Sök i Ratio Lex

Skrivelse i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom m. m. dels ock i anledning därav väckta motioner.

1917-04-30 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:111, Skrivelse i anledning av dels Kungl. Majds proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom m. m. dels ock i anledning därav väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 111.

1

Nr 111.

Godkänd av första kammaren den 30 april 1917.

Godkänd av andra kammaren den 30 april 1917.

Riksdagens skrivelse i anledning av dels Kungl. Majds proposition

med förslag till lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§

i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa fall för

bolag och förening att förvärva fast egendom m. m. dels

ock i anledning därav väckta motioner.

(Lagutskottets utlåtande Nr 46.)

Till Konungen.

Genom en den 16 mars 1917 dagtecknad proposition, nr 164, har

Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) lag om ändrad lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906

angående förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast

egendom;

2) lag om ändrad lydelse av 1 § i lagen den 25 juni 1909 om inskränkning

i rätten att erhålla ägostyckning; samt

3) lag om ändrad lydelse av 20 § 1 mom. och 22 § i lagen den

27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jorda vsöndring.

I två med anledning av propositionen inom riksdagen väckta motioner

har yrkats, att riksdagen ville besluta, att förslaget till lag om ändrad

lydelse av 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående förbud i vissa

fall för bolag och förening att förvärva fast egendom måtte antagas med

den ändringen, att förbudet skall gälla Värmlands län i dess helhet; att

riksdagen måtte för sin del besluta, att lagen den 25 juni 1909 om arBihang

till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 35 Käft. (Nr 111—112.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 111.

rende av viss jord å landet inom Norrland och Dalarna skall lända till

efterrättelse i Värmlands län, där arrendet omfattar inrösningsjord till en

vidd av minst 2 hektar och högst 20 hektar; samt att riksdagen måtte

för sin del besluta, att lagen den 25 juni 1909 angående uppsikt å bolags

och enskilda skogsspekulanters jordbruk i Norrland och Dalarna måtte

utsträckas att gälla även Värmlands län.

Riksdagen har, med uppskjutande tillsvidare av behandlingen utav

de i Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition sist upptagna två lagförslagen,

över vilka riksdagen senare vill avgiva yttrande, till behandling

för sig företagit det i propositionen först nämnda lagförslaget ävensom de i

anledning av propositionen väckta motionerna.

Vad först beträffar nyssberörda förslag om ändring i den s. k. förbudslagen,

har riksdagen kommit till den uppfattning, att förhållandena

inom Värmlands län i de för denna lagstiftning betydelsefulla hänseendena

betinga en utsträckning av dess tillämplighetsområde till nämnda län.

Riksdagen är ock av den mening, att en så väsentlig och lokalt begränsad

olikhet icke kan anses vara för handen i de enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag undantagna sydliga häradena, jämfört med vissa delar av länet

i övrigt, att denna olikhet bör tilläggas avgörande betydelse gentemot de

skäl som tala för att, likasom i propositionen föreslagits i fråga om ägostyckningsrätten,

låta lagstiftningen omfatta länet i dess helhet. Bestämmes

stödskogens omfattning till allenast samma ringa areal, som enligt

Eders Kung!. Maj:ts förslag skall gälla för Stora Kils socken och för

Grums härad, framträder ock den ifrågavarande begränsningen i den enskilda

förfoganderätten såsom icke alltför ingripande.

1 båda de avgivna motionerna yrkas vidare, att såväl lagen om

uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne som ock lagen om

arrende av viss jord i nämnda landsdelar måtte utsträckas att gälla Värmlands

län.

1 fråga om uppsiktslagen har departementschefen, under medgivande

att vanvård av jordbruk i vissa fall föreligger, funnit det tveksamt, huruvida

det kan anses vara utrett, att detta missförhållande är för handen i

en utsträckning, som gör ett ingripande i lagstiftningsväg för närvarande

nödvändigt. Riksdagen anser det emellertid, med hänsyn till jordförhållandena

inom länet, förefinnas en fara för att dylik vanvård vid ökad

frestelse till jordbrukets nedläggande skall gripa omkring sig, och anser

riksdagen det fördenskull lämpligt, att i sammanhang med den av Eders

Kungl. Maj:t föreslagna lagstiftningen jämväl uppsiktslagen kommer till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 111.

3

tillämpning inom länet. I fråga om den norrländska arrendelagen hatriksdagen

däremot icke funnit sig i tillfälle att på grundval av förhandenvarande

utredning kunna med säkerhet bedöma, huruvida denna lagstiftning,

särskilt i det skick, den med norrländska förhållanden för ögonen

erhållit, lämpar sig att överflyttas till tillämpning för Värmlands län; och

har riksdagen alltså icke kunnat i denna del bifalla motionerna.

På grund av det anförda får riksdagen tillkännagiva,

l:o) att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick godkänna

Eders Kungl. Majrts förevarande proposition i den del, varom nu är fråga,

i anledning av nämnda proposition och de i ämnet väckta motionerna för

sin del antagit följande:

Lag

om ändrad lydelse av I och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående förbud

i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom.

