Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om viss ändring i villkoren för statsbidrag till folkskollärares avlöning.

1917-05-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:150, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion om viss ändring i villkoren för statsbidrag till folkskollärares avlöning.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 150.

1

''Sr 150.

Godkänd av första kammaren den 11 maj 1917.

Godkänd av andra kammaren den 11 maj 1917.

lliksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion

om viss ändring i villkoren för statsbidrag till folkskollärares

avlöning.

(Statsutskottets utlåtande nr 65.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion kar hemställts, att riksdagen

måtte vidtaga sådan ändring i villkoren för statsbidrag till folkskollärares

avlöning, att lärares skyldighet till avgång ur tjänsten, då han uppnått

60 års ålder och i vederbörlig ordning förklarats berättigad till hel

pension, icke under åren 1917 och 1918 måtte äga tillämpning, annat

än för det fäll, att både vederbörande skolstyrelse och folkskoleinspektör

ansåge hans fortsatta tjänstgöring vara till skada för folkskolan.

Till stöd för framställningen har motionären anfört följande:

»De allvarliga ekonomiska bekymmer, det år efter år upprepade

undanskjutandet av en lönereglering för folkskolans lärarekår medfört

för medlemmarna av denna kår, hava i någon mån lättats genom de

tillfälliga löneförbättringar, som riksdagen för senaste åren beslutat. Och

det är att hoppas, att denna riksdag skall öka dessa tillfälliga löneförbättringar

till belopp, som hjälpa flertalet av lärarne över de värsta

svårigheterna.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 42 käft. (Nr 150—153.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse. Nr 150.

För en del av dessa lärare medför emellertid uppskovet med den

definitiva löneregleringen bekymmer, som icke kunna avhjälpas med

löneförbättringar av tillfällig art. Detta är förhållandet med de lärare,

som uppnått eller under den närmaste tiden uppnå 60 års ålder. Dessa

lärare äro nämligen enligt de bestämmelser, som infördes i och med

1906 års lönereglering, skyldiga att, om de äro berättigade till hel

pension, avgå ur tjänsten, såvitt icke skolrådet medgiver, att de få

kvarstå.

Om nu en 60-årig lärare under den närmaste tiden kommer i

denna situation och nödgas avgå för ålderns skull, måste han under

hela sin återstående livstid nöjas med den låga pension, som utgår efter

nu gällande lönesatser, varemot, om han finge kvarstå i tjänsten, tills

den nya löneregleringen bleve genomförd, pensionsbeloppet bleve avsevärt

högre.

För att, så långt det kan ske utan skada för skolan, trygga dessa

gamla lärares möjlighet att uppnå den högre pensionen torde det vara

lämpligt att för den tid, som kan antagas återstå, innan en definitiv

lönereglering träder i kraft, införa en sådan bestämmelse, att ifrågavarande

lärare icke må vara skyldig att avgå, såvitt icke både skolråd

och folkskolinspektör finna det vara nödvändigt med hänsyn till

skolans bästa.»

Det föreliggande förslaget innebär en tillfällig utvidgning av den

redan nu förefintliga möjligheten för lärare att efter uppnådd pensionsålder

kvarstå i tjänst, om vederbörande skolstyrelse så medgiver. Förslagets

genomförande skxxlle för en del äldre lärare bliva synnerligen

gagneligt och riksdagen har därför, särskilt med hänsyn till det ytterligare

uppskovet med lösningen av folkskollärarkårens löne- och pensionsfrågor,

funnit förslaget värt beaktande. Riksdagen har tagit i övervägande,

huruvida ett bifall till den föreliggande framställningen skulle kunna

föranleda sådana konsekvenser med avseende på andra tjänstemannagrupper,

att förslaget ur denna synpunkt ej kunde förordas. Då emellertid

förslaget innebär allenast en mindre betydande förändring i fråga

om en vederbörande lärare redan tillkommande rätt, har riksdagen ej

funnit nu nämnda omständighet böra utgöra hinder för förslagets antagande.

Ur vissa synpunkter torde det kunna förväntas, att förslagets

genomförande även kan vara skolan till gagn. Med den nuvarande

bristen på folkskollärare måste som bekant pensionerade lärare eller icke

examinerade sådana i stor utsträckning antagas till vikarier vid folkskolorna,

och det vill därvid synas mera ändamålsenligt att en äldre

s. 3 Kontrollera mot PDF

jRiksdagens skrivelse Nr 150. 3

lärare bibehålies ytterligare någon tid å sin förutvarande plats än att

han lämnar densamma för att taga anställning som vikarie vid annan

skola. Ävenledes bör det vara en fördel ur det allmännas synpunkt

att jämte den lokala skolmyndigheten även statens folkskolinspektör

har att pröva spörsmålet om en lärares kvarstannande utöver uppnådda

60 år. Med en mindre jämkning i formuleringen av motionärens yrkande

har riksdagen alltså funnit sig böra bifalla den föreliggande framställningen.

Riksdagen får sålunda anmäla att riksdagen medgivit, att vad

i kungl. kungörelsen den 1 juni 1900 angående avlöning åt lärare vid

folkskolor och småskolor § 1 mom. 5, sådant detta lagrum lyder enligt

kungl. kungörelsen den 14 september 1906, föreskrives om skyldighet

för lärare att, så snart han uppnått sextio års ålder och i vederbörlig

ordning förklarats berättigad till hel pension, avgå från tjänsten, må

under tiden från och med det kungl. kungörelse i ämnet trätt i kraft

och intill utgången av år 1918 äga tillämpning allenast i det fall, att

såväl vederbörande skolstyrelse som folkskolinspektör finna den pensionsberättigade

lärarens avgång nödvändig med hänsyn till skolans bästa.

Stockholm den 11 maj 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.