Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts dels i propositionen nr 148 gjorda framställning angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken m. U. läroanstalter, dels ock i punkt 187 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid folkskolor och småskolor jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1917-05-22 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:166, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts dels i propositionen nr 148 gjorda framställning angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken m. U. läroanstalter, dels ock i punkt 187 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid folkskolor och småskolor jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 166.

1

Nr 166.

Godkänd ar företa kammaren den 22 maj 1917.

Godkund av andra kammaren den 22 maj 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts

dels i propositionen nr 148 gjorda framställning angående

tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken m. U. läroanstalter, dels ock i punkt 187 under

åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning

angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid

folkskolor och småskolor jämte i dessa ämnen väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 111.)

Till Konungen.

Av Eders Kungl. Maj:t har såväl i den till innevarande års riksdag

avlåtna statsverkspropositionen som i särskilda propositioner gjorts framställningar

angående tillfällig löneförbättring för år 1918 åt olika grupper

av lärare. Därjämte hava i anledning av dessa Eders Kungl. Maj:ts framställningar

väckts ett antal motioner. De största grupperna av här ifrågavarande

lärare utgöras av lärarpersonalen vid de allmänna läroverken och

med dem likställda läroanstalter samt av lärarpersonalen vid folk- och

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 46 käft. (Nr 166—168.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 166.

småskolor. Riksdagen har därför i ett sammanhang velat behandla frågorna

om tillfällig löneförbättring åt dessa huvudgrupper.

Innan riksdagen ingår på detaljbehandling av förevarande framställningar,

har riksdagen emellertid velat framhålla några allmänna synpunkter

beträffande nu ifrågavarande lärarkårers lönefrågor. De senaste löneregleringarna

för läroverkslärarna genomfördes av 1904 års riksdag, för folkskollärarna

av 1906 års riksdag och för småskollärarna av 1908 års riksdag.

Vid dessa löneregleringar hava icke de nya löneregleringsprinciper,

som inleddes av 1907 års riksdag, kommit i tillämpning.

Genom tillsättande av den s. k. lärarlönenämnden den 5 juli 1912

avsågs att åstadkomma en förändring i dessa hänseenden. Nämnden avgav

även betänkande den 31 oktober 1914, däri löneförhöjningar föreslogos,

vilka skulle varit ägnade att undanröja förefintliga missförhållanden. Emellertid

har den rådande krisen sedermera år för år undanskjutit den definitiva

löneregleringen. Under sådana förhållanden måste det nu synas angeläget

att dessa frågor snarast möjligt vinna sin slutliga lösning, och får

riksdagen uttala sin förväntan, att proposition om definitiv lönereglering för

ifrågavarande lärarkårer framlägges till 1918 års riksdag.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna tillfälliga löneförbättringen utgör

visserligen en rätt avsevärd ökning i de nuvarande löneförmånerna, men

detta oaktat har riksdagen, med hänsyn till den ogynnsamma ställning,

vari ifrågavarande lärarekårer befinna sig, ansett sig böra på åtskilliga

punkter vidtaga någon förhöjning av de av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta

beloppen. Omfattningen av dessa ändringar framgår av den detaljgranskning

riksdagen nu går att ägna de olika framställningarna.

1:°)

259:o) Eders Kungl. Maj:t har i åttonde huvudtiteln av den till innevarande

årsriksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslagit riksdagen under

punktl35 att, i avbidan på proposition angående tillfällig löneförbättring åt

lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet, beräkna förberörda ändamål

på extra stat för år 1918 ett anslag av 12,000 kronor, under punkt 144

att, i avbidan på proposition angående tillfällig löneförbättring åt lärare

vid de allmänna läroverken, beräkna för berörda ändamål på extra stat för

år 1918 ett anslag av 850,000 kronor, under punkt 179 att, i avbidan på

proposition angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid statens

folkskoleseminarier, beräkna för berörda ändamål på extra stat för år 1918

ett anslag av 195,000 kronor, samt under punkt 227 att, i avbidan på

proposition angående tillfällig löneförbättring åt lärarna vid de tekniska

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdag flis skrivelse Nr 166. *

elementarskolorna, beräkna för berörda ändamål på extra stat för år 1918

ett belopp av 14,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 16 mars 1917

avlåten proposition (nr 148), under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring under år 1918 må enligt

nedan angivna grunder utgå till lärare och lärarinnor vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, statens blindundervisningsanstalter

och de tekniska elementarskolorna, med rätt för Eders

Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av

dessa grunder må befinnas erforderliga:

1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer

a) den, som under år 1918 eller någon del av nämnda år är anställd

i egenskap av ordinarie lärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarium eller teknisk elementarskola eller såsom rektor

vid någon av statens blindundervisningsanstalter, ävensom

b) den, som under år 1918 under minst en termin bestrider full

tjänstgöring såsom

extra ordinarie ämneslärare, manlig eller kvinnlig, vid allmänt läroverk,

högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium,

biträdande teckningslärare vid allmänt läroverk, under villkor att

tjänstgöringen omfattar minst 15 veckotimmar vid högre allmänt läroverk

och minst 8 veckotimmar vid realskola,

vikarierande övningslärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet

eller folkskoleseminarium,

vikarierande övningsskollärare vid folkskoleseminarium.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp för hela

året räknat:

a) ordinarie lärare:

till rektor i första lönegraden vid högre allmänt läroverk

eller högre lärarinneseminariet............................. med 400 kronor

till rektor i andra lönegraden vid d:o ................................. » 500 »

till manlig rektor i första eller andra lönegraden vid

folkskoleseminarium eller vid institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda................................................. » 600 »

till manlig rektor i tredje lönegraden vid d:o ................. » 500 »

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 166.

