Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds proposition angående uppförande av laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi.
1916-05-05 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1916:95, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds proposition angående uppförande av laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 95.
i
Nr 95.
Godkänd av företa kammaren den 5 maj 1916.
Godkänd av andra kammaren den 5 maj 1916.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Majds
proposition angående uppförande av laboratoriebyggnad
m. m. för tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi.
(Statsutskottets utlåtande nr 56.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 14 sistlidne januari avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under punkten
186 ^av åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition
om anslag till nybyggnad m. m. för tekniska högskolans fackskola
för kemisk teknologi, för detta ändamål beräkna på extra stat för år 1917
ett anslag å 170,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 21 januari
1916 avlåten proposition, nr 71, under åberopande av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag, föreslagit riksdagen
att för uppförande av laboratoriebyggnad m. m. för tekniska högskolans
fackskola för kemisk teknologi, i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen för ordat förslag, bevilja ett anslag av 1,128,000 kronor
och därav på extra stat för år 1917 anvisa ett belopp av 170,000
kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att av detta belopp förskottsvis av
tillgängliga medel under år 1916 utanordna 50,000 kronor.
Den föreslagna nybyggnaden för tekniska högskolans fackskola för
kemisk teknologi är i främsta rummet betingad av kravet på att den
kemiska fackskolan, som nu är treårig med en frivillig fjärde årskurs,
göres obligatoriskt fyraårig. Vid byggnadsfrågans bedömande har riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 1916. 14 samt. 40 höft. (Nr 95—96.) 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 95.
därför först måst taga ståndpunkt till spörsmålet om eu tre- eller fyraårig
fackskola i kemisk teknologi.
Beträffande denna fråga får riksdagen till en början erinra om den
ståndpunkt, som i berörda avseende intogs av 1906 års kommitté för ordnande
av den högre tekniska undervisningen i riket. Kommittén, som
beträffande alla övriga fackskolor föreslog en fyraårig kurs, fann i fråga
om den kemiska fackskolan icke tillräcklig anledning föreligga att frångå
den dittillsvarande ordningen med en treårig obligatorisk kurs samt ett
frivilligt fjärde år. Beträffande den kemiska fackskolan gällde nämligen
enligt kommitténs mening i så måtto andra förhållanden än för de övriga,
att kemien med dess tillämpningar under hela lärotiden vore det centrala
läroämnet, och kurserna i övriga läroämnen vore jämförelsevis fåtaliga och
mindre omfångsrika. I följd härav ansåge kommittén, att kursen kunde
högskolemässigt fullbordas på tre år och en fortsättningskurs utan svårighet
anordnas.
Den ståndpunkt, som 1906 års kommitté intog i förevarande avseende,
följdes såväl av de sakkunniga, som av dåvarande departementschefen
tillkallats att biträda vid frågans fortsatta beredande, som ock i
den framställning rörande tekniska högskolans omorganisation, vilken
framlades för 1911 års riksdag och blev till sina väsentliga delar av
riksdagen godtagen. ''
Då nu en framställning föreligger, som förutsätter en avvikelse
från den uppfattning, som låg till grund för ett så nyligen fattat riksdagsbeslut,
har givetvis inom riksdagen måst göra sig gällande en viss
tveksamhet, huruvida sådana skäl äro andragna, som kunna motivera ett
frångående från den av riksdagen år 1911 intagna ståndpunkten.
För att erhålla kännedom om de yttre betingelserna för högskolans
verksamhet och för att söka bilda sig eu uppfattning i den föreliggande frågan
har riksdagen besökt högskolans under arbete varande nybyggnader ävensom
dess nuvarande lokaler samt även i övrigt från olika håll inhämtat
upplysningar i ämnet.
Riksdagen har härvid måst komma till den uppfattningen, att de
nuvarande förhållandena ej motsvara de berättigade fordringar, som den
raskt framåtskridande kemiska industrien dels redan nu uppställer dels
ock med säkerhet kommer att ställa på undervisningen och ingenjörsutbildningen.
