Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.

1916-04-12 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:82, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 82.

1

Nr 82.

Godkänd av första kammaren den 12 april 1916.

Godkänd av andra kammaren den 12 april 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen gjorda framställning angående

specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas

föryngring.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 24.)

Till Konungen.

I punkt 65 under nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition

har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att för specialundersökningar

rörande de norrländska skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse

med den i statsrådsprotokollet angivna plan å extra stat för

år 1917 anvisa ett anslag av 38,900 kronor ävensom medgiva, att

Kungl. Maj:t må härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna 19,900 kronor.

Departementschefen har i ärendet anfört:

»Den i förevarande framställning behandlade frågan är förvisso av

en mycket stor betydelse för vårt lands skogsskötsel och därmed för

dess ekonomi och handelsbalans gent emot utlandet. De norrländska

skogarna hava nästan ända intill vår tid till stora delar varit orörda av

yxan, beroende huvudsakligen på deras avlägsna läge och de outvecklade

kommunikationerna. Häri har numera under några tiotal av år

skett en fullständig förändring. En allt kraftigare exportindustri för

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 34 käft. (Nr 82.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 82.

trävaror liar ''uppstått, vars produkter utgöra eu av de allra viktigaste

posterna å handelsbalansens kreditsida. Allt längre in åt landet, allt

högre upp utefter älvdalarna hava avverkningarna kunnat bedrivas med

ekonomisk fördel, sedan vattendragens reglering till flottleder reducerat

transportkostnaderna i förut icke anad grad. Härmed har också följt,

att virke av smärre dimensioner numera kan ekonomiskt tillgodogöras

å trakter, från vilka förut knappast utdrivning av grovt timmer lönade

sig. Vid dessa avverkningar hava vi tagit den skog, som naturen där

ställt till vårt förfogande och som representerade långa tiders, ibland

mellan 100 och 200 års produktion. Oss åligger nu skyldigheten att

se till, att dessa för vårt land så oerhört värdefulla skogstillgångar

komma att stå även våra efterkommande till buds. Mångahanda lagar

och föreskrifter hava utfärdats och många åtgärder vidtagits i dylikt

syfte. Men det låter sig icke förneka, att vår kännedom om själva

grundvalarna för en rationell skogsskötsel i dessa trakter, om dessa

skogars livsvillkor, särskilt deras föryngringsmöjligheter och sätten att

befordra dessa möjligheter in. m., är i hög grad ofullkomlig och osäker.

Många olika teorier därom hava uppställts, förfäktats och bestritts, utan

att klarhet vunnits. En sådan klarhet kan näppeligen vinnas annat än

på empirisk väg genom omsorgsfullt planlagda, utförda och kontrollerade

försök, vilka måste pågå under en viss, ej alltför kort tid. Det nu

framlagda förslaget, som avser att i viktiga delar söka fylla bristerna i

vår kännedom om rätta sättet för norrlandsskogarnas skötsel och därpå

inverkande omständigheter, synes mig därför till sitt syftemål vara i

högsta grad betydelsefullt. Såväl på grund av skogsskötselns allmänna

betydelse för landet som med hänsyn särskilt till att huvudmassan av

statsskogarna är belägen i övre Norrlands inre delar, vilkas förhållanden

i nu förevarande hänseenden torde vara mest olika mot de sydligare

landsdelarnas, anser jag därför, att det för staten är av synnerligen stort

intresse, att undersökningar i förslagets syfte komma till stånd. Bliva

försöken verkligt vägledande för framtiden, vilket ju är att antaga,

kommer förvisso vinsten av dem att mångfaldigt överstiga kostnaderna.