till rektor vid realskola, vid förskolan för blinda i Växjö,

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda eller

vid teknisk elementarskola ävensom till kvinnlig:

rektor vid folkskoleseminarium....................................... med

till lektor i första, andra, tredje eller fjärde lönegraden

vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet

eller teknisk elementarskola............................................. »

till lektor i femte lönegraden vid d:o ................................. »

till adjunkt i första lönegraden vid allmänt läroverk

eller folkskoleseminarium ................................................ »

till adjunkt i andra, tredje, fjärde eller femte lönegraden

vid d:o ..................................................................... >

till första lärarinna i första lönegraden vid statssamskola >

till första lärarinna i andra lönegraden vid d:o .............. »

till ämneslärarinna i första lönegraden vid statssamskola >

till ämneslärarinna i andra lönegraden vid d:o ............... »

till ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet ............ »

till gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk, högre

lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium............ »

till gymnastiklärare vid realskola .......................................... »

till tecknings- eller musiklärare vid högre allmänt läroverk

eller högre lärarinneseminariet eller handarbets
lärarinna

vid högre lärarinneseminariet..................... »

till tecknings- eller musiklärare vid realskola..................... »

till tecknings- eller musiklärare eller lärare i manlig

slöjd, i hushållsgöromål eller i trädgårdsskötsel vid

folkskoleseminarium............................................................ »

till lärare i kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium

.................................................................................. »

till lärare i kvinnlig slöjd vid manligt folkskolesemi
nariums

övningsskola........................................................ »

till manlig övningsskollärare vid folkskoleseminariet i

Stockholm eller Göteborg ............................................... »

till manlig övningsskollärare vid annat folkskoleseminarium

................................................................................... »

till kvinnlig övningsskollärare vid folkskoleseminariet i

Stockholm eller Göteborg ................................................ »

till kvinnlig övningsskollärare vid annat folkskoleseminarium

................................................................................... »

600 kronor

600 »

400 »

700 »

600 »

400

350 »

700 »

350 »

350

500 »

400

400

300

400 >

400

200 >

900 »

800 »

800

700

V

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagen»! skrivelse Ni• 16fi.

5

b) extra ordinarie, biträdande och vikarierande lärare:

till manlig ämneslärare vid allmänt läroverk eller högre

lärarinneseminariet ...........................................................

till vikarie å sådan adjunktstjänst vid folkskoleseminarium,

som upprättats genom beslut av 1913 års

riksdag...................................................................................

till annan manlig ämneslärare vid folkskoleseminarium

till kvinnlig ämneslärare vid allmänt läroverk med full

kompetens............................................................................

till kvinnlig ämneslärare vid allmänt läroverk utan berörda

kompetens..................................................................

till biträdande eller vikarierande ämneslärarinna vid högre

lärarinneseminariet.............................................................

till kvinnlig ämneslärare vid folkskoleseminarium............

till biträdande teckningslärare vid allmänt läroverk.........

till vikarierande gymnastiklärare vid allmänt läroverk,

högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium

till annan vikarierande övningslärare vid allmänt läroverk

eller högre lärarinneseminariet..............................

till vikarierande lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt

folkskoleseminariums övningsskola...............................

till annan vikarierande övningslärare vid folkskoleseminarium

...............................................................................

till vikarierande övningsskollärare vid folkskoleseminarium

..............................................................................

med 300 kronor

» 500 »

» 300 »

» 500 »

» 700 »

> 300 »

» 300

» 300 »

» 400

» 300 »

» 200 »

» 300

» 300 »

3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavaren i

samma ordning som lönen vid tjänsten eller, där avlöningen vid tjänsten

utgår i form av arvode, i samma ordning som detta.

4) Där lärare på grund av från städer, prebenden eller donationer

enligt gällande stat härflytande förmåner åtnjuter högre inkomster å tjänsten

än den avlöning, som eljest i allmänhet tillkommer motsvarande befattningshavare,

må den tillfälliga löneförbättringen icke utgå med högre

belopp än att densamma jämte vad som, på sätt nyss är sagt, tillkommer

vederbörande utöver normalavlöningen uppgår till sammanlagt högst 1,000

kronor;

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda löneförbättring

på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 1,085,000

kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 186.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels två

likalydande motioner, däri hemställts, att riksdagen ville besluta, att åt läroverkslärarne

genomföres en provisorisk lönereglering att träda i kraft från

och med 1917 efter följande grunder:

den provisoriska löneregleringens lönesatser beräknas efter en tilläggsprocent

på nuvarande löner, olika i olika lönegrader och utgörande

för rektor vid högre allra, läroverk 10 % och

» » vid real- och samskola 15 %

i båda lönegraderna;

för lektor 30 % i första, 25 % i andra, 20 °j0 i tredje, 15 % i fjärde

och 10 % i femte lönegraden;

för adjunkt 35 % i första, 30 % i andra, 25 % i tredje, 20 % i fjärde

och 15 % i femte lönegraden;

för övning slär are vid högre allm. läroverk 35 % i första, 30 % i andra,

25 °lo i tredje och 15 % i fjärde lönegraden;

för övningslärare vid realskola och samskola 35 % i första, 30 % i andra,

25 % i tredje lönegraden;

för ämneslärarinna 35 % i alla lönegrader;

» extralärare 25 % på nuvarande arvode;

» handarbetslärarinnor 35 % på nuvarande arvode;

samt att riksdagen ville för genomförande av denna provisoriska lönereglering

under 1917 anslå 1,295,000 kronor och för 1918 1,305,000 kronor;

dels ock en motion, vari föreslagits, att riksdagen, därest riksdagen

åt lärarna vid de allmänna läroverken beviljar tillfällig löneförbättring med

högre belopp, än vad Eders Kungl. Maj:t i detta hänseende föreslagit, måtte

jämväl vid bestämmandet av tillfällig löneförbättring åt lärarna vid folkskoleseminarierna

tillämpa enahanda grunder.

Den i förstberörda två motioner gjorda framställning om provisorisk

lönereglering för lärarna vid de allmänna läroverken i vad den avser retroaktiv

verkan från och med år 1917 har riksdagen av principiella skäl

icke kunnat bifalla. 1 likhet med Eders Kungl. Maj:t har riksdagen följaktligen

ansett, att förevarande tillfälliga löneförbättring bör utgå först för

år 1918. Vad beträffar de i motionerna föreslagna förhöjningar i lönerna

har riksdagen väl icke kunnat bifalla förslaget härutinnan, men har, såsom

ovan nämnts, icke heller ansett sig böra stanna vid de av Eders Kungl.

Maj:t äskade beloppen; riksdagen har sålunda i åtskilliga fall beslutat förhöjningar

i dessa belopp.

Riksdagen övergår härefter till en redogörelse för de ändringar i Eders

Kungl. Maj:ts framställning, vilka riksdagen ansett sig höra vidtaga och

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 106.

kommer därvid att följa den i det vid förevarande proposition fogade

statsrådsprotokollet gjorda indelningen av lärarpersonalen.

