Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts dels i propositionen nr 148 gjorda framställning angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken m. U. läroanstalter, dels ock i punkt 187 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid folkskolor och småskolor jämte i dessa ämnen väckta motioner.
1917-05-22 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1917:166, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts dels i propositionen nr 148 gjorda framställning angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken m. U. läroanstalter, dels ock i punkt 187 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid folkskolor och småskolor jämte i dessa ämnen väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 166.
1
Nr 166.
Godkänd ar företa kammaren den 22 maj 1917.
Godkund av andra kammaren den 22 maj 1917.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj.ts
dels i propositionen nr 148 gjorda framställning angående
tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken m. U. läroanstalter, dels ock i punkt 187 under
åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen gjorda framställning
angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid
folkskolor och småskolor jämte i dessa ämnen väckta
motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 111.)
Till Konungen.
Av Eders Kungl. Maj:t har såväl i den till innevarande års riksdag
avlåtna statsverkspropositionen som i särskilda propositioner gjorts framställningar
angående tillfällig löneförbättring för år 1918 åt olika grupper
av lärare. Därjämte hava i anledning av dessa Eders Kungl. Maj:ts framställningar
väckts ett antal motioner. De största grupperna av här ifrågavarande
lärare utgöras av lärarpersonalen vid de allmänna läroverken och
med dem likställda läroanstalter samt av lärarpersonalen vid folk- och
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 46 käft. (Nr 166—168.) 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 166.
småskolor. Riksdagen har därför i ett sammanhang velat behandla frågorna
om tillfällig löneförbättring åt dessa huvudgrupper.
Innan riksdagen ingår på detaljbehandling av förevarande framställningar,
har riksdagen emellertid velat framhålla några allmänna synpunkter
beträffande nu ifrågavarande lärarkårers lönefrågor. De senaste löneregleringarna
för läroverkslärarna genomfördes av 1904 års riksdag, för folkskollärarna
av 1906 års riksdag och för småskollärarna av 1908 års riksdag.
Vid dessa löneregleringar hava icke de nya löneregleringsprinciper,
som inleddes av 1907 års riksdag, kommit i tillämpning.
Genom tillsättande av den s. k. lärarlönenämnden den 5 juli 1912
avsågs att åstadkomma en förändring i dessa hänseenden. Nämnden avgav
även betänkande den 31 oktober 1914, däri löneförhöjningar föreslogos,
vilka skulle varit ägnade att undanröja förefintliga missförhållanden. Emellertid
har den rådande krisen sedermera år för år undanskjutit den definitiva
löneregleringen. Under sådana förhållanden måste det nu synas angeläget
att dessa frågor snarast möjligt vinna sin slutliga lösning, och får
riksdagen uttala sin förväntan, att proposition om definitiv lönereglering för
ifrågavarande lärarkårer framlägges till 1918 års riksdag.
Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna tillfälliga löneförbättringen utgör
visserligen en rätt avsevärd ökning i de nuvarande löneförmånerna, men
detta oaktat har riksdagen, med hänsyn till den ogynnsamma ställning,
vari ifrågavarande lärarekårer befinna sig, ansett sig böra på åtskilliga
punkter vidtaga någon förhöjning av de av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta
beloppen. Omfattningen av dessa ändringar framgår av den detaljgranskning
riksdagen nu går att ägna de olika framställningarna.
1:°)
259:o) Eders Kungl. Maj:t har i åttonde huvudtiteln av den till innevarande
årsriksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslagit riksdagen under
punktl35 att, i avbidan på proposition angående tillfällig löneförbättring åt
lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet, beräkna förberörda ändamål
på extra stat för år 1918 ett anslag av 12,000 kronor, under punkt 144
att, i avbidan på proposition angående tillfällig löneförbättring åt lärare
vid de allmänna läroverken, beräkna för berörda ändamål på extra stat för
år 1918 ett anslag av 850,000 kronor, under punkt 179 att, i avbidan på
proposition angående tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid statens
folkskoleseminarier, beräkna för berörda ändamål på extra stat för år 1918
ett anslag av 195,000 kronor, samt under punkt 227 att, i avbidan på
proposition angående tillfällig löneförbättring åt lärarna vid de tekniska
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdag flis skrivelse Nr 166. *
elementarskolorna, beräkna för berörda ändamål på extra stat för år 1918
ett belopp av 14,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 16 mars 1917
avlåten proposition (nr 148), under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att
dels medgiva, att tillfällig löneförbättring under år 1918 må enligt
nedan angivna grunder utgå till lärare och lärarinnor vid de allmänna
läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, statens blindundervisningsanstalter
och de tekniska elementarskolorna, med rätt för Eders
Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av
dessa grunder må befinnas erforderliga:
1) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer
a) den, som under år 1918 eller någon del av nämnda år är anställd
i egenskap av ordinarie lärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarium eller teknisk elementarskola eller såsom rektor
vid någon av statens blindundervisningsanstalter, ävensom
b) den, som under år 1918 under minst en termin bestrider full
tjänstgöring såsom
extra ordinarie ämneslärare, manlig eller kvinnlig, vid allmänt läroverk,
högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium,
biträdande teckningslärare vid allmänt läroverk, under villkor att
tjänstgöringen omfattar minst 15 veckotimmar vid högre allmänt läroverk
och minst 8 veckotimmar vid realskola,
vikarierande övningslärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet
eller folkskoleseminarium,
vikarierande övningsskollärare vid folkskoleseminarium.
2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp för hela
året räknat:
a) ordinarie lärare:
till rektor i första lönegraden vid högre allmänt läroverk
eller högre lärarinneseminariet............................. med 400 kronor
till rektor i andra lönegraden vid d:o ................................. » 500 »
till manlig rektor i första eller andra lönegraden vid
folkskoleseminarium eller vid institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda................................................. » 600 »
till manlig rektor i tredje lönegraden vid d:o ................. » 500 »
4
Riksdagens skrivelse Nr 166.
