; exempelvis har Stockholms

handelskammare under år 1915 avgivit omkring 8,000 dylika bevis.

Beträffande frågan om statsunderstöd åt handelskamrarna har departementschefen

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet anfört huvudsakligen

följande.

Det syntes departementschefen, att tiden nu vore inne för staten

att lämna handelskamrarna ett yttre erkännande för deras uppskattade

arbete samt bereda dem det ekonomiska stöd, som särskilt för en del

av dem torde vara av största vikt, för att de skulle kunna på ett tillfredsställande

sätt fullfölja sin verksamhet. Ett stärkande av handelskamrarnas

ställning torde för övrigt i nuvarande stund vara så mycket

angelägnare, som efter återinträdandet av normala utrikespolitiska förhållanden

stora möjligheter säkerligen skulle komma att föreligga för

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 7.

handelskamrarna att främja de 113’a och vidsträckta uppgifter, som sannolikt

då väntade handeln, industrien och sjöfarten. Denna omständighet

hade för departementschefen varit avgörande. Med hänsyn till densamma

hade departementschefen ej hyst tvekan att även under nuvarande

statsfinansiella förhållanden tillstyrka anslag för ett helt n)7tt

ändamål.

Statens erkännande hade föreslagits skola lämnas i form av dels

auktorisering av handelskammarinstitutionen, dels ock statsbidrag till

kamrarnas verksamhet. Härigenom skulle å ena sidan handelskamrarna

tillföras ökad stadga och säkerhet såväl i ekonomiskt avseende som i

hela deras verksamhet samt å andra sidan staten eller det allmänna

vinna en ganska stark garanti för, att det även i framtiden skall finnas

lämpliga lokala organ för tillvaratagande av här berörda näringars intressen

och för biträde åt staten och dess myndigheter vid utredningar

av för samma näringar betydelsefulla ärenden.

Den sålunda föreslagna vägen S3rntes departementschefen vara

synnerligen lämplig. Emellertid ansåge departementschefen, att åtgärden

att bereda statsunderstöd åt handelskamrarna i riket först borde genomföras,

innan formen för auktoriseringen slutligen fastställdes. En given

förutsättning för auktoriseringen vore nämligen, att statsunderstöd kunde

beredas de auktoriserade handelskamrarna. Departementschefen ville

därför återkomma till den närmare prövningen av förslaget om auktorisering,

sedan det visat sig, om förslaget att bereda statsbidrag åt handelskamrarna

vunne riksdagens bifall.

Av vad sålunda i ärendet förekommit, s}7nes riksdagen framgå, att

handelskamrarna äga sådan betjMelse för näringslivets utveckling och

förkovran, att giltig anledning föreligger till beredande åt dem av en

officiellt erkänd ställning, detta så mycket mer som de ju redan nu

utöva en del statliga funktioner. Detta erkännande bör även enligt riksdagens

åsikt lämnas dels genom auktorisering, dels genom beviljande

av statsbidrag för understödjande av deras verksamhet. Emellertid anser

riksdagen för sin del, att auktoriseringen bör föregå eller åtminstone

ske samtidigt med beviljande av statsbidrag. Då auktoriseringen —

därest denna, såsom riksdagen förutsätter, kommer att äga rum i huvudsaklig

överensstämmelse med de av kommerskollegiikommittén föreslagna

grunder — icke blott innebär ett erkännande av handelskamrarna

utan även medför förpliktelse för dem att efter bästa förmåga

avgiva yttranden eller tillhandahålla upplysningar i sådana näringsfrågor,

som av statsmyndigheterna hänskjutas till dem, torde den garanti, som

auktoriseringen sålunda medför, böra föreligga, innan statsbidrag be
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 7.

viljas. Det skäl, som anförts för att beviljande av bidrag bör föregå

auktoriseringen, nämligen att någon handelskammare av ekonomiska

skäl icke skulle vara i stånd att på ett tillfredsställande sätt utöva den

statliga verksamhet, som erfordras, förefaller riksdagen icke hållbart vid

det förhållande att, såsom ovan framhållits, statsbidraget kan beviljas

samtidigt som auktoriseringen äger rum. Såsom ett ytterligare skäl

för att tills vidare uppskjuta avgörande av frågan om auktoriseringen

har uttalats, att de skyldigheter, som kunna komma att åläggas handelskamrarna,

icke för det närvarande kunna fullständigt angivas. I detta

hänseende har erinrats, att en del av de befogenheter, som nu utövas

av handels- och sjöfartsnämnderna, lämpligen borde i sammanhang med

dessa nämnders upphörande överflyttas på handelskamrarna; med auktoriseringen

borde alltså anstå till dess frågan om dessa nämnders bestånd

avgjorts. Utan att vilja uttala sig angående lämpligheten av

handels- och sjöfartsnämndernas avskaffande, vill riksdagen emellertid

endast erinra därom, att de ärenden, som ifrågasatts att böra överflyttas

från dessa nämnder till handelskamrarna, icke torde vara av beskaffenhet

att medföra några nämnvärda förändringar i handelskamrarnas organisation

eller huvudsakliga verksamhet. Genom att vid auktoriseringen

stadga skyldighet för handelskamrarna att handlägga jämväl sådana

ärenden, som kunna komma att på dem överflyttas från ifrågavarande

nämnder, torde de anförda svårigheterna kunna undvikas.

På grund av vad riksdagen sålunda anfört, har riksdagen ansett

sig böra bevilja bidrag till auktoriserade handelskammare.

Beloppet av statsbidraget har föreslagits till 60,000 kronor. Därav

skulle en del, 36,000 kronor, utgå i form av fast understöd å 3,000

kronor till envar av de nuvarande tolv handelskamrarna, under förutsättning

att vederbörande handelskammare visade sig hava erhållit understöd

till minst samma belopp från annat håll. Då en handelskammare

för att rätt kunna fylla sina uppgifter torde nödgas anställa en väl

kvalificerad person såsom sekreterare eller ombudsman, vilken helt ägnar

sitt arbete åt handelskammaren, och det ifrågavarande understödet i

första hand torde avse att utgå såsom bidrag till nämnda persons avlöning,

har riksdagen icke haft något att erinra mot ifrågavarande belopp.

Såsom förutsättning för understödets beviljande bör jämväl enligt

riksdagens uppfattning, stadgas, att handelskammaren skall visa sig

disponera inkomster av annat slag till minst samma belopp. Riksdagen

vill därjämte i likhet med departementschefen framhålla, att för den

händelse framdeles i samband med åtgärder för avskaffande av obligatoriska

handels- och sjöfartsnämnder auktoriserade handelskammare

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 7.

skulle få sig tillagda en del nya uppgifter, detta i och för sig icke bör

få föranleda höjning av de‘nu förordade statsbidragen till handelskamrarna.

Emellertid torde enligt riksdagens mening vissa ytterligare villkor

böra stadgas för erhållande av statsunderstöd.

Handelskamrarna bestå i de flesta fall av fullmäktige, utsedde av

en handelskammarförening eller annan liknande sammanslutning, eller

utgöra en sådan förenings styrelse. En handelskammares sammansättning

är således beroende av sammansättningen av den organisation, som utser

kammarens ledamöter, eller reglerad av de för denna sammanslutning

gällande stadgar. För att handelskammaren skall kunna iakttaga alla

vederbörande näringsidkares intressen, är det emellertid nödvändigt, att

dess underlag består av olika slags näringsidkare_ från skilda orter inom

kammarens distrikt. Ingen välkänd näringsidkare inom distriktet bör därför

kunna utestängas från medlemskap i handelskammarföreningen eller

motsvarande sammanslutning. För att en bestämmelse i sådan riktning

skall vara fullt effektiv, torde den böra kompletteras med stadgande^

som innebära, att medlemsavgifterna icke få sättas så höga, att tillträdet

till föreningen därigenom försvåras för de mindre näringsidkarna. Den

lägsta medlemsavgiften i föreningen synes därför icke böra överstiga 10

kronor, vilket givetvis icke utesluter att för medlemmar med större inkomster

bestämmas högre avgifter, exempelvis utgående i propoition till

den bevillningstaxerade inkomsten. Då det emellertid för en del handelskammarföreningar,

inom vilka medlemsavgifterna bestämts på annat sätt

än ovan föreslagits, torde kunna möta svårigheter att redan för år

1917 tillämpa nu angivna bestämmelse, lärer Eders Kungl. Maj:t böra äga

medgiva, att, där vid 1916 års början hos någon handelskammarförening

utginge högre minimiavgift än 10 kronor, vid denna avgift finge förbliva

under år 1917. Vidare torde det enligt riksdagens mening höra

föreskrivas, att vid val av ledamöter i handelskamrarna ledamöterna i

föreningen skola äga lika rösträtt. Da handelskammaren skall utgöra

en allsidig representation, bör antalet ledamöter i kammaren icke få

sättas så lågt, att vissa viktiga näringsgrenar eller mera betydande orter

inom distriktet icke bliva företrädda inom kammaren; antalet ledamöter

bör därför ej understiga 16. Då det alltså torde vara nödvändigt att

icke blott handelskammaren utan även väljareföreningen blir på lämpligt

sätt organiserad, torde böra föreskrivas, att föreningens stadgai

skola fastställas av Eders Kungl. Maj:t. I likhet med vad som gäller

för en del andra institutioner, som åtnjuta statsbidrag, böra handelskamrarna

åläggas att dels till vederbörande statsmyndighet årligen av
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 7.

lämna berättelse angående sin verksamhet, dels redovisa användningen

av statsunderstödet.

Riksdagen har ansett, att anslaget lämpligen borde betecknas

såsom »förslagsanslag, högst».