I fråga om rektorer liar riksdagen endast beträffande rektorerna vid de

tekniska elementarskolorna, vilka icke i likhet med övriga rektorer erhålla

fri bostad eller hyresersättning, beslutat en ökning, så att till dem utgående

löneförbättring skall utgöra 700 kronor i varje lönegrad i stället för

av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 600 kronor.

Beträffande lektorerna har Eders Kungl. Maj:t föreslagit en löneförbättring

av 600 kronor i de fyra första lönegraderna och 400 kronor i den

femte. Riksdagen har främst velat åstadkomma eu förbättring av de lägst

avlönades villkor och har därför för lektorerna i första—tredje lönegraderna

bestämt tilläggsbeloppet till 700 kronor samt i överensstämmelse med Eders

Kungl. Maj:ts förslag för lektorerna i fjärde lönegraden till 600 kronor

och i femte lönegraden till 400 kronor.

En i huvudsak motsvarande ökning har riksdagen likaledes ansett

skälig för adjunkterna i de lägre lönegraderna, och har riksdagen därför

beslutat, att den tillfälliga löneförbättringen skall utgå till manlig adjunkt

med 700 kronor i första—fjärde lönegraderna och med 600 kronor i femte

lönegraden samt till kvinnlig adjunkt med 700 kronor i första—tredje lönegraderna

och 600 kronor i fjärde lönegraden.

I fråga om ämneslärarinnorna har en ökning med 100 kronor för

alla ansetts skälig, varför löneförbättringen för dessa skall utgå till första

lärarinna vid statssamskola med 500 kronor i första och 450 kronor i

andra lönegraden, till lärarinna vid dylik skola med 800 kronor i första

och 450 kronor i andra lönegraden samt till ämneslärarinna vid högre

lärarinneseminariet med 450 kronor i alla lönegrader.

Vad beträffar övningslärarna har riksdagen ansett, att dessa, som

äro synnerligen svagt avlönade, böra tilldelas större löneförbättringar

ån de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna. Enligt riksdagens mening bör

således löneförbättringen för denna personalgrupp utgå med 600 kronor

till gymnastiklärare vid de högre allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet

och folkskoleseminarierna, med 500 kronor till dylika lärare vid

realskolorna och till tecknings- och musiklärare vid de högre allmänna läroverken,

högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna samt med 400

kronor till tecknings- och musiklärare vid realskolorna.

I fråga om lärarpersonalen vid folkskoleseminariernas övningsskolor

har riksdagen varit ense med Eders Kungl. Maj:t därutinnan, att denna

personal bör avlönas närmast i likhet med folkskolornas lärare i de större

städerna, och har riksdagen, som enligt vad av punkt 2 här nedan framgår,

bestämt en högre löneförbättring för sistnämnda lärare än den av Eders

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 166.

Kungl. Maj:t ifrågasatta, jämväl beslutat, att löneförbättringen för övningsskollärarna

skall utgå med ett belopp, som med 100 kronor överstiger

det i förevarande proposition föreslagna. Därigenom kommer den tillfälliga

löneförbättringen att uppgå till 1,000 kronor för manlig och 900

kronor för kvinnlig övningsskollärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm

och Göteborg samt till 9C0 kronor för annan manlig och 800 kronor

för annan kvinnlig övningsskollärare, vilket innebär en förhöjning av nu

utgående löneförmåner med 600 kronor. Riksdagen vill i detta sammanhang

påpeka, att riksdagen i nu berörda grupp inberäkna!- alla de övningsskollärare

vid folkskoleseminarierna, som ej vikariera för tjänstledig lärare.

I avseende å de extra ordinarie ämneslärarna har riksdagen ansett, att

en skillnad bör göras mellan dylika med full kompetens och sådana utan

full kompetens. Riksdagen har därför i fråga om manliga extra ordinarie

lärare vid de allmänna läroverken och högre lärarinneseminariet ansett sig

böra höja löneförbättringen till 400 kronor samt i fråga om vikarier å nyinrättade

adjunktstjänster vid folkskoleseminarierna till 600 kronor, allt

under förutsättning av full kompetens. Beträffande vikarier å sistnämnda

tjänster utan dylik kompetens har riksdagen däremot icke ansett sig kunna

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag utan ansett beloppet kunna begränsas till

300 kronor. Övriga manliga extra lärare vid seminarierna höra i fall de

äro fullt kompetenta erhålla 400 kronor i stället för föreslagna 300 kronor.

På motsvarande sätt bör löneförbättringen för kvinnliga extra ordinarie

ämneslärare med full kompetens utgå med 600 kronor, varjämte till biträdande

eller vikarierande ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet

bör utgå en till 400 kronor förhöjd löneförbättring. Beträffande kvinnliga

extra lärare vid folkskoleseminarierna har riksdagen icke kunnat biträda

Eders Kung]. Maj:ts förslag, enär därigenom dessa skulle kunna erhålla högre

löner än motsvarande ordinarie lärarinnor. Riksdagen har därför ansett,

att den tillfälliga löneförbättringen bör utgå med 300 kronor till kvinnlig

vikarie å nyinrättad adjunktstjänst med full kompetens och 200 kronor

till dylik vikarie utan full kompetens samt till övriga extra lärarinnor.

Vad slutligen beträffar sådan extra ordinarie övningsskollärare vid

folkskoleseminarium, som vikarierar för tjänstledig lärare, vilken själv

uppbär löneförbättring, bör den tillfälliga löneförbättringen utgå med 400

kronor i stället för av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 300 kronor.

Slutligen har riksdagen velat framhålla, att tillfällig löneförbättring

av 100 kronor synes böra tillkomma en grupp, som icke upptagits i Eders

Kungl. Maj:ts förslag, nämligen lärare i kvinnligt handarbete vid statssamskolor,

för så vitt dessa upprätthålla en tjänstgöring av minst 6 veckotimmar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 166.

I övrigt har riksdagen bifallit de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

löneförbättringarna.

Beträffande grunderna för utgåendet av ifrågavarande löneförmån har

riksdagen intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Vad slutligen angår kostnaderna för den avsedda löneförbättringen

för år 1918, har Eders Kungl. Maj:t beräknat desamma till ett sammanlagt

belopp av 1,085,500 kronor, avrundat till 1,085,000 kronor, fördelat sålunda:

de allmänna läroverken 893,650 kronor, högre lärarinneseminariet

11,750 kronor, folkskoleseminarierna 165,600 kronor, blindundervisningsanstalterna

1,700 kronor och de tekniska elementarskolorna 12,800 kronor.

