Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

1916-06-13 · 59 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 58 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1916:9, Skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1

Nr 9.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1916.

Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1916.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående regleringen av utgifterna

under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande

anslagen till jordbruksdepartementet.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 14, 19, 21, 24, 35, 41, 56, 83, 87 och

100 samt memorial nr 36, 37, 55, 61 och 75.)

Till Konungen.

I avseende å regleringen av utgifterna å riksstatens nionde huvudtitel,

innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, får riksdagen

för Eders Kungl. Maj:t anmäla följande beslut.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 14 januari innevarande år avlåtna

propositionen angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl.

Maj:t under nionde huvudtiteln i punkten 1 föreslagit riksdagen att till

provisorisk lönereglering för befattningshavare i jordbruksdepartementet,

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 9 höft. (Nr 9). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 9.

å extra stat för år 1917 bevilja ett förslagsanslag av 6,760 kronor, varav

högst 162 kronor 50 öre finge användas till höjning av vikariatsersättning

under semester.

Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över jordbruksärenden

har departementschefen, under åberopande av vad chefen

för justitiedepartementet samma dag till statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

anfört i avseende å grunderna för dessa avlöningstillägg

ävensom villkoren för deras åtnjutande och de föreskrifter, som

böra iakttagas vid utbetalningen av desamma, meddelat, att beträffande

registratorns i jordbruksdepartementet sportelinkomster icke inträffat någon

sådan förändring, att desamma borde beräknas överstiga 500 kronor.

Under erinran att riksdagen beträffande annat statsdepartement

bifallit liknande framställning som nu förevarande, får riksdagen anmäla,

att riksdagen, i likhet med vad skett för år 1916, till provisorisk lönereglering

för befattningshavare i jordbruksdepartementet å extra stat för

år 1917 beviljat ett förslagsanslag av 6,760 kronor, varav högst 162

kronor 50 öre må användas till höjning av vikariatsersättning under

semester.

2:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 2 av

denna huvudtitel föreslagit, har riksdagen, i likhet med vad skett för

vart och ett av åren 1911—1916, för anställande av en extra kanslisekreterare

inom jordbruksdepartementet å extra stat för år 1917 anvisat

ett anslag av 5,050 kronor, varav 1,600 kronor skola anses såsom tjänstgöringspenningar.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten 3

framställda förslag har riksdagen vidare i likhet med vad för åren 1911

—1916 ägt rum, för extra föredragande inom jordbruksdepartementet

m. m. å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 4,000 kronor.

Lantbrnksstyrelsen.

4:o) I anledning av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

anfört angående den jämlikt beslut av 1914 års senare riksdag inrättade

byrådirektörsbefattningen i lantbruksstyrelsen får riksdagen uttala, att

nämnda styrelse synes hava förebragt bärande skäl för att byrådirektörens

kompetens bestämmes i likhet med vad som gäller beträffande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Biksdagens skrivelse Nr 9.

lantbruksingenjörer, men anser riksdagen, att med tjänstens besättande

med ordinarie innehavare lämpligen bör anstå i avvaktan på det resultat

ifråga om lantbruksstyrelsens organisation, vartill det av egnahemssakkunniga

avgivna betänkande eventuellt kan föranleda.

Under åberopande av det anförda får riksdagen

dels förklara sig icke hava något att erinra mot att byrådirektörens

i lantbruksstyrelsen kompetens bestämmes i likhet med vad som

gäller beträffande lantbruksingenjörer;

dels ock uttala, att med tjänstens besättande med ordinarie innehavare

bör anstå i avvaktan på det resultat ifråga om lantbruksstyrelsens

organisation, vartill ovanberörda av egnahemssakkunniga avgivna betänkande

eventuellt kan föranleda.

5:o) Under punkt 4 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anställande av ytterligare ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen

på extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 10,000 kronor ävensom

medgiva, att Kungl. Maj:t må härav under år 1916 låta av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna intill 5,000 kronor.

I den av riksdagen år 1914 godkända staten för lantbruksstyrelsen

är upptagen en anslagspost å 10,000 kronor till ingenjörsbiträden

å den agrikulturtekniska avdelningen i styrelsen.

Ifrågavarande framställning avser beviljande för åren 1916 och

1917 för ändamålet ifråga av ett extra anslag å 10,000 kronor utöver

det i staten upptagna beloppet. Det ökade anslagsbehovet är föranlett

dels av ökning i norrländska avdikningsanslaget sedan år 1913, då förslaget

till nämnda stat upprättades, och dels av vissa i statsrådsprotokollet

närmare angivna förhållanden beträffande extra lantbruksingenjörsoch

lantbruksstipendiattjänsterna.

Då utredningen i ärendet giver vid handen, att behov föreligger

av anställande inom lantbruksstyrelsen av ytterligare ingenjörsbiträden,

får riksdagen, som icke har något att erinra mot det för ändamålet beräknade

beloppet, anmäla, att riksdagen för anställande av ytterligare

ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen på extra stat för år 1917 anvisat

ett anslag av 10,000 kronor ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t

må härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

intill 5,000 kronor.

6:o) Under punkt 5 av förevarande huvudtitel har Eders Kungl.

Maj:t vidare föreslagit riksdagen att för extra biträden hos lantbruksstyrelsen

m. m. å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 17,500

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 9.

kronor ävensom medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1916

låta förskottsvis av tillgängliga medel härav utanordna 7,500 kronor.

I den av 1914 års riksdag godkända staten för lantbruksstyrelsen

finnes upptaget ett belopp av 19,000 kronor till andra biträden än

ingenjörsbiträden, vikariatsersättning och expenser. Den nu gjorda framställningen

om extra anslag för samma ändamål för år 1917 och del av år

1916 är föranledd av styrelsens behov av dels ytterligare tre kvinnliga

biträden, dels ökade medel till egentliga expenser, dels ock av ett mera

stadigvarande biträde åt byråchefen å lantbruksbyrån.

Då riksdagen av den av lantbruksstyrelsen i ärendet förebragta

utredningen finner det vara ådagalagt, att lantbruksstyrelsen är i oavvisligt

behov av ökade medel såväl till extra biträden som ock till egentliga

expenser och riksdagen icke har något att erinra mot storleken av

det för ändamålet av Eders Kungl. Maj:t begärda beloppet, får riksdagen

anmäla, att riksdagen för extra biträden hos lantbruksstyrelsen

m. m. å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 17,500 kronor

ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1916 låta förskottsvis

av tillgängliga medel härav utanordna 7,500 kronor.

T^aiithusliallu ingen.

7:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj.rts under punkten 6 gjorda

framställning bär riksdagen höjt det under anslagstiteln »befrämjande i

allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar)) upptagna anslag till

understödjande av premiering av nötboskap, nu 80,000 kronor, med

40,000 kronor till 120,000 kronor, därav 70,000 kronor skola användas

för tilläggspris av tjurar, tillhörande tjurförening, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att, därest under året sistnämnda belopp ej skulle behöva

i. sin helhet eller till någon del tagas i anspråk för detta ändamål, anvisa

det sålunda tillgängliga beloppet för andra till nötboskapspremieringen

hörande ändamål.

På grund av detta beslut har anslagstiteln i sin helhet höjts med

motsvarande belopp av 40,000 kronor eller från 332,450 kronor till

372,450 kronor.

8:o). Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkten 7 gjorda

framställning har riksdagen höjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna anslag till träd
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 5

gårdsundervisningen från 32,000 kronor med 4,800 kronor till 36,800

kronor.

På grund härav kommer det i anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar» ingående bestämda anslaget, i

riksstaten för innevarande år upptaget med 432,950 kronor, att ökas

med 4,800 kronor till 437,750 kronor.

9:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 8 gjorda

framställning har riksdagen medgivit, att vad vid utgången av år 1916

må kvarstå oanvänt å det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för

jordbruk och lantmannanäringar» upptagna anslag till reseunderstöd för

lantbrukets studerande må under år 1917 användas för de ändamål, för

vilka anslaget är avsett.

10:o) Under punkt 9 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar» upptagna förslagsanslaget till lantmannaskolor från

150,000 kronor med 50,000 kronor till 200,000 kronor.

Sedan riksdagen år 1911 med anledning av Kungl. Maj:ts förslag

godkänt vissa grunder för förändrad organisation av med statsmedel

understödda lantmannaskolor, höjde 1912 års riksdag på grund härav

det å ordinarie stat under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar» upptagna förslagsanslaget till understöd

åt lantmannaskolor till 150,000 la-onor, med vilket belopp detsamma

fortfarande utgår.

Anslaget har emellertid visat sig vara väl knappt tilltaget och

har måst överskridas. Redan under år 1913 — första året — voro utgifterna

från anslaget 156,379 kronor. Under år 1914 ökades de till

182,645 kronor och hava under år 1915 till och med oktober månad

utgjort 207,020 kronor.

I betraktande av denna hastiga stegring har departementschefen

ansett nödig omtanke om budgetens soliditet bjuda, att detta anslag,

som eljest säkerligen skulle årligen överskridas med betydligt belopp,

erhåller någon förhöjning, vilken torde böra sättas till 50,000 kronor,

så att anslaget upptages till 200,000 kronor.

Då riksdagen icke har något att erinra mot förevarande framställning,

har riksdagen höjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter

för jordbruk och lantmannanäringar» upptagna förslagsanslaget till lantmannaskolor

från 150,000 kronor med 50,000 kronor till 200,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 9.

ll:o) Under punkt 10 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att höja det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar» upptagna förslagsanslaget till lanthushållsskolor

från 36,000 kronor med 24,000 kronor till 60,000 kronor.

Genom beslut vid 1912 års riksdag inrättades ett nytt slag av

lägre lantbruksundervisningsanstalter, benämnda lanthushållsskolor, och

uppfördes såsom understöd till dylika skolor å ordinarie stat under anslagstiteln

»undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar»

ett förslagsanslag å 36,000 kronor.

Då denna undervisningsform var ny, var det ganska naturligt, att

hela beloppet icke togs i anspråk under det första året, år 1913, men

ett bidragsbelopp av 32,080 kronor blev i allt fall använt. Redan under

år 1914 hade emellertid anspråken på anslaget stegrats därhän, att utgifterna

uppgingo till 56,550 kronor. Under år 1915 hade redan vid

oktober månads slut från anslaget utbetalts 51,680 kronor.

Av samma skäl, som anförts under nästföregående punkt, har det

synts departementschefen befogat att nu bereda detta anslag någon förhöjning,

och torde denna med hänsyn till den hastiga stegringen av

utgifterna från anslaget lämpligen böra sättas till 24,000 kronor, varigenom

anslaget skulle uppgå till 60,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

höjt det under anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar» upptagna förslagsanslaget till lanthushållsskolor

från 36,000 kronor med 24,000 kronor till 60,000 kronor.

Slutsumman av anslagstiteln »undervisningsanstalter för jordbruk

och lantmannanäringar» kommer alltså på grund av under punkterna 8,

10 och 11 fattade beslut att ökas från 618,950 kronor med 78,800

kronor till 697,750 kronor.

12:o) Under punkt 11 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att utav det av 1915 års riksdag till elektrisk anläggning vid

Ultima lantbruksinstitut och egendom beviljade anslag av 32,000 kronor

å extra stat för år 1917 anvisa återstående 22,000 kronor med rätt för

Kungl. Maj:t att låta under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna detta belopp.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen år 1915 till

elektrisk anläggning vid Ultuna lantbruksinstitut och egendom beviljat

ett anslag av 32,000 kronor och därav å extra stat för år 1916 anvisat

10,000 kronor.

Sedan lantbruksstyrelsen med skrivelse den 12 november 1915

opaginerad Kontrollera mot PDF

7.

Riksdagens skrivelse Nr 9.

efter hörande av styrelsen för ifrågavarande lantbruksinstitut och efter

samråd med vattenfallsstyrelsen till Kungl. Maj:t ingivit plan för anläggningens

utförande, blev denna plan den 3 december 1915 av Kungl.

Maj:t godkänd. Lantbruksstyrelsen meddelade i nämnda skrivelse, att

sekundärledningen över Ultuna då väntades bliva sträckt inom den

närmaste framtiden samt att alltså ur denna synpunkt icke något hinder

mötte att redan under innevarande vinter där tillgodogöra den elektriska

energien, vilket vore särdeles önskvärt, särskilt med hänsyn till rådande

höga pris å bränsle och lyse. Styrelsen hemställde därför, att återstoden

av det beviljade anslaget måtte anvisas å 1917 års riksstat, med

rätt för Kungl. Maj:t att förskottera beloppet under år 1916.

Då den gjorda framställningen synes böra bifallas, får riksdagen

anmäla, att riksdagen utav det av 1915 års riksdag till elektrisk anläggning

vid Ultuna lantbruksinstitut och egendom beviljade anslag av

32,000 kronor å extra stat för år 1917 anvisat återstående 22,000 kronor

med rätt för Eders Kungl. Majt att låta under år 1916 av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna detta belopp.

13:o) Under punkt 12 i huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 3,000

kronor.

Till undervisningsmateriel för lantbruks- och mejeriinstitutet vid

Alnarp har riksdagen på extra stat för vart och ett av åren 1908—

1916 anvisat ett anslag av 3,000 kronor. Då samma behov av extra

anslag till undervisningsmateriel vid nämnda institut torde komma att

under år 1917 föreligga som under de föregående åren, har riksdagen,

i likhet med vad under senare åren skett, till undervisningsmateriel för

lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp å extra stat för år 1917 anvisat

ett anslag av 3,000 kronor.

14:o) Under punkt 13 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till hovbeslagsskolan vid Alnarp anvisa å extra stat för år 1917 ett

anslag av 4,500 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet anvisade riksdagen

på extra stat för år 1914 till hovbeslagsskolan vid Alnarp ett anslag

av 7,000 kronor, därav 3,500 kronor skulle användas till täckande av

förskottsvis bestridda utgifter till samma skola under år 1913.

För vart och ett av åren 1915 och 1916 har riksdagen, likaledes

å extra stat, anvisat till skolan ett anslag av 3,500 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 9.

De omständigheter, som föranleda den begärda anslagsökningen

äro dels förestående reparation av smedjan, dels ökning i omkostnaderna

för materiel, dels ock ökade utgifter för elevernas kosthåll.

Riksdagen, som övertygats om behovet av den äskade anslagsökningen,

har till hovbeslagsskolan vid Alnarp anvisat å extra stat för

år 1917 ett anslag av 4,500 kronor.

15:o) I anledning av vad departementschefen i statsrådsprotokollet

anfört angående försäljning av vindmotor vid lantbruks- och mejeriinstitutet

vid Alnarp får riksdagen anmäla, att riksdagen förklarat sig icke

hava något att erinra mot att ifrågavarande vindmotor för statsverkets

räkning försäljes av institutsstyrelsen med skyldighet för nämnda styrelse

att till statskontoret inleverera försäljningssumman.

16:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 14 i

statsrådsprotokollet föreslagit har riksdagen i likhet med vad skett för

åren 1914—1916 till anordnande av utbildningskurser för kontrollassistenter

å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 14,800 kronor.

17:o) Under punkt 15 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1917 till anordnande av utbildningskurser

för ladugårdsförmän använda vad som vid utgången av

år 1916 må kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra stat

för vart och ett av åren 1913—1916 anvisat anslag av 18,800 kronor

till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän.

Vid anmälan i statsrådet den 14 januari 1915 av frågor om anslag

under nionde huvudtiteln för år 1916 beslöt Kungl. Maj:t på departementschefens

hemställan föreslå riksdagen medgiva, att under år 1916

till anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän finge användas

vad som vid utgången av år 1915 kvarstode oanvänt å anslaget för detta

ändamål. Detta förslag bifölls av riksdagen.

Enligt vad departementschefen i statsrådsprotokollet beräknat, är

nytt anslag för år 1917 obehövligt.

Riksdagen har icke något att erinra mot förevarande framställning

och har alltså medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1917 till

anordnande av utbildningskurser för ladugårdsförmän använda vad som

vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt å anslaget för detta

ändamål.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 9.