Ateistoden av det äskade anslaget, 24,000 kronor, har föreslagits

skola fördelas mellan de handelskammare, som med hänsyn till sin

ekonomi och. på grund av sin allmänna verksamhet vore för fyllande

av sin uppgift förtjänta av större understöd. Av den utredning, som

åberopats till stöd för framställningen i denna del, har riksdagen emellertid

icke blivit övertygad om nödvändigheten av ett sådant rörligt anslag,

och har riksdagen sålunda icke bifallit Eders Kungl. Mai:ts förskorörande

ifrågavarande belopp.

Riksdagen har alltså såsom understöd till auktoriserade handelskammare

i riket på extra stat för ar 1917 anvisat ett förslagsanslag å

högst 36,000 kronor, att utgå med ett belopp av 3,000 kronor till en

var handelskammare, under de villkor Eders Kungl. Maj:t i överensstämmelse

med ovan angivna grunder kan komma att föreskriva.

33:o) Med bifall till .Eders Kungl. Maj:ts i punkt 34 gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

till täckande av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna för en

internationell byrå i Bryssel för handelsstatistik såsom förslagsanslag på

extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 650 kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 35 föreslagit riksdagen att

såsom bidrag till internationella statistiska institutets permanenta byrå

i Haag på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har alltså, i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, såsom bidrag till internationella statistiska institutets permanenta

byrå i Haag på extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 1,000

kronor.

35.o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 36 föreslagit riksdagen att

å extra stat för år 1917 under benämning »ersättning till sjömanshusen»

av 40,000 kronor för beredande åt sjömanshusen av

skålig ersättning för dem åliggande bestyr med värnpliktiges inskrivning

och redovisning samt . med utarbetande av sjöfartsstatistiska uppgifter.

Riksdagen, som icke haft något mot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställning att erinra, har alltså, i likhet med vad för inne
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 7.

varande år ägt rum, å extra stat för år 1917 under benämning ersättning

till sjömanshusen anvisat ett anslag av 40,000 kronor för beredande

åt sjömanshusen av skälig ersättning för dem åliggande bestyr med

värnpliktiges inskrivning och redovisning samt med utarbetande av sjöfartsstatistiska

uppgifter.

36:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 37 gjorda

framställning har riksdagen i likhet med vad för innevarande år ägt

rum, såsom anslag till dispaschörsväsendet å extra stat för år 1917 anvisat

till arvode åt två dispaschörsassistenter, anställda den ene i Stockholm

och den andre i Göteborg, 2,000 kronor åt dem var eller tillhopa 4,000

kronor.

37:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 38 därom gjorda

framställning har riksdagen medgivit, att vad av föregående års av

riksdagen beviljade anslag till anordnande av stormvarningar vid rikets

kuster vid 1916 års slut icke blivit taget i anspråk må under år 1917

av Eders Kungl. Maj:t för ändamålet användas.

38:o) I punkt 39 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

av det utav riksdagen till understöd för byggandet av en flytdocka i

Göteborg beviljade anslag å 500,000 kronor å extra stat för år 1917

anvisa återstoden 250,000 kronor.

Riksdagen har av det utav riksdagen till understöd för byggandet

av en flytdocka i Göteborg beviljade anslag å 500,000 kronor å extra

stat för år 1917 anvisat återstoden 250,000 kronor.

39:o) I punkt 40 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

såsom bidrag från Sverige till uppehållande av internationell patrulleringstjänst

i Norra Atlanten m. m. å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag

å högst 14,600 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, enligt vilken anslaget för år 1917 kommer

att nedsättas med 760 kronor, har alltså såsom bidrag från Sverige till

uppehållande av internationell patrullering stjänst i Norra Atlanten m. m.

å extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag å högst 14,600 kronor.

40:o) 1 punkt 41 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på den framställning i ämnet, som kunde varda till riksdagen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 7.

avlåten, till understöd åt aktiebolaget svenska ostasiatiska kompaniet

för fortsatt uppehållande av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan Sverige

och Ostasien bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år

1917 beräkna ett belopp av 165,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 31 mars 1916 till

riksdagen avlåten proposition (nr 182), under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att dels — utav det av riksdagen såsom understöd åt aktiebolaget

svenska ostasiatiska kompaniet för fortsatt uppehållande under tiden 1

augusti 1912—31 december 1917 av regelbunden ångbåtsförbindelse

mellan Sverige och Ostasien beviljade förslagsanslag å högst 985,000

kronor, vilket jämte besparing å det av 1907 års riksdag till bolaget förliknande

ändamål beviljade anslag av 1,850,000 kronor, på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 7 april 1911 rörande denna fråga angivna

grunder kunde finna skäligt föreskriva, finge utbetalas till bolaget — å

extra stat för år 1917, för gäldande intill 50 procent av ej mindre de av

bolaget för dess fartyg erlagda avgifter i Suezkanalen än även följande

med passerandet av kanalen förenade kostnader, nämligen fyr- och båkavgifter,

utgifter för sundhetspass och sanitära avgifter, avgifter för

tull- och hamnklarering samt avgifter för lotsning under natten i Port

Saids hamn, anvisa högst återstående beloppet 165,000 kronor dels och

därutöver medgiva att till beredande av sådant understöd åt bolaget under

år 1917 av ifrågavarande besparing må användas högst återstående

beloppet 85,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har,

dels utav det av riksdagen såsom understöd åt aktiebolaget svenska

östasiatiska kompaniet för fortsatt uppehållande under tiden 1 augusti

1912—31 december 1917 av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan

Sverige och Ostasien beviljade förslagsanslag å högst 985,000 kronor,

vilket jämte besparing å det av 1907 års riksdag till bolaget för liknande

ändamål beviljade anslag av 1,850,000 kronor, på de villkor, Eders Kungl.

Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse med de i statsrådsprotokollet över

finansärenden för den 7 april 1911 rörande denna fråga angivna grunder

kunde finna skäligt föreskriva, finge utbetalas till bolaget, å extra stat

för år 1917, för gäldande intill 50 procent av ej mindre de av bolaget för

dess fartyg erlagda avgifter i Suezkanalen än även följande med passerandet

av kanalen förenade kostnader, nämligen fyr- och båkavgifteiy

utgifter för sundhetspass och sanitära avgifter, avgifter för tull- och

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 7.

hamnklarering samt avgifter för lotsning under natten i Port Saids hamn,

anvisa högst återstående beloppet 165,000 kronor;

dels ock medgivit, att till beredande av sådant understöd åt bolaget

under år 1917 av ifrågavarande besparing må användas högst återstående

beloppet 85,000 kronor.

Industri, hantverk och slöjd.

41 :o) I punkt 42 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i fråga om särskilda anslag under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln

»Befrämjande i allmänhet av slöjderna»,

ej mindre medgiva, att besparingar, uppkomna å det i 1915 års

riksstat upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de

särskilda näringsyrkena, må under år 1917 tagas i anspråk för tillgodoseende

av det med anslaget avsedda ändamålet,

än även för år 1917

dels återupptaga ett anslag till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda

näringsyrkena samt bestämma detsamma till 15,000 kronor,

dels bestämma reservationsanslaget till reseunderstöd åt teoretiskt

och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt bergshanteringen,

till 12,500 kronor,

dels återupptaga ett reservationsanslag till reseunderstöd åt idkare

av hantverk och annan mindre industri samt bestämma detsamma till

9,000 kronor,

dels ock likaledes återupptaga ett reservationsanslag till reseunderstöd

åt verkmästare och förmän inom industrien samt bestämma detsamma

till 7,500 kronor.

I 1915 års riksstat voro under anslagstiteln »Befrämjande i allmänhet

av slöjderna» å ordinarie stat uppförda, bland andra anslagsbelopp, ett

bestämt anslag å 50,000 kronor för reseunderstöd åt arbetare i de särskilda

näringsyrkena, ett reservationsanslag å 25,000 kronor till reseunderstöd

åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna

sig åt bergshanteringen, ett reservationsanslag å 18,000 kronor för reseunderstöd

åt idkare av hantverk och annan mindre industri samt ett

reservationsanslag å 15,000 kronor för reseunderstöd åt verkmästare och

förmän inom industrien.

Med anledning därav, att det rådande krigstillståndet visat sig göra

det särdeles vanskligt och i många fall omöjligt att företaga studieresor

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 7 höft. (Nr 7.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 7.

till flertalet främmande europeiska länder, förordnade Eders Kungl. Maj:t

den 17 december 1914, att det tills vidare skulle anstå med åtgärder

för utdelning för år 1915 av, bland annat, ovan uppräknade reseunderstöd

eller, beträffande reseunderstöden för tekniker, av vissa belopp av

understöden.

De innehållna beloppen ansågos kunna för sina ändamål disponeras

under år 1916 och på grund härav de nu ifrågavarande anslagen för

samma år minskas med mot besparingarna svarande belopp.

På förslag av Eders Kungl. Maj:t har därför 1915 års riksdag ej

mindre medgivit, att vad som under år 1915 kunde varda besparat å

ordinarie anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena,

Unge under år 1916 tagas i anspråk för tillgodoseende av det

med anslaget avsedda ändamålet,

än även för år 1916,

dels indragit sistnämnda ordinarie anslag, stort 50,000 kronor,

dels nedsatt det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd åt

teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen,

förut 25,000 kronor, med 12,500 kronor till 12,500 kronor,

dels indragit det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd åt

idkare av hantverk och annan mindre industri, stort 18,000 kronor,

dels ock indragit det ordinarie reservationsanslaget till reseunderstöd

åt verkmästare och förmän inom industrien, stort 15,000 kronor.