På grund, av de nu av riksdagen beslutade förändringarna böra dessa belopp,

enligt vad verkställda beräkningar giva vid handen, beräknas sålunda

:

De allmänna läroverken ...........

Högre lärarinneseminariet.........

Folkskoleseminarierna.................

Blindundervisningsanstalterna ..

De tekniska elementarskolorna

eller i avrundat tal 1,216,000 kronor.

Riksdagen får således anmäla, att riksdagen i anledning av förevarande

proposition samt ovanberörda motioner

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring under år 1918 må enligt

nedan angivna grunder utgå till lärare och lärarinnor vid de allmänna

läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, statens blindundervisningsanstalter

och de tekniska elementarskolorna, med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning

av dessa grunder må befinnas erforderliga:

l) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer

a) den, som under år 1918 eller någon del av nämnda år är anställd

i egenskap av ordinarie lärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,

folkskoleseminarium eller teknisk elementarskola eller såsom rektor

vid någon av statens blindundervisningsanstalter, ävensom

b) den, som under år 1918 under minst en termin bestrider full

tjänstgöring såsom

extra ordinarie ämneslärare, manlig eller kvinnlig, vid allmänt läroverk,

högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium,

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 46 höft. (Nr 166—168.)

.............. kronor

1,001,250: —

.............. »

14,050: —

.............. »

184,700: —

1,700: —

14,500: —

Summa kronor

h—1

C5

o

o

''i

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 166.

biträdande teckningslärare vid allmänt läroverk, under villkor att tjänstgöringen

omfattar minst 15 veckotimmar vid högre allmänt läroverk och

minst 8 veckotimmar vid realskola,

vikarierande övningslärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet

eller folkskoleseminarium,

lärarinna i kvinnligt handarbete vid statssamskola under villkor att

tjänstgöringen omfattar minst 6 veckotimmar,

vikarierande övningsskollärare vid folkskoleseminarium.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp för

hela året räknat:

a) ordinarie lärare:

till rektor i första lönegraden vid högre allmänt läroverk

eller högre lärarinneseminariet..............................................med 400 kronor

till rektor i andra lönegraden vid d:o........................................ » 500 »

till manlig rektor i första eller andra lönegraden vid folkskoleseminarium

eller vid institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda ................................................................................ > 600 »

till manlig rektor i tredje lönegraden vid d:o...........................med 500 kronor

till rektor vid realskola, vid förskolan för blinda i Växjö

eller vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda

ävensom till kvinnlig rektor vid folkskoleseminarium...... » 600 »

till rektor vid teknisk elementarskola ......................................... » 700 »

till lektor i första, andra eller tredje lönegraden vid högre

allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet eller teknisk

elementarskola .................................... > 700 »

till lektor i fjärde lönegraden vid d:o......................................... » 600 »

till lektor i femte lönegraden vid d:o.......................................... » 400 »

till manlig adjunkt i första, andra, tredje eller fjärde lönegraden

vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium

samt kvinnlig adjunkt i första, andra eller tredje lönegraden

vid folkskoleseminarium................................................ » 700 »

till manlig adjunkt i femte lönegraden vid allmänt läroverk

eller folkskoleseminarium samt kvinnlig adjunkt

i fjärde lönegraden vid folkskoleseminarium .................. » 600 »

till första lärarinna i första lönegraden vid statssamskola » 500 »

till första lärarinna i andra lönegraden vid d:o .................. » 450 »

till ämneslärarinna i första lönegraden vid statssamskola...... » 800 »

till ämneslärarinna i andra lönegraden vid d:o....................... » 450 »

till ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet .................. » 450 »

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 166.

till gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet

eller folkskoleseminarium..........................

till gymnastiklärare vid realskola...................................................

till tecknings- eller musiklärare vid högre allmänt läroverk,

högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium.........

till tecknings- eller musiklärare vid realskola...........................

till handarbetslärarinna vid högre lärarinneseminariet...........

till lärare i manlig slöjd, i hushållsgöroinål eller i trädgårdsskötsel

vid folkskoleseminarium .............................................

till lärare i kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium

till lärare i kvinnlig slöjd vid manligt folkskoleseminariums

övningsskola .................................................................................

till manlig övningsskollärare vid folkskoleseminariet i Stockholm

eller Göteborg ..................................................................

till manlig övningsskollärare vid annat folkskoleseminarium

till kvinnlig övningsskollärare vid folkskoleseminariet i Stock
holm

eller Göteborg ..................................................................

till kvinnlig övningsskollärare vid annat folkskoleseminarium

med 600 kronor

» 500 >

» 500 »

» 400

» 400 »

» 400 »

» 400

» 200 »

» 1000 »

» 900

» 900

» 800

b) extra ordinarie, biträdande och vikarierande lärare:

till manlig ämneslärare vid allmänt läroverk eller högre

lärarinneseminariet med full kompetens..............................

till manlig ämneslärare vid d:o utan berörda kompetens......

till manlig vikarie med full kompetens å sådan adjunktstjänst

vid folkskoleseminarium, som upprättats genom beslut

av 1913 års riksdag ................................................................

till manlig vikarie utan full kompetens å dylik adjunktstjänst

till annan manlig ämneslärare vid folkskoleseminarium med

full kompetens..................................................

till annan manlig ämneslärare vid folkskoleseminarium utan

berörda kompetens ....................................................................

till kvinnlig ämneslärare vid allmänt läroverk med full kompetens.

............................................................................................

till kvinnlig ämneslärare vid allmänt läroverk utan berörda

kompetens......................................................................................

till biträdande eller vikarierande ämneslärarinna vid högre

lärarinneseminariet ..................................................................

till kvinnlig vikarie med full kompetens å sådan adjunktstjänst

vid folkskoleseminarium, som upprättats genom

beslut av 1913 års riksdag .....................................................

med 400 kronor

» 300 »

» 600 »

> 300 »

» 400 »

» 300 »

» 600 »

» 700 »

> 400 »

» 300 »

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse 1Sr 166.

till kvinnlig vikarie utan full kompetens å dylik adjunktstjänst med 200 kronor

till annan kvinnlig ämneslärare vid folkskoleseminarium...... » 200 »

till biträdande teckningslärare vid allmänt läroverk................. » 300 »

till lärarinna i kvinnligt handarbete vid statssamskola............ » 100 »

till vikarierande gymnastiklärare vid allmänt läroverk, högre

lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium................... » 400 »

till annan vikarierande övningslärare vid allmänt läroverk

eller högre lärarinneseminariet .............................................. » 300

till vikarierande lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt folk
skoleseminariums

övningsskola ................................................ » 200 »

till annan vikarierande övningslärare vid folkskoleseminarium > 300 »

till vikarierande övningsskollärare vid folkskoleseminarium... » 400

3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavaren i

samma ordning som lönen vid tjänsten eller, där avlöningen vid tjänsten utgår

i form av arvode, i samma ordning som detta.

