Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglering å vissa gödselmedel.

1917-02-03 · 11 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 9 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:13, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisreglering å vissa gödselmedel.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 13.

Nr 13.

Godkänd av första kammaren den 3 februari 1917.

Godkänd av andra kammaren den 3 februari 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående prisreglering å vissa gödselmedel.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

1 en till riksdagen den 20 januari 1917 avlåten proposition nr 28

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag föreslagit riksdagen

att för vidtagande i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna

grunder av åtgärder för nedbringande under tiden till den 1 juli 1917

av priset å chilisalpeter med 5 kronor per 100 kilogram samt av priset

å superfosfat, för 100 kilogram räknat, med 15 öre per procent vattenoch

citratlöslig fosforsyra å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag

av 4 miljoner kronor ävensom medgiva, att Kungl. Majrt må

under innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna för

ändamålet erforderligt belopp.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 13.

Departementschefen har i berörda statsrådsprotokoll anfört följande:

»Når till följd av den rådande kristiden åtgärder från statens sida

befunnos nödvändiga beträffande tillgodoseendet av landets behov av

brödsäd, kunde de till eu början inskränkas till att söka dels genom

exportförbud bevara de inhemska förråden, dels genom import samt

förmalningsföreskrifter m. m. utöka dem, dels ock genom maximipris

åstadkomma deras tillhandahållande åt konsumtionen till måttliga pris.

Ehuru hittills importen av brödspannmål kunnat ske, om än icke i den

forcerade grad, som regeringen önskat, så dock på ett någorlunda tillfredsställande

sätt, har det på senare tid visat sig icke kunna med säkerhet

antagas, att bristen i landets spannmålstillgång skall kunna fyllas genom

importerad spannmål. Då nu 1916 års liöstsädesgröda, som under sommarens

lopp lovade normal skörd, sedermera under skördetiden väsentligt

skadades och tyvärr vid tröskningen visat sig lämna, särskilt vad råg angår,

ett undermåligt resultat, har Kungl. Magt sett sig nödsakad förordna

om ransoneringssystem, för att de tillgängliga förråden måtte räcka under

avsedd tid och komma alla landets invånare till godo.

Då man synes böra räkna med, att nyss antydda importsvårigheter

komma att ännu under någon tid — vars längd icke kan förutsägas

— bestå samt måhända även ökas, har det, även med beaktande

av att importen skall fortfarande bedrivas i största möjliga omfattning,

för mig framstått såsom en oavvislig nödvändighet att söka

tillse, genom vilka åtgärder landets egen tillgång på brödsäd utav 1917

ars skörd må kunna förökas. Det är nämligen tydligtvis icke tillräckligt

att på ett lämpligt sätt fördela de tillgängliga förråden utan första förutsättningen

för folkbehovets tillgodoseende är, att tillräcklig tillgång

förefinnes att dela. Jag har funnit desto mer orsak till sådana åtgärders

vidtagande, som dels höstens regniga och flerstädes för höstsådd

mindre lämpliga väderlek torde föranlett, att icke alla till höstsådd

avsedda fält kunnat besås samt att åtminstone å liera orter sådden skett

väl sent och under ogynnsamma förhållanden, dels ock inom stora delar

av landets brödsädsodlande distrikt snö fallit över nästan ofrusen jord,

varigenom höstsädesfältens bestånd synes vara satt i fara.

Det har synts mig finnas väsentligen två sätt, på vilka eu sådan

utökning genom numera möjliga åtgärder kan äga rum. Det ena gäller

den redan sådda vintersäden och avser att söka underhjälpa, att av densamma

erhålles så riklig och god skörd som möjligt. Det medel, som

härtill erbjuder sig, är främst övergödsling med chilisalpeter på höstsädesfälten

tidigt på våren. Det är ju allmänt känt, att dylik övergödsling

i rätt tid och tillräcklig mängd kan kraftigt upphjälpa en svag

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 13.

höstsädesbrodd samt därigenom möjliggöra att av densamma få en god

skörd. I år är en sådan övergödsling mer än vanligt önskvärd även

av den anledningen, att höstens regniga väderlek i ovanligt hög grad

ntlakat salpetern ur jorden.