till rektor vid realskola, vid förskolan för blinda i Växjö,
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda eller
vid teknisk elementarskola ävensom till kvinnlig:
rektor vid folkskoleseminarium....................................... med
till lektor i första, andra, tredje eller fjärde lönegraden
vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet
eller teknisk elementarskola............................................. »
till lektor i femte lönegraden vid d:o ................................. »
till adjunkt i första lönegraden vid allmänt läroverk
eller folkskoleseminarium ................................................ »
till adjunkt i andra, tredje, fjärde eller femte lönegraden
vid d:o ..................................................................... >
till första lärarinna i första lönegraden vid statssamskola >
till första lärarinna i andra lönegraden vid d:o .............. »
till ämneslärarinna i första lönegraden vid statssamskola >
till ämneslärarinna i andra lönegraden vid d:o ............... »
till ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet ............ »
till gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk, högre
lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium............ »
till gymnastiklärare vid realskola .......................................... »
till tecknings- eller musiklärare vid högre allmänt läroverk
eller högre lärarinneseminariet eller handarbets
lärarinna
vid högre lärarinneseminariet..................... »
till tecknings- eller musiklärare vid realskola..................... »
till tecknings- eller musiklärare eller lärare i manlig
slöjd, i hushållsgöromål eller i trädgårdsskötsel vid
folkskoleseminarium............................................................ »
till lärare i kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium
.................................................................................. »
till lärare i kvinnlig slöjd vid manligt folkskolesemi
nariums
övningsskola........................................................ »
till manlig övningsskollärare vid folkskoleseminariet i
Stockholm eller Göteborg ............................................... »
till manlig övningsskollärare vid annat folkskoleseminarium
................................................................................... »
till kvinnlig övningsskollärare vid folkskoleseminariet i
Stockholm eller Göteborg ................................................ »
till kvinnlig övningsskollärare vid annat folkskoleseminarium
................................................................................... »
600 kronor
600 »
400 »
700 »
600 »
400
350 »
700 »
350 »
350
500 »
400
400
300
400 >
400
200 >
900 »
800 »
800
700
V
Riksdagen»! skrivelse Ni• 16fi.
5
b) extra ordinarie, biträdande och vikarierande lärare:
till manlig ämneslärare vid allmänt läroverk eller högre
lärarinneseminariet ...........................................................
till vikarie å sådan adjunktstjänst vid folkskoleseminarium,
som upprättats genom beslut av 1913 års
riksdag...................................................................................
till annan manlig ämneslärare vid folkskoleseminarium
till kvinnlig ämneslärare vid allmänt läroverk med full
kompetens............................................................................
till kvinnlig ämneslärare vid allmänt läroverk utan berörda
kompetens..................................................................
till biträdande eller vikarierande ämneslärarinna vid högre
lärarinneseminariet.............................................................
till kvinnlig ämneslärare vid folkskoleseminarium............
till biträdande teckningslärare vid allmänt läroverk.........
till vikarierande gymnastiklärare vid allmänt läroverk,
högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium
till annan vikarierande övningslärare vid allmänt läroverk
eller högre lärarinneseminariet..............................
till vikarierande lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt
folkskoleseminariums övningsskola...............................
till annan vikarierande övningslärare vid folkskoleseminarium
...............................................................................
till vikarierande övningsskollärare vid folkskoleseminarium
..............................................................................
med 300 kronor
» 500 »
» 300 »
» 500 »
» 700 »
> 300 »
» 300
» 300 »
» 400
» 300 »
» 200 »
» 300
» 300 »
3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavaren i
samma ordning som lönen vid tjänsten eller, där avlöningen vid tjänsten
utgår i form av arvode, i samma ordning som detta.
4) Där lärare på grund av från städer, prebenden eller donationer
enligt gällande stat härflytande förmåner åtnjuter högre inkomster å tjänsten
än den avlöning, som eljest i allmänhet tillkommer motsvarande befattningshavare,
må den tillfälliga löneförbättringen icke utgå med högre
belopp än att densamma jämte vad som, på sätt nyss är sagt, tillkommer
vederbörande utöver normalavlöningen uppgår till sammanlagt högst 1,000
kronor;
dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda löneförbättring
på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 1,085,000
kronor.
6
Riksdagens skrivelse Nr 186.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels två
likalydande motioner, däri hemställts, att riksdagen ville besluta, att åt läroverkslärarne
genomföres en provisorisk lönereglering att träda i kraft från
och med 1917 efter följande grunder:
den provisoriska löneregleringens lönesatser beräknas efter en tilläggsprocent
på nuvarande löner, olika i olika lönegrader och utgörande
för rektor vid högre allra, läroverk 10 % och
» » vid real- och samskola 15 %
i båda lönegraderna;
för lektor 30 % i första, 25 % i andra, 20 °j0 i tredje, 15 % i fjärde
och 10 % i femte lönegraden;
för adjunkt 35 % i första, 30 % i andra, 25 % i tredje, 20 % i fjärde
och 15 % i femte lönegraden;
för övning slär are vid högre allm. läroverk 35 % i första, 30 % i andra,
25 °lo i tredje och 15 % i fjärde lönegraden;
för övningslärare vid realskola och samskola 35 % i första, 30 % i andra,
25 % i tredje lönegraden;
för ämneslärarinna 35 % i alla lönegrader;
» extralärare 25 % på nuvarande arvode;
» handarbetslärarinnor 35 % på nuvarande arvode;
samt att riksdagen ville för genomförande av denna provisoriska lönereglering
under 1917 anslå 1,295,000 kronor och för 1918 1,305,000 kronor;
dels ock en motion, vari föreslagits, att riksdagen, därest riksdagen
åt lärarna vid de allmänna läroverken beviljar tillfällig löneförbättring med
högre belopp, än vad Eders Kungl. Maj:t i detta hänseende föreslagit, måtte
jämväl vid bestämmandet av tillfällig löneförbättring åt lärarna vid folkskoleseminarierna
tillämpa enahanda grunder.
Den i förstberörda två motioner gjorda framställning om provisorisk
lönereglering för lärarna vid de allmänna läroverken i vad den avser retroaktiv
verkan från och med år 1917 har riksdagen av principiella skäl
icke kunnat bifalla. 1 likhet med Eders Kungl. Maj:t har riksdagen följaktligen
ansett, att förevarande tillfälliga löneförbättring bör utgå först för
år 1918. Vad beträffar de i motionerna föreslagna förhöjningar i lönerna
har riksdagen väl icke kunnat bifalla förslaget härutinnan, men har, såsom
ovan nämnts, icke heller ansett sig böra stanna vid de av Eders Kungl.
Maj:t äskade beloppen; riksdagen har sålunda i åtskilliga fall beslutat förhöjningar
i dessa belopp.
Riksdagen övergår härefter till en redogörelse för de ändringar i Eders
Kungl. Maj:ts framställning, vilka riksdagen ansett sig höra vidtaga och
7
Riksdagens skrivelse Nr 106.
kommer därvid att följa den i det vid förevarande proposition fogade
statsrådsprotokollet gjorda indelningen av lärarpersonalen.
I fråga om rektorer liar riksdagen endast beträffande rektorerna vid de
tekniska elementarskolorna, vilka icke i likhet med övriga rektorer erhålla
fri bostad eller hyresersättning, beslutat en ökning, så att till dem utgående
löneförbättring skall utgöra 700 kronor i varje lönegrad i stället för
av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 600 kronor.