4) Där lärare på grund av från städer, prebenden eller donationer

enligt gällande stat härflytande förmåner åtnjuter högre inkomster å

tjänsten än den avlöning, som eljest i allmänhet tillkommer motsvarande

befattningshavare, må den tillfälliga löneförbättringen icke utgå med högre

belopp än att densamma jämte vad som, på sätt nyss är sagt, tillkommer

vederbörande utöver normalavlöningen uppgår till sammanlagt högst 1,000

kronor;

dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda löneförbättring

på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 1,216,000 kronor;

2:o)

Eders Kungl. Maj:t har i punkt 187 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen

föreslagit riksdagen att anvisa på extra stat för år 1918

ett förslagsanslag av 6,000,000 kronor för beredande under år 1918 av tillfällig

löneförbättring åt lärare vid folkskolor och småskolor att utgå enligt

följande grunder, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de'' närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:

1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår

o a) me<^ eft årligt belopp av 500 kronor till den, som vid ingången

av år 1918 är anställd i egenskap av ordinarie lärare vid folkskola, under

förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn,

som icke uppnått 18 års ålder; dock att löneförbättring med detta belopp

icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 300 kronor dels till varje ordinarie lärare

vid folkskola, som icke äger erhålla tillfällig löneförbättring med det i

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagen* skrivelse Nr 1(16.

punkt a) omförmälda belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande

folkskollärare, under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de

bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor

för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom

tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie lärare vid folkskola, äro uppfyllda;

c) med ett årligt belopp av 300 kronor till den, som vid ingången av

år 1918 är anställd i egenskap av biträdande lärare vid folkskola, lärare

vid mindre folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning att befattningshavaren

vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått

18 års ålder; dock att löneförbättring med detta belopp icke tillkommer

gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever, ej heller den, vilken vikarierar

för tjänstledig lärare;

d) med ett årligt belopp av 160 kronor till varje biträdande lärare

vid folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, som icke

äger erhålla tillfällig löneförbättring med det i punkt c) omförmälda belopp,

under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de bestämmelser

i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor för

statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom

tjänstledig biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola eller

lärare vid småskola, äro uppfyllda.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavare i samma

ordning som lönen.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner, däri hemställts, att riksdagen måtte anvisa på extra

stat för år 1918, utöver vad Eders Ivungl. Maj:t föreslagit, ett anslag av

2,400,000 kronor för beredande under 1918 av en tillfällig löneförbättring

åt lärare vid folkskolor och småskolor att utgå enligt följande grunder,

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som

för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:

1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår

a) med ett årligt belopp av 650 kronor till den, som vid ingången

av 1918 är anställd i egenskap av ordinarie lärare vid folkskola, under förutsättning

att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn,

som icke uppnått 18 års ålder; dock att löneförbättring med detta belopp

icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor, dels till varje ordinarie lärare

vid folkskola, som icke äger erhålla tillfällig löneförbättring, med det i

punkt a) omförmälda belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande

folkskollärare under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de

*

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 166.

bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor

för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom

tjänstledig ordinarie lärare eller extra ordinarie lärare vid folkskola,

äro uppfyllda;

c) med ett årligt belopp av 400 kronor till den, som vid ingången

av 1918 är anställd i egenskap av biträdande lärare vid folkskola, lärare

vid mindre folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning att

befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått

18 års ålder; dock att löneförbättringen med detta belopp icke tillkommer

gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever, ej heller den,

vilken vikarierar för tjänstledig lärare;

d) med ett årligt belopp av 250 kronor till varje biträdande lärare

vid folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, som

icke äger erhålla tillfällig löneförbättring med det i punkt c) omförmälda

belopp, under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de bestämmelser

i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor

för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom

tjänstledig biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola

eller lärare vid småskola, äro uppfyllda.

Till stöd för framställningen har av motionärerna anförts följande:

»I statsverkspropositionen till årets riksdag, åttonde huvudtiteln, punkt

187, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anvisa på extra stat för år

1918 ett förslagsanslag å 6,000,000 kronor för beredande under år 1918

av tillfällig löneförbättring åt lärare vid folkskolor och småskolor att utgå

enligt närmare angivna grunder med ett årligt belopp av 500 kronor till

ordinarie folkskollärare med barn under 18 års ålder och med 300 kronor

till varje annan folkskollärare, med 300 kronor till biträdande lärare vid

folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, då befattningshavaren

har barn under 18 års ålder, samt med 160 kronor till varje

annan lärare av sistnämnda grupper.

Den löneförbättring, som sålunda i propositionen föreslås för folkskolans

och småskolans lärare, skall säkerligen av alla finnas synnerligen

val befogad, då den avser att bringa hjälp och lindring i det stora ekonomiska

betryck, varunder nämnda lärarekår sedan lång tid tillbaka levat,

ett betryck, som stegrats till olidlighet genom den under de senare åren

inträdda dyrtiden.

Frågan är blott, om den av Kungl. Maj:t föreslagna löneförbättringen

är av den omfattning, att den rimligen kan anses fylla sitt ändamål att

avhjälpa det förefintliga behovet. Material till bedömande av denna fråga

s. 15 Kontrollera mot PDF

lliksdagens skrivelse Nr 166.

15

saknad icke i propositionen, vari återgivits huvudinnehållet av den utredning,

som folkskoleöverstyrelsen framlagt såsom motivering till sitt under

hösten IDIG till Kung], Maj:t ingivna förslag om en definitiv lönereglering

för folkskolans och småskolans lärare.

Under hänvisning till vad i sagda utredning framhållits, vilja vi här

blott erinra om ett par omständigheter, som synas oss böra i detta sammanhang

särskilt beaktas. Den ena är den, som även i propositionen blivit

betonad, då det (å sid. 475) säges: »Det bör framför allt ihågkommas, att

samtliga dessa lärare före den nuvarande dyrtidens inträde befunno sig

på ett jämförelsevis lågt löneplan och att till följd härav dyrtiden varit

för dem i synnerligen hög grad kännbar.» Den andra omständigheten är

den långvariga kamp för bättre ekonomiska villkor genom erhållande av en

fullständig Inne- och pensionsreglering, som ifrågavarande lärarekårer måst

föra, en kamp vars berättigande visserligen icke saknat välvilligt erkännande

från statsmakternas sida, men som ändå hittills blivit resultatlös under

ständigt upprepad hänvisning till, att den utredning av frågan, som Ivungl.

