Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående anordnande av barnbespisning vid rikets folkskolor.

1917-05-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:118, Skrivelse till Konungen angående anordnande av barnbespisning vid rikets folkskolor.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 118.

Nr 118.

Godkänd av första kammaren den 5 maj 1917.

Godkänd av andra kammaren den 5 maj 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående anordnande av barnbespisning

vid rikets folkskolor.

(Första kammarens l:a tillfälliga utskotts utlåtande Nr 12.)

(Andra kammarens l:a tillfälliga utskotts utlåtande Nr 10.)

Till Konungen.

Uti inom riksdagens båda kamrar väckta likalydande motioner hava

gjorts framställningar i syfte att utredning måtte företagas rörande införande

i rikets folkskolor av bespisning av de barn, som därav äro i

behov.

Motionärerna hava till stöd för sina framställningar huvudsakligen

framhållit att barnbespisningen hittills väsentligen framträtt såsom en fastare

organiserad anordning, hufvudsakligen i våra större städer, samt uttalat

sig för att den måtte vinna en vidsträcktare utbredning i vårt land

genom ingripande från statens sida, därvid dock ifrågavarande bespisning

i intet fall borde erhålla karaktären av fattigvård.

över ifrågavarande motioner har yttrande i den ordning 46 § riksdagsordningen

föreskriver avgivits av folkskolöverstyrelsen.

Knappast några strävanden torde förtjäna att av statsmakterna befrämjas

i så hög grad som de, vilka gå ut på att bereda det uppväxande

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 118.

släktet gynnsammare betingelser för att fylla de uppgifter, som eu gång

komma att ställas på detsamma. Det även i våra folkskolor allt mer forcerade

arbetet har fäst uppmärksamheten på åtskilliga missförhållanden i fråga

om vården av de unga, men också föranlett kraftiga ingripanden till åstadkommande

av rättelse och förbättringar därutinnan. Ett behjärtansvärt

uppslag i sådan riktning innefattas däri, att åt undernärda och fysiskt försvagade

barn vid dessa skolor anordnas lämplig skolbespisning.

Behovet av barnbespisning gör sig enligt vad riksdagen inhämtat gällande

i hela landet, på landsbygden i minst lika hög grad som i städerna.

De, som på grund av sitt yrke äro väl förtrogna med landsbygdens skolförhållanden,

kunna intyga, att det ingalunda är någon sällsynt företeelse,

att barn komma till skolan utan att ha någon mat med sig från sina fattiga

hem, varför det mycket ofta genom skolans försorg måst tillses, att

dessa barn på ett eller annat sätt få något till livs under den tid de vistas

i skolan. Den mat som medföres är dessutom ofta av den torftigaste

beskaffenhet, vanligen litet torrskaffning, icke alltid mjölk och naturligtvis

icke någon varm lagad mat.

Emellertid förekommer redan nu barnbespisning av ifrågasatt slag

på en del ställen i vårt land.

I avsikt att utröna huru länge och i vilken utsträckning avsedd

barnbespisning förekommit, verkställdes förra året av centralstyrelsen för

Sveriges allmänna folkskollärarförening en utredning i ämnet, för vilken

utrednings resultat redogöselse lämnats i tidskriften Föreningen.

Av denna utredning inhämtas bland annat, att bespisning av folkskolebarn

förekommit i relativt stor utsträckning samt att kostnaden för

sagda bespisning i genomsnitt till något mera än hälvten bestritts av kommunerna,

men i övrigt av den enskilda offervilligheten.

Ur folkhälsans synpunkt har barnbespisningsverksamheten säkerligen varit

av stor betydelse. Redan på grund härav synes densamma böra givas större

utsträckning och framför allt en säkrare grundval än nu är fallet. Men

barnbespisningen är icke blott en viktig faktor i arbetet för höjandet av

det uppväxande släktets hälsovård och fysiska fostran, den är tillika, såsom

av folkskolöverstyrelsen erinrats och närmare utvecklats, en för vårt

skolväsen viktig angelägenhet, på grund av barnens fysiska välbefinnandes

inverkan på deras förmåga att med större uppmärksamhet följa undervisningen.

Barnbespisningsfrågan är således i vidsträckt mening ett samhällsintresse,

som bör kunna påräkna statens verksamma stöd.

Huru detta bör utgå torde i frågans nuvarande läge icke närmare

kunna angivas. Dock vill riksdagen betona, att det med hänsyn ej mindre

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 118.

till de former, under vilka verksamheten hittills utvecklats, än även till

de grundsatser, som på liknande områden hittills upprätthållits, synes

lämpligt, att statsunderstöd i den form det anses böra givas, i varje fall

göres beroende av kommunalt eller enskilt initiativ och bidrag. Statens

uppgift bör sålunda enligt riksdagens mening inskränka sig till att utfylla

de luckor, som av kommuns fattigdom eller andra därmed jämförliga orsaker

uppstå.

Då riksdagen i övrigt i allt väsentligt anser sig kunna instämma

i vad till stöd för motionen anförts, får riksdagen anhålla, det täcktes Eders

Kungl. Maj:t låta utreda, huruvida och i vad mån barnbespisningsverksamheten

i rikets folkskolor må genom statens försorg understödjas.

Stockholm den 5 maj 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.