Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. m., dels ock en i ämnet väckt motion.

1917-04-28 · 53 sidor, varav 43 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 43 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:109, Skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungi. Maj:ts proposition med förslag till lag om fastighetsbildning i stad m. m., dels ock en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens .skrivelse Nr 109.

1

Nr 109.

Godkänd av första kammaren den 28 april 1917.

Godkänd av andra kammaren den 28 april 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels Kungi.

Maj:ts proposition med förslag till lag om fastighetsbildning

i stad m. m., dels ock en i ämnet väckt motion.

(Sammansätta stats- och lagutskottets nr 1 utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

Genom eu den 19 december 1916 dagtecknad proposition, nr 23, har

Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet

och lagrådet förda protokoll, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

1) lag om fastighetsbildning i stad;

2) lag om ändrad lydelse av 2 § 1:6) och ll:o) i lagen den 26 maj

1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt;

3) lag om ändrad lydelse av 2, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket i riket;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 34 käft. (Nr 109—Ilo). 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 109.

4) lag med bestämmelse att lagen den 27 juni 1896 om kemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring ej skall äga tillämpning i stad

och vissa andra samhällen;

5) lag angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen

den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring;

6) lag om tillägg till lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring;

7) lag om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

avgäld från avsöndrad lägenhet;

8) lag om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet;

9) lag om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom;

10) lag angående upphävande för visst fall av bestämmelser i lagen

om inskrivning av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt;

11) lag om ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom; samt

12) lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 14 juni 1907 om servitut.

De genom förevarande proposition framlagda lagförslag hava icke

kunnat av riksdagen oförändrade godkännas, utan har riksdagen i anledning

av nämnda proposition, ävensom en i ärendet väckt motion för sin

del antagit lagar av den lydelse här nedan angives. Beträffande skälen

till de i lagförslagen vidtagna ändringarna får riksdagen hänvisa till riksdagens

sammansatta stats- och lagutskotts nr 1 av riksdagen godkända utlåtande

nr 1.

De av riksdagen alltså i anledning av propositionen nr 23 för dess

del antagna lagarna införas här som följer:

l:o Lag

om fastighetsbildning i stad.

Härigenom förordnas som följer:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109.

3

1 KAP.

Om stadsplan och tomtindelning.

Om stadsplan.

1 §•

För stads ordnande och bebyggande skall finnas plan, omfattande

såväl byggnadskvarter som ock gator, torg och andra allmänna platser

samt dessas höjdlägen (gatuprofiler).

2 §•

Stadsplan antages av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av

allmän rådstuga men vare ej gällande, innan därom fattat beslut blivit

av Konungen fastställt. Innan stadsplan antages, skall ägare av mark

inom det område, vars planläggning är i fråga, lämnas tillfälle att yttra

sig över uppgjort förslag till plan.

Väckes förslag, att för visst område särskilda bestämmelser skola

meddelas i avseende å sättet för byggnadskvarterens användande, skall i

fråga om antagande och fastställande av sådana bestämmelser vad ovan

stadgas äga motsvarande tillämpning.

I fråga om ändring eller utsträckande av stadsplan eller ändring

av särskilda bestämmelser i avseende å sättet för byggnadskvarterens användande

så ock om särskild plan för viss del av stadens område i

övrigt gälle vad ovan är sagt. Dock skall stadsfullmäktiges eller allmän

rådstugas beslut om jämkning av ringa betydenhet i byggnadskvarters

gränser, gatuprofiler eller dylikt, där ej kronans rätt beröres, vara gällande,

om beslutet av Konungens befallningshavande fastställes; och äge Konungens

befallningshavande jämväl fastställa beslut om sådan jämkning av

särskilda bestämmelser i avseende å sättet för byggnadskvarterens användande,

som föranledes därav, att stadsplan jämkas genom beslut, varå

Konungens befallningshavande, enligt vad nu är sagt, meddelar fastställelse.

Stadsplan, som av ålder består eller före den 1 januari 1908 blivit

fastställd, skall fortfarande lända till efterrättelse, till dess ändring däri

göres i den ordning nu är stadgad.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 109.

Om tomtindelning.

3 §•

Är stadsplan till större eller mindre del grundad på viss tomtindelning,

som därmed står i omedelbart samband, eller äro särskilda bestämmelser

i avseende å sättet för byggnad skvarterens användande beroende

av viss tomtindelning, skall den tomtindelning i sammanhang med

stadsplanen eller med de särskilda bestämmelserna underställas Konungens

prövning.

I andra fall tillkommer det stadens byggnadsnämnd att handlägga

frågor om kvarters indelande i byggnadstomter; dock vare nämndens

beslut ej gällande, innan det blivit av Konungens befallningshavande fastställt.

Innan nämnden fattar beslut, skall ägare av mark, som av tomtindelningen

beröres, lämnas tillfälle att yttra sig i ärendet, och må beslut,

som angår kronan tillhörigt område, ej fastställas, utan att Konungen

därtill givit lov.

4 §.

Skall enligt fastställd stadsplan mark läggas till byggnadskvarter eller

därifrån avskiljas eller har byggnadskvarter utlagts å mark, som förut ej

varit planlagd, skall, så vitt ej tomtindelning fastställts i sammanhang med

stadsplanen, kvarters indelande i tomter äga rum, när ägare av mark

inom kvarteret det begär; dock att ändring av befintlig tomtindelning må

ske endast i den mån sådant finnes för kvarterets ändamålsenliga bebyggande

nödigt.

Är befintlig tomtindelning ej överensstämmande med bestående

äganderättsförhållanden eller har kvarter helt och hållet eller till

större delen avbrunnit, skall fråga om ny tomtindelning företagas, när

ägare av mark inom kvarteret det begär eller byggnadsnämnden så nödigt

finner.

Ej må i andra fall än nu är sagt befintlig tomtindelning ändras, med

mindre ägarna till de tomter, som av ändringen beröras, därom äro ense

och ändringen finnes för ett ändamålsenligt bebyggande lämplig.

5 §•

Kvarters indelning i tomter bör så vitt möjligt ske i ett sammanhang

för hela kvarteret. Omfattar tomtindelning endast en del av ett

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109. 5

kvarter, skall tillses, att återstående delen av kvarteret kan uppdelas i

lämpliga tomter.

Vid tomtindelning skall tillses, att varje tomt får gräns mot gata,

torg eller för befarande med åkdon avsedd del av annan allmän plats samt

att tomterna erhålla sådan form och storlek och jämväl i övrigt så utläggas,

att de med iakttagande av gällande föreskrifter kunna ändamålsenligt bebyggas.

Tomts gränser skola, där så lämpligen kan ske, göras raka och bilda

räta vinklar emot varandra. Fordrar fastställd stadsplan, höjdförhållandena

eller markens beskaffenhet i övrigt en annan anordning härutinnan,

förfares därefter. I varje fall skall behörig hänsyn tagas till bestående

äganderättsförhållanden samt de av markens ägare framställda önskemål,

6 §•

Tomtindelning, varå fastställelse sökes, skall vara inlagd å karta,

upprättad av förrättningsman för tomtmätning i så stor skala att den tydligt

utvisar varje tomt, som ingår i den indelning, med dess gränser och belägenhet

i förhållande till de tomter, gator, torg eller allmänna platser,

vilka gränsa till tomten. Kartan skall åtföljas av beskrivning, utvisande

för varje tomt dess ytinnehåll och längden av dess särskilda sidor, så

ock, där tomten skall bildas av mark, som hör till särskilda fastigheter,

eller av tomten någon del ingår i gata, torg eller annan allmän plats

eller i vattenområde eller i område, som vid mätningsförrättning undantagits

för delägares gemensamma behov eller lämnats oskiftat, huru stor

areal en var av tomtens delar innehåller. För varje i tomtindelning ingående

fastighet eller annat område skall, där fastighetsregister är för

staden upplagt, dess beteckning i fastighetsregistret vara angiven å kartan

eller i beskrivningen.

Om förbild mot nybyggnad i vissa fall.

7 §■

A mark, som enligt gällande stadsplan ingår i gata, torg eller annan

allmän plats, må ej nybyggnad företagas.

Är beslut fattat om antagande av stadsplan för förut ej planlagt

område eller om ändring i gällande stadsplan, må, innan frågan om beslutets

fastställande blivit prövad, nybyggnad ej företagas inom område,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 109.

som beslutet avser; dock äge Konungens befallningshavande i särskilt fall

till sådant byggnadsföretag giva tillstånd.

Har stad eller stadsdel helt och hållet eller till större delen avbrunnit

och väckes fråga om ändring i den för det avbrända området gällande

stadsplan, eller väckes fråga om stadsplans utsträckande över visst

område, må Konungens befallningshavande på framställning av staden

meddela förbud mot nybyggnad inom område, som av frågan beröres,

till dess beslut i frågan blivit fattat, dock i intet fall för längre tid än

sex månader.

8 §■

I fall, som i 4 § första stycket sägs, vare nybyggnad inom kvarteret

ej tillåten, innan tomtindelning blivit fastställd. Ej heller må, där på

grund av 4 § andra och tredje styckena fråga om ny tomtindelning för

större eller mindre område blivit väckt, nybyggnad inom området företagas,

innan frågan slutligen prövats. Konungens befallningshavande äge

dock i särskilt fall giva tillstånd till byggnadsföretag, varom nu är sagt.

9 §•

Nybyggnad inom kvarter må ej ske utöver gällande tomtgräns. Ä

område, som enligt gällande tomtindelning utgör en tomt, men varav

särskilda delar äro i olika ägares hand, vare nybyggnad ej tillåten. Där

tomt bildats genom åtgärd, till vilken enligt 3 kap. rättens medgivande

skall sökas, vare nybyggnad å tomten i intet fall tillåten, innan sådant

medgivande lämnats.

Om vad i vissa fall bör iakttagas, då byggnad uppförts utöver

tomtgräns.

10 §.

Uppföres inom område, för vilket stadsplan blivit fastställd, byggnad

i läge, som för densamma blivit i vederbörlig ordning bestämt, men visar

sig sedan, att byggnaden skjuter in på grannens tomt, vare, därest byggnadens

nedrivande eller ändring skulle medföra märklig kostnad eller

olägenhet för ägaren, denne ej skyldig att avträda den intagna marken,

förrän byggnaden nedrives eller avbrinner. För det intrång, granne lider

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109. 7

av byggnaden, njule denne ersättning, där han icke hellre vill avstå tomtdelen

emot lösen.

Inkräktar sålunda uppförd byggnad å gata, torg eller annan allmän

plats, må byggnaden kvarstå till dess den nedrives eller avbrinner.

Ändring, som, efter ty därom är av Konungen stadgat, är att hänföra

till nybyggnad, må icke vidtagas å byggnaden, där ej ägaren av den intagna

marken det medgiver.

11 §.

Har före den 1 januari 1900 byggnad uppförts inom planlagt område,

så att den skjuter över gränsen till grannes tomt eller gatulinjen,

vare lag som i 10 § sägs, såvida icke visas kan, att inkräktningen tillkommit

med avsikt och, där byggnaden övergått till ny ägare, att denne

vid förvärvandet vetat, att inkräktning skett och varit avsiktlig.

12 §.

Skall enligt domstols beslut eller parters åsämjande jord lösas eller

ersättning för intrång utgå efter ty i 10 § sägs, gälle därom i tillämpliga

delar vad i lagen om expropriation är stadgat.

13 §.

Vad i 10—12 §§ är stadgat gäller icke om trappa, som skjuter över

gatulinjen.

Om marks avstående och inlösande.

14 §.

Mark, som erfordras för de i fastställd stadsplan upptagna gator,

torg och andra allmänna platser, skall, evad marken tillhör kronan eller

enskild man, menighet eller inrättning, avstås till staden.

Har tomtindelning ägt rum, och finnes, att efter frånskiljande av

gatumark, varom nyss är sagt, ägaren ej har kvar hel byggnadstomt

invid gatumarken, vare staden pliktig lösa gatumarken.

15 §.

Allmän väg, som enligt fastställd stadsplan ingår i gatumark, tillfälle

staden utan ersättning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 109.

16 §.

Varder stadsplan fastställd över trångt eller eljest olämpligt bebyggt

område, äger Konungen förordna, att jämväl mark, som ingår i byggnadskvarter,

skall, där marken tillhör enskild man, menighet eller inrättning,

till staden avstås.

Lag samma vare, där i fastställd stadsplan upptaget tomtområde,

som finnes vara för stadens utveckling oundgängligen erforderligt, icke

annorledes kan på skäliga villkor förvärvas för bebyggande.

17 §.

