Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet väckta motioner.

1917-05-23 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:179, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 179.

1

Nr 179.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1917.

Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående krigstidstillägg och krigstidshjälp

under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst jämte

i ämnet väckta motioner.

(Första särskilda utskottets utlåtanden nr 1 och 3.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 13 januari 1917 avlåtna propositionen

angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under

särskild huvudtitel med rubrik »XIV. Krigstidshjälp m. m.» föreslagit

riksdagen att i avbidan på de framställningar i ämnet, som kunde

varda förelagda riksdagen, till krigstidshjälp m. m. under år 1917 åt

befattningshavare och pensionstagare å riksstaten för år 1918 beräkna

ett belopp av 16,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 16 mars

1917 avlåten proposition (nr 129), under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

a) för beredande under år 1917 av krigstidstillägg och krigstidshjälp

åt befattningshavare i statens tjänst i enlighet med nedan

angivna grunder

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 11 samt. 49 käft. (Nr 179.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 179.

dels å extra stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag

under andra huvudtiteln.................................................... kronor 545,000

> tredje > > 56,000

> fjärde » » 3,910,000

» femte » * 1,795,000

» sjätte » » 1,275,000

t sjunde » » 1,290,000

'' » åttonde » > 1,485,000

> nionde » » 329,000;

dels i postverkets stat för driftkostnader år 1918 upptaga följande

post:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis .. kronor 1,950,000

och i anledning härav bestämma postverkets anslag till driftkostnader

för år 1918, förslagsvis, till ett med 1,950,000 kronor förhöjt belopp;

dels i staten för telegrafverkets driftkostnader under år 1918

upptaga följande post:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis... kronor 1,200,000

och i anledning härav bestämma telegrafverkets anslag till driftkostnader

under år 1918, förslagsvis, till ett med 1,200,000 kronor förhöjt

belopp;

dels beräkna driftkostnaderna under år 1918 för statens järnvägar

till ett med 9,125,000 kronor förhöjt belopp;

dels beräkna driftkostnaderna under år 1918 för nedanstående

statens vattenfallsverk med följande förhöjningar, nämligen

a. Trollhätte kanal verk....................... kronor 32,000

b. Södertälje » » 5,000

c. Trollhätte kraftverk ........................ » 56,000

d. Porjus » > 19,000

e. Älvkarleby » > 48,000

och i följd härav beräkna statens vattenfallsverks sammanlagda driftkostnader

under år 1918 till ett med 160,000 kronor förhöjt belopp;

dels bland driftkostnader under år 1918 för statens domäner upptaga

följande post:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis ...... kronor 505,000

och i anledning härav bestämma statens domäners driftkostnader under

år 1918, förslagsvis, till ett med 505,000 kronor förhöjt belopp;

dels ock medgiva, att i fråga om befattningshavare vid institution,

för vilken anslag här ovan icke beräknats, krigstidshjälp må utgå av

de medel, av vilka institutionens omkostnader i övrigt bestridas;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Eiksdagens skrivelse Nr 179.

b) medgiva, att erforderligt belopp må för ändamålet av Kungl.

Maj:t under år 1917 förskjutas av tillgängliga medel; samt

c) godkänna följande allmänna grunder för krigstidstilläggs och

krigstidshj älps utgående:

A. Krigstidstillägg till befattningshavare, vilkas avlöning blivit av Konung

och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter avriksdagen

prövade grunder.

§ 1.

Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit av Konung

och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen

prövade grunder, äga, med nedan i §§ 2, 3, 4, 12 och 13 angivna begränsningar

och undantag, uppbära krigstidstillägg med femton procent

å följande i samma avlöning ingående slag av kontanta förmåner,

nämligen:

lön;

tj änstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg;

bostads-, bränsle-, och inkvarteringsersättning;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning vid armén och flottan;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg; och

stadgat minimibelopp av uppbördsprovision vid telegrafverket.

§ 2.

Krigstidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå

av statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av

andra medel, beräknas krigstidstillägg endast å den del därav, som utgår

av statsmedel; dock att krigstidstillägg åt befattningshavare vid

universiteten och de allmänna läroverken beräknas å hela det belopp,

vartill ovan angivna slags avlöningsförmåner uppgå, utan avseende

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 179.

därå, att till bestridande av universitetens och läroverkens utgifter

användas jämväl andra medel än statsmedel, varjämte krigstidstillägg

även beräknas å författningsenligt utgående inkvarterings- och servisbidrag,

som gäldas av andra medel än statsmedel.