I sitt yttrande till statsrådsprotokollet har nu departementschefen

framhållit, att de före den rådande kristiden sedvanliga beloppen av

ifrågavarande reseunderstöd för år 1917 borde finnas till förfogande

samt att för vinnande av detta resultat erfordrades d§ls riksdagens medgivande,

att besparingarna från år 1915 å anslaget till reseunderstöd

åt arbetare i de särskilda näringsyrkena för år 1917 finge disponeras

för tillgodoseendet av det med anslaget avsedda ändamålet, dels ock att

för år 1917 beviljades sådana belopp, att de tillsammans med besparingarna

uppginge till de nyss anförda summorna för de olika reseunderstöden.

_____

Vid behandlingen av detta ärende inom riksdagen har fråga uppstått,

huruvida man icke kunde befara, att den starka efterfrågan på

yrkeskunniga arbetare, som säkerligen kunde förväntas uppkomma i

utlandet efter återinträde av normala förhållanden, skulle bidraga till att

en del av de personer, som erhölle reseunderstöd, kvarstannade i utlandet.

Med anledning härav har riksdagens vederbörande utskott i vederbörlig

ordning anhållit om uppgifter från kommerskollegium, dels i

vilken utsträckning personer, som från nu ifrågavarande anslag erhållit

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 7.

reseunderstöd, kvarstanriat i utlandet, dels ock, därest detta i någon

nämnvärd omfattning ägt rum, vilka åtgärder till förekommande därav

som av kollegium vidtagits eller ifrågasatts.

Kommerskollegium har den 21 februari 1916 avgivit yttrande

i nämnda hänseenden och därvid överlämnat såväl en av kollega tekniske

konsulent utarbetad promemoria över det sätt, varpå 1910 års

understödstagare fullgjort sina åligganden, som även en av samma tjänsteman

avgiven redogörelse för, dels huru uppsikten över understödstagarnes

sätt att fullgöra sina åligganden vore ordnad, dels vilka omständigheter

förorsakade, att det med reseunderstöden avsedda ändamålet

i vissa fall icke vunnes, dels vilka åtgärder vidtagits eller kunde

tänkas vidtagna för ett undanröjande av de olägenheter, som vore en

följd av nyss antydda omständigheter, dels ock vilka åtgärder av kollegium

vidtagits för att låta de genom studieresorna vunna resultaten

bliva tillgängliga för studier (se bil. I och II vid statsutskottets utlåtande

nr 7).

Orsakerna, varför 1910 års understödstagare valts vid uppgörande

av den nämnda promemorian, vore, enligt vad kommerskollegium meddelat,

dels den, att i anledning utav Eders Kung! Maj:t beviljade uppskov

giltighetstiden för de flesta under senare år utdelade reseunderstöd

ännu icke utgått, dels den, att understödstagare från tidigare år ej vore

registrerade på sådant sätt, att en i förevarande avseende tillförlitlig utredning

skulle kunna åstadkommas.

För egen del har kommerskollegium anfört:

»Av den nämnda promemorian och redogörelsen framgår, att ett

kvarstannande i utlandet i regel ej förekommer annat än i fråga om

sådana understödstagare, som erhållit reseunderstöd från anslaget till

reseunderstöd åt arbetare i de särskilda näringsyrkena. Möjligheten att

begränsa hithörande antal fall till det minsta möjliga torde ligga i, att

urvalet bland de sökande göres så omsorgsfullt som möjligt vid uppgörandet

av kollega underdåniga förslag till understödstagare samt i

det av kollegium nu tillämpade kontrollsystemet. De enda åtgärder,

som härutöver synas kunna bidraga till ernåendet av samma syfte, torde

böra gå därpå ut att göra understödstagarnes återvändande till fäderneslandet

så ekonomiskt fördelaktigt som möjligt, och skulle sålunda bestå

däruti, att en större del av reseunderstödet än vad nu är fallet innehölles

tills uuderstödstagaren fullgjort alla sina skyldigheter. Då emellertid,

såsom framgår av bifogade redogörelse, en dylik åtgärd vore

förenad med vissa olägenheter och då antalet fall, där understödstagare

kvarstanna i utlandet, är förhållandevis ringa, synes det kollegium, som

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 7.

om några åtgärder utöver de enligt vad ovan angivits redan igångsatta

i förevarande hänseende för närvarande icke äro att vidtaga. Verkningarna

av det nyligen införda kontrollsystemet böra i varje fall först avvaktas.»

Av den av kommerskollegium nu lämnade utredningen finner riksdagen

visserligen, att faran för att en del av stipendiaterna skulle komma

att tvärstanna i utlandet icke kan anses utesluten, men också att vederbörande

myndigheter hava sin uppmärksamhet fästad härå samt att eu

del kontrollåtgärder vidtagits och andra ifrågasatts. Vid sådant förhållande

och då riksdagen i övrigt icke haft något att erinra mot Eders

Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande framställning, har riksdagen i fråga om

särskilda anslag under den å ordinarie stat uppförda anslagstiteln »Befrämjande

i allmänhet av slöjderna», ej mindre

medgivit, att besparingar, uppkomna å det i 1915 års riksstat

upptagna ordinarie anslaget till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda

näringsyrkena, må under år 1917 tagas i anspråk för tillgodoseende av

det med anslaget avsedda ändamålet,

än även för år 1917

dels återupptagit ett anslag till reseunderstöd åt arbetare i de särskilda

näringsyrkena samt bestämt detsamma till 15,000 kronor,

dels bestämt reservationsanslaget, till reseunderstöd åt teoretiskt

och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna sig åt bergshanteringen,

till 12,500 kronor,

dels återupptagit ett reservationsanslag till reseunderstöd åt idkare

av hantverk och annan mindre industri samt bestämt detsamma till

9,000 kronor,

dels ock likaledes återupptagit ett reservationsanslag till reseunderstöd

åt verkmästare och förmän inom industrien samt bestämt detsamma

till 7,500 kronor.

I följd härav kommer det ordinarie anslaget till befrämjande i

allmänhet av slöjderna, i 1916 års riksstat upptaget med 13,500 kronor

såsom bestämt anslag och 12,500 kronor som reservationsanslag till reseunderstöd

åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, vilka icke ägna

sig åt bergshanteringen, eller tillhopa 26,000 kronor, att höjas med

31,500 kronor, till 57,500 kronor, varav såsom bestämt anslag 28,500

kronor och 29,000 kronor utgörande särskilda reservationsanslag till

reseunderstöd åt tekniker, som nyss nämnts, åt idkare av hantverk och

annan mindre industri samt åt verkmästare och förmän inom industrien.

42:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 43 gjorda framställning

har riksdagen på extra stat för år 1917 beviljat

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 7.

dels såsom bidrag till upprätthållande av vävskolan i Borås ett belopp

av 5,600 kronor, under villkor att från Ålvsborgs läns landsting

eller eljest tillskjutes ett belopp, motsvarande minst hälften av berörda

statsanslag,

dels såsom bidrag till avlönande av en andre lärare vid samma skola

ett belopp av 1,500 kronor, under villkor att enahanda belopp varder

för ändamålet från nämnda landsting eller eljest tillskjutet,

dels ock såsom bidrag till personlig löneförbättring för föreståndaren

och förste läraren vid skolan Arthur Krebs ett belopp av 750 kronor och

såsom bidrag till sådan löneförbättring för biträdande lärarinnan därstädes

Hilma Stenwall ett belopp av 300 kronor, under villkor att dessa löneförbättringar

motsvarande belopp varda för ändamålet från omförmälda

läns landsting eller eljest tillskjutna samt, beträffande löneförbättringen

för Krebs, därjämte, att hans avlöningsförmåner för år 1917 ej sättas

till lägre belopp än 4,500 kronor.

43:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts i punkt 44 gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande år ägt rum,

under vissa av departementschefen tillstyrkta villkor såsom bidrag till

Sveriges hantverksorganisations verksamhet å extra stat för år 1917 anvisat

ett belopp av 4,000 kronor.

44:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 45 därom gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad för de senaste åren ägt

rum, åt föreningen för svensk hemslöjd såsom bidrag till uppehållande av

dess verksamhet under år 1917 på extra stat för samma år anvisat

ett belopp av 15,000 kronor.

Skatteomkostnader.

45:o) I punkt 46 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels för år 1917 bestämma det ordinarie anslaget för tullverket till ett

mot utgiftsstaternas för tullverket slutsumma svarande belopp av 6,793,050

kronor att såsom förslagsanslag utgå, dels ock medgiva, att för år 1917

till avlöning åt de tjänstinnehavare, vilkas innehavande befattningar

antingen bibehållas i den nya organisationen eller därstädes ersättas med

befattningar i lägre tjänstegrad, men vilka komma att kvarstå å äldre

stat, må disponeras erforderliga belopp av avlöningarna vid motsvarande

befattningar i den nya staten.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Vidare har Eders Kungl. Magt under punkterna 47 och 48 föreslagit

riksdagen att dels för förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen,

i enlighet med vad departementschefen i sitt yttrande till

statsrådsprotokollet den 14 januari 1916 närmare utvecklat, på extra stat

för år 1917 anvisa ett förslagsanslag, högst 22,000 kronor, med rätt för

Eders Kungl. Magt att redan under år 1916 av anslaget disponera högst

2,000 kronor, dels ock för förstärkning av arbetskrafterna vid tullverkets

lokalförvaltning, i enlighet med vad departementschefen i sitt yttrande

till statsrådsprotokollet den 14 januari 1916 närmare utvecklat, på extra

stat för år 1917 anvisa ett förslagsanslag, högst 205,830 kronor.

Uti de ordinarie utgiftsstaterna för tullverket har icke föreslagits

någon förändring.