Vill stad inom den del av dess område, som ej ingår i stadsplan;

för huvudgator, som framdeles kunna bliva erforderliga, förvärva mark,

tillhörig enskild man, menighet eller inrättning, må staden hos Konungen

söka förordnande, att marken skall till staden avstås.

18 §.

Äro, sedan ett år förflutit från det tomtindelning blivit fastställd,

särskilda delar av område, som enligt tomtindelningen utgör en tomt, uti

olika ägares hand, må staden till sig lösa de särskilda tomtdelarna; den

vare ock, då det äskas, därtill pliktig, dock ej i det fall, att tomtdel utgör

mer än halva tomten och återstoden av tomten är obebyggd.

Utan hinder av vad nu är sagt må staden, där på grund av 14 §

andra stycket yrkande väckes om stadens förpliktande att lösa gatumark,

genast lösa tomtdel, som för gatumarkens ägare invid gatumarken kan

återstå.

Vad i denna § är stadgat om stads rätt och plikt att lösa tomtdel

skall gälla jämväl om kronan tillhörigt område.

19 §.

Hava särskilda delar av fastighet kommit i olika ägares hand, efter

det stadsplan blivit fastställd eller av stad antagen, må därav ej föranledas

skyldighet för staden att lösa mark enligt 14 eller 18 §.

Vad nu är sagt skall icke äga tillämpning, där förändringen i äganderätt

skett före den 13 september 1907.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109. It

Om (mattning för mark och annat skadestånd så ock om dess bestäm

mande och gäldande.

20 §.

Skall enligt detta, kapitel mark till staden avstås eller av staden

lösas, skola i avseende härå stadgandena i lagen om expropriation i

tillämpliga delar gälla, med iakttagande av vad nedan i 21—29 §§ är

stadgat.

21 §.

Ansökan om stämning må, där staden enligt 14 eller 18 § är skyldig

lösa mark, göras såväl av staden som av markens ägare.

22 §.''

Är fråga om marks avstående enligt 17 §, skola stadgandena i 78

och 79 §§ av lagen om expropriation äga tillämpning.

23 §•

Har stad sökt anstånd enligt 32 eller 33 §, varde frågan om nämnds

tillsättande vilande, till dess sig visat, om anstånd varder beviljat.

24 §.

Vad i 12 § av lagen om expropriation är stadgat skall icke äga

tillämpning inom det område, stadsplanen omfattar.

25 §.

Finnes å mark, som avses i 14 eller 17 §, byggnad, stängsel, plantering

eller annat, som till marken hör och lösas skall, bör särskilt värde

sättas å själva marken, och skola, där ej all mark, som uppskattas, prövas

hava lika värde, de särskilda värdena utsättas.

26 §.

Har ägare av mark, som avses i 14 eller 17 §, enligt särskilt avtal

upplåtit marken till enskild utfartsväg eller till allmänt begagnande, skall

vid ersättningens bestämmande hänsyn tagas till sådant förhållande.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 34 käft. (Nr 109—110). 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 109.

27 §.

Försummas vad i 48 § första stycket av lagen om expropriation

är stadgat, och har ej den mark, som skall avstås, enligt medgivande

av dess ägare eller stadgande i samma lag tagits i besittning av staden,

skall, i händelse någon till ersättning berättigad det yrkar, frågan om

markens avträdande, så vitt på hans rätt inverkar, vara förfallen.

28 §.

Vad i 67 § av lagen om expropriation är stadgat skall icke äga

tillämpning, därest på grund av 21 § i detta kapitel ansökan om stämning

gjorts av markens ägare och lösen ej kommer till stånd.

29 §.

I fråga om mark, som i detta kapitel avses, skola stadgandena i

68—70 §§ av lagen om expropriation icke äga tillämpning.

30 §.

Varder vid genomförandet av fastställd stadsplan allmän väg, gata,

torg eller annan allmän plats helt eller delvis igenlagd, eller varder gata,

torg eller annan allmän plats till sitt höj dläge ändrad, och uppstår därigenom

skada för ägare av invid liggande mark eller för den, som har

nyttjanderätt till marken eller byggnad därå, eller för innehavare av servitut,

som å marken vilar, den skada vare staden pliktig att ersätta.

31 §.

Tvist, huruvida skadestånd, varom i 30 § sägs, bör utgå, prövas

av rätten.

Är genom laga kraft ägande dom eller parternas åsämjande avgjort,

att skadestånd skall utgå, och kunna parterna ej enas om skadeståndets

belopp, skall frågan härom avgöras av nämnd, tillsatt i den ordning,

lagen om expropriation föreskriver. Ansökan om stämning i sådant fall

må göras såväl av ersättningstaganden som av staden. Skadeståndet

må ej sättas lägre än staden medgivit eller höjas utöver vad ersättningstaganden

yrkat. Skadestånd skall utgivas inom tre månader efter

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 10g.

det beloppet blivit bestämt. Gottgörelse till nämnden och annan kostnad

gäldas av staden, då skadeståndet varder satt till högre belopp än

staden medgivit, men eljest av ersättningstaganden.

Om anstånd med genomförande av stadsplan och tomtindelning.

32 §.

Kan det befaras, att omedelbart genomförande av stadsplan i dess

helhet skulle för stad medföra alltför betungande utgifter, må staden med

avseende ,å visst område hos Konungen söka anstånd med planens genomförande.

Konungens befallningshavande må, när skäl därtill äro, på framställning

av stad medgiva anstånd med genomförande av tomtindelning inom

visst kvarter eller del därav. Är anstånd med stadsplans eller tomtindelnings

genomförande beviljat, skall stadsplanen eller tomtindelningen, i

fråga om rätt att verkställa nybyggnad samt rätt eller plikt att lösa mark,

vara utan verkan under den tid, för vilken anståndet beviljats; dock att

mark, som enligt stadsplan ingår i gata, torg eller annan allmän plats,

skall, enligt 14 § första stycket, till staden avstås, när staden det begär.

33

Med avseende å område, för vilket anstånd, som i 32 § sägs, ej

gäller, äger Konungen, på framställning av stad, förordna, att med stadens

skyldighet att enligt 14 § lösa gatumark, som är bebyggd, och enligt

18 § lösa bebyggd tomtdel skall under viss tid anstå.

Om gatas upplåtande och underhåll.

34 §.

Ny gata skall i behörigt skick upplåtas för allmänt begagnande i den

mån bebyggandet kvarter efter kvarter fortskrider från iorut upplåten

gata, med iakttagande att varje särskild gatudel skall upplåtas, då tomter

med en sammanlagd längd utmed gatudelen av minst en tredjedel av de

vid gatudelen befintliga tomtlinjer blivit bebyggda. Konungens befallnings
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 109.

havande må, när synnerliga skäl därtill äro, på framställning av stad för

viss tid medgiva uppskov med upplåtande av sådan del av gata, därå

byggnad finnes uppförd.

Vad nu är sagt skall med avseende å torg och annan dylik allmän

plats tillämpas så, att marken till en bredd av aderton meter från tomtlinjerna

betraktas såsom gata. Platsen skall i sin helhet upplåtas, då

tomter med en sammanlagd längd utmed densamma av minst två tredjedelar

av de därvid befintliga tomtlinjer blivit bebyggda.

Då redan befintlig gata skall utvidgas, skall ny gatudel upplåtas för

allmänt begagnande i den mån-tomt invid den nya gatudelen blivit bebyggd.

35 §.

För gatans upplåtande till allmänt begagnande å tid, som i 34 §

sägs, vare staden ansvarig. Genom detta stadgande göres ej rubbning i

vad för stad må vara gällande i avseende å tomtägares skyldighet att

bekosta gatas anläggande; och skall, där på grund av vad nu föreskrivits

stad utfört gatuanläggning, som eljest ålegat tomtägare att ombesörja,

tomtägare till staden återgälda kostnaden för anläggningen.

Angående sättet för ordnande och anläggning av gata ävensom

skyldigheten att ombesörja och bekosta gatas underhåll gälle vad för

varje stad är föreskrivet. Underhållet av allmän väg, som ingått i

gatumark, skall i den mån, som för gatas upplåtande för allmänt begagnande

är stadgat, övertagas av den, som, enligt vad föreskrivet är, har

att underhålla gatan.

Vad nu är sagt skall ock äga tillämpning beträffande torg eller annan

dylik allmän plats.

Om tomtägares skyldighet att ersätta värdet av gatumark.

36 §.

Ägare av tomt vid gata, som efter den 1 januari 1908 upplåtes för

allmänt begagnande, vare skyldig ersätta staden värdet av gatumarken

utmed tomten intill gatans mitt, dock ej till större bredd än nio meter.

Har tomtägare utan lösen överlåtit gatumark till staden, vare han från

skyldighet att ersätta den mark fri. Ingår allmän väg i gatumarken, skall

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109. 13

tomtägare utgiva gottgörelse för hälften av den för gatans utläggning därutöver

erforderliga mark till en bredd av högst nio meter.

Är tomt belägen vid gatukors, omfattar ersättningsskyldigheten tillika

den del av gatukorset, som inneslutes av den nyss angivna gatumarkens

utdragna gränslinjer.

Vad i denna § är sagt skall med avseende å torg eller annan dylik

allmän plats tillämpas så, att marken till en bredd av aderton meter från

tomtlinjen betraktas såsom gata.

37 §.

Ersättning, som tomtägare enligt 36 § har att utgiva, skall, där ej

parterna kunna enas om dess belopp, bestämmas av nämnd, som på

enderas ansökan tillsättes i den ordning, lagen om expropriation föreskriver.

Nämnden har att efter de för uppskattning av gatumark, som till

staden avstås, stadgade grunder uppskatta värdet av själva marken vid

tiden för ersättningens utgivande utan hänsyn till kostnad, som staden

må hava vidkänts för markens planerande och ordnande. Uppstår tvist

om vidden av den gatumark, tomtägaren har att ersätta, skall särskilt

värde sättas å den mark, tvisten gäller. Gottgörelse till nämnden och

annan kostnad gäldas utav staden, då ersättningen varder satt till lägre

belopp, än staden fordrat, men eljest av tomtägaren.

38 §.

Ersättning för gatumark skall av tomtägare utgivas, då efter stadsplans

fastställande nybyggnad blivit å tomten uppförd, dock ej innan gatan

upplåtits för allmänt begagnande.

Har tomt utfartsväg åt en för allmänt begagnande upplåten gata, vare

fomtägaren ej skyldig utgiva ersättning. för mark till annan gata, som

utmed tomten upplåtes, förrän nybyggnad å tomten varder verkställd invid

den nya gatan.

Nybyggnad, som i denna § avses, må ej företagas, innan tomtägaren

hos byggnadsnämnden för ersättningens utgivande ställt säkerhet,

som av nämnden godkännes. Från ställande av säkerhet, varom nu är

sagt, vare kronan fri.

39 §.

Skall gata vidgas, och medför vidgningen, efter ty därom är av

Konungen stadgat, rätt att vid gatan uppföra högre byggnad än förut till
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 109.

låtits, vare den, som äger tomt vid någondera sidan av gatan, skyldig

ersätta staden en fjärdedel av värdet å den mark, som fordras för gatans

vidgning intill aderton meter framför hans tomt.

I fråga om ersättningsbeloppets fastställande skola de i 36 och 37

§§ meddelade bestämmelser äga motsvarande tillämpning. Beloppet skall

utgivas, då, efter det beslut om vidgningen fastställts, byggnad, som här är

sagd, blivit uppförd, dock ej innan gatan framför tomten blivit vidgad; och

må sådan byggnad ej uppföras, innan tomtägaren hos byggnadsnämnden

ställt säkerhet, som av nämnden godkännes. Kronan vare från ställande

av säkerhet fri.

Om viss besittningsrätt.

40 §.

Vad i detta kapitel sägs om ägare av mark eller tomt skall ock

gälla om den, som innehar tomt eller annan mark under sådan besittningsrätt,

som enligt lag är att hänföra till fast egendom.

Föreskrifter angående vissa områden å landet.

41 §.

Vad i detta kapitel är stadgat för stad skall äga motsvarande tillämpning

för köping så ock för annan ort, för vilken på grund av förordnande,

som meddelats enligt före den 1 januari 1908 gällande föreskrifter,

byggnasstadgan för rikets städer gäller.

Konungen må ock förordna, att detta kapitel skall äga motsvarande

tillämpning för hamnplats, fiskläge eller annan ort med större sammanträngd

befolkning; och medföre sådant förordnande enahanda verkan, som

enligt före den 1 januari 1908 gällande lag följt utav förordnande om tillämpning

av byggnadsstadgan för rikets städer. Konungens befallningshavande

åligger att, när omständigheterna sådant förordnande påkalla, efter kommunalstämmas

och ortsinvånarnas hörande, med anmälan därom till

Konungen inkomma.