Maj:t igångsatte för''snart fem år sedan, ännu icke hunnit fullbordas.

Det är av en sorglig erfarenhet hos vederbörande tjänstinnehavare

bekräftat och i övrigt från alla håll erkänt, att den löneförbättring, som

för folkskollärarkåren kom till stånd vid 1906 års riksdag — således för

elva år sedan — och för småskollärarkåren 1908, redan vid dessa tidpunkter

var alldeles otillräcklig. Genom löneregleringen 1906 sattes, som

bekant, grundlönen för folkskollärarkåren till 900 kronor med tre ålderstilllägg

för lärare å 150 kronor och för lärarinna å 100 kronor, sålunda en

slutlön efter 15 år å respektive 1,350 och 1,200 kronor. För småskollärarkåren

bestämdes grundlönen till 500 kronor och slutlönen till 680

kronor. Att lönebeloppen då blevo så små, trots att den procentuella höjningen

icke var obetydlig, hade tydligen sin grund däri, att de löner, som

tidigare utgått för folk- och småskollärare, voro synnerligen usla. Så ha

dessa tjänstemannakårer under hela sin tillvaro fått lida av en ekonomisk

efterblivenhet, som gjort varje ny liten förhöjning i avlöningen så gott

som illusorisk, då den alltid kommit försent i förhållande till den allmänna

levnadskostnadsstegringen. Folk- och småskolans lärare ha egentligen aldrig

haft sin anständiga bärgning av arbetet i skolan.

Otillräckligheten av den senaste löneregleringen föranledde lärarkåren

att efter ett par års förberedande åtgärder i sådant syfte år 1912 genom

Sveriges allmänna folkskollärareförenings centralstyrelse ingå till Kungl.

Maj:t med en framställning om en ny, mot behovet bättre svarande lönereglering.

Till grund för denna framställning lades en av nämnda förening

föranstaltad utredning angående dels levnadskostnaderna, i huvudsak

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 166.

grundad på inom de skilda lärargrupperna förd hushållsbokföring under år

1910, dels utbildningskostnaderna och studieskulderna m. in. Dessa ingående

undersökningar ådagalade bland annat på ett slående sätt den redan

dåvarande missproportionen mellan ifrågavarande lärares inkomster och

nödvändiga utgifter.

Härom yttrar lärarelönenämnden, sedan den påvisat, att skillnaden

mellan inkomsterna av skolarbetet och de verkliga utgifterna enligt sagda

undersökning utgjorde en brist, som uppginge för gifta folkskollärare till

738 kronor, för ogifta folkskollärare till 334 kronor, för ogifta folkskollärarinnor

till 371 kronor och för de lägst avlönade småskollärarinnorna

till 274 kronor: »För samtliga lärargrupper förefanns sålunda en betydande

skillnad mellan utgifterna och inkomsterna av skolarbetet. Vad som

utöver inkomsterna av skolarbetet kräves för ett nödtorftigt uppehälle

måste läraren alltså förtjäna genom enskilt arbete, men ej ens genom inkomster

av sådant arbete kunde skillnaden mellan utgifter och inkomster

utjämnas. Det bör framhållas, att om en jämförelse anställts mellan utgifterna

och den egentliga lönen för tjänsten (i ovannämnda inkomster av

skolarbetet voro nämligen inräknade även arvode för slöjdundervisning,

fortsättningsskola in. m.), de ovan angivna skillnaderna skulle blivit ännu

större.» I samband därmed anställde lönenämnden en jämförelse mellan

folkskollärare och vissa grupper av befattningshavare vid statens verk och

uppvisar, att folkskollärarna »äro icke blott sämre ställda än de studentbildade

och realskolebildade tjänstemän vid dessa verk, vilkas utbildning

är närmast jämförlig med eller underlägsen folkskollärarnas, utan även

sämre avlönade än flera tjänstemannagrupper utan högre kompetensfordringar

än genomgången folkskolekurs».

Det avsnitt i lärarekårens ekonomiska belägenhet, som genom ovanstående

fått sin belysning, och'' den tid, som de nämnda levnadskostnadsberäkningarna

gälla, ligga helt och hållet före nuvarande dyrtid, vilken

begynte med de år 1914 inträdande och sedan alltjämt fortgående prisstegringarna.

Det bör märkas, att lärarelönenämndens förslag till lönereglering

för folk- och småskollärarkåren helt och hållet grundar sig på

ovannämnda år 1910 verkställda ekonomiska undersökning. Folkskoleöverstyrelsen

har ock beaktat detta förhållande och i sitt förslag om en

definitiv lönereglering för kåren uppvisat orimligheten av att bygga en lönereglering,

genomförd sedan dyrtiden gjort sina verkningar gällande, på levnadskostnader

under prisbilliga tider, som med all säkerhet icke återkomma,

varför överstyrelsen i enlighet härmed rättvisligen föreslagit högre lönebelopp,

än de lärarelönenämnden framlade för tre år sedan. Men detta

förhållande synes i lika grad förtjänt av beaktande, när det nu gäller en

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 166.

provisorisk löneförbättring. Det är uppenbarligen lika orimligt att vid

fastställandet av denna taga hänsyn endast till det under dyrtiden stegrade

behovet.

Av det ovan anförda framgår, att man vid bestämmandet av den tillfälliga

löneförbättringens omfattning för dessa lärarekårer skall taga hänsyn

till tvenne faktorer. Den skall innefatta dels en skålig höjning med

hänsyn till lönens efterblivenhet och otillräcklighet redan före kristiden

och därtill en ytterligare förhöjning, motiverad speciellt av de nu rådande

levnadskostnaderna.