För förstärkning av arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen är på

extra stat för innevarande år anvisat ett belopp av 16,000 kronor, utgörande

avlöningar för fyra revisorstjänster å revisionsbyrån. Eders

Kungl. Majjt har nu föreslagit att utöver nämnda belopp skulle på extra

stat för år 1917 uppföras avlöning efter 4,000 kronor för år åt en extra

andre byråassistent å samma byrå för tiden 1 juli 1916—31 december

1917 med 6,000 kronor.

Den extra staten för lokalförvaltningen skulle enligt Eders Kungl.

Maj:ts förslag komma att upptaga:

dels avlöningen vid följande tjänster, nämligen:

sjutton kontrollörstjänster ........................................................ kr. 71,400: —

trettiofyra kammarskrivartjänster............................................. » 95,200: —

en uppsyningsmanstjänst av klass 1 .................................... » 2,050: —

aderton vaktmästartjänster av klass 1 ............................... » 31,500: —

dels ock ortstillägg vid

sju kontrollörstjänster å kr. 290: — ............ kr. 2,030: —

tretton kammarskrivartjänster å kr. 210: — » 2,730: —

sju vaktmästartjänster av klass 1 å kr.

131: —............................................................. )) 917:— » 5,677: —

alltså sammanlagt ..................................................................... kr. 205,827: —

eller i runt tal kronor 205,830, vilket belopp med 7,300 kronor överstiger

slutsumman av den extra avlöningsstaten för år 1916.

Vad i statsrådsprotokollet anförts om behovet av en extra andre

byråassistent- å generaltullstyrelsens revisionsbyrå giver enligt riksdagens

mening vid handen, att en dylik förstärkning av arbetskrafterna å nämnda

byrå är av omständigheterna påkallad. Riksdagen finner sig alltså böra

biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Ej heller har riksdagen haft något att erinra mot den föreslagna

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 7.

höjningen av den extra avlöningsstaten för lokalförvaltningen, som föranledes

av en ökning av den extra personalen med 1 uppsyningsman

och 3 vaktmästare av klass 1.

Beträffande Eders Kungl. Maj:ts under punkt 46 gjorda framställning

får riksdagen sålunda anmäla,

att riksdagen dels med godkännande av de vid denna skrivelse

fogade förslag till utgiftsstater för tullverket för år 1917 Bil. A) bestämt

anslaget för tullverket till ett mot staternas slutsumma svarande

belopp av 6,793,050 kronor att såsom förslagsanslag utgå;

dels ock medgivit, att för år 1917 till avlöning åt de tjänstinnehavare,

vilkas innehavande befattningar antingen bibehållas i den nya

organisationen eller därstädes ersättas med befattningar i lägre tjänstegrad,

men vilka komma att kvarstå å äldre stat, må disponeras avlöningarna

vid motsvarande befattningar i den nya staten.

46:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 47 gjorda

framställning samt under hänvisning till vad riksdagen under punkt 45:o)

här ovan anfört får riksdagen anmäla, att riksdagen för förstärkning av

arbetskrafterna hos generaltullstyrelsen, i enlighet med vad departementschefen

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1916 närmare

utvecklat, på extra stat för år 1917 anvisat ett förslagsanslag,

högst 22,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan under

år 1916 av anslaget disponera högst 2,000 kronor.

47:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 48 gjorda

framställning och under hänvisning till vad riksdagen under punkt 45:o)

här ovan anfört, får riksdagen anmäla att riksdagen för förstärkning av

arbetskrafterna vid tullverkets lokalförvaltning, i enlighet med vad departementschefen

i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 14 januari 1916

närmare utvecklat, på extra stat för år 1917 anvisat ett förslagsanslag,

högst 205,830 kronor.

48:o) I en den 31 mars 1916 till riksdagen avlåten proposition

(nr 151) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

medgiva, att såsom tillägg till gällande villkor och bestämmelser

för åtnjutande av de från 1911 års början fastställda nya avlöningsförmånerna

för generaltullstyrelsen må stadgas,

att befattningshavare, som befordrats eller befordras till ordinarie

tjänst hos generaltullstyrelsen, äger såväl i avseende å beloppet av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ingångsavlöningen vid tillträdet av tjänsten som ock beträffande därefter

ifrågakommande löneförhöjningar att tillgodoräkna sig den tid, varunder

han omedelbart före sin befordran på grund av stadigvarande förordnande

bestritt hos styrelsen tjänst med avlöning å extra stat, dock under

villkor att den sålunda bestridda befattningen är att anse såsom motsvarande

eller jämförlig med tjänst inom samma lönegrad som den tillträdda

ordinarie tjänsten; samt

att icke någon må på grund av denna föreskrift komma i åtnjutande

av förhöjd avlöning tidigare än från och med den 1 januari 1917.

Riksdagen bär icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning och har alltså medgivit, att såsom tillägg till

gällande villkor och bestämmelser för åtnjutande av de från 1911 års

början fastställda nya avlöningsförmånerna för generaltullstyrelsen må

stadgas,

att befattningshavare, som befordrats eller befordras till ordinarie

tjänst hos generaltullstyrelsen, äger, såväl i avseende å beloppet av

ingångsavlöningen vid tillträdet av tjänsten som ock beträffande därefter

ifrågakommande löneförhöjningar att tillgodoräkna sig den tid, varunder

han omedelbart före sin befordran på grund av stadigvarande förordnande

bestritt hos styrelsen tjänst med avlöning å extra stat, dock under

villkor att den sålunda bestridda befattningen är att anse såsom motsvarande

eller jämförlig med tjänst inom samma lönegrad som den tillträdda

ordinarie tjänsten; samt

att icke någon må på grund av denna föreskrift komma i åtnjutande

av förhöjd avlöning tidigare än från och med den 1 januari 1917.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 49 föreslagit riksdagen att

till förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskrafter i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen angivna grunder å extra stat

för år 1917 anvisa ett anslag av 20,350 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att redan under år 1916 därav disponera 1,950 kronor.

Såsom riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen till

förstärkning av kontrollstyrelsens arbetskrafter i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen angivna grunder å extra stat för

år 1917 anvisat ett anslag av 20,350 kronor, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att redan under år 1916 därav disponera 1,950 kronor.

50:o) Aled anledning av Eders Kungl. Maj:ts i punkt 50 av huvudtiteln

gjorda framställning har riksdagen minskat det ordinarie förslags
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 7.

anslaget till kontroll å tillverkning savgifter, nu 900,000 kronor med

100.000 kronor till 800,000 kronor.

51:o) I punkt 51 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

höja det ordinarie förslagsanslaget till kostnader för taxering till skatt

å inkomst och förmögenhet, nu 720,000 kronor, med 100,000 kronor

till 820,000 kronor.

Riksdagen, som ansett, att skäl för förhöjning av ifrågavarande anslag

med sagda belopp föreligger, har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget

till kostnader för taxering till skatt å inkomst och förmögenhet, nu 720,000

kronor, med 100,000 kronor till 820,000 kronor.

52:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till observationsoch

uppbördsprocenter m. m., nu 10,000 kronor, med 10,000 kronor till

20.000 kronor.

Kronans publika hus.

53:o) I punkt 53 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde komma att avlåtas

till riksdagen, för uppförande av byggnad för en statens provningsanstalt

bland de extra anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917

beräkna ett belopp av 250,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en den 31 mars 1916 till

riksdagen avlåten proposition (nr 176), under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, föreslagit riksdagen att till uppförande av byggnad för en statens

provningsanstalt å i berörda protokoll angiven plats å Djurgården invid

Stockholms Ostra station samt för utrustning av nämnda anstalt bevilja

ett anslag av 800,000 kronor och därav på extra stat för år 1917 under

sjunde huvudtiteln anvisa ett belopp av 250,000 kronor.

Riksdagen, vars vederbörande utskott besökt såväl den nuvarande

materialprovningsanstaltens vid tekniska högskolan lokaler som de för

anstaltens nybyggnad föreslagna olika byggnadsplatserna vid statens

järnvägsstation vid Albano och vid Östra stationen i Stockholm, har

funnit behovet av en nybyggnad ådagalagt ävensom att den ifrågasatta

platsen vid Östra stationen torde vara den lämpligaste. Riksdagen har

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 7 höft. (Nr 7) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 7.

ej heller haft något att erinra mot de uppgjorda kostnadsberäkningarna,

enligt vilka byggnadskostnaderna skulle uppgå till 695,000 kronor och

kostnaderna för provningsanstaltens utrustning till 230,000 kronor eller

sålunda sammanlagt för anstalten i fullbordat skick till 925,000 kronor,

av vilken summa ett belopp av 125,000 kronor skulle anvisas ur manufakturförlagslånefonden

och återstoden, 800,000 kronor, fördelade på tre

år, utgå såsom riksstatsanslag.

Riksdagen bar alltså till uppförande av byggnad för en statens

provningsanstalt å i statsrådsprotokollet över finansärenden den 31 mars

1916 angiven plats å Djurgården invid Stockholms Östra station samt

för utrustning av nämnda anstalt beviljat ett anslag av 800,000 kronor

och därav på extra stat för år 1917 under sjunde huvudtiteln anvisat

ett belopp av 250,000 kronor.

54:o) I punkt 54 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på den proposition om anvisande av medel för ändamålet, som

kunde bliva förelagd riksdagen, för inredande av vissa rum i det s. k.

gamla kungshusets källarvåning till ämbetslokaler in. m. bland de extra

anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av

15.000 kronor.

Sedermera bar Eders Kungl. Maj:t i skrivelse till riksdagen tillkännagivit,

att Eders Kungl. Maj:t funnit frågan om framställning till

riksdagen uti ifrågavarande ärende hava förfallit, i följd varav medel

för berörda ändamål ej vidare behövde beräknas å 1917 års stat.