Då förordnande, varom nu är sagt, meddelas för någon ort, äger

Konungen förklara, att med avseende å viss bebyggd del av dess område

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 109.

skall gälla vad i 2 § sägs angående stadsplan, som av ålder består. Inom

det område i övrigt, för vilket sådant förordnande gäller, må icke, förrän

stadsplan blivit fastställd, nybyggnad äga ram, med mindre Konungens

befallningshavande för särskilt fall därtill giver lov. Är stadsplan icke

fastställd för ort, som i första stycket sägs, vare i fråga om sådant förklarande

och om förbud mot nybyggnad lag samma.

42 §.

Är större byggnadsverksamhet att förvänta inom område å landet, å

vilket 41 § icke äger tillämpning, äger Konungen förordna, att stadsplan

för området skall upprättas; och må inom område, för vilket sådant förordnande

gäller, nybyggnad icke, förrän stadsplan blivit fastställd, äga rum,

med mindre Konungens befallningshavande för särskilt fall därtill giver lov.

Framställning om förordnande, som nyss är nämnt, så ock om fastställande

av stadsplan samt, där sådan för området i dess helhet eller

viss del därav finnes lämpligt, jämväl av särskilda bestämmelser i avseende

å sättet för byggnadskvarterens användande må göras av Konungens befallningshavande

eller av områdets ägare. Ej må sådan fastställelse meddelas

utan att områdets ägare blivit hörd.

Sedan stadsplan blivit fastställd, må nybyggnad ej ske å mark, som

enligt planen skall ingå i gata, torg eller annan allmän plats. Varder

sedermera förordnande, som i 41 § sägs, för området meddelat, skall

stadsplanen jämväl i övrigt vinna omedelbar tillämpning inom området.

43 §.

Är stadsplan fastställd för område, som i 42 § avses, äger Konungens

befallningshavande på framställning au områdets ägare fastställa

tomtindelning för området eller viss del därav. Tomtindelning, enligt vilken

särskilda delar av tomt skulle förbliva i olika ägares hand, må ej

fastställas.

Fastställd tomtindelning må ej ändras i andra fall, än då enligt

fastställd ändring i stadsplanen mark skall läggas till byggnadskvarter eller

därifrån avskiljas eller ock ägare till de tomter, som av ändringen beröras,

därom äro ense. Sedan tomtindelning blivit fastställd, må ej nybyggnad

ske utöver gällande tomtgräns.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 109.

Allmänna bestämmelser.

44 §.

Företages nybyggnad i strid mot vad i 7, 8, 9, 41, 42 eller 43 § är

stadgat, äge överexekutor till rättelse i vad olagligen skett meddela handräckning;

och gälle därom enahanda bestämmelser, som för det i 191 §

utsökningslagen avsedda fall äro stadgade.

Ansökan om handräckning, varom nu är sagt, må göras av allmän

åklagare eller byggnadsnämnd, där sådan finnes. Är ansökan gjord av

allmän åklagare, och äskar utmätningsmannen, att kostnad för förrättningen

skall förskjutas, må det ske av allmänna medel.

45 §.

Vad i detta kapitel är sagt om nybyggnad skall ock gälla om sådan

förändring av befintlig byggnad, vilken, efter ty därom är av Konungen

stadgat, är att till nybyggnad hänföra.

46 §.

De närmare föreskrifter, som må anses erforderliga i fråga om stadsplans

och tomtindelnings uppgörande, om byggnadsnämnds sammansättning

och åligganden samt om bebyggande av stad, köping och annat område,

som i detta kapitel avses, meddelar Konungen.

På framställning av stad, köping och annat samhälle, som i detta,

kapitel avses, må Konungen förordna, att särskilda föreskrifter skola tilllämpas

med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande inom sådan det

av samhällets område, som ej finnes upptagen i gällande stadsplan.

2 KAP.

Om tomtmätning.

1 §•

Mätning av tomt i stad skall äga rum, då tomtens ägare däro»

skriftligen gör ansökning hos byggnadsnämnden eller byggnadsnämnden,

utan att sådan ansökning skett, finner mätningen nödig.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109.

17

2 §.

Tomtmätning skall verkställas av i stadens tjänst anställd mätningsman

eller, där sådan ej tinnes, av till sådan befattning behörig person,

som på förslag av byggnadsnämnden förordnas av Konungens befallningshavande

att tills vidare i staden tjänstgöra såsom förrättningsman för

tomtmätning. Finnes uppdraget icke kunna anförtros föreslagen person,

förordne Konungens befallningshavande som skäligt prövas.

Behörighet till befattning såsom mätningsman i stad tillkommer den,

som avlagt lantmäteriexamen, så ock den, som avlagt fullständig examen

från tekniska högskolans fackskola för väg- och vattenbyggnad eller från

motsvarande avdelning vid Chalmers tekniska institut samt dessutom styrkt

sig äga praktisk duglighet i ägomätning.

Konungen må på därom gjord ansökning medgiva person, som ej

avlagt examen, som nyss sagts, behörighet såsom mätningsman i stad.

3 §•

Sedan förrättningsmannen från byggnadsnämnden erhållit meddelande

att tomt skall mätas, har han att skyndsamt företaga förrättningen och,

så vitt ske kan, i ett sammanhang bringa den till slut.

4 §.

För förrättningsman för tomtmätning gälle de jäv, som i fråga om

laga skifte av jord å landet finnas stadgade för lantmätare.

Är förrättningsman av jäv hindrad verkställa tomtmätning, göre ofördröjligen

anmälan därom hos byggnadsnämnden, som, där ej annan efter

tv i 2 § sägs behörig förrättningsman är att tillgå, har att hos Konungens

befallningshavande utverka förordnande för särskild förrättningsman.

5 §•

Förrättningsmannen åligger, att om förrättningen och tiden därför

minst åtta dagar förut bevisligen underrätta ägare av såväl den tomt,

som skall mätas, som angränsande mark. Kan ägare eller dess ombud

ej med kallelse träffas, har förrättningsmannen att ombesörja kallelses införande

i den eller de ortstidningar, vari kommunala meddelanden för

staden intagas, minst åtta dagar före förrättningen. Sedan förrättningen

sålunda blivit kungjord, må densamma icke uppehållas av sakägares utevaro.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 34 höft. (Nr 109—110.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 109.

I kallelse till förrättning, varom nu är fråga, skall sakägare anmanas

att vid sammanträdet förete sina åtkomsthandlingar jämte de kartor och

handlingar, som i övrigt må vara att tillgå och kunna lända till upplysning

i ärendet, ävensom att, där så erfordras, själv eller genom ombud

på marken utvisa gräns för tomten.

Där fastighetsregister är för staden upplagt, skall förrättningsmannen

före förrättningens företagande angående tomten anskaffa utdrag av tomtboken

eller tomtbildningslängden.

6 §•

Förrättningsmannen äge utan särskilt lov erhålla tillträde till tomter

och byggnader samt övergå ägor i vad det befinnes erforderligt för förrättningen.

Det åligger förrättningsmannen att tillse det skada å egendom

så vitt möjligt undvikes.

Där under förrättningen särskilda signaler eller märken prövas nödiga

för mätning eller gränsbestämning, äge förrättningsmannen anbringa

sådana; inhämte dock därtill polismyndighetens tillstånd, så vitt anledning

förekommer att dylika signaler eller märken kunna vålla hinder eller

olägenhet för samfärdseln.

7 §•

Förrättningsmannen skall föra protokoll över allt som förekommer

under förrättningen. Protokollet skall innehålla uppgift om tiden, då förrättningen

blivit verkställd, anledningen till densamma, tomtägarens och

övriga sakägares namn, huru kallelse till förrättningen ägt rum och vilka

av sakägarna tillstädeskommit ävensom om tomtens läge, storlek och beskaffenhet

samt egenskap av fri eller ofri.

Där tomten bildats genom åtgärd, till vilken enligt 3 kap. rättens

medgivande skall sökas, skall i protokollet antecknas storleken av vart

och ett av de områden, av vilka tomten bildats. I protokollet skola noga

anmärkas alla företedda åtkomsthandlingar jämte de kartor och handlingar,

som i övrigt tjäna till upplysning i ärendet.

I protokollet skall vidare antecknas, huruvida närvarande sakägare

förklara tomtens gränser ostridiga eller, om så ej sker, vilka anmärkningar

framställas mot desamma, så ock huruvida gränserna hävdas i

överensstämmelse med senast upprättade tomtkarta eller, om skiljaktighet

i sådant hänseende föreligger, omfattningen härav.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens .skrivelse Nr 109.

Utdrag av tomtbok eller tomtbildningslängd, som efter ty i 5 § sägs

anskaffats, skall biläggas protokollet.

8 §■

Vid tomtmätningen skall över tomten upprättas karta i skala ej

understigande 1 : 400. Kartan skall utvisa ej blott själva tomten med

dess gränser, utan ock tomtens läge i förhållande till gata, torg eller

annan allmän plats och angränsande tomter.

A kartan skall tecknas beskrivning, som i varje fall skall innehålla

uppgift om gränsmärkenas beskaffenhet samt om tomtens ytinnehåll och

längden av dess särskilda sidor.

9 §.

Tomtgräns skall på tydligt och varaktigt sätt utmärkas å marken; dock

att vad nu sagts icke skall äga tillämpning, där gräns är på ett tydligt och

varaktigt sätt utmärkt, såsom genom byggnadslinje, stängsel eller dylikt, ej

heller där tomtgräns är överbyggd eller av annan anledning icke åtkomlig.

10 §.

Sedan förrättningsmannen avgivit utlåtande angående tomtgränsernas

rätta sträckning, förklare förrättningsmannen å sammanträde med sakägarna

förrättningen i vad den avser gränsbestämning avslutad; meddele

ock, att den, som är missnöjd med utlåtandet, har att vid talans förlust

inom trettio dagar därefter instämma klander till vederbörlig domstol.

Inom fjorton dagar efter förrättningens avslutande skall protokoll

över densamma jämte karta utlämnas till sakägare, som därom vid förrättningen

framställt begäran.

Sedan utlåtandet genom vederbörande sakägares skriftliga godkännande

eller eljest vunnit laga kraft, eller, där klander blivit instämt, tvisten

blivit slutligen avgjord, teckne förrättningsmannen på framställning av sakägare

bevis härom å karta, som till denne utlämnats; skolande därförinnan,

därest de av förrättningsmannen bestämda gränserna blivit ändrade,

genom dennes försorg kartan bringas till överensstämmelse med de slutligen

bestämda gränslinjerna.

11 §.

Kostnad för tomtmätning skall gäldas av tomtägaren.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 109.

12 §.

Vad i detta kapitel sägs om ägare av mark eller tomt skall ock gälla

om den, som innehar tomt eller annan mark under sådan besittningsrätt,

som enligt lag är att hänföra till fast egendom.

13 §.

Vad detta kapitel innehåller om bestämmande av tomtgräns i sammanhang

med tomtmätning skall även gälla, då fråga om bestämmande av

sådan gräns eljest förekommer.

14 §.

Konceptakt rörande ärende, som i detta kapitel avses, skall förvaras

under byggnadsnämndens vård.

15 §.

Vad i detta kapitel föreskrives för stad skall ock gälla för samhälle å

landet, varest finnes tomtindelning såsom i stad.

I fråga om tomtmätning inom område, som avses i 1 kap. 42 och

43 §§, förordne Konungens befallningshavande på ansökan av tomtens

ägare förrättningsman, och skall konceptakten rörande förrättningen redovisas

till lantmäterikontoret i länet. Beträffande sådan förrättning i övrigt

skola föreskrifterna i detta kapitel i tillämpliga delar gälla.

3 KAP.

Om förändring av tomts område, så ock om sammanläggning

till tomt av områden, som förut ej ingå i tomtindelning.

1 §•

Vill i stad någon till en tomt sammanlägga flera tomter eller flera

områden, som förut ej ingå i tomtindelning, eller från tomt avstycka

viss del att med annat område sammanläggas till en tomt, eller med

tomt sammanlägga område, som förut ej ingår i tomtindelning, eller tomtdel,

som förvärvats i den ordning lagen om expropriation föreskriver,

söke rättens medgivande till den åtgärd.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109.

21

2 §•

Visar ej den, som söker medgivande, varom i 1 § sägs, att genom

laga kraft ägande beslut förordnande meddelats om den tomtbildning,

varom fråga är, varde ansökningen avslagen.

Lag samma vare, där i lagfartsprotokollet finnes antecknat, att

klander blivit instämt å fång till område, varom fråga är, eller rätten

därtill eljest finnes tvistig eller sådant område är utmätt eller beslut

meddelat om dess försäljning i den ordning, som om utmätt fast egendom

är stadgad.