Härigenom förordnas, att 1 och 3 §§ i lagen den 4 maj 1906 angående

förbud i vissa fall för bolag och förening att förvärva fast egendom

skola erhålla följande ändrade lydelse:

1 §■

Bolag eller förening må ej i andra fall än nedan stadgas förvärva fast

egendom å landet inom Värmlands län eller inom Nedan-Siljans, OvanSiljans

eller Väster-Dals fögderi eller Envikens eller Svärdsjö socken i

Kopparbergs län eller inom Södra Hälsinglands, Norra Hälsinglands eller

Västra Hälsinglands fögderi av Gävleborgs län eller inom Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län.

A fastighet i köping eller å annan ort, där den för städerna gällande

ordning för bebyggande skall iakttagas, äger denna lag ej tillämpning.

3 §•

Bolag eller förening må förvärva den del av ett hemmans avrösningsjord

med impedimenter, vilken i den ordning 5 § stadgar prövas ej vara

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 111.

att hänföra till stödskog eller odlingsområde enligt vad nedan sägs; skolande

vad sålunda förvärvas från hemmanet avskiljas genom jordavsöndring.

Till stödskog skall hänföras:

a) inom de norrländska länen så mycken till skogsbörd duglig och i

förhållande till inägorna bekvämt belägen mark, som på hemmanet belöper

efter en areal för helt mantal av:

1,500 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker

oovan odlingsgränsen samt inom Frostvikens, Hotagens, Offerdag, Kalls,

Are, Undersåkers, Storsjö, Tännäs, Hede, Vemdalens, Klövsjö, Linsälls och

Lillhärdals socknar i Jämtlands län;

1,200 hektar inom Norrbottens och Västerbottens läns lappmarker

nedom odlingsgränsen samt inom Muonionalusta, Pajala, Tärendö och

Korpilombolo socknar i förstnämnda län; samt

1,000 hektar inom de övriga delarna av Norrbottens, Västerbottens

och Jämtlands län ävensom inom Västernorrlands län och de i 1 § omförmälda

delar av Gävleborgs län;

skolande då fråga är om hemman, vars skattetal understiger ett

åttondels mantal, den sålunda bestämda arealen höjas med en fjärdedel,

dock ej till mera än vad på ett åttondels mantal belöper;

b) inom de 1 § nämnda delar av Kopparbergs län vad vid verkställt

storskifte betecknats såsom hemskog och fäbodskog;

c) inom Värmlands län till skogsbörd duglig och i förhållande till

inägorna bekvämt belägen mark av följande omfattning nämligen:

15 hektar medelgod skogsmark och därjämte ett mot tre gånger

åkerarealen svarande område dylik mark till varje självständigt jordbruk

inom Älvdals härads övre tingslag, Ekshärads och Gustav Adolfs

socknar av Älvdals härads nedre tingslag, Vitsands, östmarks och Lekvattnets

socknar av Fryksdals härads övre tingslag samt Bogens socken av

Jösse härad;

10 hektar medelgod skogsmark och därjämte ett mot två gånger

åkerarealen svarande område dylik mark till varje självständigt jordbruk

inom Norra Råda och Sunnemo socknar av Älvdals härads nedre tingslag,

Fryksände socken av Fryksdals härads övre tingslag, hela Fryksdals härads

nedre tingslag, Eda, Gunnarskogs, Köla, Ny, Mangskogs, Arvika, Älgå,

Brunskogs och Boda socknar av Jösse härad, Ransäters, Övre Ulleruds,

Nedre Ulleruds och Frykeruds socknar av Kils härad samt hela Nordmarks,

Gillbergs, Nyeds och Färnebo härad;

5 hektar medelgod skogsmark och därjämte ett med åkerarealen

lika stort område dylik mark till varje självständigt jordbruk inom Stora

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 111. 5

Kils socken av Kils härad samt hela Näs, Grums, Karlstads, ölme, Väse

och Visnums härader;

skolande följaktligen, då skogsmarken är under medelgodhet, en

motsvarande ökning ske av den beräknade stödskogens areal, och må, då

skogsmarken är över medelgodhet, en motsvarande minskning kunna äga ruin.

Till odlingsområde skola hänföras till odling tjänliga myrmarker och

andra odlingslägenheter, som i anseende till läge, omfattning och jordens

beskaffenhet ägna sig för upptagande av självständiga jordbruk eller lämpligen

kunna sammanläggas med förutvarande jordbruk.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå meddelad

uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Vad i 7 § av lagen den 4 maj 1906 är stadgat skall såvitt angår

Värmlands län gälla fastighet, som vid denna lags trädande i kraft ägdes

av bolag eller förening och sedermera alltjämt tillhört dylik samfällighet.

2:o) att riksdagen i anledning av de väckta motionerna för sin del

antagit följande:

Lag

om utsträckt tillämpning av lagen angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland

och Dalarne den 25 juni f909 m. m.

Härigenom förordnas, att vad i lagen angående uppsikt å vissa jordbruk

i Norrland och Dalarne den 25 juni 1909 är stadgat skall äga tilllämpning

jämväl å Värmlands län, och att i anledning härav lagens överskrift

skall lyda som följer:

Lag angående uppsikt å vissa jordbruk i Norrland, Dalarne och Värmland.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 111.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen, enligt därå

meddelad uppgift, utkommit från trycket i Svensk författningssamling;

dock att lagen den 25 juni 1909 ej må tillämpas med avseende å fastighet,

som genom avtal, träffat före förstberörda dag, är till annan upplåten

med nyttjanderätt på sådana villkor, att brukaren icke i händelse av fastighetens

vanvårdande kan från nyttjanderätten skiljas.

Stockholm den 30 april 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.