Om vad sålunda förekommit, bar riksdagen velat härigenom erinra.

55:o) I punkt 55 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde varda förelagd riksdagen,

för ändringsarbeten i lantmäteristyrelsens lokaler bland de extra

anslagen under sjunde huvudtiteln för år 1917 beräkna ett belopp av

30.000 kronor.

Sedermera bar Eders Kungl. Maj:t i en den 24 mars 1916 till

riksdagen avlåten proposition (nr 131), under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att till vidtagande, i huvudsaklig överensstämmelse med ett

inom överintendentsämbetet upprättat förslag, av vissa eldsäkerhetsanordningar

i lantmäteristyrelsens hus till skydd för därvarande arkiv

å extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 30,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet

i fråga.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 7.

De åtgärder till skyddandet av lantmäteristyrelsens arkiv, som

enligt överintendentsämbetets ifrågavarande förslag skulle vidtagas, utgöras

av dels införandet av värmeledning i styrelsens byggnad för

en kostnad av 17,826 kronor dels ock särskilda eldsäkerhetsanordningar,

såsom uppsättande av brandluckor för fönstren, förstärkningar, av isoleringen

för de elektriska belysningsledningarna m. m. i samtliga rum i

den närmast i plan med Västra Trädgårdsgatan belägna, till arkiv för

styrelsen avsedda våningen, vilka sistnämnda anordningar beräknats draga

en kostnad av sammanlagt 12,174 kronor.

Riksdagens vederbörande utskott har vid besök i lantmäteristyrelsens

lokaler funnit desamma synnerligen otillfredsställande såväl i fråga om

utrymme som i avseende å eldsäkerheten. De av Eders Kungl. Maj:t

nu föreslagna arbetena, vilka avse allenast tryggande av lantmäteristyrelsens

arkiv mot eldfara, bestå i anordnande av centraluppvärmning

i hela byggnaden, anbringande av förhydningsmassa på golven och

rabitzputs i taken i vissa rum samt anskaffande av brandluckor för en

del fönster, och innebära, enligt riksdagens mening, en avgjord förbättring

i avseende å eldsäkerheten. Riksdagen har därför funnit sig

böra bifalla Eders Kungl. Maj-.ts förevarande framställning, detta så

mycket hellre som, enligt vad riksdagen inhämtat, de föreslagna åtgärderna

kunna beräknas komma att bestå och vara till nytta vare sig

byggnaden kommer att fortfarande användas för lantmäteristyrelsens

behov eller att på annat sätt disponeras.

Riksdagen vill i detta sammanhang uttala önskvärdheten av att

frågan om beredande av förbättrade lokalförhållanden åt. lantmäteristyrelsen

snarast möjligt må vinna en tillfredsställande lösning. Skulle

under tiden ytterligare utrymmen för arkivet erfordras, torde en del

källarlokalpr i den nuvarande byggnaden lämpligen kunna utnyttjas för

ifrågavarande ändamål.

Riksdagen har alltså till vidtagande, i huvudsaklig överensstämmelse

med ett inom överintendentsämbetet upprättat förslag, av vissa eldsäkerhetsanordningar

i lantmäteristyrelsens hus till skydd för därvarande a i kiv å

extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av 30,000 kronor, med rätt

för Eders Kungl. Maj:t att redan under innevarande år disponera beloppet

i fråga.

5G:o) I en den 14 april 1916 till riksdagen avlåten proposition

(nr 177) har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdragav

statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen medgiva, att det Kungl. Maj:t och kronan tillhöriga kvarteret

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Doktorn vid Valhall avägen mellan Artilleri- och Skeppargatorna inom

Hedvig Eleonora församling i Stockholm må för ett pris av 500,000

kronor överlåtas å patent- och registreringsverket för uppförande därå

av ämbetslokal åt samma ämbetsverk, att i nämnda kvarter må för en

kostnad av 1,200,000 kronor för berörda ändamål uppföras en byggnad

i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Ragnar Östberg uppgjort

förslag, samt att för gäldande av omförmälda kostnader å tillhopa

1,700,000 kronor må tagas i anspråk reservationerna å anslaget till upprätthållande

av patent- och registreringsverkets verksamhet.

Riksdagen, vars vederbörande utskott besökt patent- och registreringsverkets

nuvarande lokaler, har funnit, att även om desamma, inberäknat

de i angränsande byggnader för ett belopp av 8,700 kronor

för ämbetsverkets räkning förhyrda våningar, för tillfället icke kunna

anses otillräckliga, nya lokaler i allt fall inom kort torde bliva erforderliga.

I likhet med departementschefen finner riksdagen frågan om utvidgade

och förbättrade lokaler för ämbetsverket lämpligen böra lösas så, att en

helt ny byggnad för ämbetsverkets räkning uppföres, och då, enligt

vad i ärendet är upplyst, reservationerna å sjunde huvudtitelns ordinarie

anslag till upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet

lämna tillgång till för ändamålet erforderliga medel, synes något skäl

att uppskjuta avgörandet av denna fråga icke föreligga. Emot de

framlagda ritningarna och kostnadsberäkningarna har riksdagen icke

haft något att invända. Ej heller torde någon erinran kunna göras

emot den föreslagna byggnadsplatsen, vilken utskottet jämväl besökt,

eller mot den för tomten beräknade köpeskillingen.

På grund av vad riksdagen sålunda anfört och på de utav departementschefen

i övrigt till stöd för ifrågavarande framställning anförda

skäl, har riksdagen medgivit

dels att det Kungl. Magt och kronan tillhöriga kvarteret Doktorn

vid Valhallavägen mellan Artilleri- och Skeppargatorna inom Hedvig

Eleonora församling i Stockholm må för ett pris av 500,000 kronor överlåtas

å patent- och registreringsverket för uppförande därå av ämbetslokal

åt samma ämbetsverk;

dels att i nämnda kvarter må för en kostnad av 1,200,000 kronor

för berörda ändamål uppföras en byggnad i huvudsaklig överensstämmelse

med av arkitekten Ragnar Östberg uppgjort förslag; samt

dels ock att för gäldande av omförmälda kostnader å tillhopa

1,700,000 kronor må tagas i anspråk reservationerna å anslaget till

upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

37

De knngl. teatrarna.

57:o) Med bifall till Eders Knngl. Maj:ts uti punkterna 56, 57 och

58 gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad för innevarande

år ägt rum, på extra stat för år 1917 anvisat

dels till gäldande av årspremier för hr and försäkring av operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad ett anslag av 40,176 kronor;

dels till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten tillhörig,

i operabyggnaden förvarad lösegendom ett anslag av 3,668 kronor;

dels ock till gäldande av årspremie för brandförsäkring av staten

tillhörig, i dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ett anslag av

1,735 kronor;

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att redan innevarande år disponera

berörda belopp å tillhopa 45,579 kronor.

Diverse.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 59 föreslagit riksdagen att

höja det ordinarie förslagsanslaget till ersättning till städerna för mistad

tolag, nu 3,000,000 kronor, med 500,000 kronor till 3,500,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

ifrågavarande framställning, har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget

till ersättning till städerna för mistad tolag, nu 3,000,000 kronor, med

500.000 kronor till 3,500,000 kronor.

59:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 60 gjorda framställning

har riksdagen å extra stat för år 1917 anvisat ett belopp av

1.600.000 kronor, att fördelas mellan landsting och städer, som icke

deltaga i landsting, efter förhållandet mellan den bevillning av fast

egendom samt av inkomst, som debiterats på grund av vederbörande

prövningsnämnds år 1917 verkställda eller fastställda taxeringar inom

landstingsområde eller stad, varom nu nämnts, och den i samma ordning

debiterade bevillningssumman för hela riket.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har i punkt 61 föreslagit riksdagen, att

det ordinarie anslaget till ersättning till vissa städer och köpingar för till

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 7.

statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel för år 1917 upptagas till

ett belopp av 5,139,684 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande framställning, har alltså medgivit att det ordinarie anslaget

till ersättning till vissa städer och köpingar för till statsverket indragna

brännvinsförsäljningsmedel för år 1917 upptages till ett belopp av 5,139,684

kronor.

61:o) Till täckande av utgifter, som statskontoret och överintendentsämbetet

förskottsvis bestritt för de i statsrådsprotokollet över finansärenden

den 14 januari 1916 omförmälda ändamål, har Eders Kungl.

Maj:t i punkt 62 av förevarande huvudtitel föreslagit riksdagen att å

extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 674,797 kronor.

Riksdagen har till täckande av ovan omförmälda, utav statskontoret

och överintendentsämbetet anmälda förskott å extra stat för år 1917 anvisat

ett anslag av 674,797 kronor.

62:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 100,000 kronor, med 20,000 kronor till

120,000 kronor.

63:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts i punkt 65 gjorda framställning

har riksdagen till beredande i enlighet med de i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 14 januari 1916 angivna grunder av

extra lönetillägg för innevarande år åt eu del tjänstemän och betjänte i

till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer, å extra stat för år

1917 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av 500 kronor.

64:o) På sätt riksdagen i särskild skrivelse anmält, har riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts i proposition den 17 april 1916 (nr

212) gjorda framställning för beredande av krigstidshjälp åt befattningshavare

i statens tjänst i enlighet med i nämnda skrivelse närmare angivna

grunder på extra stat för år 1917 under sjunde huvudtiteln anvisat

ett förslagsanslag av 139,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

39

Övriga ordinarie anslag.