18:o) Under punkt 16 kar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1917 bevilja, att av Kungl. Maj:t i mån av behov

användas, såsom bidrag till anställande av

dels tretton jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland under

villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas av

landsting, hushållningssällskap eller eljest, 32,500 kronor,

dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av Kalmar läns norra

och Gottlands läns hushållningssällskaps områden under enhanda villkor

och under förutsättning därjämte, att vederbörande hushållningssällskap

bidrager till konsulentens avlöning med minst 1,250 kronor, 2,500 kronor,

dels ock fjorton jordbrukskonsulenter i övriga delar av södra och

mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning

bekostas av landsting, hushållningssällskap eller eljest samt

att vederbörande hushållningssällskap under samma år på egen bekostnad

och utan anlitande till någon del av statsbidraget anställer en eller flera

ytterligare jordbrukskonsulenter, 35,000 kronor eller tillsammans 70,000

kronor,

ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må för bidrag från detta anslag

stadga de villkor i övrigt Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Sedan anslag å extra stat utgått såsom bidrag till anställande av

jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland från och med år 1908

samt inom mellersta och södra Sverige från och med år 1911, anvisade

1914 års förra riksdag, på Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning,

på extra stat för år 1915 under vissa villkor anslag för samma ändamål

med 30,000 kronor för anställande av tolv dylika konsulenter i Dalarna

och Norrland, med 2,500 kronor för anställande av en jordbrukskonsulent

inom vartdera av Kalmar läns norra och Gottlands läns hushållningssällskaps

områden samt med 30,000 kronor för anställande av tolv sådana

konsulenter i övriga delar av södra och mellersta Sverige. Anslagets

sammanlagda belopp uppgick alltså till 62,500 kronor.

Anslag å samma belopp är beviljat även för innevarande år.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag i ämnet, har följaktligen

å extra stat för år 1917 beviljat, att av Eders Kungl. Maj:t i mån

av behov användas, såsom bidrag till anställande av

dels tretton jordbrukskonsulenter i Dalarna och Norrland unde?

villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning bekostas av

landsting, hushållningssällskap eller eljest, 32,500 kronor,

dels en jordbrukskonsulent inom vartdera av Kalmar läns norra

och Gottlands läns hushållningssällskaps områden under enahanda villkor

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 9.

och under förutsättning därjämte, att vederbörande hushållningssällskap

bidrager till konsulentens avlöning med minst 1,250 kronor, 2,500 kronor,

dels ock fjorton jordbrukskonsulenter i övriga delar av södra och

mellersta Sverige under villkor, att konsulenternas rese- och traktamentsersättning

bekostas av landsting, hushållningssällskap eller eljest samt

att vederbörande hushållningssällskap under samma år på egen bekostnad

och utan anlitande till någon del av statsbidraget anställer en eller flera

ytterligare jordbrukskonsulenter, 35,000 kronor eller tillsammans 70,000

kronor,

ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må för bidrag från detta

anslag stadga de villkor i övrigt Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

19:o) Under punkt 17 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1917 anvisa, att av Eders Kungl. Maj:t i mån

av behov användas, såsom bidrag till anställande av dels vandringsrättare

i Dalarna och Norrland 24,000 kronor, dels ock vandringsrättare i södra

eller mellersta Sverige 18,000 kronor eller tillsammans 42,000 kronor,

under villkor att övriga kostnader för vandringsrättarna bestridas av

landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt på de villkor i övrigt,

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

För år 1912 anvisade riksdagen på grund av väckt motion å extra

stat ett anslag av 18,000 kronor att av Kungl. Maj:t i mån av behov

användas såsom bidrag till avlönande av vandringsrättare i Dalarna och

Norrland under villkor, att övriga kostnader för desamma bestriddes

av landsting, hushållningssällskap eller eljest, samt på de villkor i övrigt,

som Kungl. Maj:t kunde finna gott föreskriva. Samma belopp beviljades

därefter av riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag för enahanda ändamål

och på oförändrade villkor jämväl för vartdera av åren 1913 och 1914.

I anledning av vid 1912 års riksdag väckta motioner anvisade

riksdagen jämväl såsom bidrag till avlöning åt vandringsrättare i södra

och mellersta Sverige å extra stat för år 1913 ett belopp av 9,000

kronor under samma villkor som för det förra anslaget; och anslog

riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t även för år 1914 sistnämnda

belopp för samma ändamål.

På Kungl. Maj:ts förslag höjde riksdagen för år 1915 förstnämnda

anslag till 21,000 kronor och det sistnämnda till 15,000 kronor, med

bibehållande av förenämnda villkor beträffande båda anslagen. Samma

belopp hava anvisats av riksdagen för år 1916.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 9.

För nästkommande år begäres nu förhöjning med 3,000 kronor

för vartdera av ifrågavarande båda anslag.

Riksdagen finner vandringsrättarinstitutionen väl förtjänt av fortsatt

understöd från statens sida. Vid sådant förhållande och då de

nuvarande anslagen på sätt av utredningen i ärendet framgår visat sig

otillräckliga får riksdagen, som icke funnit något att erinra mot beloppet

av den begärda anslagsökningen, anmäla, att riksdagen å extra stat för

år 1917 anvisat, att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov användas,

såsom bidrag till anställande av

dels vandringsrättare i Dalarna och Norrland 24,000 kronor,

dels ock vandringsrättare i södra eller mellersta Sverige 18,000

kronor,

eller tillsammans 42,000 kronor, under villkor att övriga kostnader

för vandringsrättarna bestridas av landsting, hushållningssällskap eller

eljest, samt på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

20:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom under punkten 18

gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad skett för åren

1911—1916 till utbildande av en stipendiat i boskapsskötsel och mejerihushållning

m. m. å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 1,500

kronor.

21:o) Under punkt 19 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållningsskola

vid Rimforsa för utbildande av lärarinnor å extra stat för år 1917 bevilja

ett anslag av 8,000 kronor.

Till Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållningsskola vid Rimforsa

för utbildande av lärarinnor, vilken skola år 1907 började sin verksamhet,

har såsom understöd av statsmedel anvisats av riksdagen på Kungl.

Maj:ts framställning för varje av åren 1908—1910 anslag å 4,000 kronor

samt för vart och ett av åren 1911—1913 anslag å 6,000 kronor. För

år 1914 blev på Kungl. Maj:ts förslag anslaget höjt till 8,000 kronor,

vilket anslagsbelopp jämväl beviljats för åren 1915 och 1916.

Såsom villkor för de årliga anslagens åtnjutande har Kungl. Maj:t

vid deras utanordnande föreskrivit, bland annat, att ett visst antal elever,

nämligen för åren 1908—1910 tre och för åren 1911—1916 fyra, skulle

äga åtnjuta kostnadsfri undervisning, dock utan att vara befriade från

avgifter för kost och logi, samt att avgiften för undervisning, kost, logi

och lyse ej finge överstiga 600 kronor för år.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Skolans styrelse har nu i en till Eders Kungl. Maj:t ingiven skrift

anhållit om statsbidrag för år 1917 med 8,000 kronor. Tillika har styrelsen

dels lämnat redogörelse för arbetsåret 1913—1914, varav inhämtas,

att arbetet bedrivits på praktiskt och ändamålsenligt sätt, dels ock avlämnat

förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1917.

I infordrat utlåtande den 21 oktober 1915 har lantbruksstyrelsen

tillstyrkt, att det av skolstyrelsen begärda anslaget måtte äskas av riksdagen,

ävensom förklarat sig icke hava något att erinra mot det ingivna

förslaget till inkomst- och utgiftsstat.

Enligt vad som meddelats riksdagen har vederbörande senare hos

Eders Kungl. Maj:t gjort framställning i fråga om sådan ändring i de

av Eders Kungl. Maj:t för anslagets utgående stadgade villkor, att det

belopp, vartill avgifterna för undervisning, kost, logi och lyse må utgå,

höjes till 700 kronor för år.

Riksdagen, som för sin del ej funnit något att erinra häremot, har

såsom statsbidrag åt Fredrika-Bremer-förbundets lanthushållningsskola

vid Rim forsa för utbildande av lärarinnor å extra stat för år 1917 beviljat

ett anslag av 8,000 kronor.

22:o) I anslutning till Eders Kungl. Majris därom under punkt 20

gjorda framställning har riksdagen vidare, i likhet med vad skett för

åren 1914—1916 såsom statsbidrag åt Uppsala enskilda läroverks fackskola

för huslig ekonomi för utbildning av lärarinnor i lanthushållning

å skolans lantgård Brogård å extra stat för år 1917 beviljat ett anslag

av 5,500 kronor.

23:o) Med bifall till Eders Kungl. Majris under punkten 21 gjorda

framställning har riksdagen höjt'' den* del av det under anslagstiteln

»hästavelns förbättrande» upptagna reservationsanslaget, som är avsett

till understödjande av prisbelöningar av hästar, från 40,000 kronor med

60,000 kronor till 100,000 kronor.

På grund härav kommer omförmälda reservationsanslag att undergå

motsvarande höjning eller till 309,400 kronor samt hela anslaget till

hästavelns förbättrande att upptagas med ett belopp av 310,470 kronor,

därav ett förslagsanslag, friheter, å 1,070 kronor.

24:o) På grund av Eders Kungl. Majris därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad skett för åren 1911—1916, till extra

personal vid Flyinge hingstdepå å extra stat för år 1917 beviljat ett

anslag av 4,630 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 9.

25:o) Under punkt 23 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 20,000 kronor att under

de villkor, Eders Kungl. Maj:t må bestämma, utgå för tillvaratagande

och utveckling av sådana i Sverige förekommande s. k. lanthästar, som

kunna innefattas under benämningen »inhemska häststammar».

På grund av förslag av Kungl. Maj:t har riksdagen å extra stat

för vartdera av åren 1914 och 1915 anvisat ett anslag av 20,000 kronor

att under de villkor, Kungl. Maj:t ägde bestämma, utgå för tillvaratagande

och utveckling av sådana i Sverige förekommande s. k. lanthästar,

som kunde innefattas under benämningen »inhemska häststammar».

I proposition till 1915 års riksdag äskades å extra stat för år

1916 allenast 17,000 kronor för ifrågavarande ändamål, varjämte medgivande

begärdes att få för ändamålet använda vad vid utgången av år

1915 kunde kvarstå oanvänt av nämnda anslag. Omförmälda förslag

blev av riksdagen bifallet.

Av de av 1913 och 1914 årens riksdagar beviljade anslagsmedel

har Kungl. Maj:t beviljat bidrag år 1914 till sammanlagt belopp av

17,000 kronor och år 1915 till sammanlagt belopp av 20,000 kronor.

Då alltså vid utgången av år 1915 komme att å de beviljade anslagen

kvarstå oanvänt ett belopp av 3,000 kronor, som finge användas

under år 1916, samt därutöver beviljats 17,000 kronor, komme sammanlagt

20,000 kronor att under sistnämnda år stå till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande till utdelande av bidrag till åtgärder för tillvaratagande

och utveckling av inhemska häststammar.

Det har synts departementschefen, som om även för år 1917

samma summa borde anvisas, helst som redan år 1915 anslaget visat

sig otillräckligt för utdelande av bidrag i så stor omfattning, som de

inkomna ansökningarna avsett. De skäl, som anfördes för anslagets beviljande,

då frågan därom första gången förelåg, vore alltjämt lika

giltiga, och det skulle otvivelaktigt vara till men för resultatet av de

strävanden, som flerstädes inom landet påginge för tillvaratagandet och

utvecklandet av de inhemska häststammarna, ifall understöd från statens

sida icke kunde påräknas i samma omfattning som hittills.

I enlighet härmed har riksdagen å extra stat för år 1917 anvisat

ett anslag av 20,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t

må bestämma, utgå för tillvaratagande och utveckling av sådana i Sverige

förekommande s. k. lanthästar, som kunna innefattas under benämningen

»inhemska häststammar».

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 9.

26:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 24 därom

gjorda framställning har riksdagen

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må till understödjande av

stamboksföring rörande hästar under de villkor, Eders Kungl. Maj:t må

bestämma, under år 1917 använda vad som vjd utgången av år 1916

kan kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål;

dels ock å extra stat för år 1917 för samma ändamål anvisat ett

anslag av 6,000 kronor.

27:o) Vidare och i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt

25 av förevarande huvudtitel gjorda framställning har riksdagen, i likhet

med vad för innevarande år skett, till karantänsanstalten i Haparanda

för husdjur å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 750 kronor.

28:o) Under punkten 26 av huvudtiteln har Eders Kungl. Maj:t

föreslagit riksdagen att till avelscentra för nötboskap å extra stat för

år 1917 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.

År 1902 begärde Kung! Maj:t första gången hos riksdagen anslag

till bildande och upprätthållande av avelscentra för nötboskap, och anvisade

riksdagen för vart och ett av åren 1903—1910 medel för detta

ändamål. Efter tävlan utsågos dylika avelscentra år 1906.

År 1908 gjorde Kungl. Maj:t framställning till riksdagen om anordnande

efter ny plan av förnyad tävlan för utseende av avelscentra.

Riksdagen anvisade för dessa tävlingar jämte upprätthållande av de vid

dem utsedda avelscentra anslag å extra stat för vart och ett av åren

1909—1915. Den 21 april 1911 utsågos avelscentra vid denna tävling.

År 1913 framlade Kungl. Maj:t förslag till riksdagen om anordnande

av ytterligare en tävling för utseende av avelscentra enligt

plan, som innefattade åtskilliga förändringar i förut gällande bestämmelser.

Kostnaderna för dessa tävlingar beräknades till 122,000 kronor,

varav 27,000 kronor skulle tagas från avkastningen av fonden för

svenska hornboskaps- och fåravelns förädling samt återstående 95,000

kronor beräknades skola av riksdagen anvisas med 16,000 kronor för

år 1914, 14,000 kronor för år 1915, 17,000 kronor för år 1916 samt

12,000 kronor för vart och ett av åren 1917—1920. Riksdagen har

anvisat härtill 16,000 kronor för år 1914, 14,000 kronor för år 1915

och 17,000 kronor för år 1916.

Då förevarande anslagsäskande står i överensstämmelse med av

riksdagen förut gillad plan för anordnande av tävlingar för utseende

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 9.

av avelscentra, har riksdagen till avelscentra för nötboskap å extra stat

för år 1917 anvisat ett anslag av 12,000 kronor.

29:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 27

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett

av åren 1907—1916 ägt rum, till främjande av nötboskapsaveln inom

Norrbottens län, anvisat å extra stat för år 1917 ett anslag av 5,000 kronor.

30:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 28 föreslagit

har riksdagen

dels medgivit, att vad vid utgången av år 1916 möjligen kvarstår

oanvänt å anslaget till förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen må under år 1917 användas för enahanda ändamål;

dels ock å extra stat för år 1917 för samma ändamål anvisat ett

anslag av 75,000 kronor.

31:o) Under punkt 29 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till åtgärder för höjande av landets svinavel å extra stat för år 1917

anvisa ett anslag av 50,000 kronor.

Till åtgärder för höjande av landets svinavel har riksdagen anvisat

å extra stat för vart och ett av åren 1912—1914 anslag av 30,000

kronor samt för vartdera av åren 1915 och 1916 ett anslag av 40,000

kronor.

Lantbruksstyrelsen har nu i skrivelse den 7 december 1915 anfört,

att hushållningssällskapen redan under år 1914 utgivit till åtgärder förhöjande

av svinaveln omkring 43,000 kronor av natur att kunna ersättas

av statsmedel och att under år 1915 skulle efter vad styrelsen inhämtat

utgifterna av samma slag med 10,000 kronor överstiga de sällskapen

tilldelade anslagen. Då användningen av de hittills anvisade medlen

syntes hava i hög grad bidragit till att främja landets svinavel, ansåge

lantbruksstyrelsen det vara av den allra största betydelse, att tillräckliga

belopp fortfarande måtte finnas tillgängliga för ändamålet, och

detta så mycket mera, som de osäkra förhållandena under nuvarande

kristid medfört en viss tillbakagång i svinproduktionen, som det vore

av vikt att skyndsamt avhjälpa. En ökning av anslaget från 40,000

kronor till 50,000 kronor ansåge lantbruksstyrelsen därför i hög grad

önskvärd.