Beträffande lektorerna har Eders Kungl. Maj:t föreslagit en löneförbättring
av 600 kronor i de fyra första lönegraderna och 400 kronor i den
femte. Riksdagen har främst velat åstadkomma eu förbättring av de lägst
avlönades villkor och har därför för lektorerna i första—tredje lönegraderna
bestämt tilläggsbeloppet till 700 kronor samt i överensstämmelse med Eders
Kungl. Maj:ts förslag för lektorerna i fjärde lönegraden till 600 kronor
och i femte lönegraden till 400 kronor.
En i huvudsak motsvarande ökning har riksdagen likaledes ansett
skälig för adjunkterna i de lägre lönegraderna, och har riksdagen därför
beslutat, att den tillfälliga löneförbättringen skall utgå till manlig adjunkt
med 700 kronor i första—fjärde lönegraderna och med 600 kronor i femte
lönegraden samt till kvinnlig adjunkt med 700 kronor i första—tredje lönegraderna
och 600 kronor i fjärde lönegraden.
I fråga om ämneslärarinnorna har en ökning med 100 kronor för
alla ansetts skälig, varför löneförbättringen för dessa skall utgå till första
lärarinna vid statssamskola med 500 kronor i första och 450 kronor i
andra lönegraden, till lärarinna vid dylik skola med 800 kronor i första
och 450 kronor i andra lönegraden samt till ämneslärarinna vid högre
lärarinneseminariet med 450 kronor i alla lönegrader.
Vad beträffar övningslärarna har riksdagen ansett, att dessa, som
äro synnerligen svagt avlönade, böra tilldelas större löneförbättringar
ån de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna. Enligt riksdagens mening bör
således löneförbättringen för denna personalgrupp utgå med 600 kronor
till gymnastiklärare vid de högre allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet
och folkskoleseminarierna, med 500 kronor till dylika lärare vid
realskolorna och till tecknings- och musiklärare vid de högre allmänna läroverken,
högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna samt med 400
kronor till tecknings- och musiklärare vid realskolorna.
I fråga om lärarpersonalen vid folkskoleseminariernas övningsskolor
har riksdagen varit ense med Eders Kungl. Maj:t därutinnan, att denna
personal bör avlönas närmast i likhet med folkskolornas lärare i de större
städerna, och har riksdagen, som enligt vad av punkt 2 här nedan framgår,
bestämt en högre löneförbättring för sistnämnda lärare än den av Eders
8
Riksdagens skrivelse Nr 166.
Kungl. Maj:t ifrågasatta, jämväl beslutat, att löneförbättringen för övningsskollärarna
skall utgå med ett belopp, som med 100 kronor överstiger
det i förevarande proposition föreslagna. Därigenom kommer den tillfälliga
löneförbättringen att uppgå till 1,000 kronor för manlig och 900
kronor för kvinnlig övningsskollärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm
och Göteborg samt till 9C0 kronor för annan manlig och 800 kronor
för annan kvinnlig övningsskollärare, vilket innebär en förhöjning av nu
utgående löneförmåner med 600 kronor. Riksdagen vill i detta sammanhang
påpeka, att riksdagen i nu berörda grupp inberäkna!- alla de övningsskollärare
vid folkskoleseminarierna, som ej vikariera för tjänstledig lärare.
I avseende å de extra ordinarie ämneslärarna har riksdagen ansett, att
en skillnad bör göras mellan dylika med full kompetens och sådana utan
full kompetens. Riksdagen har därför i fråga om manliga extra ordinarie
lärare vid de allmänna läroverken och högre lärarinneseminariet ansett sig
böra höja löneförbättringen till 400 kronor samt i fråga om vikarier å nyinrättade
adjunktstjänster vid folkskoleseminarierna till 600 kronor, allt
under förutsättning av full kompetens. Beträffande vikarier å sistnämnda
tjänster utan dylik kompetens har riksdagen däremot icke ansett sig kunna
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag utan ansett beloppet kunna begränsas till
300 kronor. Övriga manliga extra lärare vid seminarierna höra i fall de
äro fullt kompetenta erhålla 400 kronor i stället för föreslagna 300 kronor.
På motsvarande sätt bör löneförbättringen för kvinnliga extra ordinarie
ämneslärare med full kompetens utgå med 600 kronor, varjämte till biträdande
eller vikarierande ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet
bör utgå en till 400 kronor förhöjd löneförbättring. Beträffande kvinnliga
extra lärare vid folkskoleseminarierna har riksdagen icke kunnat biträda
Eders Kung]. Maj:ts förslag, enär därigenom dessa skulle kunna erhålla högre
löner än motsvarande ordinarie lärarinnor. Riksdagen har därför ansett,
att den tillfälliga löneförbättringen bör utgå med 300 kronor till kvinnlig
vikarie å nyinrättad adjunktstjänst med full kompetens och 200 kronor
till dylik vikarie utan full kompetens samt till övriga extra lärarinnor.
Vad slutligen beträffar sådan extra ordinarie övningsskollärare vid
folkskoleseminarium, som vikarierar för tjänstledig lärare, vilken själv
uppbär löneförbättring, bör den tillfälliga löneförbättringen utgå med 400
kronor i stället för av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 300 kronor.
Slutligen har riksdagen velat framhålla, att tillfällig löneförbättring
av 100 kronor synes böra tillkomma en grupp, som icke upptagits i Eders
Kungl. Maj:ts förslag, nämligen lärare i kvinnligt handarbete vid statssamskolor,
för så vitt dessa upprätthålla en tjänstgöring av minst 6 veckotimmar.
9
Riksdagens skrivelse Nr 166.
I övrigt har riksdagen bifallit de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
löneförbättringarna.
Beträffande grunderna för utgåendet av ifrågavarande löneförmån har
riksdagen intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Vad slutligen angår kostnaderna för den avsedda löneförbättringen
för år 1918, har Eders Kungl. Maj:t beräknat desamma till ett sammanlagt
belopp av 1,085,500 kronor, avrundat till 1,085,000 kronor, fördelat sålunda:
de allmänna läroverken 893,650 kronor, högre lärarinneseminariet
11,750 kronor, folkskoleseminarierna 165,600 kronor, blindundervisningsanstalterna
1,700 kronor och de tekniska elementarskolorna 12,800 kronor.
På grund, av de nu av riksdagen beslutade förändringarna böra dessa belopp,
enligt vad verkställda beräkningar giva vid handen, beräknas sålunda
:
De allmänna läroverken ...........
Högre lärarinneseminariet.........
Folkskoleseminarierna.................
Blindundervisningsanstalterna ..
De tekniska elementarskolorna
eller i avrundat tal 1,216,000 kronor.