65:q) Beträffande övriga ordinarie anslag, som äro uppförda i riksstaten

för innevarande år, har Eders Kungl. Maj:t icke föreslagit annan

ändring, än att för jämnande av huvudtitelns slutsumma det ordinarie

förslagsanslaget för bestridande av tryckningskostnader må sänkas från

dess nuvarande belopp 133,137 kronor med 14 kronor till 133,123

kronor.

Riksdagen får anmäla, att samtliga ordinarie anslag under sjunde

huvudtiteln, som här ovan icke blivit särskilt omförmälda, för år 1917

fastställts till samma belopp som uti innevarande års riksstat; dock att

förslagsanslaget till bestridande av tryckningskostnader, som icke skola

av andra medel gäldas,'' för jämnande av huvudtitelns slutsumma sänkts

från 133,137 kronor med 14 kronor till 133,123 kronor.

Stockholm den 8 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Förslag

till

Utgiftsstater för tullverket att tillämpas under år 1917.

Bil. A.

K r o

n o r.

A. Avlöningsstaten.

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Summa.

I. Generaltullstyrelsen.

1 generaltulldirektör...........................

7,000

3,000

1,000

11,000

1 byråchef .......................................

5,000

2,500

600

8,100

3 byråchefer ..................................

—

—

—

24,300

Kansliet.

3,600

1,800

400

5,800

1 sekreterare ...................................

—

—

—

5,800

1 registrator ....................................

2,200

1,500

300

4,000

1 notarie ..........................................

2,200

1,500

300

4,000

_

_

_

12,000

700

350

150

1,200

1,200

1 kvinnligt skrivbiträde ....................

—

Kameralbyrån.

3,600

3,600

2,200

1,800

1,800

1,500

400

5,800

5,800

4,000

12,000

400

1 revisor och bokhållare.....................

300

3 revisorer och bokhållare ..................

Revisionsbyrån.

1 förste aktuarie ..............................

3,600

2,200

1,800

1,500

400

5,800

4,000

1 aktuarie ......................................

300

2 aktuarier .......................................

—

—

—

8,000

1 revisor ..........................................

2,200

1,500

300

4,000

7 revisorer ......................................

—

—

—

28,000

Transport

—

—

—

154,800

i Efter 5 år kan lönen töjas

/ med 600 kr.

i Ef ter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr. och efter

10 år med ytterligare

500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 600 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

i Efter 5 år kan lönen höjas

| med 200 kr. och efter

| 10 år med ytterligare

200 kr.

1 Efter 5 år kan lönen höjas

j med 500 kr. och efter 10

år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

[Efter 5 år kan lönen höjas

; med 500 kr. och efter 10

l år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

med 500 kr., efter 10 år

med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

41

K r o

n o r.

Tjänst-

Lön.

görings-

tillägg.

Summa.

penningar.

Transport

—

—

154,800

Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.

3,600

1,800

400

5,800

| Efter 5 år kan lönen höjas

> med 500 kr. och efter 10

'' 1 byråassistent ................................

"

”

5,800

J år med ytterligare 500 kr.

Efter 5 år kan lönen höjas

|

med 500 kr., efter 10 år

j 1 andre byråassistent .....................

2, 200

1,500

300

4,000

med ytterligare 500 kr.

och efter 15 år med än

ytterligare 500 kr.

Till vikariatsersättning samt arvoden

och flitpenningar åt extra biträden

ävensom till renskrivningskostnad,/or-

slagsanslag...................................

_

125.000

därav till gratifikationer åt extra

ordinarie tjänstemän och vakt- mästare hos styrelsen högst

3,000 kr.

1 förste vaktmästare1 ........................

900

450

150

1,500

/Efter 5 år kan lönen höjas

/ med 100 kr.

1 vaktmästare 1 .................................

700

350

150

1,200

1 Efter 5 år kan lönen höjas

l med 100 kr. och efter 10

6 vaktmästare1 .................................

7,200

j år med ytterligare 100 kr.

Transport

—

—

—

305,300

1 Åtnjuta beklädnad eller beklädnadsersättning samt kostnadsfri läkarvård jämte medikamenter i

enlighet med vad i sådant avseende gäller beträffande till samma förmån berättigade befattningshavare vid

tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning. Om vaktmästare hos styrelsen i sådan egenskap

åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå även.

som å lönen avdragas 100 kr. årligen.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 7 käft. (Nr 7.)

6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 7.

K r o

n o r.

Fast av- löning.

Summa.

Efter resp. 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, varje

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag.

Transporl

—

—

—

305,300

—

II. Lokalförvaltningen samt

kust- och gränsbevakningen.

1. Tjänstemän av högre grad.

a) Med bestämd tjänstgöringsort.

1 kustbevakningschef i Skåne och Blekinge

5,500

5,500

)

1 kustbevakningschef i Hallands samt Göte-

4,400

borgs och Bohus län...........................

—

5,500

1

1 gränsbevakningschef i Dalsland, Värm-

land och Dalame ..............................

4,800

4,800

3,600

1 överinspektör av klass 1 vid packhus-

inspektionen i Stockholm ..................

7,300

7,300

1 överinspektör av klass 1 vid d:o i Göte-

i 5,000

torg .............................................

—

7,300

1

1 överinspektör av klass 2 vid d:o i Malmö

6,300

6,300

2 överinspektörer av klass 2 vid tullbevak-

ningsinspektionerna i Stockholm och

4,500

Göteborg ..........................................

—

12,600

400

1 överinspektör av klass 3 vid d:o i Malmö

5,500

5,500

4,400

1 tullförvaltare av klass 1 vid tullkammaren

i Stockholm.....................................

6,300

6,300

j 12 tullförvaltare av klass 1 vid d:o i Norr-

köping, Malmö, Hälsingborg, Trälleborg,

Göteborg, Gävle och Sundsvall, vid upp-

börds- och nederlagskontoren i Stock-

4,500

holm och Göteborg, ävensom vid upp-

börds- samt konfiskations- och kassörs-

kontoret i Malmö .............................

—

75,600

1 tullförvaltare av klass 2 vid tullkamma-

ren i Kalmar ..............................

5,500

5,500

4,000

4 tullförvaltare av klass 2 vid d:o i Lands-

1

Transport

—

142,200

—

305,300

—

—

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

43

■

Kronor.

Fast av- löning.

Summa.

Efter resp. 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, varje

gång mea:

Pen-

sions-

under-

iag.

Transport

—

142,200

—

305,300

—

—

krona och Halmstad samt vid konfiska-

1

tions- och kassörskontoren i Stockholm

och Göteborg ...................................

-

22,000

4,000

1 tullförvaltare av klass 3 vid tullkamma-

ren i Uppsala....................................

4,800

4,800

19 tullförvaltare av klass 3 vid d:o i Ny-

köping, Jönköping, Oskarshamn, Visby,

Karlskrona, Karlshamn, Ahus, Lund,

3,600

Ystad, Varberg, Strömstad, Borås, Karl-

stad, Örebro, Söderhamn, Hudiksvall,

Härnösand, Luleå och Haparanda.........

—

91,200

! 1 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Söder-

tälje ................................................

4,000

4,000

20 tullförvaltare av klass 4 vid d:o i Eskils-

tuna, Linköping, Västervik, Ronneby,

Sölvesborg, Simrishamn, Falkenberg,

400

3,300

Lysekil, Uddevalla, Lidköping, Mon,

Charlottenberg, Västerås, Falun, Örn-

sköldsvik, Östersund, Storlien, Umeå,

Skellefteå och Riksgränsen..................

_

80,000

1 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Mem

3,300

3,300

1

3 tullförvaltare av klass 5 vid d:o i Vad-

y 2,700

1

stena, Marstrand och Piteå..................

—

9,900

]

1 överkontrollör av klass 1 vid packhus-

inspektionen i Stockholm........ ............

6,300

6,300

1 4,500

1 överkontrollör av klass 1 vid d:o i Göteborg

6,300

1

1 överkontrollör av klass 2 vid tullkamma-

ren i Stockholm................................

5,300

5,300

3 överkontrollörer av klass 2 vid d:o i

3,800

Malmö och Göteborg samt vid packhus-

inspektionen i Malmö ........................

1

15,900

391,200

i Transporl

i

—

391,200

305,300

—

—

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Kronor.

Fast av- löning.

Summa.

Efter resjp. 3,

6 och 9 are

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höljas, varje

gång med:

Pen-

sions-

under-

lag.

Transport

—

—

391,200

305,300

—

—

b) Övriga tjänstemän av högre grad.

1 förste kontrollör ..............................

4,800

4,800

\

| 3,600

16 förste kontrollörer ...........................

—

76,800

1 kontrollör .......................................

4,200

4,200

82 kontrollörer (därav 3 kontrollörer och

uppbördskassörer samt 7 bevaknings-

kontrollörer) ....................................

—

344,400

1 kammarskrivare .............................

2,800

2,800

400

245 kammarskrivare ..............................

—

686,000

j 2,100

1 tullinspektor...................................

2,600

2,600

7 tullinspektörer (därav 2 gränsinspektorer)

—

18,200

2,000

1 tullfiskal..........................................

3,000

3,000

3 tullfiskaler.................... ..................

—

9,000

1,151,800

2. Tjänsteman av lägre grad.

1 överuppsyningsman av klass 1 .........

2,600

2,600

1 överuppsyningsman av klass 1 .........

—

2,600

| 300

1 överuppsyningsman av klass 2 .........

2,300

2,300

j

3 överuppsyningsman av klass 2 (därav

i 200

1,700

1 befälhavare å kustbevakningsångare)

—

6,900

i

1 gränsöveruppsyningsman ..................

2,600

2,600

300

1 kustöveruppsyningsman.....................

'' 2,100

2,100

26 kustöveruppsyningsman.....................

—

54,600

1,300

1 uppsyningsman av klass 1 ...............