§ 3.

Krigstidstillägg till den, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en av dessa,

nämligen för den, som medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna

äro lika, för den av dessa befattningar, till vilken han först

blivit befordrad.

§ 4.

Krigstidstillägg må tillkomma befattningshavare allenast för så

vitt sammanlagda beloppet av befattningshavarens från en eller flera

befattningar i statens tjänst härflytande inkomster av ovan uppräknade

slag jämte värdet av bostad, då sådan åtnjutes, tillhopa med krigstidstillägget

icke överstiga 9,600 kronor för år räknat.

§ 5.

Krigstidstillägget anses tillhöra lönen och utgår odelat till befattnings

innehavare, även om han under tjänstledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess

utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag avstår lönen helt

eller delvis.

B. Krigstidstillägg åt andra befattningshavare.

§ 6.

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas under iakttagande i tillämpliga

delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna, krigstidstillägg med

femton procent å de i avlöningen ingående kontanta förmånerna av

ovan uppräknade slag.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 179.

5

§ 7.

Till andra befattningshavare i statens tjänst må, under iakttagande

i tillämpliga delar av de i §§ 1—4 meddelade bestämmelserna,

den myndighet, som äger bestämma befattningshavarnas avlöning,

lämna krigstidstillägg med högst femton procent av de i avlöningen

ingående kontanta förmånerna av ovan uppräknade slag, därest myndigheten,

med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914

såsom dyrtidstillägg beviljad avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna

påkallat; och må jämväl till sådana icke-ordinarie befattningshavare,

som för sitt arbete i statens tjänst*åtnjuta så kallade

gratifikationer eller flitpenningar, efter vederbörande myndighets beprövande

krigstidstillägg utgå med högst femton procent av dem tilldelade

belopp.

C. Krigstidshjälp.

§ 8.

Krigstidshjälp utgår, med här nedan angivna undantag:

till de befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1917

innehade ordinarie anställning och på grund av försörjningsplikt underhöllo

barn under 15 års ålder; samt

till de i statens tjänst anställda icke-ordinarie befattningshavare,

arméns och marinens manskap inbegripet, som den 1 januari 1917 ej

mindre på grund av försörjningsplikt underhöllo barn under 15 års

ålder än även innehade och omedelbart dessförinnan under minst ett

år vid en och samma statsinstitution innehaft stadigvarande anställning

med en daglig arbetstid, i medeltal icke understigande vad som

för den ordinarie personalen vid samma eller jämförlig institution är

såsom minimum i allmänhet stadgat.

Om befattningshavare under året avlidit innan krigstidshjälp till

honom utbetalts, inträder stärbhuset i hans rätt till dylik hjälp; varemot

den, som eljest under året lämnar statstjänsten före den dag, då

kungörelse om krigstidshjälpens utbetalande träder i kraft, icke äger

rätt till sådan hjälp.

§ 9.

från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas följande befattningshavare

nämligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 179.

l:o) de, vilka jämlikt den taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,

som under år 1917 äger rum, hava att erlägga dylik skatt

för högre belopp än 3,000 kronor, hustrus taxering däri inbegripen;

samt;

2: o) gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever.

§ io.

Beloppet av den krigstidshjälp, som skall till befattningshavare

utgå, bestämmes på sätt nedanstående tabell utvisar, i förhållande dels

till taxeringen enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,

dels ock till antalet av de barn under 15 år, vilka befattningshavaren,

■på grund av försörjningsplikt, den 1 januari 1917 underhöll.

Det beräknade belopp, för vilket

befattningshavaren under år 1917

har att erlägga skatt enligt för- ordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt

Krigstidshjälp åt befattningshavare

med

1 barn

med

2 barn

med

3 barn

med

4 barn

med

5 eller

flere barn j

Krono

r

Högst 1,000 kronor..................

50

100

150

200

250

från. 1,000 t. o. m. 2,000 kronor

40

80

120

160

200

» 2,000 » » » 3,000 »

30

00

90

120

150

§ Il
Befattningshavare,

som icke innehar ordinarie anställning, må

icke på grund av tjänstledighet för allmänt uppdrag eller för inkallelse

till annan militär tjänstgöring än den honom enligt § 27 värnpliktslagen

åliggande för egen utbildning förlora rätten till krigstidshjälp.

Ej heller må icke-ordinarie befattningshavare, som under år 1916

åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för styrkt sjukdom under

högst sex månader eller tjänstledighet av annan orsak under högst

en månad, av sådan anledning förlora sin rätt till krigstidshjälp.