Den andra möjligheten består i utvidgad odling av sådan vårsäd,

som kan användas till brödföda, vårvete, i vissa fall vårråg, samt isynnerhet

korn, särskilt i Norrland men även i övriga delar av landet, enär

detta sädesslag numera torde böra betraktas såsom brödsäd. För en

dylik utsträckt odling av dessa säden och isynnerhet för att av odlingen

erhålla så stora skördar som möjligt kräves gödsling med konstgödsel,

främst superfosfat.

Åven för potatisodlingen är det alldeles nödvändigt att i ganska

riklig mängd tillföra konstgödsel.

Samma nödvändighet föreligger i ännu högre grad vid odlingen

av sockerbetor. Då landets sockertillgång visat sig så knapp, att sockret

måst göras till föremål för ransonering, är det uppenbarligen ett viktigt

intresse för hela landet, att sockerbetsodlingen icke blott bibehålies vid

utan även utökas utöver den omfattning den haft år 1916 samt att

betskörden å betfälten blir så stor som möjligt. Till eu stor del beror

utfallet av skörden på gödslingen, vilken bör bestå av såväl chilisalpeter

som superfosfat.

Nu är det emellertid ett för jordbruksidkärna bekymmersamt faktum,

att prisen på de viktigaste konstgödselmedlen, chilisalpeter och superfosfat,

stigit oerhört under de senaste åren. Under det att våren 1914

chilisalpeter kostade något över 20 kronor och 20-procentig superfosfat

knappt 7 kronor, kunna prisen på dessa varor, i fall icke särskilda åtgärder

vidtagas för deras nedbringande, nu anslås minst till 40 kronor för

chilisalpeter och 19 kronor för 20-procentig superfosfat, allt för 100

kilogram. I betraktande härav är det tyvärr all anledning att befara,

att de höga prisen skola avskräcka eller förhindra lantmännen att i tillräckligt

stor utsträckning begagna dessa gödselmedel. Det är otvivelaktigt,

att redan de i jämförelse med normala förhållanden mycket höga

pris per 100 kilogram av omkring 35 kronor för chilisalpeter och 15—16

kronor för 20-procentig superfosfat, som gällde under år 1916, medfört

väsentligt minskad användning av dessa gödselmedel, och då är det ju

antagligt, att än mera höjda pris skulle ytterligare minska användningen.

En inskränkt användning av dessa gödselmedel kommer emellertid

givetvis att medföra minskat skördeutbyte och kan medföra oberäkneliga

svårigheter för landets förseende med sådana livsförnödenheter, som

skulle producerats genom de vunna skördarna. Att befrämja användandet

s. 7 Kontrollera mot PDF

liiksdugens skrivelse Nr In. 7

av konstgödsel under instundande vår är därför ett ytterst viktigt nationellt

intresse.

Undan ganska tidigt under förliden kost igångsattes därför utredningar

och underhandlingar tör att söka åstadkomma någorlunda

drägliga pris å ifrågavarande konstgödselmedel. Dessa arbeten togo emellertid

ganska lång tid i anspråk och först den 15 januari 1917 inkommo

dels statens livsmedelskommission och statens industrikommissions arbetsutskott

med förslag till avtal med vederbörande superfosfattillverkare

om pris in. m. å superfosfat och dels statens livsmedelskommission med

framställning om bemyndigande att medelst statsmedel reglera prisen å

superfosfat och chilisalpeter.

Sistnämnda skrivelse utgjorde jämväl svar å särskilda remisser,

varigenom till livsmedelskommissionen överlämnats nedannämnda under

tiden 8—21 december 1916 inkomna framställningar. Arvidsjaurs kommunalstämma

hade sålunda anhållit, bland annat, att Kungl. Magt måtte

dels träffa uppgörelse med konstgödselfabrikerna att under instundande

vår tillämpa sådant pris å tomasfosfat och kalkkväve, som något så när

motsvarade den verkliga tillverkningskostnaden, dels ock träffa liknande

llPPf?örelse för a^t i möjligaste mån nedbringa prisen å andra slag av

konstgödsel. Dalarnas lantbruksklubb hade hemställt om övervägande,

huruvida icke i Sverige kraftiga åtgärder av liknande art, som beslutats

i Norge, borde vidtagas för förbilligande av fosforsyregödselmedel.