Riksdagen får således anmäla, att riksdagen i anledning av förevarande
proposition samt ovanberörda motioner
dels medgivit, att tillfällig löneförbättring under år 1918 må enligt
nedan angivna grunder utgå till lärare och lärarinnor vid de allmänna
läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, statens blindundervisningsanstalter
och de tekniska elementarskolorna, med rätt för
Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning
av dessa grunder må befinnas erforderliga:
l) Delaktighet i den tillfälliga löneförbättringen tillkommer
a) den, som under år 1918 eller någon del av nämnda år är anställd
i egenskap av ordinarie lärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet,
folkskoleseminarium eller teknisk elementarskola eller såsom rektor
vid någon av statens blindundervisningsanstalter, ävensom
b) den, som under år 1918 under minst en termin bestrider full
tjänstgöring såsom
extra ordinarie ämneslärare, manlig eller kvinnlig, vid allmänt läroverk,
högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium,
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 46 höft. (Nr 166—168.)
.............. kronor
1,001,250: —
.............. »
14,050: —
.............. »
184,700: —
1,700: —
14,500: —
Summa kronor
h—1
C5
o
o
''i
2
10
Riksdagens skrivelse Nr 166.
biträdande teckningslärare vid allmänt läroverk, under villkor att tjänstgöringen
omfattar minst 15 veckotimmar vid högre allmänt läroverk och
minst 8 veckotimmar vid realskola,
vikarierande övningslärare vid allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet
eller folkskoleseminarium,
lärarinna i kvinnligt handarbete vid statssamskola under villkor att
tjänstgöringen omfattar minst 6 veckotimmar,
vikarierande övningsskollärare vid folkskoleseminarium.
2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår med följande belopp för
hela året räknat:
a) ordinarie lärare:
till rektor i första lönegraden vid högre allmänt läroverk
eller högre lärarinneseminariet..............................................med 400 kronor
till rektor i andra lönegraden vid d:o........................................ » 500 »
till manlig rektor i första eller andra lönegraden vid folkskoleseminarium
eller vid institutet och förskolan för blinda
å Tomteboda ................................................................................ > 600 »
till manlig rektor i tredje lönegraden vid d:o...........................med 500 kronor
till rektor vid realskola, vid förskolan för blinda i Växjö
eller vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda
ävensom till kvinnlig rektor vid folkskoleseminarium...... » 600 »
till rektor vid teknisk elementarskola ......................................... » 700 »
till lektor i första, andra eller tredje lönegraden vid högre
allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet eller teknisk
elementarskola .................................... > 700 »
till lektor i fjärde lönegraden vid d:o......................................... » 600 »
till lektor i femte lönegraden vid d:o.......................................... » 400 »
till manlig adjunkt i första, andra, tredje eller fjärde lönegraden
vid allmänt läroverk eller folkskoleseminarium
samt kvinnlig adjunkt i första, andra eller tredje lönegraden
vid folkskoleseminarium................................................ » 700 »
till manlig adjunkt i femte lönegraden vid allmänt läroverk
eller folkskoleseminarium samt kvinnlig adjunkt
i fjärde lönegraden vid folkskoleseminarium .................. » 600 »
till första lärarinna i första lönegraden vid statssamskola » 500 »
till första lärarinna i andra lönegraden vid d:o .................. » 450 »
till ämneslärarinna i första lönegraden vid statssamskola...... » 800 »
till ämneslärarinna i andra lönegraden vid d:o....................... » 450 »
till ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet .................. » 450 »
11
Riksdagens skrivelse Nr 166.
till gymnastiklärare vid högre allmänt läroverk, högre lärarinneseminariet
eller folkskoleseminarium..........................
till gymnastiklärare vid realskola...................................................
till tecknings- eller musiklärare vid högre allmänt läroverk,
högre lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium.........
till tecknings- eller musiklärare vid realskola...........................
till handarbetslärarinna vid högre lärarinneseminariet...........
till lärare i manlig slöjd, i hushållsgöroinål eller i trädgårdsskötsel
vid folkskoleseminarium .............................................
till lärare i kvinnlig slöjd vid kvinnligt folkskoleseminarium
till lärare i kvinnlig slöjd vid manligt folkskoleseminariums
övningsskola .................................................................................
till manlig övningsskollärare vid folkskoleseminariet i Stockholm
eller Göteborg ..................................................................
till manlig övningsskollärare vid annat folkskoleseminarium
till kvinnlig övningsskollärare vid folkskoleseminariet i Stock
holm
eller Göteborg ..................................................................
till kvinnlig övningsskollärare vid annat folkskoleseminarium
med 600 kronor
» 500 >
» 500 »
» 400
» 400 »
» 400 »
» 400
» 200 »
» 1000 »
» 900
» 900
» 800
b) extra ordinarie, biträdande och vikarierande lärare:
till manlig ämneslärare vid allmänt läroverk eller högre
lärarinneseminariet med full kompetens..............................
till manlig ämneslärare vid d:o utan berörda kompetens......
till manlig vikarie med full kompetens å sådan adjunktstjänst
vid folkskoleseminarium, som upprättats genom beslut
av 1913 års riksdag ................................................................
till manlig vikarie utan full kompetens å dylik adjunktstjänst
till annan manlig ämneslärare vid folkskoleseminarium med
full kompetens..................................................
till annan manlig ämneslärare vid folkskoleseminarium utan
berörda kompetens ....................................................................
till kvinnlig ämneslärare vid allmänt läroverk med full kompetens.
............................................................................................
till kvinnlig ämneslärare vid allmänt läroverk utan berörda
kompetens......................................................................................
till biträdande eller vikarierande ämneslärarinna vid högre
lärarinneseminariet ..................................................................
till kvinnlig vikarie med full kompetens å sådan adjunktstjänst
vid folkskoleseminarium, som upprättats genom
beslut av 1913 års riksdag .....................................................
med 400 kronor
» 300 »
» 600 »
> 300 »
» 400 »
» 300 »
» 600 »
» 700 »
> 400 »
» 300 »
12
Riksdagens skrivelse 1Sr 166.
till kvinnlig vikarie utan full kompetens å dylik adjunktstjänst med 200 kronor
till annan kvinnlig ämneslärare vid folkskoleseminarium...... » 200 »
till biträdande teckningslärare vid allmänt läroverk................. » 300 »
till lärarinna i kvinnligt handarbete vid statssamskola............ » 100 »
till vikarierande gymnastiklärare vid allmänt läroverk, högre
lärarinneseminariet eller folkskoleseminarium................... » 400 »
till annan vikarierande övningslärare vid allmänt läroverk
eller högre lärarinneseminariet .............................................. » 300
till vikarierande lärarinna i kvinnlig slöjd vid manligt folk
skoleseminariums
övningsskola ................................................ » 200 »
till annan vikarierande övningslärare vid folkskoleseminarium > 300 »
till vikarierande övningsskollärare vid folkskoleseminarium... » 400
3) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavaren i
samma ordning som lönen vid tjänsten eller, där avlöningen vid tjänsten utgår
i form av arvode, i samma ordning som detta.