Gemensamma bestämmelser.

§ 12.

Krigstidstillägg må icke av någon befattningshavare^ uppbäras

med högre belopp än 600 kronor för år räknat; ej heller må sammanlagda

beloppet av en befattningshavares krigstidstillägg och krigstidshjälp

under året överstiga 600 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 17!)

7

§ 13.

Från åtnjutande av såväl krigstidstillägg som krigstidshjälp

undantagas: J *

l:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för

nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag samt

banunderhåll;

2:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk; samt

3.o) ämneslärare och arbetslärare vid statens blindundervisningsanstalter,

varjämte

4:o) avlöning från allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet

icke medför någon rätt till krigstidstillägg eller krigstidshjälp.

§ 14.

Befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska

skolan i Eskilstuna må tilldelas krigstidstillägg och krigstidshjälp

efter enahanda grunder, som gälla för befattningshavare i statens tjänst;

dock med iakttagande att krigstidstillägg skall beräknas ej blott å de

avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å stat

uppförda, utan även å den höjning i avlöningen, som i form av provisorisk

lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts dem genom

bidrag av stat och kommun eller från enskild donation, samt under

villkor, att halva kostnaden för krigstidstillägg och krigstidshjälp bestrides

av vederbörande kommun.

§ 15.

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till krigstidstillägg och krigstidshjälp befattningshavare vid flottans

pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning, innehavare av

docentstipendier vid statens högskolor samt indelt manskap vid krigsmakten;

skolande vid beräkning av nämnda docenters krigstidstillägg

dem tillkommande docentstipendier anses likställda med de i § 1 uppräknade

avlöningsförmånerna.

§ 16-

Krigstidstillägget och krigstidshjälp en utbetalas i de ordning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 179.

I samband med förevarande proposition har riksdagen till behandling

förehaft åtskilliga inom riksdagen väckta motioner, i vilka påyrkats

ändringar i de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för

åtnjutande av ifrågavarande krigstidstillägg och krigstidshjälp.

I likhet med löneregleringskommittén och departementschefen

anser riksdagen ett betydande kontant understöd åt befattningshavare

i statens tjänst vara av behovet oundgängligen påkallat, därest befattningshavarna

icke skola alldeles nedtryckas av de ekonomiska svårigheter,

som i följd av krisen drabbat dem. Att ett sådant tillskott

denna gång måste tillmätas rikligare, än som skedde vid beviljande

av 1916 års krigstidshjälp, anser riksdagen vara en given följd av den

under senaste tiden inträdda oerhörda stegringen i levnadskostnaderna.

Enligt socialstyrelsens beräkningar utgjorde nämligen den från maj 1914

till och med februari 1917 vid oförändrad levnadsstandard uppkomna

stegringen i levnadskostnaderna för ett normalhushåll om man, hustru

och två barn med en normal budget av 2,000 kronor ej mindre än

45.1 procent, under det motsvarande stegring i juli 1915 beräknades

till allenast 10 å 15 procent.

Sedan under den tid, som förflöt från det löneregleringskommittén

avgav sitt betänkande till den dag, då ärendet föredrogs i statsrådet,

hade kostnaderna för livsuppehället visat bestämd tendens till stegring,

vilket föranledde Eders Kungl. Maj:t att hos riksdagen för ändamålet

begära omkring en femtedel högre belopp än kommittén ifrågasatt.

Sedan Eders Kungl. Maj:ts förslag till riksdagen avgavs, har dyrtidstrycket

ytterligare skärpts och utsikterna till lättnad under den närmaste

framtiden äro allt annat än ljusa.

Vid sådant förhållande har det för riksdagen framstått såsom eu

bjudande plikt att söka främja en sådan lösning, som inom rimliga

gränser söker att i ytterligare någon mån tillgodose statstjänarnas berättigade

krav.

I sådant avseende har det särskilt framstått såsom önskvärt, att

de på avlöningsskalan lägst ställda erhålla större tillskott, än som

enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle tillkomma dem. I andra

rummet har riksdagen ock ansett önskvärt, att, utan ändring av förslaget

i vad det avser de högst avlönade befattningshavarnas undantagande

från delaktighet i understödet, något höja den gräns, över

vilken samma understöd icke må stiga.