3 §•

Sammanläggning av tomter må ej av rätten medgivas, utan så är,

att sökanden vunnit lagfart å tomterna samt ej mer än en av tomterna

är besvärad av beviljad eller sökt inteckning eller ock, där flera av

tomterna äro sålunda besvärade, icke någon av dessa häftar för andra

inteckningar än sådana, som äro i samma inbördes ordning gällande

jämväl i en var av de andra, dock vare den omständigheten att i en

av tomterna tillika må finnas inteckning med sämre rätt ej hinder mot

sammanläggningen, så framt innehavare av sådan inteckning medgivit

sammanläggningen; skolande vad nu sagts om inteckning tillämpas jämväl

beträffande fordran eller annan rättighet, som avses i 11 kap. 2 §

jordabalken.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i avseende å

sammanläggning till en tomt av områden, som förut ej ingå i tomtindelning.

4 §.

Medgivande att med tomt sammanlägga område, som förut ej ingår

i tomtindelning, må ej av rätten lämnas, utan att sökanden vunnit lagfart

å såväl tomten som det område, vilket därmed skall sammanläggas;

ej heller där sistnämnda område är besvärat av beviljad eller sökt inteckning

eller kan jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i sökandens hand häfta

för fordran eller annan rättighet.

Vad nu är sagt äge motsvarande tillämpning, där någon vill med

tomt sammanlägga tomtdel, som förvärvats i den ordning lagen om

expropriation föreskriver.

5 §•

Ej må rätten medgiva ägare av tomt att därifrån avstycka viss del

att med annat honom tillhörigt område till en tomt förenas, med mindre

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 109.

han erhållit lagfart å tomten och å det område, varmed tomtdelen skall

förenas. Söker ägare av tomt att därifrån må avstyckas viss del att

med område, som tillhör annan, sammanläggas till en tomt, må ej medgivande

därtill lämnas, där ej sökanden erhållit lagfart å tomten samt

ägaren av det område, varmed tomtdelen skall förenas, såväl erhållit lagfart

å det område som ock, på grund av överlåtelse från sökanden, om

lagfart å tomtdelen gjort ansökan, vilken förklarats vilande i avbidan på

styckningsfrågans avgörande.

Är tomt, därifrån någon del skall avstyckas, besvärad av beviljad

eller sökt inteckning, må ej rättens medgivande lämnas, där ej, efter det

förordnande meddelats om den tomtbildning, varom fråga är, inteckningshavaren

med företeende av inteckningshandlingen i huvudskrift inför rätten

samtyckt till avstyckningen; har samtycke givits, skri ve rätten bevis därom

å inteckningshandlingen. Samtycket vare utan verkan, där ej rätten medgiver

avstyckningen.

Där sådant fall är för handen, att enligt 11 kap. 2 § jordabalken

tomt kan i sökandens hand häfta för fordran eller annan rättighet, må

ej avstyckning därifrån medgivas förrän efter utgången av den tid, inom

vilken enligt nämnda lagrum inteckning skall sökas.

6 §-

Har område förvärvats genom fång, varmed på grund av äldre lag

ägaren ej varit skyldig lagfara, vare i fall, som i 3, 4 och 5 §§ avses,

lagfart å området ej erforderlig, där ägarens åtkomst inför rätten styrkes.

7 §•

Bifalles ansökning om sammanläggning av flera tomter och är i en

eller flera av dem beviljad inteckning, som icke gäller i den eller de

andra, skall inteckningen därefter gälla i hela den sålunda bildade tomten.

Sammanlägges eljest med tomt, däri inteckning är beviljad, annat område,

vare inteckningen gällande jämväl i det område. Varder efter sammanläggningen,

men på grund av tidigare rätt till tomt, varmed annat område

sammanlagts, ansökan om inteckning gjord eller fullföljd, skall

den inteckning, där ansökningen bifalles, fastställas att gälla i hela den

nya tomten.

Bestämmelserna i första stycket första och andra punkterna skola äga

motsvarande tillämpning, där tomt eller annat område, som ingår i samman
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

‘J3

* Riksdagens skrivelse Nr 109.

läggning, varom här är fråga, häftar för tionde, ränta eller annan sådan

avgäld eller eljest för allmänna utskylder och besvär eller för lån, som

av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för

förskott av dylika medel för avlösning av frälseränta.

Vad i denna § är stadgat lör det fall, att tomt sammanlägges med

annat område, skall äga motsvarande tillämpning, där område, som förut

ej ingår i tomtindelning, med del av tomt sammanlägges till en tomt, så

ock där särskilda områden, som förut ej ingå i tomlindelning, sammanläggas

till en tomt.

8 §.

Finnes inteckning i tomt, därav någon del avstyckas, och med annat

område sammanlägges till en tomt, skall den inteckning ej vidare häfta

vid det avstyckade området; inteckningsansökan, som då avstyckning

kommer till stånd är beroende på prövning, skall, så vitt den avser det

avstyckade området, anses förfallen. Är fråga om inteckning för fordran,

skall ansvaret för fordringens hela belopp vila å den återstående tomten.

9 §•

Om ansökning, som i detta kapitel sägs, så ock om rättens beslut

däröver skall anteckning göras i lagfartsprotokollet. Skall enligt vad i

7 eller 8 § sägs inteckning gälla jämväl i annat område än det, vari

den beviljats, eller upphöra att gälla i visst område eller ansökan om

inteckning anses till någon del förfallen, göre rätten anteckning därom i

i nteckningsprotokollet.

Beslut, varigenom ansökning, som i detta kapitel avses, blivit bifallen,

skall av rätten kungöras byggnadsnämnden ävensom, där fastighetsregister

blivit för staden upplagt, den som för samma register.

10 §.

Vad i detta kapitel sägs om ägare av mark eller tomt skall ock gälla

om den, som innehar tomt eller annan mark under sådan besittningsrätt,

som enligt lag är att hänföra till fast egendom.

11 §•

Vad i detta kapitel är stadgat för stad skall även gälla för ort å

landet, varest finnes tomtindelning såsom i stad.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24 Riksdagens skrivelse Nr 109.

4 KAP.

Om sammanläggning av områden, som ej ingå i tomtindelning.

1 §. *

Stadsägor, vilka var för sig bestå av ett eller flera områden, må,

där de äro i en ägares hand, efter ty här nedan sägs sammanläggas

till en fastighet.

Sammanläggning enligt bestämmelserna i detta kapitel vare dock icke

tillåten, om fastigheterna icke innehavas med samma rätt eller om de

höra till skilda församlingar; ej heller där till den nybildade fastigheten

skulle höra större antal områden än som hör till någon av de fastigheter,

om vilkas sammanläggning är fråga.

2 §.

Medgivande till sammanläggning, som i 1 § sägs, sökes hos rätten;

och ingive sökanden därvid utdrag av fastighetsregistret, upptagande de

fastigheter, varom fråga är.

Bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket samt 3 och 6 §§ i fråga

om villkoren för sammanläggning, varom där är fråga, i 7 § om verkan

av sådan sammanläggning och i 9 § om anteckning i lagfarts- eller

inteckningsprotokollet i ärende, som i sagda § avses, och om underrättelse

till den, som för fastighetsregistret, skola äga motsvarande tillämpning

beträffande sammanläggning, varom i detta kapitel stadgas.

3 §■

Häftar fastighet, varom fråga är, för frälseränta eller för lån, som

av allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för

förskott av dylika medel för avlösning av frälseränta eller för avgäld från

till skatte försålt halländskt kyrkohemman, och vilar ej ansvar för samma

ränta, lån, förskott eller avgäld jämväl å de övriga fastigheterna, må sammanläggning

ej äga rum, så framt ej den, som på grund av inteckning

eller jämlikt 11 kap. 2 § jordabalken i någon av sistnämnda fastigheter

äger säkerhet för fordran eller annan rättighet, medgivit sammanläggningen.

4 §.

Har någon av de fastigheter, varom fråga är, andel i samfällighet

eller i annan särskild rättighet eller förmån, som ej tillkommer övriga

opaginerad Kontrollera mot PDF

2f>

Riksdagens skrivelse År 10!>.

fastigheter, medför sammanläggningen ej för den nybildade fastigheten

vidsträcktare rätt därutinnan än som förut tillkommit förstnämnda fastighet.

Vad i delta kapitel är stadgat för stad skall ock gälla för samhälle å

landet, för vilket föres fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser.

5 KAP.

Om avstyckning av område, som ej ingår i tomtindelning.

1 §•

Från fastighet i stad må område, som ej ingår i tomtindelning, avskiljas

till särskild fastighet genom avstyckning på sätt nedan sägs.

2 §.

Avstyckning skall verkställas av i stadens tjänst anställd mätningsman

eller, där sådan ej finnes, av till sådan befattning behörig person, som

på förslag av byggnadsnämnden förordnas av Konungens befallningshavande

att tills vidare förrätta avstyckningar i staden. Finnes uppdraget

ej kunna anförtros föreslagen person, förordne Konungens befallningshavande

som skäligt prövas.

Avstyckning företages efter skriftlig ansökan av fastighetens ägare

hos byggnadsnämnden, som överlämnar densamma till förrättningsmannen.

I fall, då område, som skall avstyckas, blivit till annan överlåtet, äge

ock han rätt göra framställning, som nu sagts.

Förrättningsmannen har att skyndsamt företaga förrättningen samt,

där så ske kan, i ett sammanhang bringa den till slut.

Om tid och ställe för förrättningen skall förrättningsmannen minst åtta

dagar förut underrätta byggnadsnämnden.

Vid förrättningen skola gällande föreskrifter rörande annan lantmäteriförrättning

beträffande jord å landet än laga skifte äga motsvarande

tillämpning, så vitt icke nedan annorlunda stadgas.

År förrättningsman av jäv hindrad företaga förrättning, anmäle oförJBihang

till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 34 käft. (År 109—110.) 4

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 109.

dröjligen förhållandet hos byggnadsnämnden, som, där ej annan efter ty i

första stycket sägs behörig förrättningsman är att tillgå, har att hos Konungens

befallningshavande utverka förordnande för särskild förrättningsman.

3 §•

Utan hinder av att kungörande och kallelse ej verkställts i den ordning,

som i 22 och 23 §§ skiftesstadgan sägs, må avstyckningsförrättning

företagas, därest ägaren av stamfastigheten och i fall, då område, som

skall avstyckas, blivit överlåtet till annan, jämväl denne infinna sig eller

av förrättningsmannen blivit minst åtta dagar förut bevisligen kallade till

förrättningen, samt fråga ej är om bestämmande av gräns mot fastighet,

som ej ingår i förrättningen.

4 §.

Avstyckning må verkställas utan biträde av gode män, så vitt icke

är fråga om bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår i avstyckningsförrättningen,

eller ock förrättningsmannen eller sakägare finner

biträde av gode män erforderligt.

Bestämmes under förrättningens gång, att gode män skola tillkallas,

må det ej verka rubbning av åtgärd, som vidtagits därförinnan.

5 §•

Huru gräns mot fastighet, som ej ingår i avstyckningsförrättningen,

skall bestämmas, därom gälle vad föreskrivet är om rågång vid laga skifte

av jord å landet. Sådant bestämmande skall ej äga rum, där det ej påfordras

å någondera sidan eller av förrättningsmannen aktas nödigt.

6 §■

Avstyckning skall så verkställas, att såväl stamfastigheten som det

område, som skall avstyckas, kommer att äga rätt till nödiga vägar.

Servitut till förmån för fastighet, som beröres av förrättningen, må

läggas å annan sådan fastighet i den mån sådant är tillåtet vid laga skifte

av jord å landet.

Kan väg för område, som skall avstyckas, ej annorledes lämpligen

beredas, må området, i den mån för nämnda ändamål erfordras, vid avstyckningen

tilläggas rätt till delaktighet i område, som vid mätningsförrättning

avsatts för gemensamt behov.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109.

27

7 §•

Förrättningsmannen åligge att föra protokoll över allt, som förekommer

vid förrättningen. Har det avstyckade området blivit till annan överlåtet,

skall den därom upprättade avhandling införas i protokollet eller i

styrkt avskrift biläggas detta.

8 §.

Avstyckning inom område, för vilket tinnes fastställd stadsplan, må ej

så verkställas, att stadsplanens genomförande eller kvarterens lämpliga indelning

i tomter därigenom försvåras.

Inom område, för vilket Konungen jämlikt 1 kap. 46 § andra stycket

eller motsvarande äldre bestämmelse förordnat, att särskilda föreskrifter

skola tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande, må avstyckning

ej så verkställas, att tilllämpningen av sådan föreskrift motverkas.

Ej må i något fall avstyckning så verkställas, att markens ändamålsenliga

bebyggande försvåras.