4) Där lärare på grund av från städer, prebenden eller donationer
enligt gällande stat härflytande förmåner åtnjuter högre inkomster å
tjänsten än den avlöning, som eljest i allmänhet tillkommer motsvarande
befattningshavare, må den tillfälliga löneförbättringen icke utgå med högre
belopp än att densamma jämte vad som, på sätt nyss är sagt, tillkommer
vederbörande utöver normalavlöningen uppgår till sammanlagt högst 1,000
kronor;
dels ock för bestridande av kostnaderna för omförmälda löneförbättring
på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 1,216,000 kronor;
2:o)
Eders Kungl. Maj:t har i punkt 187 under åttonde huvudtiteln av statsverkspropositionen
föreslagit riksdagen att anvisa på extra stat för år 1918
ett förslagsanslag av 6,000,000 kronor för beredande under år 1918 av tillfällig
löneförbättring åt lärare vid folkskolor och småskolor att utgå enligt
följande grunder, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de'' närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:
1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår
o a) me<^ eft årligt belopp av 500 kronor till den, som vid ingången
av år 1918 är anställd i egenskap av ordinarie lärare vid folkskola, under
förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn,
som icke uppnått 18 års ålder; dock att löneförbättring med detta belopp
icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever;
b) med ett årligt belopp av 300 kronor dels till varje ordinarie lärare
vid folkskola, som icke äger erhålla tillfällig löneförbättring med det i
13
Riksdagen* skrivelse Nr 1(16.
punkt a) omförmälda belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande
folkskollärare, under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de
bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor
för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom
tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie lärare vid folkskola, äro uppfyllda;
c) med ett årligt belopp av 300 kronor till den, som vid ingången av
år 1918 är anställd i egenskap av biträdande lärare vid folkskola, lärare
vid mindre folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning att befattningshavaren
vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått
18 års ålder; dock att löneförbättring med detta belopp icke tillkommer
gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever, ej heller den, vilken vikarierar
för tjänstledig lärare;
d) med ett årligt belopp av 160 kronor till varje biträdande lärare
vid folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, som icke
äger erhålla tillfällig löneförbättring med det i punkt c) omförmälda belopp,
under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de bestämmelser
i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor för
statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom
tjänstledig biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola eller
lärare vid småskola, äro uppfyllda.
2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavare i samma
ordning som lönen.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande
motioner, däri hemställts, att riksdagen måtte anvisa på extra
stat för år 1918, utöver vad Eders Ivungl. Maj:t föreslagit, ett anslag av
2,400,000 kronor för beredande under 1918 av en tillfällig löneförbättring
åt lärare vid folkskolor och småskolor att utgå enligt följande grunder,
med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som
för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:
1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår
a) med ett årligt belopp av 650 kronor till den, som vid ingången
av 1918 är anställd i egenskap av ordinarie lärare vid folkskola, under förutsättning
att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn,
som icke uppnått 18 års ålder; dock att löneförbättring med detta belopp
icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever;
b) med ett årligt belopp av 400 kronor, dels till varje ordinarie lärare
vid folkskola, som icke äger erhålla tillfällig löneförbättring, med det i
punkt a) omförmälda belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande
folkskollärare under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de
*
14
Riksdagens skrivelse Nr 166.
bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor
för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom
tjänstledig ordinarie lärare eller extra ordinarie lärare vid folkskola,
äro uppfyllda;
c) med ett årligt belopp av 400 kronor till den, som vid ingången
av 1918 är anställd i egenskap av biträdande lärare vid folkskola, lärare
vid mindre folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning att
befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke uppnått
18 års ålder; dock att löneförbättringen med detta belopp icke tillkommer
gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever, ej heller den,
vilken vikarierar för tjänstledig lärare;
d) med ett årligt belopp av 250 kronor till varje biträdande lärare
vid folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, som
icke äger erhålla tillfällig löneförbättring med det i punkt c) omförmälda
belopp, under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de bestämmelser
i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor
för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom
tjänstledig biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola
eller lärare vid småskola, äro uppfyllda.
Till stöd för framställningen har av motionärerna anförts följande:
»I statsverkspropositionen till årets riksdag, åttonde huvudtiteln, punkt
187, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att anvisa på extra stat för år
1918 ett förslagsanslag å 6,000,000 kronor för beredande under år 1918
av tillfällig löneförbättring åt lärare vid folkskolor och småskolor att utgå
enligt närmare angivna grunder med ett årligt belopp av 500 kronor till
ordinarie folkskollärare med barn under 18 års ålder och med 300 kronor
till varje annan folkskollärare, med 300 kronor till biträdande lärare vid
folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, då befattningshavaren
har barn under 18 års ålder, samt med 160 kronor till varje
annan lärare av sistnämnda grupper.
Den löneförbättring, som sålunda i propositionen föreslås för folkskolans
och småskolans lärare, skall säkerligen av alla finnas synnerligen
val befogad, då den avser att bringa hjälp och lindring i det stora ekonomiska
betryck, varunder nämnda lärarekår sedan lång tid tillbaka levat,
ett betryck, som stegrats till olidlighet genom den under de senare åren
inträdda dyrtiden.
Frågan är blott, om den av Kungl. Maj:t föreslagna löneförbättringen
är av den omfattning, att den rimligen kan anses fylla sitt ändamål att
avhjälpa det förefintliga behovet. Material till bedömande av denna fråga
lliksdagens skrivelse Nr 166.
15
saknad icke i propositionen, vari återgivits huvudinnehållet av den utredning,
som folkskoleöverstyrelsen framlagt såsom motivering till sitt under
hösten IDIG till Kung], Maj:t ingivna förslag om en definitiv lönereglering
för folkskolans och småskolans lärare.
Under hänvisning till vad i sagda utredning framhållits, vilja vi här
blott erinra om ett par omständigheter, som synas oss böra i detta sammanhang
särskilt beaktas. Den ena är den, som även i propositionen blivit
betonad, då det (å sid. 475) säges: »Det bör framför allt ihågkommas, att
samtliga dessa lärare före den nuvarande dyrtidens inträde befunno sig
på ett jämförelsevis lågt löneplan och att till följd härav dyrtiden varit
för dem i synnerligen hög grad kännbar.» Den andra omständigheten är
den långvariga kamp för bättre ekonomiska villkor genom erhållande av en
fullständig Inne- och pensionsreglering, som ifrågavarande lärarekårer måst
föra, en kamp vars berättigande visserligen icke saknat välvilligt erkännande
från statsmakternas sida, men som ändå hittills blivit resultatlös under
ständigt upprepad hänvisning till, att den utredning av frågan, som Ivungl.