I fråga om sättet för krigstidstilläggets beräknande skilja sig

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 179. 0

motionerna i två tämligen skarpt markerade grupper; den ena avser

att utmäta krigstidstillägget procentuellt i förhållande till vissa fasta

avlöningsförmåner; den andra gruppen åsyftar, att för det stora flertalet

befattningshavare, vare sig ordinarie eller icke-ordinarie, fixa

belopp skola bestämmas, olika för gifta och för ogifta.

Eders Kungl. Maj:ts förslag är byggt på den förra principen. Det

har, såsom vederbörande departementschef framhållit, den värdefulla

egenskapen att giva understödet efter i stort sett en och samma grund

åt olika kategorier av befattningshavare; de föreslagna grunderna kunna

utan svårighet tillämpas även på sådana befattningshavare, som med

hänsyn till åtnjutna naturaförmåner äro i jämförelsevis ringa behov

av hjälp (exempelvis manskap vid armén och flottan); förslaget ger

rimligt belopp även åt den, som endast till mindre del ägnar sig åt

statstjänst (exempelvis den civila personalen vid krigsrätterna och viss

personal vid hospitalen), och det föregriper icke de nya löneregleringar,

som sannolikt inom den närmare framtiden bliva erforderliga.

På de av departementschefen sålunda anförda och å sid. 43—44

i Eders Kungl. Maj:ts proposition närmare utvecklade skälen har riksdagen

ansett sig böra beträffande formen för bisträckningen i fråga

med nedan angivna ändringar ansluta sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Oavsett de principiella skälen, har riksdagen funnit sig icke kunna

förorda de framlagda förslagen om hjälpens bestämmande till fixa belopp

jämväl av den anledningen, att all utredning saknas beträffande kostnaden

för ett på dylik grund byggt förslag.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skall krigstidstillägget utgå

med femton procent av vissa uppräknade kontanta avlöningsförmåner.

Vid eu avlöning av 1,200 kronor — den lägsta gräns som i stort

sett gäller för befattningshavare i statens tjänst — skulle tillägget utgå

med 180 kronor. Det har synts riksdagen som om detta belopp vore

väl lågt även för en befattningshavare, som blott har sig själv att försörja.

Riksdagen har därför besluta, att krigstidstillägget i allmänhet

må, på sätt i ett par av de framlagda motionerna yrkats, utgå med ett

belopp av minst 250 kronor för år räknat.

Oavsett manskap vid armén och flottan, vilkas kontanta avlöning

i det stora flertalet fall icke överstiger några hundra kronor, finnes

emellertid ett mindre antal befattningshavare, — exempelvis kokerskor

vid fångvården och vissa vaktmästare vid statsinstitutioner i landsorten

m. fl. — vilkas kontanta avlöning understiger 1,200 kronor.

För att icke ett krigstidstillägg åt nyss antydda befattningshavare

skall komma att stå i alldeles orimligt förhållande till de

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 49 höft. (Nr 179.) 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 179.

kontanta avlöningsförmånerna, har det synts riksdagen lämpligen böra

stipuleras, att krigstidstillägget icke må överstiga tjugofem procent av

de kontanta avlöningsförmåner, på vilka det beräknas.

Det är emellertid, såsom både löneregleringskommittén och vederbörande

departementschef påpekat, icke blott statens lågt avlönade

befattningshavare som hårt drabbas av dyrtiden, utan denna sträcker

sina verkningar rätt högt upp på avlöningsskalan.

Riksdagen har emellertid icke velat ifrågasätta, att krigstidstillägg

skulle utgå till befattningshavare, vilkas avlöning faller ovanför det av

Eders Kungl. Maj:t föreslagna strecket, men har ansett sig böra, i anslutning

till ett motionsvis framlagt yrkande, besluta, att krigstidstillägget,

likasom summan av krigstidstillägget och krigstidshjälpen,

må begränsas till högst 800 kronor. Riksdagen har funnit anledning

härtill ej blott i den omständigheten, att dyrtidens verkningar på

senare tiden blivit allt kännbarare även för jämförelsevis väl avlönade

statstjänare, utan även i önskvärdheten att staten genom beredande

av skäliga förmåner jämväl åt sina mera kvalificerade tjänare

må kunna i konkurrensen med enskilda draga till sig och behålla goda

arbetskrafter för statens mera krävande göromål. Riksdagen har gjort

detta desto hellre som riksdagen beslutit ytterligare en betydande förmån

för de lägre avlönade befattningshavarna.