Departementschefen har fullständigt instämt med lantbruksstyrelsen

i fråga om betydelsen av att ifrågavarande anslag erhåller den av

styrelsen nu föreslagna höjningen.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Riksdagen, som anser den föreslagna anslagsökningen av behovet

påkallad, har till åtgärder för höjande av landets svinavel å extra stat

för år 1917 anvisat ett anslag av 50,000 kronor.

32:o) Vidare och i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts

framställning i ämnet har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett

av åren 1909—1916 skett, till fjäderfäavelns befrämjande anvisat å

extra stat för år 1917 ett anslag av 20,000 kronor.

33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts under punkt 31 gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för vartdera av

åren 1913—1916, till maskin- och redskapsprovningsanstalterna vid Ultuna

och Alnarp å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 21,000 kronor.

34:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 32 framställda

förslag har riksdagen, i likhet med vad för år 1916 senast ägt

rum, å extra stat för år 1917 anvisat såsom bidrag till underhåll av

åtta kemiska stationer för jordbrukets och näringarnas behov — inom

de orter, där landsting eller hushållningssällskap, vart för sig eller i

förening, förbundit sig att upprätta laboratorium och bekosta ej mindre

lokal för detta jämte bostad eller hyresmedel för kemist och assistent

än även avlöningen till dessa och laboratorieränaren ävensom de årliga

utgifterna för laboratoriets underhåll samt till inköp av böcker och

inventarier för stationens behov — 6,000 kronor för varje station eller

tillhopa 48,000 kronor.

35:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t under punkt 33 föreslagit

får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom bidrag till underhåll

av kemisk-växtbiologiska anstalten inom Norrbottens län — under villkor

att från länets landsting och hushållningssällskap eller eljest bidrag

lämnas till anstaltens underhåll med sammanlagt minst 9,000 kronor —

å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 15,000 kronor.

36:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 34 därom

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för åren

1914—1916, till understöd åt svenska mosskulturföreningen å extra stat

för år 1917 anvisat ett anslag av 50,000 kronor.

37:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 35 gjorda

framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 9.

vart och ett av åren 1887—1916 ägt ram, å extra stat för år 1917 till

Kungl. Maj:ts förfogande anvisat ett anslag av 10,000 kronor för att

med högst 1,000 kronor för varje anstalt — användas till understöd åt

sådana frökontrollanstalter, som av landsting eller hushållningssällskap,

vart för sig eller i förening, understödjas med minst samma belopp

som statsbidraget och vilka anstalter vilja underkasta sig de villkor och

föreskrifter i avseende på analysmetoder och övriga förhållanden, som

fastställas av Eders Kungl. Maj:t.

38:o) 1 anslutning till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 36 därom

gjorda framställning får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt

å det såsom bidrag till åtgärder för befordrande av den inhemska odlino-en

av frö av vallväxter och foderrotfrukter anvisade anslag må av

Kungl. Maj:t under år 1917 användas för enahanda ändamål;

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett

belopp av 20,000 kronor.

39:o) Under punkt 37 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för år 1917 å extra stat anvisa dels för anställande av en statskonsulent

i fröodling ett anslag av 6,500 kronor, dels ock såsom personligt

ålderstillägg till statskonsulenten i fröodling Anders Elofson, därest han

fortfarande med gott vitsord tjänstgör i denna egenskap, ett anslag av

500 kronor, eller tillhopa 7,000 kronor.

Till anställande av en statskonsulent i fröodling har riksdagen för

vart och ett av åren 1912—1916 anvisat å extra stat ett anslag av

6,500 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra däremot, att såsom Eders

Kungl. Maj:t föreslagit ifrågavarande statskonsulent för år 1917 beredes

ett personligt ålderstillägg. Då förevarande framställning icke heller i

övrigt föranleder någon riksdagens erinran, har riksdagen för år 1917

å extra stat anvisat

dels för anställande av en statskonsulent i fröodling ett anslag av

6,500 kronor;

dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten i fröodling

Anders Elofson, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör

i denna egenskap, ett anslag av 500 kronor eller tillhopa 7,000 kronor.

40:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1914,

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 9 käft. (Nr 9.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Biksdagens skrivelse Nr 9.

1915 och 1916 skett, å extra stat för år 1917 beviljat Sveriges utsädesförening

såsom bidrag till uppehållande av föreningens praktiskt vetenskapliga

verksamhet ett anslag av 66,000 kronor.

41:o) Under punkt 39 i statsrådsprotokollet hade Eders Kungl.

Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den särskilda proposition

angående anslag till en Sveriges utsädesförenings filial i mellersta

Norrland, som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, för

detta ändamål å extra stat för år 1917 beräkna ett anslag av 9,500

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 10 mars

1916 avlåten proposition, nr 88, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att till understöd åt Sveriges utsädesförening för en filial i

mellersta Norrland å extra stat för år 1917 anvisa för filialens upprättande

1,500 kronor samt för uppehållande av verksamheten vid densamma

8,000 kronor eller tillsammans ett anslag av 9,500 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft två

inom riksdagen väckta likalydande motioner, däri hemställts, att riksdagen

måtte för sin del — med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

proposition, i vad den avser anordnande inom Västernorrlands

län av en filial till Sveriges utsädesförening — för inrättande på lämplig

plats inom Jämtlands län av antingen en självständig försöksanstalt

eller ock en filial till Sveriges utsädesförening av enahanda omfattning

och beskaffenhet som den ovan omförmälda inom Västernorrlands län,

samt för uppehållande av verksamheten vid densamma för år 1917 på

extra stat bevilja ett anslag av 5,000 kronor.

Betydelsen av eu rationellt bedriven och efter olika lokala förhållanden

anpassad växtförädlingsverksamhet har med all önskvärd

tydlighet ådagalagts genom det med statsmedel understödda praktiskt

vetenskapliga arbete, som i sådant syfte under en följd av år utförts

av Sveriges utsädesförening vid Svalöv.

Resultaten av detta föreningens utomordentligt gagnrika arbete

för våra kulturväxters förädling synes emellertid av utredningen i ärendet

att döma till huvudsaklig del kommit jordbruket i de södra och mellersta

delarna av landet till godo. För dessa landsdelar lämpliga nya sorter

hava nämligen vid Svalöv blivit uppdragna och allmänt spridda.

De. nordligare landsdelarna torde däremot icke hava i önskvärd

utsträckning kommit i åtnjutande av samma fördelar, beroende på att

stammar av såväl sädesslag som vallväxter, vilka vid odling å Svalöv

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 9.

synts hava förutsättningar för att lämpa sig för norra Sverige, vid

odling därstädes icke motsvarat förväntningarna.

Emellertid torde Norrland i lika hög grad som övriga Sverige

vara i behov av den hjälp, som vetenskapen uti ifrågavarande avseende

kan lämna. Kravet på en utsträckning av växtförädlingen till landets

nordliga delar synes därför fullt berättigat. Visserligen har såsom i

ärendet erinrats utsädesföreningen inrättat en till Luleå förlagd filial,

avseende verksamheten i Norrbotten. Förhållandena i såväl mellersta

Norrland som ock inom Jämtlands län torde likväl vara av sådan art,

att dessa landsdelars behov uti ifrågavarande avseende likväl enligt vad

den förebragta utredningen i ärendet ger vid handen kan rätt tillgodoses

endast genom en försöksverksamhet bedriven vid särskilda å lämpliga

platser i dessa delar av landet förlagda växtförädlingsanstalter.

Inrättande av sådana anstalter anser riksdagen därför välbetänkt.

Beträffande dessa anstalters organisation håller riksdagen i likhet

med departementschefen före, att desamma böra inrättas såsom filialer

till Sveriges utsädesförening.

Enligt vad framgår av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen

över utsädesföreningens ekonomiska förhållanden torde emellertid

föreningen åtminstone icke nu vara i stånd att utan särskilt statsunderstöd

anordna dylika växtförädlingsanstalter i Norrland såsom sina

filialer.

Med hänsyn härtill har Eders Kungl. Maj:t, som ansett att för närvarande

blott en till Västernorr lands län förlagd växtförädlingsanstalt

borde komma ifråga, föreslagit anvisande åt utsädesföreningen för detta

ändamål av särskilt statsbidrag. Det härför beräknade beloppet synes

riksdagen väl avvägt. _ .....

Anstaltens förläggning såsom ifrågasatts till Holms säteri i sistnämnda

län föranleder icke någon riksdagens erinran.

Vad härefter beträffar de i ämnet väckta motioner, så avse dessa

utöver inrättande av en filial inom Västernorrlands län anordnande redan

under år 1917 inom Jämtlands län antingen av en självständig försöksanstalt

eller ock av en filial till Sveriges utsädesförening.

Riksdagen delar på sätt även ovan nämnts till fullo motionärernas

uppfattning rörande behovet av en speciellt för Jämtlands län avpassad

växtförädlingsanstalt. Den mellan Jämtland och det övriga Norrland

förefintliga olikheten med avseende å såväl klimat som jordmån torde

nämligen påkalla, att en grundlig och effektiv försöksverksamhet i berörda

syfte igångsättes jämväl inom detta län.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 9.

Av de av motionärerna ifrågasatta två alternativen rörande anstaltens

organisation, så håller riksdagen såsom jämväl ovan antytts före,

att det senare alternativet bör föredragas. — Emellertid torde enligt

riksdagens förmenande frågan om inrättande av en växtförädlingsanstalt

särskilt för Jämtlands län böra göras till föremål för utredning, och kan

riksdagen därför icke biträda motionärernas framställning om statsanslag

för detta ändamål redan från och med år 1917.

Under åberopande av det anförda får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kung!. Maj:ts förevarande

framställning till understöd åt Sveriges utsädesförening för en

filial i mellersta Norrland å extra stat för år 1917 anvisat för filialens

upprättande 1,500 kronor samt för uppehållande av verksamheten vid

densamma 8,000 kronor eller tillsammans ett anslag av 9,500 kronor;

dels ock i anledning av ifrågavarande motioner bos Eders Kung!.

Magt anhålla om utredning och förslag rörande upprättande snarast

möjligt på lämplig plats inom Jämtlands län av en filial till Sveriges

utsädesförening.

42:o) Under punkt 40 har Eders Kungl. Magt föreslagit riksdagen

dels medgiva att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt å

anslaget till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket må av Kungl.

Maj:t under år 1917 disponeras för enahanda ändamål, dels ock för

samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 240,000 kronor.

Alltsedan år 1901 har riksdagen anvisat medel å extra stat till

åtgärder för höjande av det mindre jordbruket. För vartdera av åren

1914 och 1915 anvisade riksdagen för detta ändamål ett anslag av

270,000 kronor och medgav därjämte, att Kungl. Maj:t finge för dylika

åtgärder under vartdera av sistnämnda år disponera jämväl vad som

vid utgången av föregående år möjligen icke blivit använt av tidigare för

enahanda ändamål anvisade anslag.

Beträffande anslaget för år 1916 så begärde Kungl. Maj:t allenast

riksdagens medgivande att under detta år använda behållning å detta

anslag från år 1915.

Uti en inom riksdagen väckt motion föreslogs emellertid, att å

extra stat för år 1916 måtte anvisas ett anslag å 120,000 kronor, varigenom

de tillgängliga medlen med inräknande av ovanberörda behållning

skulle för år 1916 uppgå till det förut vanliga beloppet, 270,000

kronor. Riksdagen anförde att, ifall åtgärden att för år 1916 inställa

premieringar och studieresor skulle komma att tillämpas jämväl under

år 1916, riksdagen funne, att de synnerligen behjärtansvärda ändamål,

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 9.

som anslaget till böjande av det mindre jordbruket vore avsett att

främja, härigenom icke skulle bliva i önskvärd grad tillgodosedda. Riksdagen

hölle nämligen före, att under år 1916 den egentliga jordbrukspremieringen

med tillhörande utdelning av premielån borde med hänsyn

till den stora betydelsen för det mindre jordbruket av denna verksamhet

återupptagas och att av samma anledning bidrag ock borde utgå

till studieresor. På grund härav hade riksdagen ansett sig böra biträda

det i motionen framställda förslaget och, jämte det riksdagen medgav

disponerandet av behållningen från år 1915, anvisade därför riksdagen

för ändamålet ett anslag av 120,000 kronor.

Riksdagen håller före, att medel för ifrågavarande ändamål böra

för år 1917 finnas tillgängliga till belopp, som med sammanräknande av

besparing å anslaget för innevarande år uppgår till det förut vanliga,

270,000 kronor. På grund härav och då riksdagen icke har något att

erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning, får riksdagen,

under hänvisning tillika till riksdagens berörda uttalande, anmäla, att

riksdagen

dels medgivit, att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt

å anslaget till åtgärder för höjande av det mindre jordbruket må

av Kungl. Maj:t under år 1917 disponeras för enahanda ändamål;

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett

anslag av 240,000 kronor.

43:o) Under punkt 41 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1917 anvisa dels för anställande av en statskonsulent

för det mindre jordbruket ett anslag av 6,500 kronor, dels ock

såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten för det mindre jordbruket

August Östergren, därest han fortfarande med gott vitsord tjänstgör

i denna egenskap, ett anslag av 500 kronor eller tillhopa 7,000 kronor.

Till anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket har

riksdagen för vart och ett av åren 1910—1916 beviljat å extra stat ett

anslag av 6,500 kronor. Härav användas 4,000 kronor till arvode åt

konsulenten och 2,500 kronor till bestridande av hans resekostnader.

Riksdagen har för år 1917 å extra stat anvisat

dels för anställande av en statskonsulent för det mindre jordbruket

ett anslag av 6,500 kronor;

dels ock såsom personligt ålderstillägg till statskonsulenten för det

mindre jordbruket August Östergren, därest han fortfarande med gott

vitsord tjänstgör i denna egenskap, ett anslag av 500 kronor, eller tillhopa

7,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 9.

44:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen i likhet med vad skett för innevarande år såsom

bidrag till åtgärder för främjande av ordnad bokföring vid mindre jordbruk

å extra stat för år 1917 anvisat ett förslagsanslag av 15,000 kronor,

ävensom medgivit, att Knngl. Maj:t må härav använda högst 5,000

kronor till åtgärder för åstadkommande av räntabilitetsberäkningar angående

jordbruk.

45:o) I följd av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 43 gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad under senare åren skett,

å extra stat för år 1917 anvisat dels till statsbidrag till fortgående smörprovningar

ett anslag av 10,000 kronor samt dels till bestridande av

kostnaderna för kontrollen över vattenhalten Dsvenskt exportsmör ett

anslag av 6,000 kronor, eller tillhopa 16,000 kronor.

46:o) Under punkt 44 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att vad som vid 1916 års utgång må återstå oanvänt av

det under benämning »norrländska avdikningsanslaget» för år 1916 anvisade

anslag till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland

och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av

till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för

närliggande bygd, må av Eders Kungl. Maj:t under år 1917 användas

för samma ändamål; dels ock å extra stat för sistnämnda år ställa till

Eders Kungl. Maj:ts förfogande under enahanda benämning och för

samma ändamål ett belopp av 1,500,000 kronor med iakttagande att av

samtliga sålunda för år 1917 tillgängliga medel sökande från Gävleborgs

län och Dalarna skola äga företrädesrätt att erhålla bidrag till högst

100,000 kronor.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 124 anmält, har riksdagen

i anledning av förevarande framställning och inom riksdagen i

ämnet väckta motioner

dels medgivit, att vad som vid 1916 års utgång må återstå oanvänt

av det under benämning »norrländska avdikningsanslaget» för år 1916

anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom Norrland

och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget är uppodling av

till åker eller äng lämplig jord eller minskning av frostländighet för

närliggande bygd, må av Eders Kungl. Maj:t under år 1917 användas

för samma ändamål;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels ock å extra stat för sistnämnda år ställt till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande under enahanda benämning och för samma ändamål

ett belopp av 1,900,000 kronor,

med iakttagande att av samtliga sålunda för år 1917 tillgängliga

medel sökande från Gävleborgs län och Dalarna skola äga företrädesrätt

att erhålla bidrag till högst 100,000 kronor.

47:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 45 därom

gjorda framställning har riksdagen

dels medgivit, att det belopp, som vid utgången av år 1916 må

kvarstå oanvänt å det under benämning »allmänna avdikningsanslaget»

anvisade anslag till understödjande medelst statsbidrag utan återbetalningsskyldighet

av myrutdikningar och vattenavtappningar inom andra delar

av riket än Norrland och Dalarna, vare sig ändamålet med arbetsföretaget

är uppodling av till åker eller äng lämplig jord eller minskning

av frostländighet för närliggande bygd, må av Eders Kungl. Maj:t under

år 1917 användas för samma ändamål;

dels ock å extra stat för sistnämnda år ställt till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande under enahanda benämning och för samma ändamål

ett belopp av 250,000 kronor med iakttagande att av samtliga sålunda

för år 1917 tillgängliga medel högst .150,000 kronor må utgå till

avdikning av sådan mark, vars torrläggning avser endast minskning

av frostländighet för närliggande bygd.

48:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 46 gjorda

framställning har riksdagen

dels medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må under år 1917 i mån av

behov disponera vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt å

anslaget till åtgärder för lösning av frågan om tillgodogörandet av den

i landets torvmossar befintliga bränsletillgång m. m.

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917, att i mån

av behov användas, anvisat ett anslag av 40,000 kronor, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna detta belopp.

49:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkten 47 därom

gjorda framställning har riksdagen i likhet med vad för år 1916 ägt

rum för år 1917 å extra stat anvisat

dels för anställande av en förste torvingenjör, tre tor vingenjörer

och en torvassistent ett anslag av 27,000 kronor;

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels ock såsom personligt ålderstillägg till tor v ingen] ören Thure

Gustaf Thorgny Björkman, därest han fortfarande med gott vitsord

tjänstgör i denna ''egenskap, ett anslag av 500 kronor, eller tillhopa

27,500 kronor.

50:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen vidare av det av 1912 års riksdag beviljade anslag å

35.000 kronor till upprätthållande av en torvskola under åren 1913—1917

å extra stat för år 1917 anvisat återstående beloppet 7,000 kronor.

51:o) Under punkt 49 hade Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att i avbidan på den proposition i fråga om utredning angående landets

torvtillgångar, som Eders Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till

riksdagen, för detta ändamål å extra stat för år 1917 beräkna ett anslagav

30,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 11 april

1916 avlåten proposition, nr 173, under åberopande av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att för undersökning av staten tillhöriga mossar i huvudsaklig

överensstämmelse med av lantbruksstyrelsen tillstyrkt plan under nionde

huvudtiteln å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

Den nu ifrågasatta torvinventeringen avseende uteslutande en

undersökning av staten tillhöriga mossar torde enligt riksdagens uppfattning

ingå såsom en nödvändig del i den av Eders Kungl. Maj:t i

statsverkspropositionen bebådade undersökningen av samtliga landets

torvtillgångar. Då denna senare fråga, enligt vad i statsrådsprotokollet

meddelats, ännu icke hunnit erhålla en så uttömmande utredning, som

måste anses önskvärd, synes riksdagen lämpligt att såsom föreslagits i

avvaktan på nämnda utredning igångsättes en undersökning av allenast

staten tillhör ga mossar.

Den av departementschefen tillstyrkta planen härför ger icke anledning

till någon riksdagens erinran liksom ej heller det för undersökningens

utförande för år 1917 beräknade beloppet.

Riksdagen har alltså för undersökning av staten tillhöriga mossar

i huvudsaklig överensstämmelse med av lantbruksstyrelsen tillstyrkt plan

under nionde huvudtiteln å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av

10.000 kronor.

52:o) I anledning av inom riksdagen väckta motioner har riksdagen,

på sätt riksdagen i särskild skrivelse nr 128 anmält,

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels anhållit, att Eders Kung]. Maj:t täcktes för åstadkommande av

eu omedelbar utökning av tillverkningen av bränntorv vidtaga lämpliga

åtgärder;

dels anmält, att riksdagen för ifrågavarande ändamål å extra stat

för ai 1917, att i man av beho\ användas, anvisat ett anslag av 100,000

kronor, med rätt för Kung! Majt att under år 1916 låta av tillgängliga

medel förskottsvis utanordna detta belopp;

dels ock anhållit, det täcktes Eders Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida

och på vilket sätt, med synpunkt företrädesvis inriktad på upprättande

av någon vetenskaplig-praktisk institution, staten må kunna

medverka till varaktigt befrämjande av en planmässig kraft- och bränslepolitik

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan

föranleda.

53:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad under en följd av år ägt rum,

för år 1917 å extra stat anvisat

dels till anställande av en andre instruktör i husslöjd 2,000 kronor,

dels ock såsom personligt ålderstillägg till andre instruktören Jonas

Wallander, därest han fortfarande i denna egenskap med gott vitsord

tjänstgör, 1,500 kronor, eller tillhopa 3,500 kronor.

54:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 51 gjorda

framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för år 1916, för

lindring av fraktkostnaderna vid transport å järnväg av kalk, kalkstensmjöl

och märgel för jordbrukets behov å extra stat för år 1917 anvisat,

såsom förslagsanslag, 450,000 kronor.

Fiskeriväsendet.

55:o) I anslutning till vad Eders Kungl. Maj:t under punkten 52

föreslagit har riksdagen, i likhet med vad för vartdera av åren 1913—

1916 ägt rum, såsom bidrag till anordnande av undervisningskurser

och hållande av föredrag i navigation m. m. för bohuslänska fiskare,

under förutsättning att av Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap

eller landsting eller eljest för ändamålet tillskjutas minst 1,150

kronor, å extra stat för år 1917 auvisat ett anslag av 1,400 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utav detta belopp förskottsvis under

innevarande år av tillgängliga medel utanordna 700 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 9 höft. (Nr 9)

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 9.

56:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 53

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad under senare år

ägt rum, till understöd åt Södra Sveriges fisker iförening å extra stat

för år 1917 anvisat till upprätthållande av föreningens fiskeriskola 8,500

kronor och såsom bidrag till föreningens försöks- och fiskodlingsverksamhet

10,000 kronor, eller tillhopa 18,500 kronor.

57:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 54 därom

gjorda framställning har riksdagen

dels medgivit, att vad som vid utgången av år 1916 kan återstå

oanvänt av de till täckande av Sveriges andel i kostnaderna för en

internationell hydrografisk-biologisk centralan9talt med laboratorium anvisade

anslag må av Eders Kungl. Maj:t under år 1917 användas till

gäldande av Sveriges andel i dylika kostnader för tiden från och med

den 22 juli 1917 till och med den 21 juli 1918;

dels ock till omkostnader för tiden från och med den 1 maj 1917

till och med den 30 april 1918 för utförande av hydrografisk-biologiska

undersökningar av de Sverige omgivande haven å extra stat för år 1917

anvisat ett anslag av 25,000 kronor.

58:o) I överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts därom under

punkten 55 gjorda framställning har riksdagen

dels medgivit, att vad som vid 1916 års utgång må kvarstå

oanvänt å tidigare anslag till underhålls- och driftkostnad för fartyget

Skagerak, avsett för hydrografisk-biologiska undersökningar av de Sverige

omgivande haven samt för tillsyn och bevakning vid Sveriges havsfisken

under annan tid av året än vintermånaderna, må under år 1917

användas för enahanda ändamål;

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett

anslag av 36,000 kronor.

59:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett av åren 1906—

1916 ägt rum, till bestridande av kostnader för försäkring av fartyget

Skagerak å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 5,200 kronor.

60:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkten 57 därom

gjorda framställning har riksdagen

dels medgivit, att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt

å anslaget för bestridande av underhålls- och driftkostnad för fartyget

Eystrasalt må under år 1917 användas för enahanda ändamål;

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 beviljat ett

anslag av 8,500 kronor.

61:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 58 därom

gjorda framställning har riksdagen medgivit, att Kungl. Maj:t må för

stationerande under vintern 1916—1917 av ett armerat ångfartyg vid

rikets kuster för åstadkommande av ordning och skydd vid fiskets bedrivande

använda erforderligt belopp av den behållning, som uppstått

eller kan komma att uppstå å redan anvisade anslag för motsvarande

ändamål.

62:o) Under punkt 59 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen,

att dels, med ändring av sitt år 1912 fattade beslut i fråga om

anslag å 30,000 kronor för utförande av vissa arbeten vid Barsebäcks

hamn under vissa då angivna villkor, besluta, att denna hamn skall

upptagas bland dem, vilkas byggande skall äga rum uteslutande på

statens bekostnad, samt att det till denna hamn beviljade anslaget skall

sammaslås med det år 1911 av riksdagen beviljade anslaget å 2,788,000

kronor till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa utav fiskeliamnskommissionen

föreslagna hamnar och utgå för samma ändamål

samt under samma villkor som detta; dels ock, vid bifall härtill, av det

sålunda sammanslagna anslaget å 2,818,000 kronor å extra stat för år

1917 anvisa ett belopp av 590,000 kronor, att enligt de närmare föreskrifter,

Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas för ifrågavarande

ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva

området för hamnarna än även av det område i land, som med

hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras

för det gemensamma behovet.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 64 anmält, har riksdagen

i anledning av förevarande framställning och inom riksdagen i ämnet

väckta motioner

de/s, med ändring av sitt år 1912 fattade beslut i fråga om anslag

å 30,000 kronor för utförande av vissa arbeten vid Barsebäcks hamn

under vissa då angivna villkor, beslutat, att denna hamn skall upptagas

bland dem, vilkas byggande skall äga rum uteslutande på statens bekostnad,

samt att det till denna hamn beviljade anslaget skall sammanslås

med det år 1911 av riksdagen beviljade anslaget å 2,788,000 kronor

till bestridande av kostnaderna för utförande av vissa utav fiskehamnskommissionen

föreslagna hamnar och utgå för samma ändamål samt

under enahanda villkor som detta;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels å extra stat för år 1917 anvisat återstoden eller 630,000 kronor

av det sålunda sammanslagna anslaget å 2,818,000 kronor att enligt de

närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas

för ifrågavarande ändamål under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej

mindre av själva området för hamnarna än även av det område i land, som

med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör

avsöndras för det gemensamma behovet, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

tillika att under år 1916 av tillgängliga medel utanordna 200,000 kronor;

dels med avseende på ordningsföljden för de år 1911 beslutade

fiskehamnarnas byggande anslutit sig till det av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

framlagda alternativet, enligt vilket icke endast Hälleviks och

Nogersunds utan även Stenshamns fiskehamnsbyggnad skall påbörjas

innevarande år;

dels ock å extra stat för år 1917 anvisat ytterligare ett anslag av

150,000 kronor att på sätt och under villkor som ovan nämnts användas

för enahanda ändamål.

Skogsväsendet.

63:o) Under punkt 60 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels, från och med år 1917, med uteslutande ur staten för statens

skogsförsöksanstalt av anslagsposten å 6,500 kronor till avlöning åt

skogsbiträden och kvinnliga biträden, i samma stat uppföra ej mindre

ett kvinnligt biträde i tredje lönegraden (kemist) med avlöning av 2,000

kronor, därav 1,100 kronor lön, 750 kronor tjänstgöringspenningar och

150 kronor ortstillägg, och ett kvinnligt biträde i första lönegraden med

avlöning av 1,200 kronor, därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar

och 150 kronor ortstillägg, med anmärkning beträffande

bägge biträdena, att lönen kan höjas efter 5 år med 200 kronor och

efter 10 år med ytterligare 200 kronor, än även två skogsbiträden,

vartdera med arvode av 2,000 kronor och med anmärkning beträffande

bägge dessa biträden, att arvodet kan efter 5 år höjas med 200 kronor;

dels förklara, att, därest kvinnligt biträde, som vid ikraftträdandet

av förenämnda ändringar i staten är anställt vid ifrågavarande anstalt

och befordras till ordinarie biträde vid anstalten från samma tidpunkt,

omedelbart före sin befordran mot fast arvode utfört arbete av motsvarande

eller jämförlig beskaffenhet därstädes, biträdet må äga att för

åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo

den tid, biträdet utfört sådant arbete vid anstalten; samt

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 9.

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare

skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser, att gälla

för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda

biträdesbefattningar.

dels medgiva, att tjänstetid såsom skogsbiträde vid anstalten må

tillgodoräknas skogsrättare och kronojägare för erhållande av ålderstilllägg

såsom sådana;

dels ock från och med år 1917 höja ej mindre den i staten för

statens skogsförsöksanstalt upptagna anslagspost till gemensamma expenser

från 5,500 kronor med 4,500 kronor till 10,000 kronor, än även

den i samma stat upptagna anslagsposten till särskilda expenser för

skogsavdelningen från 10,400 kronor med 2,000 kronor till 12,400 kronor.

Den nu gällande statens slutsumma är 62,400 kronor. På grund

av bostadsavdrag för vaktmästaren uppgår emellertid anslagsbeloppet

till allenast 62,150 kronor.

De föreslagna höjningarna utgöra 7,200 kronor. Härav äro 700

kronor avsedda för höjning av båda skogsbiträdenas arvoden, nu respektive

1,800 kronor och 1,500 kronor, till 2,000 kronor för vardera.

Höjningarna komma att föranleda ökning i statens slutsumma till

69,600 kronor och i det behövliga anslaget till 69,350 kronor.

Enligt vad departementschefen anfört till statsrådsprotokollet torde

ålderstilläggen och arvodesförhöjningarna böra utgå från nionde huvudtitelns

anslag till ålderstillägg.

Vad först angår förslaget om uppförande såsom ordinarie befattningshavare

av försöksanstaltens två kvinnliga biträden så föranleder

detta icke någon riksdagens erinran, så mycket mindre som den föreslagna

anordningen står i överensstämmelse med vad som tidigare skett

beträffande kvinnliga biträden i ett flertal statsinstitutioner.

Beträffande vidare skogsbiträdena vid anstalten så inser riksdagen

vikten av att till dessa nog så krävande befattningar kunna förvärva

och erhålla verkligt dugande krafter. Då det med hänsyn härtill synes

riksdagen välbetänkt att såsom ifrågasatts något höja de med nämnda

befattningar förenade arvodesförmåner ävensom medgiva innehavarna

av desamma rätt till visst ålderstillägg, biträder riksdagen Eders Kungl.

Maj:ts förslag i denna del.

Rörande slutligen den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna höjningen

dels av den i skogsförsöksanstaltens stat upptagna anslagspost till gemensamma

expenser och dels av den i samma stat upptagna anslagsposten

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 9.

till särskilda expenser för skogs avdelningen anser riksdagen behovet

härav vara ådagalagt genom den i ärendet förebragta utredningen.