2,050

2,050

41 uppsyningsman av klass 1 ...............

—

84,050

150

1 uppsyningsman av klass 2 ...............

1,900

1,900

1 1,200

22 uppsyningsman av klass 2 ...............

—

41,800

/

1 uppsvningsman av klass 3 ...............

1,750

1,750

1,100

Transport

—

205,250

1,543,000

305,300

—

—

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

45

K r o

n o r.

Efter resp. 3,

6 och 9 års

Pen-

Fast av-

tjänstgöring

•

kan den fasta

Ö1U J

löning.

avlöningen

höjas, varie

under-

gång med:

lag.

Transport

'' -

205,250

1,543,000

305,300

—

—

23 uppsyningsman av klass 3 ...............

—

40,250

)

1,100

1 gränsuppsyningsman ........................

2,050

2,050

150

l 1,300

6 gränsuppsyningsmän ........................

—

12,300

J

1

1 kustuppsyningsman...........................

1,650

1,650

65 kustuppsyningsmän...........................

—

107,250

1,100

i vaktmästare av klass 1....................

1,750

1,750

4% vaktmästare av klass 1.....................

—

868,000

1 vaktmästare av klass 2.....................

1,500

1,500

1

190 vaktmästare av klass 2 (därav 2 an-

*

/ 1,000

ställda å kustbevakningsångare) .........

—

285,000

1

1 vaktmästare av klass 3.....................

1,200

1,200

100

\ 900

62 vaktmästare av klass 3....................

—

74,400

J

1 gränsridare.......................................

1,500

1,500

j

163 gränsridare ....................................

—

244,500

} 1,000

1 kustvakt..........................................

1,300

1,300

41 kustvakter.......................................

—

53,300

1

1 kustroddare ....................................

1,200

1,200

'' 900

225 kustroddare .................................

—

270,000

2,172,400

%

Till ortstillägg åt befattningshavare vid lokal-

tullförvaltningarna i Stockholm, Hapa-

randa och Riksgränsen, förslagsanslag

—

—

56,000

Till arvoden åt föreståndare för tullförvalt-

ningsavdelning i Göteborg och Malmö

för utövande av i § 18 i avlöningsreg-

lementet omförmält uppdrag, förslags-

''

anslag högst....................................

—

—

2,000

Transport

—

—

3,773,400

305,300

—

_ I

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Fast avlöning.

Transport

Till arvoden åt tullexpeditions- och gränsstationsföreståndare,

förslagsanslag ...

Till arvoden åt ordinarie tjänstemän för

tullbehandling av passagerareffekter,

förslagsanslag.................................

Till vikariatsersättning, extra biträden m. m.,

förslagsanslag................................

därav för utbetalande av flyttningshjälp

åt tjänstemän högst 2,000 kronor.

Säger

B. Ålderstilläggsstaten.

Förslagsanslag...............................

Kronor.

Summa.

I

— I 8,773,400

12,000

10,000

750,000

305,300

Efter resp. 3,

6 och 9 ars

tjänstgöring

kan den fasta

avlöningen

höjas, varje

gång med:

4,545,400

— 4,850,700

450,000

Transport; 5,300,700

Pen
sions
under
lag.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

47

Krön

o r.

För befattningen upp-

Tjänst-

tagen avlöning i

Kronor.

Lön.

görings-

gar.

1915

1904

1910

års

års

års

stat.

stat.

stat.

Transport

—

—

—

—

—

5,300,700

C. Övergångsavlöningsstaten.

Stockholm.

Generaltullstyrelsen.

I

Generaltulldirektören S. F. R. P. Cederschiöld1 .....

6,200

2,800

_

_

9,000

Anm. Ämbetet utbytes vid innehavarens avgång mot ett

generaltulldirektörsämbete med .............

—

—

11,000

—

—

Tullkammaren.

Andre kontrollören E. G. M. Lindh .........

2,500

500

3,000

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot

en kontrollörstjänst med......................

—

—

4,200

—

—

Tullbevaknmgsinspektionen.

Överinspektören N. G. Nordquist2..............

4,200

800

5,000

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot

en överinspektorstjänst med ...................

''

-

—

6,300

—

—

Västervik.

Tullförvaltaren H. V. E. Moberg ................................

3,000

1,000

4,000

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot en

tullförvaltartjänst med ...................

—

—

4,000

—

—

Transport

—

—

25,500

7,000

14,000

5,300,700

1 Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt kungl.

brev den 23 februari 1825. no

* Åtnjuter boställsvåning i ett staten och Stockholms stad gemensamt tillhörigt hus enligt kungl.

brev den 10 maj 1867. °

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Krön

o r

För befattningen upp-

Tjänst-

tagen avlöning i

Kronor.

görings-

pennin-

1915

1904

1910

års

års

års

stat.

stat.

stat.

Transport

—

25,500

7,000

14,000

5,300,700

Göteborg.

Packhusinspektionen.

Överinspektören J. H. Lindquist....................................

4,000

3,000

—

7,000

—

Anm. Tjänsten utbytes vid innehavarens avgång mot

en överinspektorstjänst med ..................................

—

—

7,300

—

—

Säger

—

32,800

14,000

14,000

Transpori

| _

—

—

—

5,300,700

Kronor.

Transport

—

5,300,700

D. Iudragningsstaten.

Visby.

j Jaktuppsyningsmannen T. A. Thomsson ....................................................................

1,100

Malmö.

400

Landskrona.

| Kustroddaren A. P. L. Bahr ....................................................................................

700

1

Hälsingborg.

Kustvakten till fot C. J. Persson .............................................................................

360

Transport

2,560 5,300,700

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

49

Kronor.

Transport

2,560

5,300,700

Halmstad.

700

Falkenberg.

Kustuppsyningsmannen C. G. Meyer...........................................................................

800

Jaktuppsyningsmannen C. F. Andersson ....................................................................

1,100

Varberg.

700

» J. A. A. Gustafsson.............................................................................

700

700

Göteborg.

Kustuppsyningsmannen A. G. Christensson..................................................................

800

Kustroddaren E. Svensson ......................................................................................

700

700

Lysekil.

Kustroddaren C. W. H. Öfverman............................................................................

700

Härnösand.

Vaktmästaren N. F. Rosenqvist .................................................................................

700

Östersund.

700

Umeå.

Vaktmästaren A. Rönnmark ...................................................................................

900

E. Pensionsstaten för avskedade tjänstinnehavare.

12,460

Förslagsanslag ..............................................................................................

300,000

F. Pensionsstaterna för avlidna tjänstinnehavares efter- lämnade änkor och barn.

a) För beredande av den genom nådiga reglementet den 16 februari 1833 stadgade pen- sionering, förslagsanslag ..............................................................................

25,000

b) Bidrag till tullstatens enskilda pensionsinrättning, bestämt anslag ...........................

10,000

35,000

G. Omkostnadsstaten.

Anslag till vissa arvoden enligt särskild förteckning, förslagsanslag ...........................

7,570

» » rese- och traktamentskostnader, förslagsanslag..........................................

20,000

» » tullhusbyggnader och reparationer samt hushyror och tomtören, förslagsanslag

15,000

Transport

42,570 5,648,160

7

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 7 höft. (Nr 7.)

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Kronor.

Transport

42,570

5,648,160

Anslag till underhåll och drift av tullverkets ångare samt bränsle för kustbevaknings-

personalens tjänstebåtar, förslagsanslag ...................................................

30,000

> » expenser, förslagsanslag .......................................................................

125,000

» » post- och telegramporto, förslagsanslag .......................................... ......

20,000

» » läkarvård och medikamenter samt begravningshjälp, förslagsanslag ...........

15,000

» » skeppsmätningskostnad, förslagsanslag ................................................

38,200

» » gratifikationer åt krono- och lots- samt kanalbetjänte, som utmärka sig genom

nitisk tillsyn och kontroll mot överträdelse av tullförfattningama .................

1,500

» » jakt- och båtlega samt hästlega och resekostnader, förslagsanslag...............

175,000

» » utbildning i tulltjänsten, förslagsanslag ................................................

21,000

» » tulltjänstemäns av lägre grad beklädnad och beväring, förslagsanslag .........

125,000

» » beslagarandelar, tullstatens enskilda pensionsinrättnings andelar av böter samt

tulltjänstemäns andelar av ersättning för vissa tjänstförrättningar, förslagsanslag

500,000

» » hemliga utgifter........................ ............................................................

6,000

» > diverse utgifter, förslagsanslag ...............................................................

45,620

1,144,890

Summa kronor

6,793,050

Förteckning å arvoden på tullverkets omkostnadsstat för år 1916.

Kronor.

Stockholms rådstuvurätts avdelning för tullmål:

1 ordförande ................................................................... 600*

2 ledamöter å 375 kronor........................................................................... 750: —

1 notarie...................................................................................... 750-

2,100

Övriga rådstuvurätter för avgörande av tullmål enligt nådiga breven den 15 februari 1841 och

den 6 april 1858, tillsammans förslagsvis upptagna..............................

1,900

Arvode till särskild ordförande i gränstullrätterna inom Jämtlands län ...................

750

» » » »i gränstullrätten inom Norrbottens län ............................

2,000

» » tolk för finska språket vid » » » » ............

300

» » präst i Sandhamn ..........................................................................................

250

» » skollärare i Landsort.........................................................................

70

» » »i Huvudskär...................................................................................

100

» » »i Sandhamn...................................................................................

100

Summa kronor

7,570

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

51

Tabell över anslagen under riksstatens sjunde huvudtitel.

Finansdepartementet.

A. Departementet.

Departementschefen

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli ................................................

Provisorisk lönereglering för departementet,

förslagsanslag ....................................

Extra föredragande i departementet............