9 §•

Har överlåtelse av det område, som skall avstyckas, icke ägt rum,

bestämme fastighetens ägare, med iakttagande av vad i detta kapitel är

föreskrivet, huru avstyckningen skall verkställas.

Kunna, då fastigheten äges av flera gemensamt, dessa ej förena sig

om sättet för avstyckningens verkställande, eller finner förrättningsmannen

eller, där han biträdes av gode män, förrättningsmännen vad av fastighetens

ägare blivit bestämt vara stridande mot föreskrifterna i detta kapitel,

varde beslut meddelat att avstyckningen ej kan äga rum.

10 §.

Har det område, som skall avstyckas, blivit till annan överlåtet, lände

den därom upprättade avhandling till efterrättelse.

Träffa sakägarna utöver vad avhandlingen innehåller överenskommelse

i ämne, som angår förrättningen, såsom att servitut till förmån för

en av styckningen # berörd fastighet skall läggas å annan sådan fastighet

eller med avstyckat område följa rätt till delaktighet i område, som vid

mätningsförrättning avsatts för gemensamt behov, skall därom upprättas

skriftlig förening, som underskrives av sakägarna och bestvrkes av gode

männen eller, där sådana ej biträda vid förrättningen, av förrättningsmannen

samt bilägges protokollet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 109.

Uppkommer mellan sakägarna tvist om den rätt, som enligt avhandlingen

eller träffad förening tillkommer en var av dem, hänvisas de att

vid vederbörlig domstol utföra sin talan, och vile emellertid förrättningen.

Förekommer ej sådan tvist eller har den blivit avgjord genom laga

kraft ägande beslut, undersöka förrättningsmannen eller, där han biträdes

av gode män, föpr ät tnin gsmännen, huruvida vad av sakägarna kan vara

avtalat eller bestämt eller vad berörda beslut innehåller utgör hinder för

avstveknings verkställande i enlighet med föreskrifterna i detta kapitel,

samt meddele, där sådant hinder finnes föreligga, beslut att avstyckningen

icke kan äga rum.

11 §•

Förrättningsmannen åligge att utmärka avstyckningen å karta. Där

ej sakägare påyrkar upprättande av fullständig karta, skall avstyckningskarta

upptaga allenast det avstyckade området jämte sådana fasta punkter

och mätningsuppgifter, att det avstyckade områdets läge blir fullt bestämt.

Förrättningsmannen teckne ock å kartan tydlig beskrivning med hänvisning

till varje å kartan upptaget område jämte uppgift i vad mån servitut

till förmån för en av avstyckningen berörd fastighet lagts å annan

sådan fastighet eller med avstyckat område följer rätt till delaktighet i

område, som vid mätningsförrättning avsatts för gemensamt behov. Kan

beskrivningen ej lämpligen införas å avstyckningskartan, har förrättningsmannen

att upprätta särskild beskrivning, huru avstyckningen blivit verkställd.

12 §.

Förrättningsmannen skall å marken utstaka samt tydligt och varaktigt

utmärka skillnadslinjerna mellan stamfastigheten och det avstyckade

området ävensom upprätta fullständig och noggrann beskrivning över

gränsen och utsatta gränsmärken. Beskrivningen tecknas å kartan eller

införes i särskild handling, allt efter som i varje fall prövas lämpligt.

Har vid förrättningen gräns bestämts på sätt i gällande bestämmelser

om laga skifte av jord å landet sägs, må beskrivningen av sådan gräns

tecknas å kartan, där det finnes lämpligt.

13 §.

Sedan skillnadslinjerna mellan stam fas tigheten och det avstyckade

området ävensom övriga gränser, som vid avstyckningen må hava be
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Riksdagens skrivelse Nr 109.

stämts, blivit utstakade och utmärkta samt alla till förrättningen hörande

frågor i övrigt blivit avgjorda, skall förrättningsmannen å sammanträde

med vederbörande sakägare till sökanden eller annan, som utses av sakägarna,

utgiva ett exemplar av kartan och samtliga förrättningshandlingar

emot bevis, som bilägges konceptakten, ävensom tillkännagiva att förrättningen

är avslutad.

Sakägare, som vill fullfölja talan emot förrättningen, har att inom

tjugu dagar från dess avslutande till magistraten ingiva sina besvär eller

ock på eget äventyr insända dem dit med posten så tidigt, att de före

sagda tids utgång komma magistraten tillhanda; och skall underrättelse

härom av förrättningsmannen meddelas sakägarna å det sammanträde,

varvid förrättningen förklaras avslutad.

Inom samma tid har förrättningsmannen, evad besvär anförts eller

icke, att överlämna konceptakten till magistraten.

Vad sålunda stadgats i fråga om klagan över verkställd avstyckning

gälle ock i fall, då, på sätt i 9 eller 10 § sägs, beslut meddelats att avstyckning

icke kan äga rum; dock att i sådant fall det skall åligga

magistraten, där besvär anförts, att infordra förrättningshandlingarna från

förr ättni ngsmannen.

14 §.

Då tid för klagan över verkställd avstyckning gått till ända utan att

förrättningen klandrats eller ock anförda besvär blivit ogillade genom beslut,

som äger laga kraft, har magistraten att, ifall hinder enligt detta

kapitel ej möter, meddela fastställelse å avstyckningen ävensom, såvida

framställning därom gjorts, åsätta det avstyckade området särskilt namn.

Innan ärendet av magistraten avgöres, skall, där vid förrättningen

sådant påyrkats eller magistraten eljest så prövar nödigt, yttrande inhämtas

från byggnadsnämnden.

Genom fastställelse å avstyckningen tillkommer ej ägaren vidsträcktare

rätt att förfoga över fastigheten än vad lag och författning eljest

medgiva.

15 §.

Har avstyckningen vid förrättningens avslutande blivit av samtliga

sakägare medelst påskrift å protokollet godkänd, överlämne förrättningsmannen

konceptakten snarast möjligt till magistraten, som äger att, utan

att avvakta besvärstidens utgång men med iakttagande av vad 14 §

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagens skrivelse Nr 109.

innehåller angående byggnadsnämndens hörande, företaga förrättningen

till fastställelse.

16 §.

Häftar fastighet, varifrån avstyckning ägt rum i enlighet med bestämmelserna

i detta kapitel, för tionde, ränta eller annan sådan avgäld eller

eljest för allmänna utskylder och besvär, i vilkas utgörande det avstyckade

området icke omedelbart deltager, eller för lån, som av allmänna medel

lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott av dylika medel

för avlösning av frälseränta, skall i fråga om det avstyckade områdets

ansvar för sådant åliggande vad i 37 § 3 mom. av förordningen den

16 juni 1875 angående inteckning i fast egendom är stadgat om avsöndrad

lägenhets ansvar för intecknad gäld äga motsvarande tillämpning.

17 §.

Vad ovan sägs beträffande avstyckning från viss fastighet skall i

tillämpliga delar gälla i fråga om avstyckning från mark, som ej ingår i

fastighetsindelning.

18 §.

Då fastställelse meddelats å avstyckning, skall myndighet, som meddelat

beslutet, ofördröjligen därom underrätta den, som för fastighetsregistret,

där sådant finnes för staden upplagt.

19 §.

Konceptakt rörande avstyckning skall förvaras under byggnadsnämndens

vård.

20

Bestämmelserna i detta kapitel skola även gälla för samhälle å landet,

för vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser.

21 §.

Vad enligt detta kapitel ankommer på magistrat skall för Stockholm

fullgöras av överståthållarämbetet och för stad, som lyder under landsrätt,

ävensom för samhälle på landet, där bestämmelserna i kapitlet äga

tillämpning, av Konungens befallningshavande.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Riksdagens skrivelse Nr 109.

22 §.

Över beslut, som jämlikt detta kapitel meddelats av magistrat eller

Konungens befallningshavande, må besvär anföras i den ordning, som för

överklagande av förvaltande myndigheters och ämbetsverks beslut är bestämd.

Rätt att överklaga sådant beslut tillkommer ock byggnadsnämnden,

som därav utan dröjsmål skall erhålla del.

6 KAP.

Om laga skifte.

1 §■

I stad må laga skifte äga rum allenast för utbrytande av kvotdelar

av fastighet eller av område, som vid mätningsförrättning undantagits

för delägares gemensamma behov eller lämnats oskiftat, och skola därvid,

där ej annat nedan sägs, gällande bestämmelser om laga skifte

av jord å landet i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Konungen må, där särskilda omständigheter sådant föranleda, medgiva

omdelning av redan skiftad stadsjord, och äger Konungen i sammanhang

därmed bestämma skifteslagets omfång ävensom meddela de föreskrifter i

övrigt beträffande skiftet, som må finnas erforderliga.

2 §■

Förordnande att verkställa laga skifte å stadsjord skall meddelas i

stadens tjänst anställd mätningsman, där denne är lantmätare, så ock,

ändock att han icke är lantmätare, där samtliga delägare i jorden i

ansökningen om skiftet föreslagit honom till förrättningsman.

3 §•

Innan laga skifte å stadsjord företages, skall förrättningsmannen om

tid och ställe för första sammanträdet minst åtta dagar förut underrätta

byggnadsnämnden.

4 §.

Inom varje stad skall finnas ett efter behovet avpassat antal gode

män, minst två, valda för en tid av sex år av stadsfullmäktige eller, där

sådana ej finnas, av allmän rådstuga.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 109.

Magistraten eller, i stad där magistrat ej finnes, stadsstyrelsen åligger

att, då tid, för vilken god man utsetts, går till ända eller god man eljest avgår

eller behov av ökat antal gode män yppar sig, föranstalta om val

ävensom att lämna uppgift å de valda gode männen till vederbörande

lantmätare och mätningsman samt, i fråga om stad, som lyder under

landsrätt, till ägodelningsrättens ordförande.

5 §•

Utan hinder av att kungörande och kallelse ej verkställts i den ordning,

som i 22 och 23 §§ skiftesstadgan sägs, må laga skifte å stadsjord

företagas, där samtliga delägare infinna sig eller av förrättningsmannen

blivit minst åtta dagar förut bevisligen kallade till förrättningen

samt fråga ej är om bestämmande av gräns mot fastighet, som ej ingår

i förrättningen.

6 §•

Laga skifte å stadsjord må verkställas utan biträde av gode män,

så vitt icke är fråga om gränsbestämning, som i 5 § sägs, eller om ägoutbyte

mellan stadsjord och jord å landet eller ock förrättningsmannen

eller delägare finner biträde av gode män erforderligt.

Bestämmes under förrättningens gång att gode män skola tillkallas,

må det ej verka rubbning av åtgärd, som vidtagits därförinnan.

7 §■

Vid gradering av stadsjord skall hänsyn jämväl tagas till ägas användbarhet

till byggnads-, upplags- eller hamnplats, torvtäkt, sten- eller

mineralbrott, grus- eller lertäkt eller dylikt, som ej står i samband med

ägans tjänlighet för jordbruk.

8 §•

Inom område, för vilket finnes fastställd stadsplan, må ägolott ej så

utläggas, att stadsplanens genomförande därigenom försvåras.

Har Konungen jämlikt 1 kap. 46 § andra stycket eller motsvarande

äldre bestämmelse förordnat, att särskilda föreskrifter skola för visst område

tillämpas med avseende å byggnadsverksamhetens ordnande, må inom

det område ägolott icke så utläggas, att tillämpningen av sådan föreskrift

motverkas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens: skrivelse Nr lön.

.-53

9 §■

Äro angående delning av sladsjord i donationsbrev eller eljest särskilda

föreskrifter meddelade, lände de till efterrättelse.

10 §.

Stadsjord, som ingår i tomtindelning, må ej ingå i laga skifte. Ej

heller må i stad sådant skifte äga rum å fastighet eller område av läge

och beskaffenhet att företrädesvis ägna sig till byggnadsplats.

11 §.

Vad enligt detta kapitel gäller om gränsbestämning och ägoutbvte i sammanhang

med laga skifte gälle ock, då sådan förrättning eljest förekommer.

Besväras fastighet eller område av servitut, bestående av rättighet

till skogsfång och mulbete eller endera av dessa rättigheter, må på yrkande

av fastighetens ägare servitutet utan sammanhang med skifte utbrytas,

där det finnes medföra nytta och kunna ske utan någons förfång.

Vad i skiftesstadgan föreskrives om grunden för beräkning av vederlag

för servitut skall ock tillämpas, då utbrytning av servitut sker utan

sammanhang med skifte.

12 §.

Magistrat, där sådan finnes, vare ägodelningsrätt i stad.

13 §.

Innan ägodelningsrätten fastställer förrättning, som avses i detta

kapitel, skall, där vid förrättningen sådant påyrkats eller ägodelningsrätten

eller dess ordförande eljest så prövar nödigt, yttrande i ärendet inhämtas

från byggnadsnämnden.