På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen icke heller

har något att erinra mot förevarande framställning i övrigt har riksdagen

dels, från och med år 1917, med uteslutande ur staten för statens

skogsförsöksanstalt av anslagsposten å 6,500 kronor till avlöning åt

skogsbiträden och kvinnliga biträden, i samma stat uppfört ej mindre

ett kvinnligt biträde i tredje lönegraden (kemist) med avlöning av 2,000

kronor, därav 1,100 kronor lön, 750 kronor tjänstgöringspenningar och

150 kronor ortstillägg, och ett kvinnligt biträde i första lönegraden med

avlöning av 1,200 kronor, därav 700 kronor lön, 350 kronor tjänstgöringspenningar

och 150 kronor ortstillägg, med anmärkning beträffande

bägge biträdena, att lönen kan höjas efter 5 år med 200 kronor

och efter 10 år med ytterligare 200 kronor, än även två skogsbiträden,

vartdera med arvode av 2,000 kronor och med anmärkning beträffande

bägge dessa biträden, att arvodet kan efter 5 år höjas med 200 kronor;

dels förklarat, att, därest kvinnligt biträde, som vid ikraftträdandet

av förenämnda ändringar i staten är anställt vid ifrågavarande anstalt

och befordras till ordinarie biträde vid anstalten från samma tidpunkt,

omedelbart före sin befordran mot fast arvode utfört arbete av motsvarande

eller jämförlig beskaffenhet därstädes, biträdet må äga att för

åtnjutande av löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo

den tid, biträdet utfört sådant arbete vid anstalten; samt

att beträffande de i staten upptagna kvinnliga befattningshavare

skola i övrigt lända till efterrättelse de föreskrifter, som äro eller kunna

varda utfärdade angående allmänna villkor och bestämmelser, att gälla

för å vissa domstolars, ämbetsverks och myndigheters stater uppförda

biträdesbefattningar;

dels medgivit, att tjänstetid såsom skogsbiträde vid anstalten må

tillgodoräknas skogsrättare och kronojägare för erhållande av ålderstillägg

såsom sådana;

dels ock från och med år 1917 höjt ej mindre den i staten för

statens skogsförsöksanstalt* upptagna anslagspost till gemensamma expenser

från 5,500 kronor med 4,500 kronor till 10,000 kronor än även

den i samma stat upptagna anslagsposten till särskilda expenser för

skogsavdelningen från 10,400 kronor med 2,000 kronor till 12,400 kronor.

På grund härav kommer statens slutsumma att höjas från 62,400

kronor med 7,200 kronor till 69,600 kronor.

I enlighet med ovanstående beslut kommer anslaget till skogs
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 9-

högskolan och statens skogsförsöksanstalt, nu 185,400 kronor, att höjas

med 7,200 kronor till 192,600 kronor.

64:o) Under punkt 61 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till ett docentstipendium vid skogshögskolan samt till studieunderstöd

åt sådana studerande, som vid nämnda högskola ägna sig åt skogsvetenskaplig

forskning, å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av

4,900 kronor ävensom medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må härav under

år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 1,200 kronor

till studieunderstöd.

Inrättande vid skogshögskolan såsom föreslagits av ett docentstipendium

borde, synes det riksdagen, vara ägnat att bidraga till lösningen

av den av allt att döma för närvarande svåra men för högskolans

framtida verksamhet viktiga frågan om rekrytering av högskolans

lärarkrafter. Likaså torde genom beredande av ekonomiskt

understöd åt sådana elever, som vid högskolan ägna sig åt skogsvetenskapliga

specialstudier — utom det att själva den vetenskapliga forskningen

på ifrågavarande område härigenom främjades — gynnsammare

förhållanden i förstberörda avseende kunna åvägabringas.

På grund av det anförda och då riksdagen icke har något att

erinra mot storleken av det för ändamålet i fråga föreslagna beloppet,

har riksdagen till ett docentstipendium vid skogshögskolan samt till

studieunderstöd åt sådana studerande, som vid nämnda högskola ägna sig

åt skogsvetenskaplig forskning, å extra stat för år 1917 anvisat ett

anslag av 4,900 kronor, ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må

härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

1,200 kronor till studieunderstöd.

65:o) Under punkt 62 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för gäldande av ökad bränslekostnad samt kostnad för elektrisk

ström för skogshögskolans förberedande kurs vid Garpenberg å extra

stat för år 1917 anvisa ett anslag av 4,500 kronor, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att härav låta under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna intill 3,000 kronor.

I skogshögskolans stat finnes upptagen en anslagspost till expenser

å 26,200 kronor. Enligt de beräkningar, som lågo till grund för bestämmandet

av detta belopp vid 1914 års senare riksdag, skulle därav

2,500 kronor vara avsedda till expenser vid don förberedande kursen.

Denna hade ursprungligen varit ämnad att förläggas vid Malingsbo,

men under ärendets behandling hade det visat sig, att den med större

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 9.

fördel kunde förläggas till den inköpta egendomen Garpenberg, varest,

bland annat, betydligt större och rymligare lokaler stodo till buds.

Att ökad bränslekostnad uppkommit vid Garpenberg för den förberedande

kursen, berodde enligt vad departementschefen uttalat till

statsrådsprotokollet huvudsakligen på nuvarande höga bränslepris men

även, enligt vad uppgivits, därpå, att vid de år 1914 framlagda beräkningarna

full hänsyn icke kunnat tagas till att kursens lokaler genom

förflyttningen till Garpenberg blivit i så hög grad förstorade, som i

verkligheten varit fallet. Det torde enligt departementschefens meningvara

oundvikligt att för ändamålet bevilja ytterligare medel. Då emellertid

de höga bränsleprisen kunna vara övergående, syntes det vara lämpligast

att nu endast begära ett belopp å extra stat för år 1917 att

användas för 1916 års behov. Beloppet torde kunna bestämmas till

1,500 kronor.

Framställningen om anslag till gäldande av kostnad för elektrisk

ström till samma kurs’ lokaler har departementschefen ansett fullt

motiverad; och torde det härtill begärda beloppet kunna, till dess

närmare erfarenhet vunnits, godkännas.

Ifrågavarande framställning om extra anslag till utgifter för skogshögskolans

förberedande kurs vid Garpenberg utöver det i högskolans

stat till expenser för nämnda kurs upptagna anslag är i vad den avser

anslag till täckande av bränslekostnader föranledd av bland annat de

rådande höga prisen å sådant bränsle, som enligt vad högskolans styrelse

anfört erfordras för den därstädes inrättade värmeledningen.

Riksdagen, som inhämtat, att det vid ifrågavarande kurs för närvarande

använda bränslet utgöres av ved och att koksbränsle endast är

avsett att komma till användning under vissa särskilda förhållanden,

har eke funnit anledning till erinran mot det för ifrågavarande ändamål

beräknade beloppet eller mot framställningen i övrigt.

Riksdagen får följaktligen anmäla, att riksdagen för gäldande av

ökad bränslekostnad samt kostnad för elektrisk ström för skogshögskolans

förberedande kurs vid Garpenberg å extra stat för år 1917 anvisat

ett anslag av 4,500 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att

härav låta under år 1916 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna

intill 3,000 kronor.

66:o) I anledning av Eders Kungl. Maj ris under punkt 63 gjorda

framställning angående behovet av anlitande av ett ytterligare räknebiträde

för avarbetande av uppkommen balans beträffande kontrollräkning

av insamlat provytematerial vid statens skogsförsöksanstalts

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 9.

skogsavdelning, får riksdagen, som icke liar något att erinra mot det

härtill begärda anslagsbeloppet, 1,200 kronor, anmäla, att riksdagen för

avlönande av extra räknebiträde vid statens skogsförsöksanstalt å extra

stat för år 1917 anvisat ett anslag av 1,200 kronor.

67:o) Under punkt 64 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att såsom ökade expensmedel för statens skogsförsöksanstalt under år

1916 å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 2,300 kronor ävensom

medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må låta av tillgängliga medel

under år 1916 förskottera detta belopp.

Detta extra anslag är avsett för täckande av de ökade bränslekostnader

m. fl, utgifter vid statens skogsförsöksanstalt under år 1916,

som föranledas av anstaltens inflyttande i dess nya byggnad.

Då behovet av det begärda anslaget synes vara ådagalagt, har riksdagen

såsom ökade expensmedel för statens skogsförsöksanstalt under

år 1916 å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 2,300 kronor

ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må låta av tillgängliga medel

under år 1916 förskottera detta belopp.

68:o) Under punkt 65 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring

i huvudsaklig överensstämmelse med den i statsrådsprotokollet angivna

plan å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 38,900 kronor

ävensom medgiva att Eders Kungl. Maj:t må härav under år 1916 låta

av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 19,900 kronor.

Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 82 anmält har riksdagen

för specialundersökningar rörande de norrländska skogarnas föryngring

i huvudsaklig överensstämmelse med den i statsrådsprotokollet

angivna plan å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 38,900

kronor ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må härav under år

1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna 19,900 kronor.

69:o) Under punkt 66 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1917 anvisa dels till en fortsättningsskola vid

Kloten för från statens skogsskolor utgångna lärjungar 3,400 kronor;

dels ock till anskaffande av inventarier in. in. för samma fortsättningsskola

5,000 kronor eller tillhopa 8,400 kronor.

Ifrågavarande framställning avser inrättande av en ett-årig fortsättningsskola

för sådana från statens skogsskolor utexaminerade mera

begåvade elever, vilka visat sig särskilt lämpliga för skogsmannayrket

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sand. 9 höft. (Nr 9.) 5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 9.

och vilka efter skogsskolekursens avslutande under minst ett år utövat

praktisk verksamhet i skogshushållning.

Då såväl domänstyrelsen som departementschefen anfört bärande

skäl för den ifrågasatta fortsättningsskolans anordnande, har riksdagen

funnit sig böra tillstj^rka framställningen ifråga.

Riksdagen får följaktligen anmäla, att riksdagen å extra stat för

år 1917 anvisat

dels till en fortsättningsskola vid Kloten för från statens skogsskolor

utgångna lärjungar 3,400 kronor;

dels ock till anskaffande av inventarier m. m. för samma fortsättningsskola

5,000 kronor eller tillhopa 8,400 kronor.

70:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 67

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad för vart och ett

av åren 1905—1916 ägt rum, för skogsodlingens befrämjande å extra

stat för år 1917 anvisat ett anslag av 100,000 kronor att ställas till

Kungl. Maj:ts förfogande för att i mån av tillgång tilldelas antingen

skogsvårdsstyrelser, till vilka landsting eller hushållningssällskap för

ändamålet lämnat bidrag, eller i landstingsområde, där sådan styrelse

icke finnes, landsting eller hushållningssällskap, under iakttagande att i

intetdera fallet statsbidrag må till något landstingsområde utgå med

högre belopp än det, varmed landsting och hushållningssällskap tillsammans

eller ettdera av dem till ändamålet bidragit, samt att landsting

eller hushållningssällskap, som undfått dylikt bidrag, skall vara skyldigt

att efter årets utgång till Eders Kungl. Maj:ts vederbörande befallningshavande

avgiva redogörelse över användningen av de utav staten samt

av landsting eller hushållningssällskap lämnade bidrag.

71:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 68

gjorda framställning har riksdagen vidare, i likhet med vad för vart

och ett av åren 1910—1916 ägt rum, såsom bidrag till bestridande av

kostnaderna för uppehållande av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet å

extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 67,500 kronor.

72:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts i proposition nr 249 därom

gjorda framställning har riksdagen på sätt riksdagen, i särskild skrivelse

nr 226 anmält, för anställande under innevarande år av extra skogsingenjörer

och extra tillsyningsmän för tillsyn å enskildas skogar i

Västerbottens och Norrbottens läns kustland utöver den personal, som

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 9.

vid beräknande av driftkostnader för statens domäner under nämnda år

ansetts erforderlig, å extra stat för år 1917 beviljat ett förslagsanslag

av 35,000 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att under innevarande år

av tillgängliga medel förskjuta beloppet.

73:o) Under punkt 69 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit, att riksdagen

må dels för bestridande av kostnader för reglering av flottleder

inom riket å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 300,000 kronor

ävensom medgiva, att Eders Kungl. Maj:t må av tillgängliga medel låta

härav under år 1916 förskottsvis utanordna högst 120,000 kronor; dels

ock medgiva, att under ar 1917 inflytande flottningsavgifter må användas

till bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket.

Till bestridande av kostnaden för reglering av flottleder i de norrländska

länen ävensom i Kopparbergs, Örebro och Västmanlands län

anvisade riksdagen under en följd av år till och med år 1907 å extra

stat för påföljande år anslag å 100,000 kronor och medgav tillika, att

de avgifter, som lades å flottningen, finge disponeras för enahanda

ändamål.

Enligt 1906 års bokslut förefanns å ifrågavarande anslag en avsevärd

behållning. . Av sådan anledning äskades icke något särskilt anslag

för ändamålet för år 1909, varemot riksdagen, på framställning av

Kungl. Maj:t, medgav, att under år 1909 inflytande flottningsavgifter

finge användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder

inom riket, ävensom att de medel, som av ifrågavarande anslag för föregående

år funnes disponibla vid 1908 års slut, finge under år 1909

användas till enahanda ändamål utan begränsning till vissa län.

Liknande medgivanden lämnades av riksdagen jämväl för åren

1910—1914.

De besparade medlen blevo emellertid redan under år 1913 uttömda.

För arbetenas bedrivande i önskvärd omfattning under åren 1914 och 1915

erfordrades därför särskilt anslag utöver vad som kunde påräknas genom

inflytande flottningsavgifter, varjämte ett under år 1913 förskotterat

belopp av 85,000 kronor till dylika arbeten måste ersättas. Med anledning

härav föreslog Kungl. Maj:t år 1914 riksdagen att dels för

bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket å extra

stat för år 1915 anvisa ett anslag av 285,000 kronor ävensom medgiva,

att Kungl. Maj:t finge av tillgängliga medel låta härav under år 1914

förskottsvis utanordna högst 185,000 kronor, varav högst 85,000 kropor

för ersättande av förberörda förskott från år 1913, dels ock medgiva,

att under år 1915 inflytande flottningsavgifter finge användas till be
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

• Riksdagens skrivelse Nr 9.

stridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket. Denna

framställning bifölls av riksdagen.

Sedan domänstyrelsen föreslagit såsom ett lämpligt arbete, med

vilket man i någon mån kunde möta den hotande arbetslösheten under

vintern 1914—1915, utsträckta flottledsregleringar, för vilka‘kostnaderna

förskötes av allmänna medel, medgav Kungl. Maj:t den 15 december

1914, att till utsträckta flottledsregleringsarbeten finge av 1914 och

1915 års avkastning av domänfonden förskotteras ett belopp av intill

100,000 kronor, därav för år 1914 högst 50,000 kronor och för år 1915

återstoden. Sedermera föreslog Kungl. Maj:t år 1915 riksdagen att dels

för bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom riket å

extra stat för år 1916 anvisa ett anslag av 200,000 kronor ävensom

medgiva, att Kungl. Magt finge av tillgängliga medel låta härav under

år 1915 förskottsvis utanordna högst 100,000 kronor för ersättande av

sistberörda förskott, dels ock medgiva, att under år 1916 inflytande

flottningsavgifter finge användas till bestridande av kostnader för reglering

av flottleder inom riket. Riksdagen biföll denna framställning.

Då riksdagen icke finner anledning till anmärkning mot storleken

av det för nästkommande år för reglering av flottleder av Eders Kungl.

Maj:t nu äskade beloppet samt ej heller i övrigt har något att erinra

mot förevarande framställning, har riksdagen

dels lör bestridande av kostnader för reglering av flottleder inom

riket å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 300,000 kronor

ävensom medgivit, att Eders Kungl. Maj:t må av tillgängliga medel

låta härav under år 1916 förskottsvis utanordna högst 120,000 kronor;

dels och medgivit, att under år 1917 inflytande flottningsavgifter

må användas till bestridande av kostnader för reglering av flottleder

inom riket.

Lantmäteriväsendet.

74:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad skett för vartdera av åren

1913—1916, å extra stat för år 1917 ställt till Kungl. Maj:ts förfogande

ett anslag av 36,300 kronor att användas till lantmäteriundervisningens

ordnande och bedrivande under läsåret 1916—1917 i huvudsaklig överensstämmelse

med det av lantmäteristyrelsen den 6 november 1909 framställda,

i statsrådsprotokollet för den 8 april 1910 närmare angivna förslag,

med rätt för Eders Kungl. Magt att utav sagda belopp under år

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9. 37

1916 av tillgängliga medel förskottsvis för ändamålet utanordna erforderligt

belopp.

75:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 71 därom

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för åren

1910—1916, till bestridande av kostnader för vissa av lantmätare företagna

tjänsteresor å extra stat för år 1917 anvisat ett förslagsanslag av

30.000 kronor.

76:o) Under punkt 72 har Eders. Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren i länen

å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 15,000 kronor.

Med bifall till särskilda av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar

har riksdagen till reparation och renovation av kartor i lantmäterikontoren

i länen på extra stat anvisat för år 1912 30,000 kronor

samt för vart och ett av åren 1913, 1914 och 1915 20,000 kronor. Av

dessa anslag hava genom särskilda beslut anslagen för åren 1912—1914

ställts till lantmäteristyrelsens förfogande, i samband varmed föreskrivits,

att högst 11,000 kronor av 1912 års anslag och högst 8,000 kronor av

vartdera anslaget för åren 1913 och 1914 finge användas till renovation

av kartor. Vad angår 1915 års anslag fann Kungl. Maj:t genom beslut

den 17 november 1914 gott ställa endast ett belopp av 10,000 kronor

till lantmäteristyrelsens förfogande att utgå efter ingången av år 1915

samt föreskrev, att högst 4,000 kronor finge användas till renovation

av kartor, därav högst 2,000 kronor till renovation av i enskild ägo

befintliga kartor av särskild betydelse, men av vilka kopior saknades i

lantmäterikontoren.

I anslutning härtill föreslog Kungl. Maj:t år 1915 riksdagen allenast

att medgiva, att vad vid utgången av år 1915 kunde kvarstå oanvänt

å ifrågavarande anslag finge av Kungl. Maj:t under år 1916 användas

till enahanda ändamål. Sedan riksdagen bifallit denna framställning,

har Kungl. Maj:t den 10 december 1915 Törordnat, att den del av 1915

års anslag eller 10,000 kronor, som icke redan förut ställts till lantmäteristyrelsens

förfogande, skulle utanordnas till styrelsen efter ingången av

år 1916 samt att beträffande medlens användning skulle gälla enahanda

bestämmelser, som meddelats i beslutet den 17 november 1914.

Alltså har för ifrågavarande ändamål intill utgången av år 1916

till lantmäteristyrelsens förfogande ställts ett sammanlagt belopp av

90.000 kronor, därav minst 55,000 kronor för reparation och högst

35.000 kronor för renovation. Av sistberörda belopp får en summa av

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 9.

högst 4,000 kronor användas för i enskild ägo befintliga kartor av särskild

betydelse, av vilka exemplar saknas i lantmäterikontoren.

Då utredningen i ärendet synes giva vid handen, att för ett fortsatt

bedrivande under år 1917 av de sedan flera år tillbaka påbörjade

reparations- och renovationsarbetena i lantmäterikontoren erfordras ytterligare

anslag och då det för samma år beräknade beloppet förefaller

riksdagen skäligt, har riksdagen till reparation och renovation av kartor

i lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag

av 15,000 kronor.

77:o) Under punkt 73 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren i

länen å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 20,000 kronor.

I anledning av särskilda av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar

har riksdagen på extra stat årligen allt sedan år 1913 anvisat

medel till uppläggande av nya registratur och arkivens ordnande i lantmäterikontoren

i länen med 24,000 kronor för år 1913, 18,000 kronor

för år 1914, 10,000 kronor för år 1915 samt 15,000 kronor för år 1916

eller tillhopa 67,000 kronor.

Då ifrågavarande framställning icke föranleder någon erinran från

riksdagens sida, har riksdagen till nya registratur och arkivens ordnande

i lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1917 anvisat ett

anslag av 20,000 kronor.

78:o) Under punkt 74 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen å extra

stat för år 1917 anvisa ett anslag av 3,500 kronor.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar har

riksdagen till inbindning av handlingar i lantmäterikontoren i länen på

extra stat för åren 1914 och 1915 anvisat ett anslag av 5,000 kronor

för vartdera året.

Beträffande anslag för ifrågavarande ändamål för år 1916, så medgav

riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag, att vad vid utgången av år 1915

kunde kvarstå oanvänt, finge av Kungl. Maj:t under år 1916 användas

för enahanda ändamål.

Mot förevarande framställning har riksdagen intet att erinra och

får följaktligen anmäla, att riksdagen till inbindning av handlingar i

lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag

av 3,500 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Riksdagens skrivelse Nr 9.

79:o) Under punkt 75 liar Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior

utav vissa kartor med tillhörande handlingar å extra stat för år 1917

anvisa ett anslag av 9,000 kronor ävensom medgiva, att Eders Kungl.

Maj:t må härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna erforderligt belopp.

Till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior

utav vissa skifteskartor med tillhörande handlingar, varav de i lantmäterikontoret

förut förvarade exemplaren förstörts vid den eldsvåda,

som den 25 juni 1888 ödeläde största delen av staden Umeå, har riksdagen

med bifall till av Kungl. Maj:t i ämnet gjorda framställningar på

extra stat anvisat 18,000 kronor för år 1913 samt 9,000 kronor för

vartdera av åren 1914 och 1915, eller tillhopa 36,000 kronor.

Beträffande anslag för ifrågavarande ändamål för år 1916, så medgav

riksdagen på Kungl. Maj:ts förslag, att vad vid utgången av år

1915 kunde kvarstå oanvänt, finge av Kungl. Maj:t under år 1916 användas

för enahanda ändamål.

Förslaget om ifrågavarande arbetens utsträckande att omfatta jämväl

de i den i statsrådsprotokollet omförmälda förteckning II upptagna

kartor och handlingar föranleder icke någon riksdagens erinran, så

mycket mindre som någon ökning i det från början för ändamålet

beräknade beloppet ej skulle föranledas härav. Då riksdagen icke heller

har något att invända mot förevarande framställning i övrigt, har riksdagen

till anskaffande för lantmäterikontorets i Umeå räkning av kopior

utav vissa kartor med tillhörande handlingar å extra stat för år 1917

anvisat ett anslag av 9,000 kronor, ävensom medgivit, att Eders Kungl.

Maj:t må härav under år 1916 låta av tillgängliga medel förskottsvis

utanordna erforderligt belopp.

80:o) Under punkt 76 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen å extra stat för år 1917

anvisa ett anslag av 25,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har riksdagen anvisat för år 1915

12,000 kronor och för innevarande år 18,000 kronor.

Kostnaderna för beredande av biträdeshjälp vid lantmäterikontoren

i länen hade förut i sin helhet bestritts från nionde huvudtitelns expensanslag,

från vilket medel till lantmäterikontorens övriga expenser utgå.

Den biträdeshjälp, som sålunda förekommer vid lantmäterikontoren, är,

frånsett vaktmästarbiträdena, huvudsakligen av två slag, nämligen dels

vid vissa kontor biträde av mera kvalificerad art, för vars utförande

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 9.

erfordras examinerade biträden, och dels skrivhjälp. Det förra slaget

har en mera tillfällig karaktär, väsentligen beroende på det nu pågående

arbetet med jordregistrets uppläggande, under det att det senare har

mera stadigvarande egenskap.

Behovet av den begärda anslagsökningen finner riksdagen ådagalagt

genom lantmäteristyrelsens utredning i ärendet. Vad beträffar

departementschefens i statsrådsprotokollet gjorda uttalande i fråga om

beredande av semester åt för helt.år anställt skrivbiträde vid lantmäterikontor,

så föranleder detsamma ingen riksdagens erinran. Riksdagen

får alltså anmäla, att riksdagen för skrivhjälp å lantmäterikontoren i

länen å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 25,000 kronor.

81:o) Under punkt 77 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt å

anslaget till fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor må av Eders

Kungl. Maj:t under år 1917 användas för enahanda ändamål; dels ock

till samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 6,000

kronor att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov användas för ändamålet.

Då såsom departementschefen i sitt yttrande i ämnet framhållit

för närvarande icke torde kunna avgöras, huruvida anstalten ifråga kan

under år 1917 utan för ändamålet särskilt anvisade medel uppehålla sin

enligt riksdagens mening gagnrika och betydelsefulla verksamhet, biträder

riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot det föreslagna

beloppets storlek, Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

Emellertid vill riksdagen erinra, att riksdagen, i fråga om motsvarande

punkt i 1915 års statsverksproposition, uttalat den förhoppningen,

att under de fortsatta försöken frågan om reproduktion av lantmäterikartor

på fotomekanisk väg snart måtte vinna en tillfredsställande

lösning och anstalten härigenom måtte bliva i tillfälle att i större utsträckning

än hittills skett kunna åtaga sig arbeten såväl för allmänhetens

som för de statsinstitutioners räkning, som därav vore i behov. Enligt

vad riksdagen inhämtat har lantmäteristyrelsen numera genom särskilt

cirkulär till underlydande tjänstemän utfärdat föreskrifter att vid kartritning

använda sådant papper och sådana färger, varigenom en autografisk

reproduktion vid ifrågavarande anstalt möjliggöres. Då emellertid

även en del andra centrala ämbetsverk i jämförelsevis stor utsträckning

måste låta reproducera kartor, vill riksdagen uttala den förhoppningen,

att även dessa ämbetsverk med det snaraste måtte vidtaga sådana

åtgärder, att statens egen reproduktionsanstalt må, så långt dess prestationsförmåga

sträcker sig, bliva anlitad vid förekommande behov av

kartreproduktionsarbeten.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 9. 41

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

medgivit, att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå oanvänt

å anslaget till fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor må

av Eders Kungl. Maj:t under år 1917 användas för enahanda ändamål;

dels ock till samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett

anslag av 6,000 kronor att av Eders Kungl. Maj:t i mån av behov

användas för ändamålet.

82:o) Under punkt 78 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för anskaffande för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior av

kartor m. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat för

år 1917 anvisa ett anslag av 7,000 kronor.

Den av lantmäteristyrelsen förebragta utredningen synes riksdagen

giva vid handen, att åtgärder böra vidtagas för åstadkommande för

lantmäterikontorens i länen räkning av erforderliga kartkopior och avskrifter

av äganderättshandlingar rörande statens järnvägar tillhörig

mark. Mot det av departementschefen för ändamålet för år 1917 beräknade

beloppet har riksdagen intet att erinra.

På grund härav och i betraktande av statskontorets, av departementschefen

biträdda uttalande, att det ifrågasatta arbetets beskaffenhet

ej syntes vara sådan, att med hänsyn därtill kostnaden borde bestridas

av järnvägstrafikmedel, får riksdagen anmäla, att riksdagen för anskaffande

för lantmäterikontorens i länen räkning av kopior av kartor

in. m. angående statens järnvägars jordområden å extra stat för år 1917

anvisat ett anslag av 7,000 kronor.

Rikets allmänna kartverk.

83:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts framställning har riksdagen,

i likhet med vad under en följd av år ägt rum, till bestridande

av kostnader för namngranskning för rikets allmänna kartverks behov

å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 3,000 kronor.

84:o) Under punkt 80 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att för uppförande av en observationspaviljong för rikets allmänna

kartverks geodetiska avdelning m. m. å extra stat för år 1917

anvisa ett anslag av 19,000 kronor ävensom medgiva, att Eders Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 9 höft. (Nr 9.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Maj:t må under år 1916 låta liärav förskottsvis av tillgängliga medel

utanordna vad som kan finnas erforderligt.

Riksdagen har av den i ärendet förebragta utredningen övertygats

om behovet av den föreslagna observationspaviljongen. På grund härav

och då det för ändamålet beräknade beloppet ej ger anledning till erinran

från riksdagens sida, har riksdagen för uppförande av en observationspaviljong

för rikets allmänna kartverks geodetiska avdelning m. m. å

extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 19,000 kronor ävensom medgivit,

att Kungl. Maj:t må under år 1916 låta härav förskottsvis av tillgängliga

medel utanordna vad som kan finnas erforderligt.

Geologiska och hydrografiska undersökningar.

85:o) Under punkt 81 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten in. m. å extra

stat för år 1917 anvisa ett anslag av 40,500 kroDor.

Anslaget till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten höjdes

av 1914 års senare riksdag för år 191-5 med 7,500 kronor till 43,500

kronor. Höjningen berodde dels på att arbetet på det geologiska kartverket

ansågs böra fullföljas med större kraft än de tillgängliga anslagsmedlen

eljest kunde tillåta och att för detta ändamål sex extra geologer

skulle anställas sommartiden, vartill beräknades åtgå 6,000 kronor, dels

ock på att andra gradens tjänstemän vid undersökningen borde erhålla

tilläggsarvode med 1 krona 50 öre för förrättningsdag, vilket påkallade

ökad utgift med beräknat belopp av 1,500 kronor. Av anslaget voro

tillsammans 28,500 kronor avsedda till egentliga fältarbeten för bestridande

av rese- och traktamentsersättningar m. m. samt 15,000 kronor

till tryckning av kartor, beskrivningar och uppsatser. För år 1916 har

riksdagen anvisat ett anslag av 31,500 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att invända mot framställningen

ifråga, har till Sveriges geologiska undersöknings fältarbeten m. m. å

extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 40,500 kronor.

86:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 82 därom

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad under senare år

ägt rum, till expenser för Sveriges geologiska undersökning å extra stat

för år 1917 anvisat ett anslag av 8,800 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Riksdagens skrivelse Nr 9.

87:o) Under punkt 83 har Eders Kung!. Maj:t föreslagit riksdagen

att för verkställande av djupborrningar i Skåne i enlighet med den av

departementschefen i statsrådsprotokollet tillstyrkta planen å extra stat

för år 1917 anvisa ett anslag av 140,000 krpnor ävensom medgiva, att

Eders Kungl. Maj:t må härav under år 1916 låta av tillgängliga medel

förskottsvis utanordna erforderligt belopp.

Riksdagen har visserligen på sätt departementschefen även erinrat

icke ansett sig kunna bifalla vid flera tillfällen av enskilda motionärer

gjorda framställningar i fråga om anslag till djupborrningar. Emellertid

föreligger nu ett av Eders Kungl. Maj:t framställt, av i statsrådsprotokollet

närmare angivna omständigheter föranlett och av fullständig utredning

förutgånget förslag rörande dylika borrningar. Under sådana

förhållanden finner riksdagen ingen anledning att ställa sig avvisande i

frågan.

Beträffande det av Eders Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål

beräknade beloppet, så föranleder detta icke någon riksdagens erinran.

Under uttalande av den förvissningen att Eders Kungl. Maj.t före

borrningsarbetenas verkställande träffar anstalter i syfte att, därest sådana

brytvärda mineralfyndigheter, beträffande vilka tillfyllestgörande

bestämmelser icke finnas förut stadgade, skulle under arbetenas gång

påträffas, statens intressen må bliva vederbörligen tillgodosedda, får

riksdagen anmäla, att riksdagen för verkställande av djupborrningar i

Skåne i enlighet med den av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkta planen å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 140,000

kronor, ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må härav under år 1916

låta av tillgängliga medel förskottsvis utanordna erforderligt belopp.

88:o) Under punkt 84 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att å extra stat för år 1917 anvisa dels för hydrografiska byrån med

observationsstationer ett anslag av 62,900 kronor, dels ock för hydrogeologiska

specialundersökningar ett anslag av 3,000 kronor, eller tillhopa

65,900 kronor.

Till utförande av hydrografiska undersökningar av Sveriges färskvatten

har riksdagen anvisat medel å extra stat för vart och ett av åren

1908—1916. Dessa undersökningar bedrivas dels vid den hydrografiska

byrån med under densamma omedelbart lydande observationsstationer,

dels genom meteorologiska observationer, utförda genom meteorologiska

centralanstaltens försorg, och dels genom av Sveriges geologiska undersökning

utförda hydrogeologiska specialundersökningar. Anslaget till

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 9.

de meteorologiska observationerna har anvisats under åttonde huvudtiteln

men anslagen till de övriga ändamålen under nionde huvudtiteln.