Värnamo sockens lantmannaförening hade hemställt om åtgärder för att

få prisen på inom landet producerade gödselmedel reducerade. Kopparbergs

läns hushållningssällskap hade anhållit, att åtgärder måtte vidtagas

för sådan reglering av prisen å konstgjorda gödselmedel, att deras användning

läte sig förenas med ekonomiskt bedriven växtodling. Av

Arvidsjaurs kommunalstämma och Värnamo lantmannaförening hade

därjämte ifrågasatts införande av maximipris å konstgödsel eller vissa

slag därav.

Jag kan därjämte nämna, att även i andra till Kungl. Maj:t ingivna

framställningar frågan berörts. I en skrivelse från frisinnade landsföreningen

framhålles sålunda önskvärdheten av, att produktionen av

lantmannaprodukter ökas genom att prisen på konstgödsel göras så låga

som möjligt. Bland de av den s. k. dyrtidskongressen fattade resolutioner

förekommer även, att åtgärder borde vidtagas för att säkra landets

behov av gödselmedel till utökande av jordbrukets avkastning och nedbringande

av denna närings produktionskostnader. Från Sunnerbo härads

avdelning av Kronobergs läns hushållningssällskap har den 17 januari

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 13.

1917 genom hushållningssällskapets förvaltningsutskott inkommit en

framställning i liknande syfte.

Under erinran att beträffande andra gödselmedel än chilisalpeter

och superfosfat några åtgärder för prisreglering av den art, jag nu

ämnar föreslå, icke synas, åtminstone för närvarande, erforderliga, anhåller

jag nu att först få redogöra för frågan angående chilisalpeter.

Då chilisalpeter helt och hållet är en importvara, har Sverige icke

möjlighet att inverka på dess anskaffningskostnad å produktionsorten.

Någon anledning för staten att omhändertaga importen härav, såsom

skett exempelvis med brödsädsspannmål, har icke förelegat, enär importen

hittills, vad kvantiteten angår, på tillfredsställande sätt fortgått

för enskild räkning. För mig har uppgivits, att fullt tillräcklig

kvantitet för vårbehovet redan inköpts, att en mindre del därav

redan inkommit och att eu stor del är på väg. Det kan förtjäna anmärkas,

att, enär den svenska handelsflottan icke räcker till att ombesörja

ens hälften av den nödvändiga importen av spannmål, fodermedel,

gödselmedel m. m., största delen av denna import måste ske

genom främmande nationaliteters fartyg. Då en stor del av det svenska

tonnaget genom särskilt avtal numera tagits i anspråk för spannmålsoch

foderimporten, måste gödselmedelsimporten huvudsakligen ske genom

utländska fartyg. Beträffande dessa saknar man givetvis möjlighet att

genom särskilda åtgärder nedbringa frakterna.

Med hänsyn till dessa förhållanden måste man beträffande chilisalpetern

inskränka sig till att söka nedbringa varans pris, sådant

detta är vid varans ankomst till landet. Att detta icke låter sig göra

genom maximipris, bör utan vidare vara klart, då ju, om detta sättes

under importpriset, importen för enskild räkning uppenbarligen kominer

att upphöra. Det synes då ej givas annan utväg än att staten

träder emellan för att nedbringa prisen, och synes detta enklast kunna

ske genom att staten lämnar ett bidrag per 100 kilogram, mot att försäljningspriset

sänkes med motsvarande belopp. Härvid är det naturligtvis

en nödvändig förutsättning, att kostnaderna för inköp och transport

underkastas statlig kontroll, så att det pris, från vilket reduktionen skall

räknas, är av statens livsmedelskommission godkänt. Statens livsmedelskommission

har också, under framhållande av detta gödselmedels stora

betydelse för upprätthållande av landets produktion av spannmål och

sockerbetor, förordat en statlig reglering av priset därå i likhet med

vad tidigare genom Kungl. Maj:ts beslut skett beträffande fodermedel

och enligt i huvudsak därvid tillämpade principer. Kommissionen har

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 111. ;j

beräknat, att eu prissänkning med omkring 5 kronor per 100 kilogram

skulle möjliggöra att tillhandahålla ehilisalpeter för konsumtionens behov

till ett pris av omkring 35 kronor.

Genom en sådan sänkning av nuvarande hand el spris skulle ungelär

samma pris å chili salpetern erhållas som i fjol, vilket torde lä anses

nöjaktigt och bör utgöra en kraftig sporre till användningen därav.