Ägodelningsrättens beslut må överklagas av byggnadsnämnden, som

därav utan dröjsmål skall erhålla del.

14 §.

Ett exemplar av akt rörande förrättning, som avses i detta kapitel,

skall av förrättningsmannen kostnadsfritt överlämnas till byggnadsnämnden

att förvaras under dess vård.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 34 käft. (Nr 109—Ilo.) 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Riksdagens skrivelse Nr 109.

15 §.

Vad i detta kapitel 1—3, 5—11 samt 13 och 14 §§ stadgats för

stad, skall ock gälla för samhälle å landet, för vilket skall föras fastighetsregister

enligt de för stad meddelade bestämmelser.

7 KAP.

Om fastighetsregister för stad.

1 §•

För varje stad skall finnas ett fastighetsregister, bestående av tomtbok

för tomterna och stadsägobok för övriga fastigheter inom staden.

Till fastighetsregistret skola föras tre bihang, benämnda bihang A,

bihang B och bihang C, nämligen:

tomtbildningslängd (bihang A), upptagande tomter, med vilkas införande

i tomtboken enligt 3 § skall anstå,

förteckning (bihang B) över områden, som vid mätningsförrättning

undantagits för delägares gemensamma behov eller vid dylik förrättning

lämnats oskiftade, så vitt ej sådant område skiftats mellan delägarne eller

i sin helhet avstyckats, samt

förteckning (bihang C) över vägar, gator, torg och andra allmänna platser

ävensom sådana vattenområden, som ej veterligen höra till en eller

flera fastigheter enskilt.

Tomtboken skall hava sådan uppställning, att den jämväl innehåller

uppgifter om beslut, innefattande fastställelse å eller ändring i stadsplan

eller tomtindelning, om byggnadsbeslämmelser, som meddelats av

Konungen i enlighet med 1 kap. 2 § eller motsvarande äldre bestämmelser,

ävensom om andra byggnadsbestämmelser, så vitt de icke äro föremål

för inteckning efter vad om servitut är stadgat samt magistraten meddelat

föreskrift om deras anmärkande, så ock om huruvida område är att

hänföra till gammal eller ny stadsdel. Har Konungen jämlikt 1 kap.

46 § andra stycket eller motsvarande äldre bestämmelse meddelat särskilda

föreskrifter, skall beslutet anmärkas i stadsägoboken eller bihang B vid

de fastigheter eller områden beslutet angår.

Föreskrift, som, efter vad ovan sägs, meddelas av magistrat, må lämnas

antingen med avseende å visst slag av beslut eller för särskilt fall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 1.09.

3f>

2 §.

Alla fastigheter och områden, som upptagas i fastighetsregistret, skola

med undantag av sådana icke utbrutna andelar i samlälligheter, som avses

i 3 § sista stycket, jämväl vara avfattade å eu till registret hörande

registerkarta.

3 §•

Med tomt förstås i detta kapitel så väl av ålder bestående tomt som

ock tomt, den där ingår i fastställd tomtindelning.

Med införande i tomtboken av nybildad tomt skall anstå

där tomten tillkommit genom åtgärd, vartill enligt 3 kap. rättens

medgivande skall sökas, till dess sådant medgivande lämnats,

samt i annat fall till dess tomtens ägare gjort framställning om dess

införande i tomtboken.

Annan fastighet i stad kallas i detta kapitel stadsäga.

Andel för viss fastighet i samfälld mark varde, ändå att andelen ej

är utbruten ur samfälligheten, vid registrering behandlad såsom stadsäga,

så framt lagfart beviljats å upplåtelse av andelen eller andelen på grund av

mantalsfördelning eller annan dylik förrättning ansetts såsom särskild fastighet.

4 §■

Konungens befallningshavande förordnar på framställning av staden

registerförare.

Med Konungens medgivande må flera städer förena sig om registerförare.

Där stad till registerförare föreslagit i dess tjänst anställd mätningsman

eller ledamot av magistraten, varde han därtill förordnad. Har

annan person föreslagits, pröve Konungens befallningshavande, om registerföringen

kan åt honom anförtros.

Föres fastighetsregistret av annan än i ägomätning kunnig person,

vare staden skyldig bereda registerföraren tekniskt biträde vid de göromål,

där sådant erfordras.

Till upprättande av registerkarta förordnar Konungens befallningshavande

person, behörig att innehava befattning såsom mätningsman i stad;

skolande därvid vad i 4 § sägs i tillämpliga delar gälla.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 109.

Arbetet skall planläggas sålunda, att registerkartan föreligger inom tre

år från det denna lag trätt i kraft.

6 §.

Registerkarta skall så vitt möjligt upprättas med ledning av förut

befintligt kartmaterial.

Där ej staden eller enskild sakägare vill bekosta nymätning, skall för

registerkarta sådan mätning äga rum endast så vitt karta helt och hållet

saknas eller, vad angår område, som är uppdelat i flera tomter eller

andra fastigheter, erforderlig ledning, ändå att karta över området i dess

helhet finnes att tillgå, icke kan med lägre kostnad erhållas beträffande

tomt av tomtindelningshandlingar samt i fråga om annan fastighet av

vederbörande fångeshandlingar. Område, för vilket karta saknas, må dock

utan att nymätning sker avfattas å registerkartan, där det kan ske utan

fara för osäkerhet eller oreda.

Nymätning för upprättande av registerkarta skall ske efter grafisk

metod, där ej staden eller vederbörande sakägare vill bekosta mätning

efter siffermetoden.

7 §.

Registerkarta må ej upprättas i mindre skala än att läget av de särskilda

fastigheterna jämte deras beteckning kan därå tydligt utmärkas,

men i övrigt skall i fråga om bestämmandet av skalan avseende företrädesvis

fästas därå, att kostnaden för kartan må kunna nedbringas så

mycket omständigheterna medgiva; och må registerkarta kunna upprättas

i olika skala för skilda delar av staden, där det prövas lämpligt; dock

att det område, som ingår i tomtindelning, skall i sin helhet avfattas i

samma skala, så vitt ej särskilda omständigheter annat föranleda.

8 §•

Förrättning för registerkartas upprättande må ej uppehållas av tvist

om ägande- eller besittningsrätt, utan varde i avbidan på tvistens utgångvederbörande

områden upptagna i enlighet med innehavet vid tiden för

förrättningen, dock att tomt alltid skall å registerkartan upptagas såsom

en enhet ändå att särskilda delar därav äro i olika ägares hand.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 100.

M

1 samband med registerkartans upprättande skall förrättningsmannen

uppgöra förslag till stadsägoområdets indelning i särskilda stadsägor, vilket

förslag underställes magistratens prövning.

Vid fastighetsindelningens bestämmande skall såsom sladsäga anses

område, som vid mätningsförrättning utlagts såsom särskild fastighet eller

som eljest i ägarens hand må anses såsom särskild fastighet, så ock varje

stadsägoområde i övrigt; skolande förty, där område, varom nu är fråga,

tillhör flera, de där var för sig äga viss å marken bestämd ägovidd, eller

där viss ägo vidd av dylikt område är särskilt intecknad eller eljest särskilt

häftar för fordran eller annan rättighet, varje sådan del anses såsom eu

stadsäga.

Där liera områden enligt handlingarna vid mätningsförrättning höra

till samma fastighet eller eljest av ålder ansetts tillhopa utgöra en fastighet,

skola dessa områden upptagas såsom en stadsäga, så vitt de äro i

en ägares hand och icke äro särskilt intecknade eller eljest särskilt häfta

för fordran eller annan rättighet.

Områden hörande till järnväg, å vilken lagfart i särskild ordning

beviljats eller som tillhör staten, skola utgöra en stadsäga, även om de

ligga åtskilda å marken.

Områden, som innehavas, det ena med äganderätt och det andra med

ständig besittningsrätt, eller av skilda ägare upplåtits under sådan besittningsrätt,

må icke, även om de ligga intill varandra samt äro i en innehavares

hand, utgöra en stadsäga.

Har kronan, staden, allmän inrättning eller stiftelse, innan fastighetsindelningen

blivit bestämd, gjort framställning att något densamma tillhörigt

område uppdelas i flera stadsägor, må delning ske i enlighet med den

framställning, där ej området upplåtits under ständig besittningsrätt eller

hör till järnväg.

10 §.

I fastighetsregistret upptages såsom en enhet:

1) varje tomt;

2) varje fastighet, som vid den fastighetsindelning, varom förmäles

i 9 §, beslämts skola utgöra särskild stadsäga, härunder inbegripen jämväl

sådan andel för viss fastighet i samfälld mark, som vid registrering

skall behandlas såsom stadsäga;

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 109.

3) område, som vid fastighetsindelningen sammanförts med annal

område till en stadsäga men sedermera i sin helhet utbrutits eller avstyckats

för att bilda en stadsäga för sig;

4) varje stadsäga, som uppkommer genom sammanläggning av stadsägoenhet

eller del därav med annan stadsägoenhet eller del därav;

5) varje område, som efter fastighetsindelningens bestämmande antingen

till följd av upphävande av eller ändring i stadsplan kommer att

utgå ur tom (indelning eller i ett sammanhang avstyckats från flera stadsägoenheter,

för vilka det varit samfällt, eller blivit avfört ur bihang C,

såvida ej området skall sammanläggas med förut registrerad enhet eller,

i först nämnda två fall, skall utläggas till gata eller dylikt;

6) varje ej förut såsom enhet registrerat område, det där förvärvats

för järnväg, å vilken lagfart i särskild ordning beviljats eller som tillhör

staten, utan så är att annat till samma järnväg hörande område redan

tinnes såsom en enhet upptaget i stadsägoboken;

7) för tomt efter fastighetsregistrets första uppläggande utbruten andel

i samfälld mark.

Där område, som under 5) eller 7) avses, vid tiden för dess införande

i fastighetsregistret tillhör flera, som var för sig äga viss å marken

bestämd lott, skall dock varje lott anses såsom en enhet, och skall vad

sålunda stadgats äga motsvarande tillämpning, där viss ägovidd av område,

som nu sagts, vid tiden för införandet i fastighetsregistret är särskilt

intecknad eller eljest särskilt häftar för fordran eller annan rättighet.

11 §.

Fastighet skall upptagas i fastighetsregistret under särskild registerbeteckning.

Sådan beteckning åsättes av magistraten.

12 §.

Sedan fastighetsregistret blivit upplagt, har registerföraren att skyndsamt

hos den i 14 § omförmälda kommission, överintendentsämbetet,

lantmäteristyrelsen, Konungens befallningshavande och magistraten därom

göra anmälan.

Magistraten kungöre ofördröjligen anmälan i allmänna tidningarna samt

i den eller de ortstidningar, vari kommunala meddelanden för staden intagas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109.

;v.)

13 §.

Förändringar i fastighetsindelning och registerbeteckningar skola införas

i fastighetsregistret och utmärkas ä registerkartan.

14 §.

Arbetet med fastighetsregistrets första uppläggande skall stå under

överinseende av eu kommission, benämnd fastighetsregisterkommissionen,

bestående av tre personer, vilka utses av Konungen. Kommissionen har

särskilt att övervaka, att ej arbetet med registerkartans upprättande och

registrets uppläggande fördröjes.

Kommissionen har ock att övervaka registrets förande intill dess

överinseendet över registret övertages av annan myndighet.

Sedan arbetet med registrets uppläggande blivit i huvudsak avslutat

för rikets släder ävensom övriga samhällen, för vilka fastighetsregister

upplägges efter de för stad meddelade bestämmelser, skall överinseendet

från kommissionen övertagas av den myndighet, som i allmän lag bestämmes.

Den närmare tillsynen å arbetet åligger för varje stad dess magistrat.

15 §.

Vad om magistrat i detta kapitel sägs gälle i Stockholm för överståthållarämbetet

och för stad, som lyder under landsrätt, för Konungens

befallningshavande, som äger att erhålla nödigt bistånd av stadsstyrelsen.

16 §.

Närmare föreskrifter angående uppläggandet och förandet av fastighetsregistret

meddelas av Konungen.

17 §.

Vad i detta kapitel stadgas angående stad, som lyder under landsrätt,

skall, där Konungen därom förordnar, äga motsvarande tillämpning

i avseende å samhälle å landet, där den för städerna gällande ordning

för bebyggande skall iakttagas.

I fall, då kostnaden för fastighetsregistrets första uppläggande helt

bestxides av statsmedel, äge Konungens befallningshavande, utan iaktta
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40 Riksdagens skrivelse Nr 109.

gande av föreskrifterna i 4 §, utse förrättningsman för upprättande av

registerkarta.