På 1915 års stat anvisades sålunda under nionde huvudtiteln tillhopa

64,900 kronor, varav 60,200 kronor till nämnda byrå och observationsstationer,

3,000 kronor till hydrogeologiska specialundersökningar

och 1,700 kronor för beredande av vissa arvodesförhöjningar redan

år 1914 åt personal vid hydrografiska byrån.

För år 1916 har under nionde huvudtiteln anvisats dels för uppehållande

av verksamheten vid nämnda byrå och observationsstationer

60,900 kronor, dels ock för verkställande av de hydrogeologiska specialundersökningarna

2,000 kronor, varjämte riksdagen medgivit, att vid

1915 års slut kvarstående behållningar å för samma ändamål beviljade

anslag finge under år 1916 användas för enahanda ändamål.

Ifrågavarande framställning föranleder icke någon riksdagens erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen å extra stat för år 1917

anvisat

dels för hydrografiska byrån med observationsstationer ett anslag

av 62,900 kronor;

dels ock för hydrogeologiska specialundersökningar ett anslag av

3,000 kronor eller tillhopa 65,900 kronor.

V eterinär väsendet.

89:o) I anledning av en inom riksdagen väckt motion har riksdagen

beslutat, att de nuvarande vaktmästarna vid den patologiskanatomiska

institutionen och vid den kemiska institutionen vid veterinärhögskolan

må vardera erhålla en personlig lönefyllnad av 300 kronor

om året att utgå från och med den 1 januari 1917, intill dess ny lönereglering

för vaktmästarna och deras vederlikar vid veterinärhögskolan

beslutits samt träder i tillämpning, i följd varav riksdagen på extra stat

för år 1917 anvisat ett anslag av 600 kronor.

Vägunderhållet och skjutsväsendet.

90:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts under punkt 85 därom

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad skett för innevarande

år, å extra stat för år 1917 anvisat för bestridande av statsverkets

andel i kostnaden för vägdelningar såsom förslagsanslag 25,000

kronor.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Riksdagens skrivelse Nr 9.

91:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

har riksdagen, i likhet med vad skett för åren 1907—1916, till understöd

åt synnerligt betungande väghållningsdistrikt å extra stat för år 1917

anvisat ett anslag av 150,000 kronor.

92:o) Under punkt 87 har Eders Kung]. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för år 1917

anvisa ett anslag av 10,000 kronor.

Betydelsen för ett land att äga goda vägar och ett gott vägunderhåll

kan knappast överskattas. Att i detta hänseende mycket

brister inom vårt land är ett faktum, som måste erkännas. Rättelse

härutinnan är emellertid en ofrånkomlig nödvändighet, om våra vägar

skola fylla sitt ändamål i den moderna utvecklingen. — Med den ökade

användningen av automobiler, framför allt lastautomobiler, följer krav på

förbättrade vägar, för att inte tala om de stora fordringar, som -ur

militär synpunkt måste ställas på desamma.

Vikten av att kunskap sprides om vägarnas betydelse och om

sättet för botande av brister ifråga om deras underhåll ligger i öppen

dag. Ur denna synpunkt synes det arbete svenska vägföreningen nedlagt

värt allt erkännande.

Med hänsyn emellertid till att såsom departementschefen erinrat

förslag rörande en omreglering av vägväsendet snart är att förvänta

och riksdagen icke har sig bekant, huruvida den funktion, som vägföreningen

för närvarande utövar, möjligen kan komma att i någon

form inrymmas i en blivande förändrad organisation, har riksdagen ställt

sig tveksam, huruvida statsanslag nu borde beviljas föreningen. Då

en omläggning av vägväsendet likväl icke kan tänkas bliva genomförd

förrän tidigast under år 1917, men föreningens arbete synes riksdagen

vara av den betydelse att det icke tål uppskov, håller riksdagen före,

att föreningen ej bör undandragas statsunderstöd; emellertid har riksdagen,

som vid granskning av föreningens räkenskaper funnit dess

ekonomiska ställning relativt god, ansett, att, i betraktande av att nu

rådande förhållanden påkalla största sparsamhet på alla områden, statsbidragets

belopp bör bestämmas till 5,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning till

understöd åt svenska vägföreningen å extra stat för år 1917 anvisat ett

anslag av 5,000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Fattigvård.

93:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 88

gjorda framställning har riksdagen, i likhet med vad under senare åren

ägt rum, till understöd åt svenska fattigvårdsförbundet å extra stat för

år 1917 anvisat ett anslag av 17,000 kronor, därav 3,000 kronor såsom

bidrag till ordnande av konsulentverksamhet för barnavård.

Diverse.

94:o) Uti en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att

riksdagen ville medgiva, att det för år 1916 beviljade anslaget å 15,000

kronor till rättshjälp åt vissa åbor och lägenhetsinnehavare måtte få

utgå med icke disponerade belopp även under 1917 och tiden därefter

till det avsedda ändamålet.

Såsom i motionen erinras, anvisade nästlidet års riksdag å extra

stat för år 1916 ett anslag av 15,000 kronor att ställas till Kungl.

Majrts förfogande för att i mån av skedd utredning rörande de på

rekognitionsskogshemmanen och de under bruk skatteköpta hemmanen

befintliga och förutvarande åbors och lägenhetsinnehavares rättigheter

av Eders Kungl. Maj:t användas till beredande av rättshjälp åt sådana

obemedlade och mindre bemedlade åbor och lägenhetsinnehavare, vilkas

anspråk på grund av förenämnda utredning och i övrigt förekommande

omständigheter anses skäligen böra påkalla rättslig prövning inför domstol

eller annan behörig myndighet.

I likhet med motionären är riksdagen av den meningen, att vad

av ifrågavarande anslag ej tages i anspråk under år 1916 bör för det

angivna ändamålet få disponeras jämväl under följande år, och får riksdagen

förty anmäla, att riksdagen i anledning av förevarande motion

beslutat, att det av 1915 års riksdag å extra stat för år 1916 beviljade

anslag å 15,000 kronor till beredande av rättshjälp åt sådana obemedlade

och mindre bemedlade åbor och lägenhetsinnehavare, vilkas anspråk

anses skäligen böra påkalla rättslig prövning inför domstol eller annan

behörig myndighet, må, i den mån detsamma ej under nämnda år tages

i anspråk, få för angivna ändamål disponeras jämväl under följande år.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 9.

95:o) Under punkt 89 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

dels medgiva, att Kungl. Maj:t må under år 1917 till jordförmedlingsbyråer

för egnahemsrörelsen använda vad som vid utgången av år 1916

kan kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål, dels ock för samma

ändamål å extra stat för år 1917 anvisa ett anslag av 8,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen på extra

stat för vart och ett av åren 1912—1915 anvisat anslag av 20,000 kronor

till anordnande av jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen.

Enär, även om 1915 års anslag fullt toges i anspråk, det likväl,

med anledning av avsevärda besparingar under föregående år, kunde

beräknas, att de behållningar, som komme att finnas vid 1915 års utgång,

skulle väl förslå till täckande av statsbidragsbehovet för år 1916,

ansågs nytt anslag för år 1916 icke erforderligt, utan Kungl. Maj:t begärde

endast riksdagens medgivande att under sistnämnda år för ändamålet

använda vad som vid 1915 års utgång kunde kvarstå oanvänt å

ifrågavarande anslag. Denna framställning bifölls av riksdagen.

Då riksdagen icke bar något att erinra mot förevarande framställning,

har riksdagen

dels medgivit, att Kungl. Maj:t må under år 1917 till jordförmedlingsbyråer

för egnahemsrörelsen använda vad som vid utgången

av år 1916 kan kvarstå oanvänt å anslaget för detta ändamål;

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett

anslag av 8,000 kronor.

96:o) Vidare har riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts

därom under punkt 90 gjorda framställning

dels medgivit, att vad vid utgången av år 1916 kan kvarstå oanvänt

å anslaget till insamlande av jordbruksstatistiska uppgifter genom lokalundersökningar

må under år 1917 användas för enahanda ändamål;

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett

anslag av 25,000 kronor.

97:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom under punkt 91

gjorda framställning bär riksdagen, i likhet med vad skett för innevarande

år, å extra stat för år 1917 anvisat ett anslag av 29,000 kronor

att av Kungl. Maj:t användas till befrämjande av avsättningen i främmande

länder av alster av svenska lantbruket och dess binäringar samt

fiskerinäringen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 9.

98:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 92 därom

gjorda framställning har riksdagen

dels medgivit, att vad vid utgången av år 1916 må kvarstå

oanvänt å anslaget till bestridande av kostnaden för Sveriges deltagande

uti internationella lantbruksinstitutet i Rom må under år 1917 användas

för enahanda ändamål;

dels ock för samma ändamål å extra stat för år 1917 anvisat ett

anslag av 2,000 kronor.

99:o) Under punkt 93 har Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att till understöd åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat för år

1917 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

Då Kungl. Maj:t den 16 april 1915 till riksdagen avlät proposition

angående åtgärder från det allmännas sida för beredande av driftkredit

åt idkare av mindre jordbruk, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen bland

annat att å extra stat för år 1916 under nionde huvudtiteln bevilja ett

förslagsanslag å 10,000 kronor till statsbidrag åt föreningar för beredande

av driftkredit åt idkare av mindre jordbruk. Detta anslag blev även

av riksdagen beviljat.

Enligt de i samma proposition föreslagna, av riksdagen jämväl

godkända reglerna för dylikt statsbidrag utgår sådant dels för en gång

till centralkassas organisationskostnader och dels under de första tio

åren näst efter det, då godkännande givits, till såväl centralkassas som

jordbrukskassas årliga förvaltningskostnader. Uti det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet fanns intagen en tabell, vari de under några år

framåt behövliga statsbidragen approximativt beräknats. Enligt nämnda

statsrådsprotokoll framhöll emellertid departementschefen, att anledning

funnes att antaga, att statsverkets kostnader i verkligheten skulle komma

att snarare ej så obetydligt understiga än överstiga de beräknade.

För år 1917 upptoge nämnda tabell ett statsbidragsbelopp av

22,000 kronor.

Med hänsyn till ovan anförda uttalande och då anslaget fortfarande

borde hava förslagsanslags natur, har departementschefen ansett fullt

tillräckligt, om detsamma för år 1917 bestämdes till 20,000 kronor.

Riksdagen får i enlighet härmed anmäla, att riksdagen till understöd

åt föreningar för jordbrukskredit å extra stat för år 1917 anvisat ett

förslagsanslag av 20,000 kronor.

100:o) Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 62 anmält, har

riksdagen i anledning av inom riksdagen i ämnet väckta motioner

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 9.

dels anhållit, att Eders Kung]. Maj:t täcktes föranstalta om, att

en omfattande vedavverkning å skogsmarker, som stå under domänstyrelsens

förvaltning, måtte under innevarande år komma till stånd, i

syfte att för nästinstundande konsumtionsår vedtillgången i landet

måtte ökas,

dels ock anmält, att riksdagen å extra stat för år 1917 under

nionde huvudtiteln uppfört ett förslagsanslag av högst 200,000 kronor

för att, enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade närmare bestämmelser,

användas för underlättande av möjligheten att under instundande konsumtionsår

genom statens livsmedelskommission eller annorledes tillhandahålla

den mindre bemedlade befolkningen ved från allmänna

skogarna till billigast möjliga priser eller till prislägen, som ungefär

motsvara de under normala förhållanden gällande, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att av nämnda anslag under år 1916 av tillgängliga medel

utanordna 100.000 kronor.

101:o) 1 en inom riksdagen väckt motion har hemställts, dels att

riksdagen ville anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning

om anläggande av transportabla sågverk å kronans domäner och

eventuellt för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde

giva anledning; dels att riksdagen måtte till kungl. domänstyrelsens förfogande

ställa ett förslagsanslag å 5,000 kronor att användas för inköp

av ett transportabelt sågverk att stationeras inom Tåsjö revir.

Statsmakterna hava på sätt motionärerna erinrat genom upplåtande

av odlingslägenheter å kronoparker och överloppsmarker i de sex nordligaste

länen sökt främja kolonisationen i dessa trakter av landet. Med

hänsyn till de besvärligheter, med vilka nybyggaren där uppe i allmänhet

måste kämpa, hava även beträffande dessa upplåtelser stadgats särskilt

fördelaktiga villkor. Bland annat äger lägenhetsinnehavaren att från

kronans mark efter utsyning erhålla behövligt virke till lägenhetens

åbyggnader.

I betraktande av odlingslägenheternas ofta nog mycket avlägsna

belägenhet i förhållande till närmaste såg erbjuda sig ifråga om det

sålunda kostnadsfritt erhållna virkets försågning emellertid av lätt insedda

skäl mången gång hart när oöverstigliga hinder.

Att dessa svårigheter med byggnadsvirkets försågning skola verka

hämmande på nybyggarens även eljest strävsamma arbete på skapande

av ett eget hem och därmed även på hela kolonisationen av Norrland,

torde ligga i öppen dag.

I överensstämmelse med riksdagens år 1913 gjorda uttalande, att

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 sund. 9 höft. (Nr 9.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 9.

riksdagen livligt behjärtar önskvärdheten av att från statsmakternas sida

intet underlåtes, som kan vara ägnat att främja ifrågavarande lägenhetsinnehavares

rätt och bästa, synes därför staten här böra träda hjälpande

emellan.

Härtill kommer att vid det förhållande, att staten kostnadsfritt tillsläpper

det erforderliga virket, det bör ligga i statshushållningens intresse

att underlätta virkets försågning.

Det av motionärerna i berörda avseende framställda förslaget att å

lämpliga ställen å statens domäner anlägga små transportabla sågverk

torde vara värt beaktande. En utredning rörande lämpligheten härav

synes därför riksdagen böra komma till stånd. Vad angår motionärernas

förslag om anvisande av medel för inköp av ett transportabelt sågverk,

anser riksdagen även lämpligt, att ett belopp av den storlek i motionen

föreslagits för ändamålet ställes till Eders Kungl. Maj:ts förfogande.

Dock torde därvid böra bindas det villkoret, att anslagets utgående göres

beroende av den ifrågasatta utredningen. Rörande stationerande såsom

motionärerna föreslagit inom ett visst angivet revir av det sågverk, som

för nämnda medel eventuellt kan komma att inköpas, så har det icke

varit möjligt för riksdagen att ingå på prövning av frågan, huruvida i

detta avseende det ena eller andra reviret bör äga företräde.

Under åberopande av det anförda får riksdagen

dels hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte

utreda frågan om anläggande av transportabla sågverk å kronans domäner

och eventuellt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

kan giva anledning;

dels ock anmäla, att riksdagen å extra stat för år 1917 anvisat ett

förslagsanslag av 5,000 kronor att, därest berörda utredning skulle därtill

giva anledning, användas för inköp av transportabelt sågverk att

stationeras inom norrländskt revir.

102:o) Eders Kungl. Maj:t har under punkt 94 föreslagit riksdagen,

att, till täckande av åtskilliga av statskontoret förskottsvis bestridda utgifter,

anvisa å extra stat för år 1917 ett anslag av 242,947 kronor.

Riksdagen har till täckande av vissa av statskontoret förskottsvis

bestridda utgifter anvisat å extra stat för år 1917 ett anslag av 242,947

kronor.

103:o) Vidare har Eders Kungl. Maj:t under punkt 95 föreslagit

riksdagen att till beredande, i enlighet med de i statsrådsprotokollet över

finansärenden den 14 januari 1916 angivna grunder, av extra lönetillägg

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Riksdagens skrivelse Nr 9.

för innevarande år åt en del tjänstemän och betjänte vid under jordbruksdepartementet

lydande verk och stater å extra stat för år 1917 anvisa

såsom förslagsanslag ett belopp av 2,000 kronor.

Liknande framställningar hava av Eders Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

gjorts beträffande andra departement underlydande verk

och stater.