Vad därefter beträffar superfosfateu, tillverkas densamma inom

landet vid fabriker, som erhålla råfosfaten och största delen av svavelkisen

genom import. På grund härav kan ej heller för denna vara

maximipris lämpligen tillämpas.

Angående den föreslagna regleringen av superfosfätpriset innehåller

lorenämnda skrivelse från statens industrikommissions arbetsutskott och

statens livsmedelskommission följande.

»Under nu rådande kristid har en ständig uppåtgång ägt ruin beträffande

prisen å konstgjorda gödningsämnen. Särskilt på grund av ökade pris å råmaterial

och förnödenheter av skilda slag för fabrikation samt stegrade frakt- och produktionskostnader

ha under senare tid prisen å här åsyftade produkter — speciellt å

fosforsyrerika gödningsämnen — uppdrivits till en sådan höjd, att, såvida icke särskilda

åtgärder bliva vidtagna, det med skäl kan befaras, att gödningsämneskonsumtionen

inom jordbruket kommer att under stundande säsong avsevärt förminskas

till allvarlig fara för landets sädes- och sockerbetsproduktion.

I syfte att förebygga en dylik menlig utveckling hava statens industrikommissions

arbetsutskott och statens livsmedelskommission gemensamt sökt vidtaga

vissa åtgärder för att på överenskommelsens väg ernå en reglering beträffande försäljningspriset

å superfosfat för den kommande vårsäsongen. Med utgångspunkt

från nödiga utredningar i ärendet — verkställda dels inom statens industrikommission,

dels ock efter uppdrag av statens livsmedelskommission av byråchefen

Wilh. Heyman, Stockholm, filosofie doktorn H. v. Feilitzen, Jönköping, professorn

H. G. Söderbaum, Stockholm, och ingenjören Th. Thorssell, Göteborg, såsom särskilt

tillkallade sakkunniga — hava arbetsutskottet och kommissionen sålunda inlett

förhandlingar angående prisfrågan med representanter för superfosfatindustrien

och -försäljningen. Härvid har åsyftat resultat i stort sett kuimat ernås. Sålunda

har mellan statens livsmedelskommission å ena sidan och å andra sidan Svenska

superfosfatförsäljningsaktiebolaget, Hälsingborg, jämte Konstgödningsfabriksaktiebolaget,

Landskrona, träffats en preliminär överenskommelse rörande försäljningsprisen

å superfosfat, under förutsättning att staten jämväl kommer att medelst

penningmedel bidraga till förbilligande av för kommande säsong behövliga mängder

superfosfatgödning. Beträffande sist nämnda angelägenhet — statlig prisreglering

av gödningsämneshandeln — tillåta sig arbetsutskottet och kommissionen emellertid

hänvisa till särskild underdånig framställning i ärendet från statens livsmedelskommission.

Med anledning av vad sålunda förekommit få arbetsutskottet och kommissionen

härmed gemensamt hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville bemyndiga statens

livsmedelskommission att med ovan nämnda tvenne bolag träffa överenskomBihang

till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 11 käft. (Nr 11 — 14.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 13.

melse rörande pris å superfosfat för den tid och enligt de grunder, som närmare

angivas i bilagda förslag till avtal.»

Förslaget till avtal är av följande lydelse:

»Emellan statens livsmedelskommission å ena samt Svenska superfosfatforsäljningsaktiebolaget

i Hälsingborg, hämedan kallat försäljningsbolaget, och

Konstgödningsfabriksaktiebolaget i Landskrona, hämedan kallat Landskronabolaget,

å andra sidan, är följande avtal träffat.

Ovannämnda bolag förbinda sig att vid försäljning av superfosfater och

superfosfatblandningar, vilka antingen redan äro framställda eller för vilkas framställande

råvaror nu finnas inom riket, icke vare sig direkt eller indirekt betinga

sig eller mottaga högre priser än 79 öre per procent vatten- och citratlöslig fosforsyra,

banfritt köparens närmaste saltsjöhamn, i enlighet varmed prisen på de olika

varuslagen bliva:

för 20 procent superfosfat per

» 19 » » »

» 18 » » »

» 17 » » »

» 16 » » »

» 15 » » »

■» 14 » » »

100

»

»

kilogram kronor

15.80

15.oi

14.22

13.43

12.64

11.85

11.06

samt i fråga om superfosfatblandningar 79 öre per procent för i varje blandning

befintlig vatten- och citratlöslig fosforsyra, allt med tillägg av frakt från närmast*

saltsjöhamn. Då varan levereras i lös vikt, beräknas priset till 1 krona lägre per

100 kilogram.

