Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 § rättegångsbalken m. m., dels ock en med anledning av förstnämnda proposition väckt motion.

1917-04-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:100, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken, dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 2 § rättegångsbalken m. m., dels ock en med anledning av förstnämnda proposition väckt motion.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 100.

5

Nr 100.

Godkänd av första kammaren den 25 april 1917.

Godkänd av andra kammaren den 25 april 1917.

Biksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse

av 1 kap. 1 och 2 §§ rättegångsbalken, dels Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av

1 kap. 2 § rättegångsbalken m. m., dels ock en med

anledning av förstnämnda proposition väckt motion.

(Lagutskottets utlåtande nr 23.)

Till Konungen.

Genom en den 26 januari 1917 dagtecknad proposition, nr 37,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda, i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga ett

vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 1 kap. 1

och 2 §§ rättegångsbalken.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t genom en den 23 februari 1917

dagtecknad proposition, nr 63, med åberopande av propositionen bilagda,

i statsrådet och lagrådet hållna protokoll, föreslagit riksdagen att antaga

vid nämnda proposition fogade förslag till lag om ändrad lydelse av

1 kap. 2 § rättegångsbalken, lag om ändrad lydelse av 4 § i lagen den

18 april 1884 angående tillsyn å förmyndares förvaltning av omyndigs

egendom samt lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 20 juni 1905

om särskild sammansättning av vissa rådstuvurätter vid behandling av

handelsmål.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 100.

Det genom propositionen nr 37 framlagda lagförslaget avser att

införa tydliga stadganden om nämndemansval i städer utan egen jurisdiktion.

Såsom av propositionen framgår, äro de om nämndemansval

nu gällande bestämmelserna enligt förordningen av den 19 juli 1872

avfattade på sådant sätt, att de hava direkt tillämpning endast å val

inom landskommuner. Detsamma var förhållandet med de dessförinnan

gällande stadgandena enligt förordningen av den 18 december 1823.

Likväl funnos båda de nämnda åren städer, som icke hade egen jurisdiktion

och för vilkas del sålunda erfordrades bestämmelser om, huru

inom dem val av nämndeman skulle äga rum. På sätt i propositionen

och de däri åberopade skrivelserna av justitiekanslern och riksdagens

justitieombudsman omförmäles, torde den i 1823 och 1872 års förordningar

förefintliga saknaden av bestämmelser om nämndemansval i städer

utan egen jurisdiktion hava berott på förbiseende, liksom även ett

förbiseende beträffande ifrågavarande sak torde hava förelupit vid avfattandet

av några stadganden i förordningen om kommunalstyrelse i

stad den 21 mars 1862. Såsom av i propositionen återgivna skrivelser

och utlåtanden framgår, lära emellertid de förefintliga stadgandena om

nämndemansval kunna vinna analogisk tillämpning å sådant val i de

städer, varom nu är fråga, och skulle med dylik tillämpning valet äga

rum å allmän rådstuga samt varje röstande därvid äga en röst.

Förevarande förslag avser att bringa till stånd kompletterande

och förtydligande stadganden för de val, varom nu är fråga. I sammanhang

härmed har emellertid tagits i övervägande sådan ändring

i vad som får anses hava hittills gällt för dessa val, att valen skulle

förrättas av stadsfullmäktige, där sådana finnas, och har övervägandet

utmynnat i förslag om dylik ändring. I en inom andra kammaren väckt

motion har däremot påyrkats att för ifrågavarande städer bibehålla det

för landsbygden gällande valsystemet. Propositionen har i denna fråga

utgått från praktiska, motionen från principiella synpunkter.

Riksdagen har vid frågans bedömande funnit sig böra fästa särskilt

avseende vid förslagets ursprungliga ändamål att endast syfta till ett

kompletterande och förtydligande av gällande lag. Då förslaget tillkommit

på denna grund, måste det kunna förebäras särskilt vägande

skäl för att genom detsamma jämväl göra en ändring i vad som utan

det nya stadgandet får anses som gällande rätt. Dylika skäl kunna

emellertid icke anses vara förebragta. På grund härav har riksdagen

anslutit sig till motionens yrkande.

Vid granskning av de i propositionen nr 63 innefattade förslagen

har riksdagen icke funnit anledning till anmärkning mot desamma.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 100.

Under

kännagiva:

Do) att riksdagen med förklarande, att Eders Kungl. Maj:ts proposition

nr 37 icke kunnat i oförändrat skick av riksdagen godkännes,

i anledning av nämnda proposition samt den i ämnet väckta motionen

för sin del antagit följande

åberopande av vad sålunda blivit anfört får riksdagen till
-

tag

om ändrad lydelse av 1 kap. 1 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 1 kap. 1 § rättegångsbalken skall erhålla

följande ändrade lydelse:

Underrätt å landet är häradsrätt. Där dömer häradshövding med

tolv män, som därtill valda äro. De tolv kallas häradsnämnd. Då ledigt

rum i nämnden fyllas skall, varde val hållet i den valkrets, för vilken

ledigheten inträffat. Val förrättas på landet å kommunalstämma; och

äge, där flera socknar eller socknedelar till gemensam valkrets äro förenade,

rätten bestämma, å vilken sockens kommunalstämma valet förrättas

skall. I stad, som lyder under landsrätt, varde val förrättat å

allmän rådstuga. En var, som i kommunens allmänna angelägenheter

röstberättigad är, äge rösträtt vid nämndemansval inom den valkrets,

han tillhör; och have varje röstande en röst. Vid lika röstetal skilje

lotten.

2:o) att riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

Stockholm den 25 april 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.