Maj:t igångsatte för''snart fem år sedan, ännu icke hunnit fullbordas.
Det är av en sorglig erfarenhet hos vederbörande tjänstinnehavare
bekräftat och i övrigt från alla håll erkänt, att den löneförbättring, som
för folkskollärarkåren kom till stånd vid 1906 års riksdag — således för
elva år sedan — och för småskollärarkåren 1908, redan vid dessa tidpunkter
var alldeles otillräcklig. Genom löneregleringen 1906 sattes, som
bekant, grundlönen för folkskollärarkåren till 900 kronor med tre ålderstilllägg
för lärare å 150 kronor och för lärarinna å 100 kronor, sålunda en
slutlön efter 15 år å respektive 1,350 och 1,200 kronor. För småskollärarkåren
bestämdes grundlönen till 500 kronor och slutlönen till 680
kronor. Att lönebeloppen då blevo så små, trots att den procentuella höjningen
icke var obetydlig, hade tydligen sin grund däri, att de löner, som
tidigare utgått för folk- och småskollärare, voro synnerligen usla. Så ha
dessa tjänstemannakårer under hela sin tillvaro fått lida av en ekonomisk
efterblivenhet, som gjort varje ny liten förhöjning i avlöningen så gott
som illusorisk, då den alltid kommit försent i förhållande till den allmänna
levnadskostnadsstegringen. Folk- och småskolans lärare ha egentligen aldrig
haft sin anständiga bärgning av arbetet i skolan.
Otillräckligheten av den senaste löneregleringen föranledde lärarkåren
att efter ett par års förberedande åtgärder i sådant syfte år 1912 genom
Sveriges allmänna folkskollärareförenings centralstyrelse ingå till Kungl.
Maj:t med en framställning om en ny, mot behovet bättre svarande lönereglering.
Till grund för denna framställning lades en av nämnda förening
föranstaltad utredning angående dels levnadskostnaderna, i huvudsak
16
Riksdagens skrivelse Nr 166.
grundad på inom de skilda lärargrupperna förd hushållsbokföring under år
1910, dels utbildningskostnaderna och studieskulderna m. in. Dessa ingående
undersökningar ådagalade bland annat på ett slående sätt den redan
dåvarande missproportionen mellan ifrågavarande lärares inkomster och
nödvändiga utgifter.
Härom yttrar lärarelönenämnden, sedan den påvisat, att skillnaden
mellan inkomsterna av skolarbetet och de verkliga utgifterna enligt sagda
undersökning utgjorde en brist, som uppginge för gifta folkskollärare till
738 kronor, för ogifta folkskollärare till 334 kronor, för ogifta folkskollärarinnor
till 371 kronor och för de lägst avlönade småskollärarinnorna
till 274 kronor: »För samtliga lärargrupper förefanns sålunda en betydande
skillnad mellan utgifterna och inkomsterna av skolarbetet. Vad som
utöver inkomsterna av skolarbetet kräves för ett nödtorftigt uppehälle
måste läraren alltså förtjäna genom enskilt arbete, men ej ens genom inkomster
av sådant arbete kunde skillnaden mellan utgifter och inkomster
utjämnas. Det bör framhållas, att om en jämförelse anställts mellan utgifterna
och den egentliga lönen för tjänsten (i ovannämnda inkomster av
skolarbetet voro nämligen inräknade även arvode för slöjdundervisning,
fortsättningsskola in. m.), de ovan angivna skillnaderna skulle blivit ännu
större.» I samband därmed anställde lönenämnden en jämförelse mellan
folkskollärare och vissa grupper av befattningshavare vid statens verk och
uppvisar, att folkskollärarna »äro icke blott sämre ställda än de studentbildade
och realskolebildade tjänstemän vid dessa verk, vilkas utbildning
är närmast jämförlig med eller underlägsen folkskollärarnas, utan även
sämre avlönade än flera tjänstemannagrupper utan högre kompetensfordringar
än genomgången folkskolekurs».
Det avsnitt i lärarekårens ekonomiska belägenhet, som genom ovanstående
fått sin belysning, och'' den tid, som de nämnda levnadskostnadsberäkningarna
gälla, ligga helt och hållet före nuvarande dyrtid, vilken
begynte med de år 1914 inträdande och sedan alltjämt fortgående prisstegringarna.
Det bör märkas, att lärarelönenämndens förslag till lönereglering
för folk- och småskollärarkåren helt och hållet grundar sig på
ovannämnda år 1910 verkställda ekonomiska undersökning. Folkskoleöverstyrelsen
har ock beaktat detta förhållande och i sitt förslag om en
definitiv lönereglering för kåren uppvisat orimligheten av att bygga en lönereglering,
genomförd sedan dyrtiden gjort sina verkningar gällande, på levnadskostnader
under prisbilliga tider, som med all säkerhet icke återkomma,
varför överstyrelsen i enlighet härmed rättvisligen föreslagit högre lönebelopp,
än de lärarelönenämnden framlade för tre år sedan. Men detta
förhållande synes i lika grad förtjänt av beaktande, när det nu gäller en
17
Riksdagens skrivelse Nr 166.
provisorisk löneförbättring. Det är uppenbarligen lika orimligt att vid
fastställandet av denna taga hänsyn endast till det under dyrtiden stegrade
behovet.
Av det ovan anförda framgår, att man vid bestämmandet av den tillfälliga
löneförbättringens omfattning för dessa lärarekårer skall taga hänsyn
till tvenne faktorer. Den skall innefatta dels en skålig höjning med
hänsyn till lönens efterblivenhet och otillräcklighet redan före kristiden
och därtill en ytterligare förhöjning, motiverad speciellt av de nu rådande
levnadskostnaderna.
Riktigheten av denna synpunkt torde icke kunna bestridas. 1 själva
verket har ock Kungl. Maj:t godkänt densamma genom att såsom motiv
för en tillfällig löneförbättring åberopade de skäl, som av folkskoleöverstyrelsen
anförts för nödvändigheten av en snar och grundlig definitiv
lönereglering, och därvid, ined rätta, alldeles särskilt tryckt på det förhållandet,
»att samtliga dessa lärare före den nuvarande dyrtidens inträde
befunno sig på ett jämförelsevis lågt löneplan, och att till följd härav
dyrtiden varit för dem i synnerligen hög grad kännbar». Men vid sådant
förhållande kan man omöjligen undgå att finna, att de i propositionen
föreslagna avlöningsbeloppen äro för knappt tilltagna, och att de därför
höra i lämplig män höjas. Vad Kungl. Maj:t nu föreslagit synes lämpligen
bort komma i fråga redan före kristiden, därest en provisorisk lönereglering
kommit till stånd t. ex. år 1913, i vilket års statsverksproposition
dåvarande departementschefen erkänner en sådan vara ett trängande
behov för folk- och småskollärarkårerna.