Riktigheten av denna synpunkt torde icke kunna bestridas. 1 själva

verket har ock Kungl. Maj:t godkänt densamma genom att såsom motiv

för en tillfällig löneförbättring åberopade de skäl, som av folkskoleöverstyrelsen

anförts för nödvändigheten av en snar och grundlig definitiv

lönereglering, och därvid, ined rätta, alldeles särskilt tryckt på det förhållandet,

»att samtliga dessa lärare före den nuvarande dyrtidens inträde

befunno sig på ett jämförelsevis lågt löneplan, och att till följd härav

dyrtiden varit för dem i synnerligen hög grad kännbar». Men vid sådant

förhållande kan man omöjligen undgå att finna, att de i propositionen

föreslagna avlöningsbeloppen äro för knappt tilltagna, och att de därför

höra i lämplig män höjas. Vad Kungl. Maj:t nu föreslagit synes lämpligen

bort komma i fråga redan före kristiden, därest en provisorisk lönereglering

kommit till stånd t. ex. år 1913, i vilket års statsverksproposition

dåvarande departementschefen erkänner en sådan vara ett trängande

behov för folk- och småskollärarkårerna.

En ordentlig löneförbättring bör nu komma till stånd, även om den

av olyckliga omständigheter måste tills vidare få en tillfällig karaktär.

Detta i första rummet med hänsyn till nödvändigheten av att bereda deu

nuvarande lärarepersonalen en dräglig tillvaro utan svält och umbäranden,

men också för att i möjligaste mån förekomma den olycka för vår

folkundervisning, som hotar genom folkskollärarebanans avfolkning, dels

därigenom att de dugligaste krafterna tvingas att lämna skolan för att

söka annan mera inbringande sysselsättning, dels därigenom att, såsom

folkskoleöverstyrelsen och departementschefen i propositionen påpeka, tillströmningen

av kvalificerade sökande till folkskoleseminarierna minskas.

Dessa symtom äro, om ock tydligt framträdande, ännu i sin begynnelse,

men det lider intet tvivel, att de komma att taga allvarliga dimensioner,,

därest icke statsmakterna snarast på ett effektivt sätt avhjälpa de ekonomiska

svårigheter, med vilka folkskolans lärare hava att kämpa.

Att god vilja i denna riktning förefinnes hos riksdagen, därpå finnes

icke anledning att tvivla. Riksdagen har tvänne gånger på enskilda mo
Bihang

till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 46 käft. (Nr 166—168.) 3

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagen* skrivelse Nr 166.

tionärers framställning beviljat partiella lönetillägg åt olika grupper av

folk- och småskollärarkåren, vilka tillägg, jämte vad som kunnat vinnas

från andra håll, bidraga att i någon mån lätta de ekonomiska bekymren

för innevarande år. Vad som emellertid i hög grad bidragit att, trots allt,

hålla modet uppe hos ifrågavarande lärare, är riksdagens givna löfte om

en verkligt effektiv löne- och pensionsreglering snarast möjligt. Sålunda

anslöt sig 1915 års riksdag till statsutskottets uttalade förväntan, att de då

fattade besluten om särskilda tillfälliga lönetillägg åt familjeförsörjare ej

borde föranleda dröjsmål med framläggande för riksdagen av förslag om

definitiv lönereglering för kåren i fråga, och i liknande sammanhang uttalade

1916 års riksdag sin förväntan, att ett förslag om fullständig lönereglering

inom en snar framtid bliver för riksdagen förela<;t.

Svaret på detta riksdagens upprepade uttalande föreligger nu dels i

departementschefens meddelande till riksdagen (propositionen sid. 475), att

frågan om definitiv lönereglering för lärare vid folk- och småskolor »icke

befinner sig i det läge, att den kan föreläggas 1917 års riksdag», dels i

förslaget om tillfällig löneförbättring för 1918. Det synes oss som om det

långa dröjsmålet med den definitiva löneregleringen och den besvikenhet,

som lärarkåren måste känna över att år efter år finna sina såsom berättigade

erkända lönekrav undanskjutna, borde utgöra en särskild anledning

att nu göra den provisoriska löneförbättringen så avpassad, att den kan i

möjligaste mån fylla sin uppgift att utgöra en avbetalning på den så länge

uteblivna fullständiga löneregleringen och tillgodose det mest trängande

behovet av ekonomisk hjälp åt ifrågavarande tjänsteinnehavare.

De avlöningsbelopp, som för sådant ändamål böra bestämmas, synas

icke vara svåra att finna. I propositionen meddelas (sid. 478) att jämte

folkskoleöverstyrelsens refererade framställning i ärendet, utöver vilken

Kungl. Maj:t ansett sig icke böra gå, ytterligare en framställning i detta

ärende gjorts, nämligen av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening

genom en skrivelse den 9 november 1916. Centralstyrelsen

hemställer däri, att därest proposition om en definitiv löne- och pensionsreglering

för folk- och småskollärarna icke komme att föreläggas 1917 års

riksdag, Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga förslag om en tillfällig

löneförbättring till minst den omfattning, att av folkskollärarkåren ordinarie

lärare och lärarinna, som hade barn att försörja, erhölle 650 kronor och

varje annan lärare och lärarinna 400 kronor, samt att av småskollärarkåren

lärare och lärarinna, som hade barn att försörja, erhölle 400 kronor

och varje annan lärare och lärarinna 250 kronor.

Det synes oss, att dessa belopp, förordade av lärarkårens egen organisation,

i frågans förevarande läge äro starkt grundade och böra av riks
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse AV 100.

dagen beviljas. Jämförda med Kungl. Maj:ts förslag innebära de, som synes,

en förhöjning i det belopp, som skall utgå till de medlemmar av folkskollärarkåren,

som ha barn att försörja, med 150 kronor och till övriga

folkskollärare med 100 kronor samt till de medlemmar av småskollärarkåren,

som ha barn att försörja, med 100 kronor och till övriga småskollärare

med 90 kronor.

Vad slutligen beträffar den kostnadsökning, som det av oss framlagda

förslaget medför, framgår denna av följande beräkning, vid vars

uppgörande följts samma grunder som de av folkskoleöverstyrelsen använda.

Fördelningen av kostnaderna mellan den läraregrupp, som har barn under

18 år, och övriga lärare har skett i förhållande till det antal familjeförsörjare,

varpå riksdagens tidigare beslut om familjetillägg grundar sig,

dock med beräknad sannolik ökning av antalet under de sista åren.