För samhälle å landet vare förste lantmätaren registerförare, så framt

ej samhället förklarat sig vilja bekosta registerföringen.

Sedan fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser

upplagts för samhälle, skall, där så ej förut skett, fastighet eller område,

som ingår i samhället, uteslutas ur jordeboken. För åtgärdens vidtagande

har registerföraren att göra anmälan hos Konungens befallningshavande.

Uteslutande ur jordeboken verkar ej rubbning beträffande

fastighet tillkommande rättigheter och förmåner eller fastighet åvilande

utskylder, besvär och dylikt.

18 §.

Anser samhälle eller enskild sakägare sin rätt vara förnärmad

genom beslut, som jämlikt detta kapitel meddelats av magistraten, Konungens

befallningshavande eller fastighetsregisterkommissionen, äge däröver anföra

besvär i den ordning, som för överklagande av förvaltande myndigheters

och ämbetsverks beslut är bestämd.

Över kommissionens beslut föres klagan hos Konungen.

Finner någon anledning till erinran i fråga om åtgärd av registerföraren,

göre anmälan därom hos den myndighet, som har den närmare

tillsynen å registret.

19 §.

I stad ävensom i köping, som utgör egen kommun och för vilken

fastighetsregister skall föras enligt de för stad meddelade bestämmelser,

skall fastighetsregistret uppläggas och föras på samhällets bekostnad.

Till de med registrets första uppläggande förbundna kostnader må dock

sådant samhälle efter ty särskilt förordnas erhålla bidrag av statsmedel.

Stad, som lyder under landsrätt, ävensom köping, som nyss sagts,

skall ej svara för kostnad för uppgifter, vilka för registret lämnas av den,

som för fastighetsboken, eller av vederbörande häradsskrivare eller landskontor.

Är förste lantmätaren registerförare för köping, som utgör egen kommun,

skall registerföringen ske på statsverkets bekostnad.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Riksdagens skrivelse Nr 109.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918, dock att medgivande

enligt 2 kap. 2 § sista stycket må lämnas samt stadgandena om fastighetsregisterkommissionen,

om förordnande av förrättningsman för registerkartas

upprättande, för tomtmätning och för avstyckning samt om val av

gode män mä tillämpas redan under år 1917. Föreskrifterna i 4 kap.

skola ej vinna tillämpning förrän fastighetsregister upplagts för vederbörande

samhälle.

Föres i stad särskild bok över tomter, och innehåller densamma i

huvudsak de uppgifter, som skola i tomtboken meddelas rörande de särskilda

tomterna, må Konungen på framställning av staden antingen förklara

att dylik särskild bok skall ingå i och löras såsom del av stadens

fastighetsregister eller ock medgiva staden anstånd under viss tid, ej över

tio år, med uppläggande av tomtbok. I båda fallen meddelar Konungen

de närmare föreskrifter, som av medgivandet må föranledas.

Beträffande samhälle å landet, där den för städerna gällande ordning

för bebyggande skall iakttagas, åligger det Konungens befallningshavande

att omedelbart efter denna lags utfärdande infordra yttrande från kommunalnämnden

eller municipalnämnden i samhället i fråga om ordningen

för fastighetsregistreringen samt därefter till Konungen inkomma med förslag

i ämnet.

Har för socken eller annat större område, som lagts till stad, före

överflyttningen upprättats fastighetsregister efter de för landsbygden gällande

föreskrifter, må med Konungens medgivande fastighetsregister för

området i enlighet med samma föreskrifter fortfarande föras av förste

lantmätaren under viss, av Konungen tillika bestämd tid, dock ej över

tio år från det överflyttningen ägde rum eller, om den skett före denna

lags ikraftträdande, från dagen därför.

Genom denna lag upphävas:

lagen den 31 augusti 1907 angående stadsplan och tomtindelning;

lagen den 26 maj 1899 om vad i vissa fall bör iakttagas, då byggnad

uppförts utöver tomtgräns;

lagen den 26 maj 1899 angående förändring av tomts område;

§ 17 mom. 1 och 2, mom. 3 första och andra punkterna samt mom.

4 ävensom § 18 och § 20 mom. 2 och 3 i byggnadsstadgan för rikets

städer den 8 maj 1874;

10 §, 19 *§ näst sista och sista punkterna, 70 och 123 §§ i stadgan

den 9 november 1866 angående skiftesverket i riket ävensom

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14. samt. 34 käft. (Nr 109—110.) 6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42 Riksdagens skrivelse Nr 109.

kungl. breven den 6 maj 1830 och den 21 juni 1831 angående laga

skifte å stadsjord;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring i

sålunda upphävda bestämmelser;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande

mot denna lag.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till lagrum,

som ersatts med bestämmelse i denna lag, skall sådan bestämmelse

i stället tillämpas.

Var den 1 januari 1908 fråga om ändring i fastställd stadsplan eller

tomtindelning på prövning beroende, skola föreskrifterna i 1 kap. om

plikt att lösa gatumark eller tomtdel ej vinna tillämpning med avseende

å område, som av ändringen beröres, förrän frågan blivit slutligen prövad.

Beträffande jämkning i tomtindelning, varom hos vederbörande myndighet

ansökan gjorts eller fråga eljest företagits innan denna lag trätt

i kraft, skola bestämmelserna i 3 kap. gälla, såvida lagen den 26 maj

1899 angående förändring av tomts område varit å den jämkning tilllämplig.

Sökes till åtgärd, som i 3 kap. 1 § avses, rättens medgivande

ändå att sådant med hänsyn till äldre lag icke är erforderligt, må medgivande

till åtgärden lämnas, om de i 3 kap. för medgivande till dylik

åtgärd stadgade förutsättningar äro för handen; och skola för sådant fall

bestämmelserna i sagda kapitel jämväl i övrigt i tillämpliga delar lända

till efterrättelse.

2:o Lag

om ändrad lydelse av 2 § 7:o) och 11:o) i lagen den 26 maj

1909 om Kungl. 31aj:ts regeringsrätt.

Härigenom förordnas, att 2 § 7:o) och 11 :o) i lagen den 26 maj

1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt skola erhålla följande ändrade lydelse:

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

, Riksdagens skrivelse. Nr 109.

7:o) mål om fastställande av jordebok, om upptagande i eller uteslutande

ur jordebok av fastighet eller särskild anteckning, om ändring i

förhållande, varom uppgift finnes i jordebok införd;

mål, som uppkomma i anledning av fastighetsregisters uppläggande

och förande;

de i denna § eljest ej nämnda mål om förmåner, rättigheter och

skyldigheter, vilka åtfölja fastighet på grund av dess särskilda natur och

egenskap;

ll:o) mål om avsöndring från fastighet under enskild äganderätt eller

stadgad åborätt;

mål om avgäld från avsöndrad lägenhet, om fördelning av mantal

eller utskylder mellan stamfastighet och avsöndrad lägenhet;

mål om tomtmätning;

mål om avstyckning av område, som ej ingår i tomtindelning;

mål, huruvida fastighet är av beskaffenhet att den må förvärvas av

bolag eller förening, mål om tillstånd till ägostyckning;

mål om undantag från tillämpningen av de med avseende å arrende

av viss jord å landet inom Norrland och Dalarne gällande särskilda bestämmelser

;

mål om naturminnesmärkens fredande;

Denna lag träder i kraft den I januari 1918.

3ro Lag

om ändrad lydelse av 2, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket 1 riket.

Härigenom förordnas, att 2, 51, 59 och 83 §§ i stadgan den 9

november 1866 om skiftesverket i riket skola erhålla följande ändrade

lydelse:

2 8.

Är jord å landet oskiftad och vill delägare laga skifte därå erhålla;

have där vitsord till.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Riksdagens skrivelse Nr 109.

Ej må dock sådant skifte äga ram å jord, som ingår i tomtindelning

å ort på landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes.

Öl §.

Vad nu rörande rågångar i förening med ägoskiften stadgat är, gälle

även, då fråga därom, utan sammanhang med skifte, förekommer.

Om bestämmande av gräns för tomt å ort på landet, varest tomtindelning

såsom i stad finnes, är särskilt stadgat.

59 §.

Vad nu rörande ägoutbyte mellan byar och hemman i förening med

ägoskifte stadgat är, gälle även, då fråga därom, utan sammanhang med

sådant skifte, förekommer, likasom ock då stadsjord möter ägor å landet,

eller fråga eljest uppstår om utbyte av stadsjord mot äga å landet.

Jord, som ingår i tomtindelning å ort på landet, varest tomtindelning

såsom i stad finnes, må ej ingå i ägoutbyte.

83 §.

Hindras ordentlig och formlig skiftesläggning av anlagda ryttare-,

soldat- eller båtsmanstorp, eller av sådana till hemman hörande lägenheter,

som lagligen därifrån upplåtna blivit, eller av sådana inom skifteslaget

belägna utjordar eller urfjällar, vilka tillhöra hemman i annat skifteslag

och ej kunna efter stadgandet i 56 § utbytas; då skola dessa lägenheter

i skiftet ingå och, efter delningsgrund och gradering, jämngoda utstakas

å de ställen, där det till beredande av ett redigt skifte lämpligen

ske kan; och gånge med utflyttnings- och odlingskostnaderna, som i 13

kap. stadgat finnes. Ägare av det hemman, varifrån lägenhet blivit under

nyttjanderätt på viss tid eller livstid upplåten, före vid skiftet därför talan;

börande, vid fråga om utbyte av ryttare-, soldat- eller båtsmanstorp, regementsfullmäktig,

efter anmälan från lantmätaren, tillförordnas.

Ingår jord, som från hemman upplåtits, i tomlindelning å ort på

landet, varest tomtindelning såsom i stad finnes, må den ej på sätt i

denna § sägs ingå i skifte.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 109.

4f>

4:o Lag

med bestämmelse att låsen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring ej skall äga tillämpning

i stad och vissa andra samhällen.

Härigenom förordnas, att lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring icke skall äga tillämpning i stad

ej heller i annat samhälle, för vilket skall föras fastighetsregister enligt de

för stad meddelade bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918, men gäller ej förrättning,

vartill förordnande meddelats därförinnan.

5:o Lag

angående ändrad lydelse av 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen

den 27 juni 1896 om heinmansklyvning, ägostyckning

och jordavsöndring.

Härigenom förordnas, att 21, 26, 27, 28 och 29 §§ i lagen den 27

juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring skola

erhålla följande ändrade lydelse:

21 §.

Jordområde, som avsöndras för alltid, skall av lantmätare eller annan

i ägomätning kunnig person vara avfattad å karta, upptagande jämte

den avsöndrade jorden sådana fasta punkter och mätningsuppgifter att

områdets läge är fullt bestämt.

Avhandling rörande jordavsöndring för alltid, vilken handling skall

innehålla noggrann beskrivning å den avsöndrade jordens storlek, läge och

gränser, skall jämte kartan över det avsöndrade området ingivas till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Riksdagens skrivelse Nr 109.

Konungens befallningshavande, som har att, därest, avhandlingen så väl

med hänsyn till avsöndringens storlek som ock i övriga avseenden är

med denna lag överensstämmande, meddela fastställelse å avsöndringen.

Innan ärendet av Konungens befallningshavande avgöres, må, där så

nödigt finnes, yttrande av lantmätare inhämtas.

I fråga om avsöndring inom område, som ej ingår i tomtindelning

i samhälle, där den för städerna gällande ordning för bebyggande skall

iakttagas, skall vad i 5 kap. 8 §, 14 § andra stycket och 22 § andra

stycket av lagen om fastighetsbildning i stad finnes föreskrivet äga motsvarande

tillämpning; dock att vad där stadgas om magistrat skall gälla

om Konungens befallningshavande.

Önskar sökande återfå för fastställelse av avsöndring ingiven karta,

vartill ej enligt de av Konungen om redovisning av lantmäteriförrättningar

meddelade föreskrifter koncept skall överlämnas i offentlig myndighets

förvar, vare sökanden skyldig gälda kostnad för kopia av kartan.

26 §.

Sedan fastställelse meddelats å avsöndring av lägenhet för alltid,

skall, på sätt särskilt är föreskrivet, lägenheten införas i fastighetsregistret.

Med jord eller annan lägenhet, som under äganderätt avsöndras efter

vad ovan sägs, skall lagfaras, såsom om fast egendom i allmänhet finnes

föreskrivet.

Med avhandlingar om avsöndring av lägenhet från de under stadgad

åborätt upplåtna hemman förfares på samma sätt, som då åborätt å

sådana hemman överlåtes.

27 §.