Extra kanslisekreterare i departementet .....

Biträde inom departementet vid beredning

av ärenden rörande bankväsendet m. m.

förslagsanslag, högst

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

Ordinarie

anslag

Kronor

17.000

58.000

4,700

Säger för departementet.

B. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

Kammarkollegium ...........................

Extra advokatfiskal hos kammarkollegium

Ordnande av vissa kammarkollegii andra

arkivkontor tillhörande handlingar ......

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium

..................................

Statskontoret:

Statskontoret ......................................

Förstärkning av arbetskrafterna å stats

kontorets riksbokslutsbyrå ................

Mynt- och justeringsverket:

Bestridande av de med mynt- och justeringsverkets

drift förenade kostnader, reserva

tionsanslag, att av inkomst av myntning

och justering direkt utgå ...................

Kommerskollegium:

Kommerskoliegium...............................

Provisorisk lönereglering för kommcrskolle
gium,

förslagsanslag ...................

Förstärkning av arbetskrafterna å kommers
kollega

industribyrå .........................

Teknisk konsulent å kommerskollegii in

dustribyrå.........................................

128,000

144,165

6,000

1,500

69,275| —

12,345

10,532

5,825

79,700

128,000

169,000

915,000

Extra

anslag

Kronor

7,965

7,000

5,250

20,215

76,775

9,625

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 7.

12

15

16

17

25

29

30

Handläggning hos kommerskollegium av

ärenden rörande svenska fartygs registrering

m. m.....................................

Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet...

Sjötekniskt biträde hos kommerskoflegium

m. m.................................................

Särskild sjöåklagare hos kommerskollegium

.........

Utgivande av »Kommersiella meddelanden»

.........

Arvode till en vaktmästare hos kommerskollegium

...

Kammarrätten:

Kammarrätten

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten

..............

Statistiska centralbyrån:

Avlöningsmedel ........

Arvoden åt tillfälliga biträden samt vikariatsersättningar,

reservationsanslag

Provisorisk lönereglering för statistiska

centralbyrån, förslagsanslag

Arvoden åt en extra ordinarie förste aktuarie

och fyra extra ordinarie aktuarier

Förstärkning av de till arvoden åt tillfälliga

biträden m. m. anslagna medel............

Bibliotekets underhållande, reservationsanslag

............................................

O verintendentsämbetet:

överintendentsämbetet ..........................

Provisorisk lönereglering för överintendents.

ämbetet, förslagsanslag .....................

Förstärkning av arbetskrafterna hos över
intendentsämbetet

..............................

Patent- och registreringsverket:

Upprätthållande av patent- och registreringsverkets

verksamhet, reservationsanslag,

att av patent- och varumärkessamt

registreringsavgifters medel direkt

utgå

Kostnader, som föranledas av överståthållarämbetets

och länsstyrelsernas befattning

med vissa slag av registrering, förslagfs
anslag

..........................................

Bankinspektionen:

Upprätthållande av bankinspektionens verksamhet,

reservationsanslag, att av bidrag

till bankinspektionen direkt utgå

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor ö. Kronor ö

10,050

164,200

5,525

3,000

12,000

1,175

76,900

22,790

2,000

50,600

10,420

21,200

14,900

6,695

10,000

Säger för de centrala ämbetsverken.

Ordinarie

anslag

Kronor

144,165

258,300

101,690

50,600

540,600

63,400

2,370,755

Extra

anslag

Kronor ö

224,652

44,200

46,520

16,695

4,000

422,467

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

53

1

2

3 a

3 b

4 a

4b

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

C. Bergsbruket.

Bergsstaten............................................

Provisorisk lönereglering för bergmästarna,

förslagsanslag .................................

Befrämjande i allmänhet av bergsbruket:

Bestämt anslag .................................

Reservationsanslag..............................

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

2,700

3,000

Ö.

Kronor

Ö.

Kronor

33,000

5,700

Ö.

Kronor

11,250

28,800

ö.

Bergsskolorna i Filipstad och Falun:

Bestämt anslag ................................

Förslagsanslag...................................

27,000

1,800

—

Säger för bergsbruket

D. Handel och sjöfart.

38,700

—

40,050

—

115,000

1,500

116,500

—

30.000

10.000

20,000

10,000

17.600

36.000

650

1,000

40.000

4,000

250.000

14.600

165.000

-

Handelsundervisningsanstalter:

Handelsgymnasier, förslagsanslag, högst

Handelsundervisningsinspektionen, för-

slagsanslag, högst ...........................

Hälsingborgs handelsgymnasium .............

Exportstipendier, reservationsanslag .........

Handelsstudiestipendier, reservationsanslag

Bidrag till Sveriges allmänna exportförenings

verksamhet under år 1916 ....................

Understöd till auktoriserade handelskam- mare i riket, förslagsanslag, högst.........

Bidrag till en internationell byrå i Bryssel

för handelsstatistik, förslagsanslag.........

Bidrag till internationella statistiska institu- tets permanenta byrå i Haag ..............

Ersättning till sjömanshusen .....................

Arvoden till två dispaschörsassistenter ......

Flytdocka i Göteborg ..............................

Internationell patrulleringstjänst i Norra

Atlanten m. m., förslagsanslag, högst ...

Understöd till aktiebolaget svenska ostasia- tiska kompaniet för fortsatt uppehållande

av regelbunden ångfartygsförbindelse mellan

Sverige och Ostasien, förslagsanslag, högst

Säger för handel och sjöfart

116,500

—

598,850

-I

E. Industri, hantverk och slöjd.

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

1 t

Bestämt anslag...................................

28,50C

—

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 7.

Reservationsanslag:

t Reseunderstöd åt teoretiskt och praktisk)

bildade tekniker, vilka icke ägna sig

åt bergshanteringen ......... 12,500: —

c Reseunderstöd åt idkare av

hantverk och annan mindre

industri ........................... 9,000: —

å Reseunderstöd åt verkmästare

och förmän inom industrien 7,500: —

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

29,000

ö.

Kronor

Ö.

Kronor

57,500

Ö.

Kronor

8,150

4,000

15,000

Ö.

Vävskolan i Borås .................................

Sveriges hantverksorganisation ..................

Föreningen för svensk hemslöjd ...............

Säger för industri, hantverk och slöjd.................................

57,500

—

27,150

—

F. Skatteomkostnader.

Tullverket:

Tullverket, förslagsanslag.....................

Förstärkning av arbetskrafterna hos general- tullstyrelsen, förslagsanslag, högst......

Förstärkning av arbetskrafterna vid tull- verkets lokalförvaltning, förslagsanslag,

högst................................................

Kontrollstyrelsen:

Kontrol lstyrel sen....................................

Förstärkning av arbetskrafterna hos kon- trollstyrelsen ....................................

Kontroll å tillverkningsavgifter, förslags- anslag ................................................

Stämpelomkostnader, förslagsanslag .........

Kostnader för taxering till skatt å inkomst

och förmögenhet, förslagsanslag ............

Observations- och uppbördsprocenter m. m.,

förslagsanslag ....................................

6,793,050

—

22,000

205,830

—

6,793,050

34,200

800,000

420.000

820.000

20,000

—

227,830

20,350

Säger för skatteomkostnader.................................

8,887,250

—

248,180

G. Kronans publika hus.

Lyshållning m. fl. utgifter för kronans publika

hus i Stockholm, förslagsanslag ............

Byggnader och reparationer, reservations- anslag ................................................

Uppförande av byggnad för en statens prov-

ningsanstalt m. m..................................

Vissa eldsäkerhetsanordningar i lantmäteri- styrelsens hus till skydd för därvarande arkiv

1

50,000

370,000

—

250,000

30,000

Säger för kronans publika husl.................................

420,000

—

280,000

—

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7.

55

1

2

3

4

H. De kuDgl. teatrarna.

Kungl. operan..........................................

Brandförsäkring av operabyggnaden och

dramatiska teaterns byggnad..................

Brandförsäkring av staten tillhörig, i opera- byggnaden förvarad lösegendom ............

Brandförsäkring av staten tillhörig, i drama- tiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

60,000

ö.

Kronor

40,176

3,668

1,735

ö.

Säger för de kungl. teatrarna

60,000

—

45,579

—

I. Diverse.

1

Ålderstillägg, förslagsanslag.....................

55,000

—

2

Ersättning till städerna för mistad tolag, för-

slagsanslag..........................................

3,500,000

—

Städers friheter, förslagsanslag;

3 a

Direkt anvisning....................................

44,670

—

o b

Friheter................................................

30

—

44,700

—

4

Restitutioner, förslagsanslag.....................

300,000

—

5

Bidrag till landsting och städer, som icke

deltaga i landsting ..............................

1,600,000

—

6

Ersättning till vissa städer och köpingar för

till statsverket indragna brännvinsförsälj-

ningsmedel ..........................................

5,139,684

—

7

Ersättning till landsting och städer, som ej

deltaga i landsting, för till statsverket in-

dragna brännvinstörsäljningsmedel .........

3,100,000

—

8

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättig-

heter, förslagsanslag ...........................

100,000

—

9

Till täckande av vissa förskott..................

674,797

—

10

Rese- och traktamentspenningar, förslags-

anslag ................................................

50,000

—

11

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., för-

slagsanslag..........................................

120,000

—

12

Tryckningskostnader, förslagsanslag .........

133,123

—

13

Extra lönetillägg för år 1916, förslagsanslag

500

—

14

Krigstidshjälp för år 1916, förslagsanslag...

139,000

—

15

Extra utgifter, reservationsanslag ............

32,000

—

Säger för diverse

12,574,507

—

2,414,297

-

Summa.................................

24,604,912

-

4,096,788

-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.