Enligt nu angivna fördelningsgrund belöper sig av den summa, som

för 1917 utgår till tillfällig löneförbättring åt folk- och småskollärare,

nämligen 2,700,000 kronor, 725,000 kronor på ordinarie folkskollärare med

barn, 975,000 kronor på övriga ordinarie folkskollärare, 25,000 kronor på

småskollärare med barn och 975,000 kronor på övriga småskollärare. I

Kungl. Maj:ts förslag, som med 3,300,000 kronor överstiger den för ändamålet

under år 1917 utgående anslagssumman, äro ovanstående belopp

fördubblade och utgöra sålunda resp. 1,450,000 kr., 1,950,000 kr., 50,000

kr. och 1,950,000 kronor, vartill kommer ett nytt belopp för den extra

folkskollärarpersonalen beräknat till 600,000 kronor, sålunda inalles

6,000,000 kronor.

Det av oss framlagda förslaget skulle föranleda en höjning i ovanstående

poster med följande: för ordinarie folkskollärare med barn 435,000

kronor, för övriga ordinarie folkskollärare 650,000 kronor, för den extra

folkskollärarpersonalen 200,000 kronor, för småskollärare med barn 16,667

kr. och för övriga småskollärare 1,096,875 kronor, eller tillsammans

2,398,542 kronor. Denna summa torde böra avrundas till 2,400,000

kronor, vilket belopp sålunda skulle för ändamålet behövas utöver vad

Kungl. Maj:t föreslagit.»

För ifrågavarande ändamål anvisade 1916 års riksdag på extra stat

för år 1917 dels ett förslagsanslag å 1,700,000 kronor för beredande under

år 1917 av tillfällig löneförbättring åt ordinarie lärare vid folkskolor, dels

ock ett förslagsanslag å 1,000,000 kronor för beredande under år 1917

av tillfällig löneförbättring åt biträdande lärare vid folkskolor, lärare vid

mindre folkskolor och lärare vid småskolor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 166.

Beträffande den tillfälliga löneförbättringen för år 1917 till ordinarie

lärare vid folkskolor fastställde riksdagen följande grunder:

1) Den tillfälliga löneförbättringen skulle utgå

a) med 250 kronor till den, som vid ingången av år 1917 vore anställd

i egenskap av ordinarie lärare vid folkskola, under förutsättning att

befattningshavaren vid denna tidpunkt hade eget äkta barn, som icke uppnått

18 års ålder; dock att sådan delaktighet icke tillkomme gift kvinnlig

befattningshavare, vars man levde;

b) med 150 kronor till annan ordinarie lärare vid folkskola.

2) Den tillfälliga löneförbättringen skulle utgå till befattningshavaren

i samma ordning som lönen.

I fråga om den tillfälliga löneförbättringen till lärare vid småskolor

in. fl. skulle enligt riksdagens beslut följande grunder tillämpas:

1) Den tillfälliga löneförbättringen skulle utgå

a) med 150 kronor till den, som vid ingången av år 1917 vore anställd

i egenskap av biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre

folkskola och lärare vid småskola, under förutsättning att befattningshavaren

vid denna tidpunkt hade eget äkta barn, som icke uppnått 18

års ålder; dock att sådan delaktighet icke tillkomme gift kvinnlig befattningshavare,

vars man levde, ej heller den, vilken vikarierade för tjänstledig

lärare;

b) med 80 kronor till övriga biträdande lärare vid folkskola, lärare

vid mindre folkskola och lärare vid småskola.

2) Den tillfälliga löneförbättringen skulle utgå till befattningshavaren

i samma ordning som lönen.

I båda fallen skulle Eders Kungl. Maj:t äga rätt att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av de stadgade grunderna kunde befinnas

erforderliga.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle alltså den för

år 1918 utgående löneförbättringen avsevärt höjas från de för innevarande

ar fastställda beloppen. Såsom ovan anförts har riksdagen emellertid i allt

fall ansett sig kunna gå något utöver Eders Kungl. Maj:ts förslag för att

därigenom bereda ifrågavarande personal en kraftigare hjälp under dyrtiden.

Riksdagen har därför ansett sig i huvudsak böra bifalla det i ovanberörda

motioner framställda förslaget. Riksdagen har sålunda intet att erinra mot

en förhöjning till 250 kronor för småskolans under d) upptagna personal

samt till 400 kronor för småskolans under c) och folkskolans under b)

inbegripna personal. Däremot har riksdagen ansett löneförbättringen för

folkskolans under a) upptagna lärare skäligen kunna bestämmas till 600

kronor i stället för i motionerna föreslagna 650 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdag em skrivelse Nr 166.

Kostnaderna för genomförandet av Eders Kungl. Maj:ts förslag beräknas

till ett belopp av 6,000,000 kronor. Genomförande av motionärernas förslag

skulle draga en ytterligare kostnad av 2,400,000 kronor. Med den inskränkning

i höjningen av löneförbättringarna, som riksdagen beslutat i

förhållande till sistnämnda förslag, vinnes emellertid en nedsättning med

145,000 kronor. Hela det för den tillfälliga löneförbättringen erforderliga

beloppet skulle således utgöra 8,255,000 kronor, vilken summa lämpligen

torde böra avrundas uppåt till 8,300,000 kronor.

Riksdagen far alltså anmäla att riksdagen, i anledning av förevarande

proposition och ovan berörda motioner anvisat på extra stat för år 1918

ett förslagsanslag, av 8,300,000 kronor för beredande under år 1918 av tillfällig

löneförbättring åt lärare vid folkskoloroch småskolor, att utgå enligt

följande grunder, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare

föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:

1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår

a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången

av år 1918 är anställd i egenskap av ordinarie lärare vid folkskola, under

förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn,

som icke uppnått 18 års ålder; dock att löneförbättring med detta belopp

icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever;

b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje ordinarie

lärare vid folkskola, som icke äger erhålla tillfällig löneförbättring med

det i punkt a) omförmälda belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande

folkskollärare, under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar,

att de bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning,

vilka såsom villkor för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på

grund av sjukdom tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie lärare vid

folkskola, äro uppfyllda;

c) med ett årligt belopp av 400 kronor till den, som vid ingången

av år 1918 är anställd i egenskap av biträdande lärare vid folkskola,

lärare vid mindre folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning

att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke

uppnått 18 års ålder; dock att löneförbättring med detta belopp icke tillkommer

gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever, ej heller den, vilken

vikarierar för tjänstledig lärare;

d) med ett årligt belopp av 250 kronor till varje biträdande lärare

vid folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, som

icke äger erhålla tillfällig löneförbättring med det i punkt c) omförmälda

belopp, under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de bestämmelser

i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 166.

för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom

tjänstledig biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola eller

lärare vid småskola, äro uppfyllda.

2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavare i samma

ordning som lönen.

Stockholm den 22 maj 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.