Förut gällande förhöjningar av prisen för superfosfat och superfosfatblandningar,

levererade till orter i Norrland från och med Gävle och norr därom, skola

fortfarande tillämpas, nämligen:

för Gävle och orter norr därom intill Hudiksvall

10 öre per 100 kilogram

» Hudiksvall »

» » » » Sundsvall

20 »

»

»

» Sundsvall »

» » »t. o. m. Örnsköldsvik 30 »

»

»

»

» hamnplatser norr

om Örnsköldsvik..................................

.. 40 »

»

»

»

Förut gällande rabatter skola fortfarande tillämpas, nämligen:

för konsumenter:

för

80 t. o. m. 299 säckar....................

7 öre

per

100

kilogram

300 » 399 * ....................

14 »

»

»

»

500 och därutöver............................

21 »

»

»

för återförsäljare:

minst 500 säckar ........................

56 »

»

»

» 1,000 » ........................

63 »

»

» 2,000 » ........................

70 »

5»

»

»

» 4,000 » ........................

77 »

»

» 10,000 » ........................

84 »

»

»

försäljning till Svenska lantmännens

riksförbund eller andra större avnämare ............................

91 »

»

»

y>

Bolagen ansvara för, att deras avnämare och de, som eventuellt vidare

komma att försälja varorna i fråga, noggrant ställa sig dessa prisbestämmelser till

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 13.

efterrättelse, så att för vara, utgången från något av bolagen, ej på någon hand

kommer att erläggas högre pris än ovan bestämts. För överträdelse därav erlägger

det av ovannämnda bolag, från vilket varan utgått, ett skadestånd till statens livsmedelskommission

av 50 kronor per 100 kilogram av den för överpris sålda superfosfaten

eller superfosfatblandningen.

Enär det pris, bolagen sålunda äga uttaga, med 15 öre per procent understiger

det pris, som desamma betingat sig och statens livsmedelskommission tillsvidare

godtagit såsom grundpris, förbinder sig statens livsmedelskommission att

ersätta denna prisskillnad med 15 öre per procent under kontraktstiden försåld

vatten- och citratlöslig fosforsyra. Likvid erlägges månatligen kontant med 3 procent

kassarabatt, sedan bolagen till statens livsmedelskommission insänt av notarius

publicus till riktighet bestyrkt rapport för den gångna månaden angående försålda

och expedierade varor, med rätt för statens livsmedelskommission att när så önskas

genom ombud kontrollera dessa rapporters riktighet.

I fråga om den överenskommelse, som träffats därom, att Stockholms superfosfatfabriksaktiebolag

skall äga rätt att för sina leveranser från Gäddviken på de

olika skånska fabrikernas bekostnad tillgodoräkna sig ett pris, som med 3 öre per

procent vatten- och citratlöslig fosforsyra överstiger härovan fixerade grundpris,

skall avräkning mellan nämnda bolag och ifrågavarande skånska bolag, nämligen

aktiebolaget Svenska konstgödnings- och svavelsyrefabrikerna, Skånska superfosfatoch

svavelsyrefabriksaktiebolaget samt Landskronabolaget, ske genom försäljningsbolaget

efter kontraktstidens slut.

Detta kontrakt skall för att gälla förses med godkännande av Svenska lantmännens

riksförbund.»

Såsom av dessa handlingar framgår, har det utgångspris, från

vilket reduktionen beräknats, utgjort per procent vatten- och citratlöslig

fosforsyra 79+15 öre = 94 öre, motsvarande för 20-procentig vara kronor

18.8 0 och för 19-procentig vara kronor 17.8 6. Den första frågan är då,

huruvida detta utgångspris är skäligt eller om det innebär för stor

förmån för de tillverkande bolagen. Innan staten träder emellan, bör

nämligen fabrikanten själv hava gjort allt vad av honom rimligen kan

fordras för att tillmötesgå konsumtionens krav på billigt pris. Det bör

anmärkas, att från fabrikanternas sida anförts, att detta utgångspris kau

av dem godkännas endast under förutsättning, att genom särskilda åtgärder

superfosfatens användning uppdrives, så att kostnaderna kunna

fördelas på en stor omsättning.