En ordentlig löneförbättring bör nu komma till stånd, även om den
av olyckliga omständigheter måste tills vidare få en tillfällig karaktär.
Detta i första rummet med hänsyn till nödvändigheten av att bereda deu
nuvarande lärarepersonalen en dräglig tillvaro utan svält och umbäranden,
men också för att i möjligaste mån förekomma den olycka för vår
folkundervisning, som hotar genom folkskollärarebanans avfolkning, dels
därigenom att de dugligaste krafterna tvingas att lämna skolan för att
söka annan mera inbringande sysselsättning, dels därigenom att, såsom
folkskoleöverstyrelsen och departementschefen i propositionen påpeka, tillströmningen
av kvalificerade sökande till folkskoleseminarierna minskas.
Dessa symtom äro, om ock tydligt framträdande, ännu i sin begynnelse,
men det lider intet tvivel, att de komma att taga allvarliga dimensioner,,
därest icke statsmakterna snarast på ett effektivt sätt avhjälpa de ekonomiska
svårigheter, med vilka folkskolans lärare hava att kämpa.
Att god vilja i denna riktning förefinnes hos riksdagen, därpå finnes
icke anledning att tvivla. Riksdagen har tvänne gånger på enskilda mo
Bihang
till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 46 käft. (Nr 166—168.) 3
18
Riksdagen* skrivelse Nr 166.
tionärers framställning beviljat partiella lönetillägg åt olika grupper av
folk- och småskollärarkåren, vilka tillägg, jämte vad som kunnat vinnas
från andra håll, bidraga att i någon mån lätta de ekonomiska bekymren
för innevarande år. Vad som emellertid i hög grad bidragit att, trots allt,
hålla modet uppe hos ifrågavarande lärare, är riksdagens givna löfte om
en verkligt effektiv löne- och pensionsreglering snarast möjligt. Sålunda
anslöt sig 1915 års riksdag till statsutskottets uttalade förväntan, att de då
fattade besluten om särskilda tillfälliga lönetillägg åt familjeförsörjare ej
borde föranleda dröjsmål med framläggande för riksdagen av förslag om
definitiv lönereglering för kåren i fråga, och i liknande sammanhang uttalade
1916 års riksdag sin förväntan, att ett förslag om fullständig lönereglering
inom en snar framtid bliver för riksdagen förela<;t.
Svaret på detta riksdagens upprepade uttalande föreligger nu dels i
departementschefens meddelande till riksdagen (propositionen sid. 475), att
frågan om definitiv lönereglering för lärare vid folk- och småskolor »icke
befinner sig i det läge, att den kan föreläggas 1917 års riksdag», dels i
förslaget om tillfällig löneförbättring för 1918. Det synes oss som om det
långa dröjsmålet med den definitiva löneregleringen och den besvikenhet,
som lärarkåren måste känna över att år efter år finna sina såsom berättigade
erkända lönekrav undanskjutna, borde utgöra en särskild anledning
att nu göra den provisoriska löneförbättringen så avpassad, att den kan i
möjligaste mån fylla sin uppgift att utgöra en avbetalning på den så länge
uteblivna fullständiga löneregleringen och tillgodose det mest trängande
behovet av ekonomisk hjälp åt ifrågavarande tjänsteinnehavare.
De avlöningsbelopp, som för sådant ändamål böra bestämmas, synas
icke vara svåra att finna. I propositionen meddelas (sid. 478) att jämte
folkskoleöverstyrelsens refererade framställning i ärendet, utöver vilken
Kungl. Maj:t ansett sig icke böra gå, ytterligare en framställning i detta
ärende gjorts, nämligen av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening
genom en skrivelse den 9 november 1916. Centralstyrelsen
hemställer däri, att därest proposition om en definitiv löne- och pensionsreglering
för folk- och småskollärarna icke komme att föreläggas 1917 års
riksdag, Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga förslag om en tillfällig
löneförbättring till minst den omfattning, att av folkskollärarkåren ordinarie
lärare och lärarinna, som hade barn att försörja, erhölle 650 kronor och
varje annan lärare och lärarinna 400 kronor, samt att av småskollärarkåren
lärare och lärarinna, som hade barn att försörja, erhölle 400 kronor
och varje annan lärare och lärarinna 250 kronor.
Det synes oss, att dessa belopp, förordade av lärarkårens egen organisation,
i frågans förevarande läge äro starkt grundade och böra av riks
-
19
Riksdagens skrivelse AV 100.
dagen beviljas. Jämförda med Kungl. Maj:ts förslag innebära de, som synes,
en förhöjning i det belopp, som skall utgå till de medlemmar av folkskollärarkåren,
som ha barn att försörja, med 150 kronor och till övriga
folkskollärare med 100 kronor samt till de medlemmar av småskollärarkåren,
som ha barn att försörja, med 100 kronor och till övriga småskollärare
med 90 kronor.
Vad slutligen beträffar den kostnadsökning, som det av oss framlagda
förslaget medför, framgår denna av följande beräkning, vid vars
uppgörande följts samma grunder som de av folkskoleöverstyrelsen använda.
Fördelningen av kostnaderna mellan den läraregrupp, som har barn under
18 år, och övriga lärare har skett i förhållande till det antal familjeförsörjare,
varpå riksdagens tidigare beslut om familjetillägg grundar sig,
dock med beräknad sannolik ökning av antalet under de sista åren.
Enligt nu angivna fördelningsgrund belöper sig av den summa, som
för 1917 utgår till tillfällig löneförbättring åt folk- och småskollärare,
nämligen 2,700,000 kronor, 725,000 kronor på ordinarie folkskollärare med
barn, 975,000 kronor på övriga ordinarie folkskollärare, 25,000 kronor på
småskollärare med barn och 975,000 kronor på övriga småskollärare. I
Kungl. Maj:ts förslag, som med 3,300,000 kronor överstiger den för ändamålet
under år 1917 utgående anslagssumman, äro ovanstående belopp
fördubblade och utgöra sålunda resp. 1,450,000 kr., 1,950,000 kr., 50,000
kr. och 1,950,000 kronor, vartill kommer ett nytt belopp för den extra
folkskollärarpersonalen beräknat till 600,000 kronor, sålunda inalles
6,000,000 kronor.
