Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning och förslag angående det kommunala utskyldsstreckets begränsning.

1917-04-27 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:107, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner om skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning och förslag angående det kommunala utskyldsstreckets begränsning.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 107.

Nr 107.

Godkänd av första kammaren den 27 april 1917.

Godkänd av andra kammaren den 27 april 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner

om skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan om utredning

och förslag angående det kommunala utskyldsstreckets

begränsning.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 9.)

Till Konungen.

I inom riksdagen väckta motioner har hemställts om avlåtande av

framställning till Kungl. Maj:t med anhållan att, efter föregången utredning,

förslag måtte för riksdagen framläggas om begränsning av

den tid, under vilken obetalda utskylder medföra förlust av kommunal

rösträtt enligt i huvudsak samma grunder, som äro bestämda i fråga

om den politiska rösträtten.

Till stöd för denna hemställan har i motionerna anförts, bland

annat, följande:

»För valrätt till riksdagens andra kammare fordras bland annat att

hava erlagt de utskylder till stat och kommun, vilka förfallit till betalning

under de tre närmaste kalenderåren före det år, då val ägt rum.

Kommunalförordningarna åter uppställa som villkor för rösträtts utövning,

att vederbörande över huvud taget icke häftar för oguldna

kommunalutskylder. Den tidsbegränsning för utebliven skattebetalnings

verkan att utestänga från rösträtt, som gäller i fråga om den politiska

rösträtten, finnes alltså ej beträffande den kommunala, utan anses den

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 107. 9

vanliga preskriptionstiden av tio år gälla. Emellertid är det ganska

vanligt i en del kommuner, att avkortning eller avskrivning av utskylder

äger rum, även om preskriptionstiden av tio år icke tilländalupit.

I andra kommuner åter håller man på denna preskriptionstid. Därigenom

uppkomna olikheter rörande tiden för obetalda kommunalutskylders verkan

såsom diskvalifikation för den kommunala rösträtten äro uppenbart

oegentliga och olämpliga, och nämnda olikhet kräver därför i och för

^ en reglering. Genom en sådan reglering skulle vinnas även en

välbehövlig lättnad i fråga om kontrollen över att den fordrade skattskyldigheten

fullgjorts. Därtill kommer såsom en huvudsynpunkt, att

det maste anses riktigd, att diskvalifikationen i följd av bristande utskyldsbetalning

icke är olika för de omedelbara politiska valen, valen

till andra kammaren, och för de medelbara, på den kommunala rösträtten

grundade valen till första kammaren. Utskyldsstrecket verkar i

och för sig så ojämnt, att de lindringar, som däri kunna ske, också

böra vidtagas.»

Förevarande spörsmål framfördes senast vid 1913 års riksdag, vid

1914 års senare riksdag och vid 1916 års riksdag genom i ämnet

väckta motioner, i anledning varav samma års konstitutionsutskott förordade

skrivelse i ämnet till Eders Kungl. Maj:t.

Konstitutionsutskottet vid 1913 års riksdag yttrade, att vad i den

då föreliggande motionen förordats syntes utskottet från praktisk synpunkt

innebära en given fördel, då därigenom en välbehövlig lättnad

skulle vinnas i fråga om kontrollen över att den fordrade skattskyldigheten

fullgjorts. För närvarande torde nämligen på många håll, där

obetalda^ utskylder kvarstode såsom diskvalificerande för rösträtt ända

till tio år, mycket stora svårigheter möta vid röstlängdens uppgörande.

Den olika praxis, som kommunerna följde i fråga om »efterskänkande»

av obetalda utskylder — varmed diskvalifikationen upphörde — eller

»avkortning» av desamma — varigenom de avfördes ur kommunens

räkenskaper men fortforo att diskvalificera för rösträtten — borde också

enligt utskottets mening påkalla en reglering. Utskottet funne ej heller

att några principiella betänkligheter behövde hysas mot införande på

det kommunala området av bestämmelser i berörda ämne, motsvarande

dem, som redan gällde beträffande den politiska rösträtten. I vad 1913

ars konstitutionsutskott sålunda anfört instämde även konstitutionsutskotten

vid 1914 års senare riksdag, vid 1916 års riksdag ävensom

vid innevarande riksdag.

På grund av vad som anförts dels i de väckta motionerna, dels i

det av konstitutionsutskottet avgivna utlåtandet får riksdagen hemställa,

Bihang till riksdagens ■protokoll 1917. 14 samt. 33 käft. (Nr 105—108.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 107.

det täcktes Eders Kungi. Maj:t efter verkställd utredning låta utarbeta

och för riksdagen framlägga förslag till sådana ändringar i gällande

kommunalförfattningar, att den tid, under vilken obetalda kommunalutskylder

medföra förlust av kommunal rösträtt, begränsas enligt i

huvudsak samma grunder, som äro bestämda i fråga om den politiska

rösträtten.

Stockholm den 27 april 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.