Nyssnämnda fråga har naturligtvis varit föremål för ingående

utredningar och underhandlingar mellan kommissionerna och deras sakkunniga

samt bolagen. Det torde icke vara nödvändigt att här redogöra

för det närmare förloppet av dessa förhandlingar, vid vilka man genom

utförliga beräkningar, framläggandet av slutnotor, fraktavtal m. in. sökt

vinna en så tillförlitlig grundval för prissättningen, som varit möjlig.

Det må emellertid nämnas, att det slutligen överenskomna priset är

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 13.

resultatet av från ömse håll vidtagna jämkningar i de vid underhandlingarnas

början kalkylerade prisen samt att kostnaderna visat tendens

till fortgående stegring allt efter som tiden fortskridit. Sedan underhandlingarnas

början i oktober 1916 bär således måst beräknats en

kostnadsökning av omkring 60 öre per 100 kilogram för 19-procentig

superfosfat. 1 betraktande av den sakkunskap, de från kommissionernas

sida utsedda underhand larn a besitta, och de allvarliga bemödanden, som

gjorts att granska varje särskild detalj samt nedbringa kostnadsberäkningen,

anser jag det med allt fog kunna anses, att det erhållna utgångspriset

är skäligt. Såsom exempel på de omständigheter som föranlett

den nuvarande prisökningen, kan anföras, att allenast de ökade prisen på

råfosfat och svavelkis beräknas hava medfört redan i oktober år 1916 eu

kostnadsökning i jämförelse med under våren år 1914 av icke mindre än

kronor 8.1 o per 100 kilogram 19-procentig superfosfat, alltså mer än hela

försäljningspriset å sådan vara år 1914, eller kronor 6.2 7. Jag kan

även nämna, att enligt av bolaget lämnade uppgifter priset per procent

fosforsyra för våren år 1917 fastställts i Danmark till kronor 1.14, motsvarande

kronor 22.80 för 20-procentig superfosfat, samt att i Norge

staten uppköpt tillgängliga kvantiteter superfosfat till kronor 1.10 å 1.15

per procent fosforsyra men tillhandahåller detsamma för 75 å 77 öre.

Det kan även nämnas, att redan tidigt under hösten År 1916 riksvärderingsnämnden

bestämt priset å 20-procentig superfosfat vid eventuell

tvångsuttagning enligt förfoganderättslagen till 19 kronor per 100

kilogram.

Vad därefter storleken av den föreslagna nedsättningen beträffar,

genom vilken priset skulle nedbringas för 20-procentig superfosfat till

kronor 15.80 och för 19-procentig vara till omkring 15 kronor, synes

densamma vara lämplig. Om nedsättningen göres mindre, är det att

befara, att ändamålet, ökad användning av superfosfaten, förfelas. Genom

nedsättningen nedbringas priset ungefär till fjolårets nivå.

Det bör observeras, att avtalet gäller endast de fabrikat, som

antingen redan äro framställda eller för vilkas framställande råvaror nu

finnas inom riket. Enligt vad jag inhämtat äro dessa förråd tillräckliga

att i det allra närmaste tillgodose landets behov under instundande vårsäsong.

För behovet vid höstsädessådden år 1917 är alltså icke avtalet

avsett utan torde tillgodoseendet av detta behov böra, om så erfordras,

bli föremål för särskilt övervägande.

Jag har vidare inhämtat, att från svenska lantmännens riksförbund

något hinder icke möter för godkännande av en sådan prisreglering,

som avtalet innehåller.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagen* skrivelse Nr 13.

Statens livsmedelskommission har i sin förenämnda särskilda skrivelse

tillstyrkt prisreglering medelst statsmedel även beträffande superfosfat.

Kommissionen har därvid meddelat, att kostnaderna för statsverket

under stundande säsong för prisreglering i föreslagen omfattning beträffande

såväl chilisalpeter som superfosfat kunna uppskattningsvis angivas

till omkring 4 miljoner kronor.