Allmänt känt är, hurusom den kemiska industrien under de senare
åren nått ett storartat uppsving i vårt land, och dess alltjämt fortgående
utveckling nödvändiggör givetvis en omläggning av utbildningen för dem,
som komma att representera denna industrigren. Den kemiska industrien
3
Riksdagens skrivelse Nr 95.
kräver i lika hög grad som landets övriga industrier specialisering i ingenjörsutbildningen,
vilken specialisering näppeligen låter sig genomföra utan
en förlängning av studietiden. Särskilt har den elektrokemiska industrien
på senare tiden utvecklat sig till en omfattning, som år 1911 ej var lätt
att förutse, och resultaten av denna utveckling hava också inom kort tid
visat sig, i det att på några få år denna industris produktionsvärde
mångdubblats. Den billiga kraft, som är ett av huvudvillkoren för den
elektrokemiska industrien, kan i många fall erhållas från våra vattenfall,
på samma gång som ett mera fullständigt utnyttjande av vattenkraften
förutsätter en stark utveckling av samma industri. Det torde vara obestridligt,
att erforderlig utbildning i elektrokemi ej kan bibringas de blivande
ingenjörerna på en studietid av tre år utan en samtidig avknappning
av de nuvarande kurserna i övriga ämnen i fackskolan.
Ett annat område, där behovet av specialutbildning för de kemiska
ingenjörerna förut gjorde sig mindre gällande, men där kravet på dylik utbildning
alltmer framträtt, är tillämpad maskinlära. Det är nämligen givetvis
av den största betydelse för en kemisk-tekniker att äga en ingående
kännedom om de inom den kemiska industrien förekommande apparater
och driftmaskiner. På senare tid har alltmer framhållits önskvärdheten
att i möjligaste utsträckning tillgodose de kemiskt-tekniska laborationerna
och att genom anordnande av laborationer i större skala göra
de blivande ingenjörerna förtrogna med de viktigaste apparater, som
användas i den kemiska industriens tjänst. Det är kravet på en
undervisning, lagd på ett kvantitativt bredare och mer omfattande
plan, som under senare åren alltmer framträtt, och från många håll har
också påpekats såsom en brist i den förhandenvarande utbildningen, att
den nuvarande studietiden ej giver tillräckligt rum för en effektiv och
grundlig tillämpningsundervisning i berörda avseende.
Ej blott hos oss utan i alla de stora industriländerna har den kemiska
industrien nått ett storartat uppsving, och ett kraftigt arbete pågår
för dess fortsatta utveckling. Omtanken om den svenska industriens
framåtskridande nödvändiggör också enligt riksdagens förmenande ett behörigt
tillgodoseende av den kemisk-tekniska undervisningen, och har riksdagen
kommit till den uppfattningen, att, för att denna undervisning skall
bliva så grundlig och fruktbringande som möjligt, den obligatoriska studietiden
bör utökas med ett fjärde år. \
Vid sådant förhållande finner riksdagens''fullt*ådagalagt, att väsentligt
ökade lokalutrymmen måste stå till den kemiska fackskolans förfogande.
Såsom av utredningen i ärendet framgår, föreligga jämväl andra viktiga
omständigheter, som, oavsett en förlängd studietid, påkalla förbättrade
4
Riksdagens skrivelse Nr 95.
lokala anordningar för nämnda fackskola, nämligen dels behovet av ett
tidsenligt elektrokemiskt laboratorium dels ock kravet på ett kemiskt*tekniskt
laboratorium för arbeten i s. k. halvstor skala.
Då sålunda en utvidgning för den kemiska fackskolan givetvis är av
nöden, har inom riksdagen den frågan varit före, huruvida de erforderliga
nya utrymmena för fackskolan skulle kunna tillgodoses genom tillbyggnader
till fackskolans byggnad å högskolans nuvarande tomt eller, på
sätt i den föreliggande framställningen föreslås, böra beredas genom en
nybyggnad å högskolans nya tomt i samband med övriga nybyggnader
därstädes. Riksdagen har vid övervägande av detta spörsmål kommit till
den bestämda uppfattningen, att det vore i hög grad oekonomiskt att
nedlägga avsevärda kostnader för tillbyggnader å de nuvarande lokalerna
för den kemiska fackskolan, utan torde det få anses självklart att — därest
ökat lokalutrymme för fackskolan skall beredas genom utbyggnad i
större skala — skolan därvid bör flyttas till den nya tomten. Riksdagen finner
sig vid sådant förhållande böra bifalla det föreliggande förslaget
om uppförande av en särskild nybyggnad för nämnda fackskola å högskolans
nya tomt. I fråga om ritningarna för den planerade nybyggnaden
ävensom de därav betingade kostnaderna har riksdagen ej funnit anledning
till erinran.
Riksdagen har följaktligen för uppförande av laboratoriebyggnad in. m.
för tekniska högskolans fackskola för kemisk teknologi, i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen förordat förslag, beviljat ett
anslag av 1,128,000 kronor och därav på extra stat för år 1917 anvisat
ett belopp av 170,000 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att av
detta belopp förskottsvis av tillgängliga medel under år 1916 utanordna
50,000 kronor.
Stockholm den 5 maj 1916.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.