Avsöndring av område, som ingår i tomtindelning, må ej äga rum

med mindre området sammanfaller med tomt, som enligt den indelning

skall bildas, eller, där i tomt ingå delar av skilda fastigheter, med sådan

tomtdel. För genomförande av tomtindelning må avsöndring på ansökan

av områdets innehavare kunna medgivas utan hinder därav att avhandling

rörande områdets upplåtande icke upprättats eller ingivits; och skall

vad denna lag innehåller om storleken av område, som må avsöndras,

icke äga tillämpning i avseende å område, varom nu är fråga. Ej heller

skall vad denna lag innehåller om förbud i vissa fall mot avsöndring

utgöra hinder för avsöndring av område, varom nu är fråga, utan att

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Riksdagens skrivelse Nr 101).

dock innehavare härigenom må tillkomma vidsträcktare rätt att förfoga

över området än vad lag och författning eljest medgiva.

Häftar hemman, varifrån för tomtindelnings genomförande avsöndring

ägt rum annorledes än i enlighet med de i allmänhet beträffande avsön

dring gällande bestämmelser, för tionde, ränta eller annan sådan avgäld,

eller eljest för allmänna utskylder och''besvär, i vilkas utgörande den

avsöndrade lägenheten icke omedelbart deltager, eller för lån, som av

allmänna medel lämnats för beredande av odlingsföretag, eller för förskott

av dylika medel för avlösning av frälseränta, och utgör den avsöndrade

lägenheten ensam eller tillsammans med vad redan kan vara från hemmanet

avsöndrat mera än en femtedel av hemmanets ägovidd, skall i

fråga om den avsöndrade lägenhetens ansvar för sådant åliggande vad

i 37 § 3 mom. av förordningen den 16 juni 1875 angående inteckning

i fast egendom är stadgat om avsöndrad lägenhets ansvar för intecknad

gäld äga motsvarande tillämpning.

28 §.

Tvister rörande avsöndring av lägenhet från de under stadgad åborätt

upplåtna hemman skola upptagas och fullföljas på enahanda sätt som

tvister angående dylika avsöndringar från frälse- och skattehemman.

Över Konungens befallningshavandes beslut i fråga, som i 21, 22

eller 27 § omförmäles, må klagan föras i den ordning, som för ekonomimål

i allmänhet är stadgad.

29 §.

1 mom. Vad i denna lag *är stadgat om hemman skall med den inskränkning,

som här nedan sägs, gälla även om hemmansdel, som genom

hemmansklyvning eller ägostyckning tillkommit, så ock i tillämpliga delar

om varje under särskilt nummer i jordeboken upptagen lägenhet, som ej

tillkommit genom avsöndring. Vid ägostyckning å sådan lägenhet skall,

i stället för att mantal åsättes varje lott, bestämmas det inbördes förhållande,

efter vilket lotterna skola deltaga i utgörandet av lägenhetens

allmänna utskylder och besvär.

Är hemmansdel eller lägenhet, som här avses, till läge och beskaffenhet

sådan, att den företrädesvis ägnar sig till byggnadstomt, eller består

dess värde till huvudsaklig del i vattenfall, fiske eller annan dylik

förmån, eller i byggnader, eller andra anläggningar, må ej emot del
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Riksdagens skrivelse Nr 109.

ägares bestridande klyvning äga rum, där den prövas lända honom till

förfång.

2 mom. I fråga om klyvning och avsöndring skall vad som gäller

om lägenhet, som ej tillkommit genom avsöndring, jämväl tillämpas å för

alltid avsöndrad lägenhet; dock att från lägenhet, som sist är sagd, ytterligare

avsöndring för alltid må ske utan inskränkning till viss del av ägovidden.

3 mom. Område, som ingår i tomtindelning å ort på landet, varest

tomtindelning såsom i stad finnes, må ej klyvas eller styckas enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918; dock att vad i 21

och 26 §§ före den 1 januari 1909 var stadgat om åliggande för Konungens

befallningshavande att i sammanhang med fastställelse å avsöndring

åsätta lägenheten särskilt namn och nummer samt om antecknande

i kronans jordebok av avsöndring skall gälla, där fastställelse å avsöndring

ifrågakommer, innan fastighetsregister upplagts för den ort,

lägenheten tillhör. Bestämmelserna i 21 § fjärde stycket skola ej äga

tillämpning i fråga om avsöndring, som skett före denna lags ikraftträdande.

Vad i 29 § är föreskrivet angående klyvning av avsöndrad

lägenhet skall, utan hinder av vad 31 § innehåller angående äldre lägenheter,

jämväl å dem äga tillämpning.

6:o Lag

om tillägg till lagen den 27 juni 1896 om heniinansklyyning,

ägostyckning och jordavsöndring.

Härigenom förordnas som följer:

I fråga om ägostyckning inom samhälle, där den för städerna gällande

ordning för bebyggande skall iakttagas och för vilket föres fastighetsregister

enligt de för landsbygden meddelade bestämmelser, skall vad

i 5 kap. 8 §, 14- § andra stycket och 22 § andra stycket av lagen om

fastighetsbildning i stad finnes föreskrivet äga motsvarande tillämpning;

dock att vad där stadgas om magistrat skall gälla om ägodelningsrätt

eller dess ordförande.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Riksdagens skrivelse Nr 109.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918, men gäller ej förrättning,

vartill förordnande meddelats därförinnan, ej heller beträffande ägostyckning,

som avses i 3 § av lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning,

ägostyckning och jordavsöndring, där avtalet om överlåtelsen

skett före denna lags ikraftträdande.

7:o Lag

om ändrad lydelse av 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande

avgäld från avsöndrad lägenhet.

Härigenom förordnas, att 8 § i lagen den 25 maj 1905 rörande av

gäld från avsöndrad lägenhet skall erhålla följande ändrade lydelse:

Sedan beslut, som i 5 eller 6 § avses, blivit meddelat, varde, på sätt

särskilt är föreskrivet, lägenheten, där sådant tillförene ej ägt rum, införd

i fastighetsregistret; och skall anteckning om beslutet ske i fastighetsregistret

samt, där lägenheten eller dess stamhemman upptages i

jordeboken, jämväl i denna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918. Å ort, där fastighetsregister

då ej finnes, äger lagen dock ej tillämpning, förrän fastighetsregister

för den ort blivit upplagt.

8:o Lag

om ändrad lydelse av 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet.

Härigenom förordnas, att 3 och 6 §§ i lagen den 19 april 1907

angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet skola erhålla följande

ändrade lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 34 käft. (Nr 109—110.) 7

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 109.

3 §•

Har i ärende, varom i 2 § förmärs, lägenhetens ägare styrkt, att

ersättning, som för avgäldens avlösning tillkommer hemmanets ägare, till

denne utgivits, förordne Konungens befallningshavande att i fastighetsregistret

samt, där lägenheten eller dess stamhemman upptages i jordeboken,

jämväl i denna skall införas anteckning att avgäldsskyldighetén

upphört.

6 §•

Sedan förordnande givits, som i 3 § avses, varde på statsverkets bekostnad

meddelande därom kungjort i länskungörelserna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918.

9:o Lag

om ändring av vissa bestämmelser i förordningen den 16 Juni

1875 angående lagfart å fång till fast egendom.

Härigenom förordnas:

dels att bestämmelserna i 9 § av förordningen den 16 juni 1875

angående lagfart å fång till fast egendom om skyldighet för den, som

söker lagfart å gård eller tomt, att visa, i vilket kvarter och vid vilka

gator tomten är belägen samt tomtens ytinnehåll och längden av dess

särskilda sidor, och i 11 § om anmärkande i lagfartsbevis av tomts

läge och storlek icke skola äga tillämpning, där uppgift i dessa hänseenden

införts uti den i 18 § nämnda bok samt vad angår uppgiften om

tomts ytinnehåll och längden av dess särskilda sidor, denna uppgift grundas

å mätning, som till följd av Konungens för orten eller del därav

meddelade förordnande härutinnan äger vitsord;

dels ock att 6, 9 och 18 §§ i förenämnda förordning skola erhålla

följande ändrade lydelse:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Öl

Riksdagens skrivelse Nr 109,

6 §•

1 mom. Är lagfart sökt på grund av testamente, dom eller annan

handling, som ej vunnit laga kraft, må ansökningen icke bifallas förr än

det visas, att handlingen blivit ståndande.

2 mom. Har ägare av hemman till annan överlåtit del därav med

viss till gränserna bestämd ägovidd att såsom hemmansdel ägas, må lagfart

å sådan överlåtelse ej beviljas förr än ägostyckning å hemmanet

blivit fastställd.

Lag samma vare beträffande sådan överlåtelse, som avser ägostyckning

från lägenhet, vilken ej tillkommit genom avsöndring.

Å överlåtelse, varigenom jord eller annat från hemman eller lägenhet

avsöndrats* må lagfart ej beviljas förr än fastställelse å avsöndringen

meddelats.

3 mom. Har ägare av fastighet i stad därav till annan överlåtit

visst till gränserna bestämt område, som ej ingår i tomtindelning, må

lagfart å fånget ej beviljas förr än fastställelse meddelats å avstyckning

av det överlåtna området.

Vad sålunda stadgats om stad skall ock gälla för samhälle å landet, för

vilket skall föras fastighetsregister enligt de för stad meddelade bestämmelser.

9 §•

Den, som söker lagfart å gård eller tomt i stad, vare pliktig att visa,

i vilket kvarter och vid vilka gator tomten är belägen samt tomtens ytinnehåll

och längden av dess särskilda sidor.

Har ägare av tomt i stad till annan överlåtit visst till gränserna bestämt

område därav, må lagfart å den överlåtelse ej beviljas förr än området

blivit från tomten avstyckat.

Vad nu är stadgat om stad skall ock gälla om ort å landet, varest

linnes tomtindelning såsom i stad.

18 §.

Vid rätten skall föras bok i överensstämmelse med lagfarlsprolokollet,

så inrättad att därav lätteligen kan ses: varje egendom därå lagfart blivit

sökt, tiden då det skett, sökandens namn, fånget samt sådant vid fånget

fästat villkor, som i 11 § omförmäles, så ock tiden då lagfart blivit beviljad

eller avslagen.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 109.

Då anteckning skett efter 13 och 16 §§ i denna förordning eller

enligt lagen om fastighetsbildning i stad, varde ock det i boken anmärkt.

De närmare föreskrifterna om bokens förande meddelas av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918. Bestämmelserna i 6

§ 3 mom. skola dock icke tillämpas beträffande överlåtelse, som ägt rum

före nämnda dag; ej heller skall vad i 6 § 2 mom. föreskrives om avsöndring

äga tillämpning i fråga om avsöndring, som skett före den 1

januari 1897.

10:o Lag

angående upphävande för visst fall .av bestämmelser i lagen

om inskrivning av tomträtt och vattenfatlsrätt samt

av fång till sådan rätt.

Härigenom förordnas, att bestämmelserna i 4 § av lagen om inskrivning

av tomträtt och vattenfallsrätt samt av fång till sådan rätt om skyldighet

för den, som söker inskrivning av tomträtt, att visa tomtens

läge enligt den för området upprättade planen samt tomtens ytinnehåll

och längden av dess särskilda sidor och i 12 § om anmärkande i tomträttsbevis

av tomtens läge och storlek icke skola äga tillämpning, där

uppgift i dessa hänseenden införts uti den i 16 § nämnda bok samt,

vad angår uppgiften om tomts ytinnehåll och längden av dess särskilda

sidor, denna uppgift grundas å mätning, som till följd av Konungens

för orten eller del därav meddelade förordnande härutinnan äger vitsord.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 10''J.

53

ll:o Lag

om ändrad lydelse av 58 § i förordningen den 10 juni 1875

angående Inteckning i fast egendom.

Härigenom förordnas, alt 58 § i förordningen den 16 juni 1875

angående inteckning i fast egendom skall erhålla följande ändrade lydelse:

Vad här ovan om servitut är sagt avser icke servitut, som uppkommer

vid laga skifte eller ägoslyckning eller vid avstyckning av område,

som ej ingår i tomtindelning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918.

12:o Lag

om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 14 juni 1907 om servitut.

Härigenom förordnas, att 3 § i lagen den 14 juni 1907 om servitut

skall erhålla följande ändrade lydelse;

Vad i 1 kap. 3—6 §§ i lagen om nyttjanderätt till fast egendom är

stadgat i fråga om nyttjanderätt skall beträffande servitut äga motsvarande

tillämpning; dock att vad där stadgas angående verkan av överlåtelse av

fastigheten eller av dess försäljning i den ordning utsökningslagen bestämmer

icke skall äga tillämpning å servitut, som uppkommit vid laga

skifte eller ägostyckning eller vid avstyckning av område, som ej ingår i

tomtindelning, ej heller å servitut, som tillkommit före den 1 januari 1876.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918.

Stockholm den 28 april 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.