I beräkningen av de ändamål, till vilka det belopp av 24 miljoner

kronor till åtgärder i prisreglerande syfte, som Kungl. Maj:t i

statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild

proposition tillsvidare beräkna utom huvudtitlarna, har ingått även att

medelst prisreglering nedbringa kostnaderna för konstgödsel. Det hade

visserligen varit önskligt, att alla de behov, som avses att befrämjas

genom bidrag från sagda anslag, kunnat på en gång föreläggas riksdagen

och alltså samtidigt företagas till övervägande och prövning.

Utredningarna i andra hänseenden äro emellertid ännu icke slutförda.

De hava dock kommit så långt, att man kunnat bedöma, att ett belopp

av omkring 4 miljoner kan avses till prisreglering av gödselmedel, utan

att andra ändamål obehörigen eftersättas, och kommer hänsyn härtill

att tagas vid blivande förslag till fördelning av nämnda, beräknade

prisregleringsbelopp. Att nu, utan avvaktan på övriga utredningar, så

skyndsamt som möjligt träffa avgörande i gödselmedelfrågan är av högsta

behov påkallat. I vanliga fall pläga fabrikerna redan under årets första

dagar utsända sina priskuranter, för att rekvisitioner må hinna ingå och

varorna expedieras i så god tid, att de kunna användas å avsedd årstid.

Då å vissa orter och för vissa ändamål konstgödseln bör utströs redan i

mars månad samt järnvägarnas hårt i anspråk tagna trafikförmåga gorå

transporterna i år osäkrare än vanligt, är ärendet därför i år av synnerligen

brådskande natur.

På grund härav får jag tillstyrka, att proposition i ämnet avlåtes

till riksdagen, i förhoppning att ärendet där må bliva avgjort med

sådan skyndsamhet, som dess vikt och de nuvarande omständigheterna

göra önskvärt.»

Såsom departementschefen i sitt förestående yttrande till statsrådsprotokollet

anfört torde kunna befaras, att tillgången på brödspannmål,

potatis och sockerbetor kan komma att under innevarande år, särskilt

till följd av ökade importsvårigheter och jämväl i betraktande av

de under, förliden höst för jordbruket i flera- avseenden ogynnsamma

väderleksförhållanden visa sig otillräcklig för fyllande av landets behov,

såvitt ej särskilda åtgärder nu vidtagas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 13.

Under sådana förhållanden anser riksdagen av största vikt, att den

inhemska produktionen av i främsta rummet förenämnda för vår folknäring

betydelsefullaste livsförnödenheter men jämväl av andra jordens alster,

vilka indirekt tjäna till människoföda, upphjälpes. Det måste med andra

ord vara statsmakterna angeläget att tillse, att skörderesultatet å dessa

förnödenheter innevarande år blir så gynnsamt som möjligt. Ehuru

riksdagen icke förbiser, att betänkligheter kunna resas mot den av

departementschefen i förevarande framställning anvisade vägen att genom

statsanslag åstadkomma en reglering av de höga prisen å gödningsämnen,

håller riksdagen dock före, att den prisnedsättning å ovannämnda

konstgödningsmedel, som genom ett bifall till förslaget ifråga skulle

vinnas, med största sannolikhet skall bidraga till ökad användning av

gödselmedel eller i varje fall förekomma en tillbakagång i begagnandet

av desamma, något som enligt riksdagens uppfattning torde vara av

största betydelse för produktionen. Då härtill kommer, att den föreslagna

anordningen, genom vilken i själva verket endast ernås ett bibehållande

av priserna å ifrågavarande gödselmedel från nästföregående år, torde

vara att betrakta allenast som en nödfallsåtgärd i en kritisk och brydsam

tid, vill riksdagen icke motsätta sig beviljandet av det för berörda

ändamål begärda statsanslaget.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla^

att riksdagen för vidtagande i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna

grunder av åtgärder för nedbringande under tiden till den 1 juli 1917

av priset å chilisalpeter med 5 kronor per 100 kilogram samt av priset

å superfosfat, för 100 kilogram räknat, med 15 öre per procent vattenoch

citratlöslig fosforsyra å extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag

av 4 miljoner kronor ävensom medgivit, att Kungl. Maj:t må

under innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna för

ändamålet erforderligt belopp.

Stockholm den 3 februari 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.