Skrivelse till Konungen angående utredning i visst syfte i fråga om kostnaderna för brödsädesproduktionen i landet.
1917-04-25 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1917:103, Skrivelse till Konungen angående utredning i visst syfte i fråga om kostnaderna för brödsädesproduktionen i landet.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Afl 103.
Nr 10
•>
o»
Godkänd av första kammaren den 25 april 11)17.
Godkänd av andra kammaren den 25 april 1917.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående utredning i visst syfte
i fråga om kostnaderna för brödsädesproduktionen i landet.
(Första kammarens 2:a tillfälliga utskotts utletande nr 11.)
(Andra kammarens 2:a tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.)
Till Konungen.
Enskilda motionärer inom riksdagen Lava gjort framställning i syfte
att sådan utredning måtte genom Eders Kung!. Maj:ts försorg verkställas
rörande kostnaderna för brödsädesproduktionen i vårt land, att på grundvalen
av densamma ett tillnärmelsevis exakt produktionspris må kunna läggas
till grund för framtida åsättande av maximi- eller minimipris å spannmål.
I motionen har såsom orsak till dess framställande påpekats de svårigheter,
med vilka jordbruket hade att kämpa; och hava motionärerna
såsom ett av de tillförlitligaste medel att åstadkomma utredning i ovan
angivna avseende föreslagit, att staten själv skulle genom lejd arbetskraft
bruka några kronohemman inom varje län samt därefter från den bokföring,
som vid dessa jordbruk upprättades, inhämta sitt huvudsakliga materiel för
bedömandet av livsmedelsprisfrågan.
Det i förevarande motion avhandlade spörsmålet är enligt riksdagens
mening av den betydelse, att det från det allmännas sida påkallar den
största uppmärksamhet. Riksdagen är därför också fullt ense med motionärerna,
då de betona nyttan av eu utredning, varigenom jordbrukets verkliga
produktionskostnader i fråga om brödsäd kunde utrönas. En dylik
utredning, byggd på objektiva grunder, är av lika vikt för alla befolkningslager,
för producenter såväl som konsumenter.
6
Riksdagens- skrivelse Nr 163.
Av åtskilliga skäl vill det dock synas, som den kär förevarande frågan
vore synnerligen svårlöst. Kostnaden för produktionen av spannmål, måste
nämligen afsevärt växla i skilda delar av landet med hänsyn till åkerjordens
olika bördighet och mer eller mindre gynnsamma väderleksförhållanden det
ena eller det andra året samt varierande pris för arbetskraft och för vad
som i övrigt för sädesproduktionen erfordras.
Med hänsyn till förevarande spörsmåls natur torde det icke vara
lämpligt eller ens möjligt, att, om man vill vinna önskat resultat av en
utredning i ämnet, föranstalta en isolerad undersökning rörande kostnaderna
för brödsädesproduktionen utan hänsynstagande till jordbrukets driftkostnader
i det hela. Kiksdagen håller därför före, att en utredning av här
åsyftat slag bör, för att bliva av värde, allsidigt omfatta kostnaderna för
såväl producerande av brödsäd som frambringande av andra jordbruksprodukter
på det att av utredningen må kunna bedömas jordbrukets ekonomiska
bärighet i allmänhet. Över huvud torde vara nödvändigt för frågans
fullständiga klarläggande att i ett sammanhang taga hänsyn till alla de moment,
som därvid kunna komma i betraktande.
Vidare synes det riksdagen uppenbart, att hållbara beräkningsgrunder
i ifrågavarande avseende icke kunna ernås, om man utgår från nu rådande
onormala och för övrigt i hög grad växlande konjunkturer. Därför torde
icke den utväg, som av motionärerna i främsta rummet anvisats, nämligen
att staten själv genom lejd arbetskraft brukade några kronohemman inom
varje län, vara den för ändamålet lämpliga, då det icke skulle vara möjligt
att på denna väg inom överskådlig tid nå fram till några resultat.
Andra och mera praktiska utvägar än de i motionen föreslagna måste
därför anlitas, ltiksdagen vill för sin del, utan att därigenom på något
sätt vilja föregripa eller binda en eventuell utredning, såsom en tänkbar
utväg påpeka, att nödigt material därigenom kunde erhållas, att blivande
sakkunnige satte sig i förbindelse med jordbrukare i olika delar av landet
och från dessa införskaffade så fullständiga och noggranna bokföringsresultat
som möjligt för de år, som utredningen anses böra omfatta. En materialinsamling
av här berörda slag, bör givetvis omfatta landets alla delar, varvid
hänsyn bör tagas till alla slag av jordbruk, stora och medelstora såväl som
egentliga småbruk. Av eu viss vikt är även, att jordbruk, som stå på olika
kulturnivå, få tjäna till grund för här åsyftade beräkningar.
Slutligen vill riksdagen för sin del uttala, att det för närvarande icke
torde vara möjligt att yttra sig om, huruvida den ifrågasatta utredningen
angående kostnaderna för framställande av jordbruksprodukter skall komma
att läggas till grund för maximi- och minimipris, utan lärer det få bero på
vid utredningens slutförande rådande tidsförhållanden och andra förekom
-
Riksdagens skrivelse Nr 103. 7
mande omständigheter, om dylika priser då må anses önskligu. och möjliga
att åsätta.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, det täcktes
Lders Kungl. Maj:t föranstalta om utredning rörande kostnaderna för brödsädesproduktionen
i landet samt därefter vidtaga de åtgärder, vartill denna
utredning må kunna föranleda.
Stockholm den 25 april lJll 7.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.