I anledning härav har riksdagen för beredande av extra lönetillägg

för innevarande år åt en del statstjänstemän och betjänte under

andra huvudtiteln på extra stat för år 1917 anvisat särskilt förslagsanslag,

att utbetalas enligt de i ovannämnda statsrådsprotokoll angivna

grunder.

I anledning av Eders Kungl. Majrts under ifrågavarande punkt av

statsverkspropositionen gjorda framställning och i överensstämmelse med

vad riksdagen sålunda beslutat, har riksdagen till beredande i enlighet

med de i statsrådsprotokollet över finansärenden för nämnda dag angivna

grunder av extra lönetillägg för innevarande år åt en del tjänstemän

och betjänte vid under jordbruksdepartementet lydande verk och stater

å extra stat för år 1917 anvisat såsom förslagsanslag ett belopp av

2,000 kronor.

104:o) Enligt vad riksdagen i särskild skrivelse nr 250 anmält,

har riksdagen beslutat, att

a) för beredande under år 1916 av krigstidshjälp åt under jordbruksdepartementet

lydande befattningshavare i enlighet med av riksdagen

för krigstidshjälps utgående beträffande vissa befattningshavare i

statens tjänst godkända allmänna grunder

dels å extra stat för år 1917 anvisa såsom förslagsanslag under

nionde huvudtiteln 5,000 kronor,

dels ock såsom tillägg till de av riksdagen bestämda driftkostnaderna

under år 1917 för statens domäner förslagsvis uppföra ett belopp

av 153,000 kronor;

b) medgiva, att erforderligt belopp må för ändamålet av Eders

Kungl. Maj:t under år 1916 förskjutas av tillgängliga medel.

105:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för

innevarande år äro uppförda under nionde huvudtiteln, har Eders Kungl.

Maj:t icke föreslagit annan förändring, än att för jämnande av huvudtitelns

slutsumma föreslagits en höjning å det ordinarie förslagsanslaget

till bestridande av tryckningskostnader från dess nuvarande belopp

32,198 kronor med 22 kronor till 32,220 kronor.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Riksdagen får härigenom för Eders Kungl. Maj:t tillkännagiva, att

samtliga ordinarie anslag under nionde huvudtiteln, som här ovan icke

blivit särskilt omförmälda, för år 1917 fastställts till samma belopp som

uti innevarande års riksstat; dock att i förslagsanslaget till bestridande

av tryckningskostnader gjorts den jämkning, som för jämnande av huvudtitelns

slutsumma är erforderlig.

Stockholm den 13 juni 1916.

Med undersåtlig vördnad.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

53

Tabell över anslagen under riksstatens nionde huvudtitel.

Jordbruksdepartementet.

Ordinarie

Extra

Ordinarie

Extra

anslag

anslag

anslag

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

A. Departementet.

1

Departementschefen .............................

17,000

-

2

Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts

kansli ................................................

5y,800

—

3

Provisorisk lönereglering för departementet,

förslagsanslag....................................

6,760

—

4

Extra kanslisekreterare inom departemen-

tet ..................................................

5,050

—

5

Extra föredragande inom departementet m. m.

4,000

—

Säger för departementet

76,300

—

15,810

—

B. Lantbruksstyrelsen.

1

Lantbruksstyrelsen .................................

79,900

—

2

Ingenjörsbiträden hos lantbruksstyrelsen ..

10,000

—

3

Extra biträden hos lantbruksstyrelsen m. m.

17,500

—

Säger för lantbruksstyrelsen

79,900

—

27,500

—

3 a

3 b

C. Lanthushållningen.

Befrämjande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar

....................................

Lantbruksingenjörer och deras biträden ...

Undervisningsanstalter:

Undervisningsanstalter för jordbruk och

lantmannanäringar:

Bestämt anslag:

Lantbruksinstituten m. m. 437,750: —

Förslagsanslag:

Till understöd

ätlantmannaskolor.

........ 200,000: —

Till understöd

ät lanthushållsskolor

60,000: — 260,000:

697,750)

372,450

101,900

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 9.

12

13b

14

15

16

17

18

309,400: - 1,070: -

Elektrisk anläggning vid lantbruksinstitutet

vid Ultuna ..............................

Undervisningsmateriel för lantbruks- och

mejeriinstitutet vid Alnarp

Hovbeslagsskolan vid Alnarp

Utbildningskurser för kontrollassistenter

Bidrag till anställande av jordbrukskon

sulenter ........................ ................

Bidrag till anställande av vandringsrättare

Till utbildande av en stipendiat i boskaps

skötsel och mejerihushållning m. m. ...

Statsbidrag åt Fredrika Bremerförbundets

lanthushållningsskola vid Rimforsa för

utbildande av lärarinnor ..................

Statsbidrag åt fackskolan för huslig ekonomi

i Uppsala för utbildning av lärarinnor

i lanthushållning å skolans lantgård

Brogård ...................

Hästaveln:

Hästavelns förbättrande:

Reservationsanslag ...

Förslagsanslag:

Friheter..................

Extra personal vid Flyinge hingstdepå ...

Åtgärder för inhemska häststammar ......

Stamboksföring rörande hästar ............

Boskapsskötsel m. in.:

Till förekommande och hämmande avsmittsamma

sjukdomar bland husdjuren, förslagsandag

...................................

Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur

................................................

Avelscentra för nötboskap.....................

Till främjande av nötboskapsaveln inom

Norrbottens län.................................

Till förekommande och hämmande avtuberkelsjukdomar

hos nötkreaturen

Till höjande av landets svinavel.

» fjäderfäavelns befrämjande ...

Maskin- och redskapsprovningsanstalterna

vid Ultuna och Alnarp ........................

Kemiska stationer m. m.:

Bidrag till underhåll av åtta kemiska sta

tioner för jordbrukets och näringarnas

behov .............................................

Bidrag till underhåll av en kemisk-växtbiologisk

anstalt inom Norrbottens län ...

Svenska mosskulturföreningen..................

Befrämjande av fröodlingen:

Till understöd åt frökontrollanstalter ...

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

22,000

—

3,000

4,500

14,800

1 I 1

70.000

42.000

—

1,500

—

8,000

—

5,500

697,750

171,300

310,470

—

4,630

20,000

6,000

1 1 1

310,470

30,630

50,000

—

750

12,000

_

5,000

—

75.000

50.000

20.000

—

50,000

162,750

21,000

—

48,000

—

15,000

—

63,000

—

50,000

—

10,000

—

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

55

29

47

Bidrag till befordrande av den inhemska

odlingen av frö av vallväxter och foder
rotfmkter

...................................

Till en statskonsulent i fröodling m. m.

Sveriges utsädesförening .....................

Sveriges utsädesförenings filial i mellersta

Norrland ....................................

Mindre jordbruket:

Till höjande av det mindre jordbruket ...

» en statskonsulent för det mindre jordbruket

m. m.....................................

Bidrag till främjande av ordnad bokföring

vid mindre jordbruk, förslagsanslag...

Statsbidrag till fortgående smörprovningar

Vattenavtappningar m. m.:

Norrländska avdikningsanslaget .........

Allmänna avdikningsanslaget ............

Torvtillgångarnas tillgodogörande:

Till åtgärder för tillgodogörande av den i

landets torvmossar befintliga bränsletillgång

m. m.................................

» en förste torvingenjör, tre torvingem

jörer och en torvassistent ...............

Personligt ålderstillägg till torvingenjören

T. G. T. Björkman........................

Till upprätthållande av en torvskola...

Utredning angående statens torvtillgångar

Åtgärder för ökning av torvtillverkningen

inom landet ....................................

Husslöjden:

Befrämjande av husslöjden ..................

Till en andre instruktör i husslöjd och

personligt ålderstillägg till andre instruktören

J. Wallander ...........................

Till lindring av fraktkostnader vid trans
Eort

å järnväg av kalk m. m. för jordrukets

behov, förslagsanslag...............

Säger för lanthushållningen

D. Fiskeriväsendet.

Fiskerinäringens understöd .....................

Bidrag till undervisningskurser i navigation

m. m. för bohuslänska fiskare ...............

Södra Sveriges iiskeriförening

Hydrografisk-biologiskahavsundersökningar:

Till hydrografisk-biologiska undersökningar

av de Sverige omgivande haven ...

Ordinarie

anslag

Kronor ö

Extra

anslag

Kronor ö,

20,000

7,000

66,000

9,500

240,000

7,000

15,000

1,900,000

250,000

40.000 —

27,000!—

500

7,000

10.000

100,000

25,000 —

Ordinarie

anslag

Kronor ö

25,000

1,557,570

111,000

Extra

anslag

Kronor ö.

112,500

262,000

16,000

2,150,000

184,500

3,500

450,000

3,677,180

I

1,400

18,500

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 9.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

Underhålls- och driftkostnad för fartyget

Skagerak ...................................

Försäkring av fartyget Skagerak ......

Underhålls- och driftkostnad för fartyget

Eystrasalt .......................................

Till utförande av vissa fiskehamnar ......

Säger för fiskeriväsendet

E. Skogsväsendet,

Skogsundervisning m. in.:

Skogshögskolan och statens skogsförsöks''

anstalt ..........................................

Docentstipendium vid skogshögskolan

m. m.............

Utgifter för skogshögskolans förberedande

kurs vid Garpenberg ......................

Extra räknebiträde vid statens skogsför.

_ söksanstalt.....................................

Ökade expensmedel för statens skogsför
söksanstalt

under år 1916..................

Specialundersökningar rörande de norrländska

skogarnas föryngring ............

Skogsundervisning och skogshushållning

i allmänhet ...................................

Fortsättningsskola för lärjungar från sta''

tens skogsskolor m. m.....................

Tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna

och Sårna socken ...........................

Tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens

och Norrbottens läns kustland...........

Skogsodlingens befrämjande..................

Bidrag till skogsvårdsstyrelsernas verk
samhet.

...........................................

Till anställande under år 1916 av ökat an''

tal extra skogsingenjörer och extra till
-

syningsman för tillsyn å enskildas skogar

i Västerbottens och Norrbottens läns kust

land, förslagsanslag ..........................

Reglering av flottleder

Säger för skogsväsendet

F. Lantmäteriväsendet.

Lantmäteristaten:

Lantmäteristaten .................................

Lantmäteriundervisningen .....................

Kostnader för vissa av lantmätare före''

tagna tjänsteresor, förslagsanslag

Ordinarie

anslag

Kronor ö

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Kronor ö. Kronor ö

36,000

5,200

192,600

102,000

170,000

102,400

4,900

4,500

1,200

2,300

38,900

8,400

100,000

67,500

35,000

536,400

36,300

30,000

111,000

567,000

567,000

Extra

anslag

Kronor ö.

66,200

8,500

780,000

874,6001 —

262,700

300,000

562,700

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

57

4

5

6

7

8

9

10

11

12

l a

ib

l c

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Reparation och renovation av kartor i

lantmäterikontoren i länen ...............

Nya registratur och arkivens ordnande i

lantmäterikontoren i länen ...............

Inbindning av handlingar i lantmäterikontoren

i länen ..............................

Anskaffande för lantmäterikontoret i Umeå

av kopior utav vissa kartor m. m.......

Till skrivhjälp å lantmäterikontoren i länen

Fotomekanisk reproduktion av lantmäterikartor

.............................................

Kopior av kartor m. m. angående statens

järnvägars jordområden.....................

Skiften och avvittringar, förslagsanslag ...

Utflyttningshjälp efter skiften, förslagsanslag

...................................................

Säger för lantmäteriväsendet

G. Rikets allmänna kartverk.

Rikets allmänna kartverk:

Bestämt anslag:

Till avlöningar.................................

Förslagsanslag :

Till ålderstillägg ..............................

Reservationsanslag :

Till karlarbeten m. m......................

Namngranskning för rikets allmänna kartverks

behov .......................................

Observationspaviljong för rikets allmänna

kartverks geodetiska avdelning m. m. ...

Säger för rikets allmänna kartverk

Kronor ö. Kronor ö

16,000

20,000

3,500

9.000

25,000

6.000

7,000

167,920

28,580

144,300

H. Geologiska och hydrografiska

undersökningar.

Sveriges geologiska undersökning:

Sveriges geologiska undersökning .........

Till Sveriges geologiska undersöknings

fåltarbeten m. m...............................

» expenser för Sveriges geologiska un

dersökning.....................................

Djupborrningar i Skåne.......................

Hydrografiska undersökningar:

Till hydrografiska byrån m. m.

101,530

40,500

8,800

140,000

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor ö. Kronor ö.

536,400

63.000

50.000

649,400|—

340,800

340,800

101,530

Säger för geologiska och hydrografiskal

undersökningar!.

101,530

151,800

151,800

3,000

19,000

22,000

189,300

65,900

255,200

Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 saml. 9 höft. (Nr 9.)

8

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 9.

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Ordinarie

anslag

Extra

anslag

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

Kronor

ö.

1

I. Veterinärväseudet.

Veterinärundervisningsanstalter.

179,000

42,700

2

3

Personlig lönefvllnaa till två vaktmästare

vid veterinärnögskolan ...................

Statens veterinärbakteriologiska anstalt...

600

—

221,700

600

4 a

4b

Veterinärstaten:

Bestämt anslag:

Länsveterinärer och veterinärstipendiater

Förslagsanslag :

Distriktsveterinärers avlönande............

86,500

146,000

—

232,500

Säger för veterinärväsendet

J. Vägunderhållet och skjuts- väsendet.

Vägunderhållet:

Bidrag till vägunderhållet på landet, för•

454,200

—

600

—

1

1,850,000

2

Statsverkets andel i kostnaden för väg-

25,000

3

Understöd åt synnerligt betungade väg-

150,000

4

Svenska vägföreningen ........................

5,000

—

1,350,000

_

180,000

_

5 a

Färjor och färjkarlar:

354

5b

Förslagsanslag:

25

379

j 6

Bidrag till skjutsentreprenader, förslags- anslag................................................

300,000

_

Säger för vägunderhållet och skjutsväsendet

K. Fattigvård.

Fattigvården i Stockholm och landsorten...

Fattigvården i allmänhet, förslagsanslag. .

Svenska fattigvårdsförbundet ..................

1,650,379

—

180,000

—

1

2

3

9,564

350,000

—

17,000

Säger för fattigvård

359,564|—

17,000

—

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 9.

59

u

L. Diverse.

Ålderstillägg, förslagsanslag ..................

Odlingshjälp åt krononybyggare, förslagsanslag.

..............................................

Odlingshjälp till innehavare av skogstorp

och odlingslägenheter å kronomark i de

sex nordligaste länen, förslagsanslag ...

Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag.

...............................................i

Ersättning till hushållningssällskapen för

till statsverket indragna brännvinsförsälj
ningsmedel.

.........................................

Jordförmedlingsbyråer för egnahemsrörelsen

Till insamlande av jordbruksstatistiska upp
ff■fter

genom lokalundersökningar .........

befrämjande av avsättningen i främmande

länder av alster av svenska lantbruket

och dess binäringar samt fiskerinäringen

.............................................

Internationella lantbruksinstitutet i Rom ...

Understöd åt föreningar för jordbrukskredit.

Till underlättande av möjligheten att tillhandahålla

den mindre bemedlade befolkningen

ved från allmänna skogarna, förslagsanslag,

högst .............................

Till inköp av transportabelt sågverk, förslags

anslag...............................................

Till täckande av vissa förskott ...............

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.

.....................................

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m.,

förslagsanslag........................

Extra utgifter, reservationsanslag

Extra lönetillägg för år 1916, förslagsanslag

Krigstidshjälp för år 1916, förslagsanslag

Tryckningskostnader, förslagsanslag

Säger för diverse

Summa

Ordinarie

anslag

Kronor ö

Extra

anslag

Kronor ö,

Ordinarie

anslag

Kronor ö.

100,000

4,500

20,000

38,000

2,100,000

150.000

100.000

10,000

32,220

2,554,720

-18,502,3631—

Extra

anslag

Kronor ö,

8,000

25,000

29.000

2,000

20.000

200,000

5,000

242,947

2,000

5,000

538,9471—

6,323,337|—

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.