Själva planläggningen av de föreslagna försöken, vilken uppgjorts

av på detta område speciellt sakkunniga vetenskapsmän i samråd med

särskilt tillkallade praktiskt erfarna och kunniga personer samt uttryckligen

gillats av skogsförsöksanstaltens styrelse, och för vilken jag härovan

endast i korthet kunnat redogöra, synes mig utmärkas av klar

uppfattning om de frågor, vilka man vill hava besvarade, och de lämpligaste

vägarna att erhålla dessa svar. Något bestämt fastslående av en

viss plan torde dock näppeligen nu böra äga rum, då ju under försökens

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 82.

fortgång både ändringar, tillägg och kanske även uteslutningar kunna

visa sig behövliga eller lämpliga. Försöken böra uppenbarligen verkställas

under skogsförsöksanstaltens allmänna ledning och tillsyn, men

torde icke kunna utföras endast av anstaltens egen personal, som är

upptagen av andra viktiga uppgifter. Särskild personal torde därför

böra anställas och synes mig åtminstone för närvarande icke något vara

att erinra mot vad i förberörda specialprogram'' föreslagits beträffande

personalens sammansättning och arvoden åt densamma. Icke heller

övriga poster i kostnadsberäkningen föranleda nu någon erinran från

min sida. Jag vill dock betona, att jag härigenom icke avser, att denna

beräkning nu skall fastslås såsom gällande för framtiden. Den torde

för övrigt huvudsakligen vara avsedd att utgöra en ledning för bedömande

av, vilka ungefärliga kostnader hela företaget kommer att

betinga.

Erforderliga anslag, vilka uppenbarligen böra utgå å extra stat,

torde därför böra efter utredning och förslag varje gång beviljas och

anvisas år för år. Med hänsyn till den framhållna omständigheten, att

just under innevarande vinter är rik tillgång på grankott och att dylik

tillgång på tallkott är att förvänta nästa vinter samt att kottår lära i

Norrland återkomma blott med jämförelsevis långa mellanrum, anser jag

mig böra instämma i förslaget, att för utnyttjande av dessa gynnsamma

förutsättningar för betydelsefulla undersökningar under år 1916 arbetet

må få börja redan den 1 april innevarande år. Varken mot det för

innevarande år beräknade beloppet, 19,900 kronor, eller mot det belopp,

som angivits såsom erforderligt för år 1917, 19,000 kronor, har jag

någon erinran att göra.»

Riksdagen har, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts proposition

angående driftkostnader under år 1917 för statens domäner, genom avsättande

av en särskild fond för täckande av återväxtkostnader erkänt

den stora betydelsen av att på ett rationellt sätt sörjes för skogarnas

återväxt och föryngring.

Huru åtgärder i nämnda syfte lämpligast böra utföras i mellersta

och södra Sverige hava därstädes redan utförda praktiska försök och

undersökningar i viss mån givit vid handen. Vad åter angår de norra

delarna av landet, framför allt Norrland, så stå en mångfald hithörande

frågor ännu obesvarade. Detta är helt naturligt i betraktande av de

utomordentligt stora svårigheter, med vilka undersökningsarbetet däruppe

varit förenat, särskilt på grund av de norrländska skogarnas ofantliga

utsträckning. Förslaget att nu genom särskilt planlagda special
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 82.

undersökningar i större skala och utförda under eu längre tid söka nå

fram till en mera ingående kunskap i fråga om lämpligaste metoder att

under olika lokala förhållanden rätt sörja för de norrländska skogarnas

föryngring är med hänsyn till de betydelsefulla resultat för vårt lands

skogshushållning, som härigenom kunna stå att vinna, värt allt beaktande.

Vid statens skogsförsöksanstalt utförda förberedande undersökningar

hava också, enligt vad i ärendet upplysts, i så avsevärd grad belyst

de norrländska skogarnas föryngringsproblem, att praktiska försök i

större skala borde med fördel kunna omedelbart påbörjas.

Med hänsyn till det anförda och då riksdagen icke har något att

erinra mot storleken av det för ändamålet för åren 1916 och 1917

beräknade beloppet, har riksdagen för specialundersökningar rörande

de norrländska skogarnas föryngring i huvudsaklig överensstämmelse med

den i statsrådsprotokollet angivna plan å extra stat för år 1917 anvisat

ett anslag av 38,900 kronor ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t

må härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

19,900 kronor.

Stockholm den 12 april 1916.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1916.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.