Det av oss framlagda förslaget skulle föranleda en höjning i ovanstående
poster med följande: för ordinarie folkskollärare med barn 435,000
kronor, för övriga ordinarie folkskollärare 650,000 kronor, för den extra
folkskollärarpersonalen 200,000 kronor, för småskollärare med barn 16,667
kr. och för övriga småskollärare 1,096,875 kronor, eller tillsammans
2,398,542 kronor. Denna summa torde böra avrundas till 2,400,000
kronor, vilket belopp sålunda skulle för ändamålet behövas utöver vad
Kungl. Maj:t föreslagit.»
För ifrågavarande ändamål anvisade 1916 års riksdag på extra stat
för år 1917 dels ett förslagsanslag å 1,700,000 kronor för beredande under
år 1917 av tillfällig löneförbättring åt ordinarie lärare vid folkskolor, dels
ock ett förslagsanslag å 1,000,000 kronor för beredande under år 1917
av tillfällig löneförbättring åt biträdande lärare vid folkskolor, lärare vid
mindre folkskolor och lärare vid småskolor.
20
Riksdagens skrivelse Nr 166.
Beträffande den tillfälliga löneförbättringen för år 1917 till ordinarie
lärare vid folkskolor fastställde riksdagen följande grunder:
1) Den tillfälliga löneförbättringen skulle utgå
a) med 250 kronor till den, som vid ingången av år 1917 vore anställd
i egenskap av ordinarie lärare vid folkskola, under förutsättning att
befattningshavaren vid denna tidpunkt hade eget äkta barn, som icke uppnått
18 års ålder; dock att sådan delaktighet icke tillkomme gift kvinnlig
befattningshavare, vars man levde;
b) med 150 kronor till annan ordinarie lärare vid folkskola.
2) Den tillfälliga löneförbättringen skulle utgå till befattningshavaren
i samma ordning som lönen.
I fråga om den tillfälliga löneförbättringen till lärare vid småskolor
in. fl. skulle enligt riksdagens beslut följande grunder tillämpas:
1) Den tillfälliga löneförbättringen skulle utgå
a) med 150 kronor till den, som vid ingången av år 1917 vore anställd
i egenskap av biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre
folkskola och lärare vid småskola, under förutsättning att befattningshavaren
vid denna tidpunkt hade eget äkta barn, som icke uppnått 18
års ålder; dock att sådan delaktighet icke tillkomme gift kvinnlig befattningshavare,
vars man levde, ej heller den, vilken vikarierade för tjänstledig
lärare;
b) med 80 kronor till övriga biträdande lärare vid folkskola, lärare
vid mindre folkskola och lärare vid småskola.
2) Den tillfälliga löneförbättringen skulle utgå till befattningshavaren
i samma ordning som lönen.
I båda fallen skulle Eders Kungl. Maj:t äga rätt att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av de stadgade grunderna kunde befinnas
erforderliga.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag skulle alltså den för
år 1918 utgående löneförbättringen avsevärt höjas från de för innevarande
ar fastställda beloppen. Såsom ovan anförts har riksdagen emellertid i allt
fall ansett sig kunna gå något utöver Eders Kungl. Maj:ts förslag för att
därigenom bereda ifrågavarande personal en kraftigare hjälp under dyrtiden.
Riksdagen har därför ansett sig i huvudsak böra bifalla det i ovanberörda
motioner framställda förslaget. Riksdagen har sålunda intet att erinra mot
en förhöjning till 250 kronor för småskolans under d) upptagna personal
samt till 400 kronor för småskolans under c) och folkskolans under b)
inbegripna personal. Däremot har riksdagen ansett löneförbättringen för
folkskolans under a) upptagna lärare skäligen kunna bestämmas till 600
kronor i stället för i motionerna föreslagna 650 kronor.
21
Riksdag em skrivelse Nr 166.
Kostnaderna för genomförandet av Eders Kungl. Maj:ts förslag beräknas
till ett belopp av 6,000,000 kronor. Genomförande av motionärernas förslag
skulle draga en ytterligare kostnad av 2,400,000 kronor. Med den inskränkning
i höjningen av löneförbättringarna, som riksdagen beslutat i
förhållande till sistnämnda förslag, vinnes emellertid en nedsättning med
145,000 kronor. Hela det för den tillfälliga löneförbättringen erforderliga
beloppet skulle således utgöra 8,255,000 kronor, vilken summa lämpligen
torde böra avrundas uppåt till 8,300,000 kronor.
Riksdagen far alltså anmäla att riksdagen, i anledning av förevarande
proposition och ovan berörda motioner anvisat på extra stat för år 1918
ett förslagsanslag, av 8,300,000 kronor för beredande under år 1918 av tillfällig
löneförbättring åt lärare vid folkskoloroch småskolor, att utgå enligt
följande grunder, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att utfärda de närmare
föreskrifter, som för tillämpning av dessa grunder må befinnas erforderliga:
1) Den tillfälliga löneförbättringen utgår
a) med ett årligt belopp av 600 kronor till den, som vid ingången
av år 1918 är anställd i egenskap av ordinarie lärare vid folkskola, under
förutsättning att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn,
som icke uppnått 18 års ålder; dock att löneförbättring med detta belopp
icke tillkommer gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever;
b) med ett årligt belopp av 400 kronor dels till varje ordinarie
lärare vid folkskola, som icke äger erhålla tillfällig löneförbättring med
det i punkt a) omförmälda belopp, dels ock till extra ordinarie och vikarierande
folkskollärare, under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar,
att de bestämmelser i fråga om behörighet och minimiavlöning,
vilka såsom villkor för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på
grund av sjukdom tjänstledig ordinarie eller extra ordinarie lärare vid
folkskola, äro uppfyllda;
c) med ett årligt belopp av 400 kronor till den, som vid ingången
av år 1918 är anställd i egenskap av biträdande lärare vid folkskola,
lärare vid mindre folkskola eller lärare vid småskola, under förutsättning
att befattningshavaren vid denna tidpunkt har eget äkta barn, som icke
uppnått 18 års ålder; dock att löneförbättring med detta belopp icke tillkommer
gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever, ej heller den, vilken
vikarierar för tjänstledig lärare;
d) med ett årligt belopp av 250 kronor till varje biträdande lärare
vid folkskola, lärare vid mindre folkskola och lärare vid småskola, som
icke äger erhålla tillfällig löneförbättring med det i punkt c) omförmälda
belopp, under förutsättning, vad vikarierande lärare beträffar, att de bestämmelser
i fråga om behörighet och minimiavlöning, vilka såsom villkor
22
Riksdagens skrivelse Nr 166.
för statsbidrag äro stadgade beträffande vikarie för på grund av sjukdom
tjänstledig biträdande lärare vid folkskola, lärare vid mindre folkskola eller
lärare vid småskola, äro uppfyllda.
2) Den tillfälliga löneförbättringen utgår till befattningshavare i samma
ordning som lönen.
Stockholm den 22 maj 1917.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.