Det har från många håll betonats, att den gifte mannen i dessa

hårda tider har det betydligt svårare i ekonomiskt avseende än den

ogifte, och det lärer icke kunna förnekas, att viss sanning ligger häri.

Om en befattningshavare försörjer minderåriga barn, erhåller han enligt

föreliggande förslag ett i visst förhållande till hans ekonomiska ställning

och barnantal utgående understöd, benämnt krigstidshjälp. För

hustru skulle han däremot enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag icke erhålla

någon hjälp, och detta har synts riksdagen vara en brist, som bör avhjälpas.

Riksdagen har därför beslutit, att befattningshavare, oavsett

huruvida han försörjer minderåriga barn eller icke, må för hustru tilldelas

ett såsom krigstidshjälp efter behovsprincipen utgående bidrag,

vars belopp syntes riksdagen skäligen kunna bestämmas till dubbelt

mot vad som enligt Eders Kungl. Maj:ts proposition skall utgå för ett

minderårigt barn.

I en motion har yrkats, att krigstidstillägg må beräknas jämväl

å beklädnadsersättning. Sådan ersättning utginge nämligen till störa

grupper av statens järnvägars personal, och med den ofantliga prisstegring

på uniformspersedlar, som nu inträtt, vore en förhöjning av

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 179.

denna ersättning minst lika befogad som å övriga i § 1 av propositionen

uppräknade kontanta förmåner.

Under erinran att den beklädnadsersättning, som utgår till vissa

befattningshavare i statens tjänst, i eu del fall till siffran bestämts av

Konung och riksdag eller utgår efter av riksdagen prövade grunder, i

andra fall åter bestämmes av vederbörande förvaltningsmyndigheter,

har riksdagen, som anser skäligt, att krigstidstillägg beräknas på beklädnadsersättning,

vilken bestämts på sätt i § 1 angives, beslutit,

att dylik ersättning må i samma paragraf införas bland de avlöningsförmåner,

å vilka krigstidstillägg beräknas.

I § 1 av de utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna allmänna grunderna

för krigstidstilläggs och krigstidshjälps utgående har bland de slag

av kontanta förmåner, varå krigstidstillägg finge uppbäras, medtagits

dagavlöning för militära befattningshavare, varvid denna avlöningsförmån

uttryckts sålunda: >dagavlöning vid armén och flottan». Som

emellertid med denna formulering dagavlöning vid kustartilleriet icke

skulle komma att grunda rätt till krigstidstillägg, har riksdagen ansett

ifrågavarande slags avlöningsförmån i stället böra uttryckas så: »dagavlöning

vid armén och marinen».

För marinens vidkommande har ytterligare en jämkning ansetts

höra göras i § 1 av förslaget till allmänna grunder för krigstidstilläggs

och krigstidshjälps utgående. De till underofficerarna vid marinen nu

utgående ordinära avlöningsförmånerna äro av åtskilliga olika slag,

nämligen lön, dagavlöning, inkvarteringsbidrag, beklädnadsersättning,

ersättning för ved och ljus samt portionsersättning. Härtill komma

särskilda förmåner under sjötjänstgöring. Summan av de ordinära avlöningsförmånerna

är — bortsett från en skillnad av 1 krona 45 öre för

år i en tjänstegrad — lika för underofficerare i jämförliga tjänsteställningar

vid flottan och vid kustartilleriet. Bland underofficerarnas vid

flottan ordinära avlöningsförmåner ingår portionsersättning, vilket icke

är fallet beträffande underofficerarna vid kustartilleriet. Ifrågavarande

portionsersättning utgår för samtliga underofficerare vid flottan efter

en beräkningsgrund av 62 öre per dag med 226 kronor 30 öre för år.

Som propositionen icke upptager portionsersättning bland de avlöningsförmåner,

varå krigstidstillägg finge utgå, skulle underofficerarna vid

flottan, ehuru i anseende till det sammanlagda beloppet av de ordinära

avlöningsförmånerna i tillämpliga fall likställda med underofficerarna

vid kustartilleriet, enligt förslaget bliva sämre ställda än dessa i avseende

å krigstidstillägget. För att undvika detta har bland de slag

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 liiksdagens skrivelse Nr 179.

av avlöningsförmåner, varå krigstidstillägg får uppbäras, ansetts böra

medtagas jämväl »portionsersättning för underofficerare vid flottan,

beräknad efter 62 öre per dag».

Till förekommande av misstolkning utav uttrycket »för så vitt»

har § 4 ansetts böra omredigeras, varjämte i anslutning till vad riksdagen

förut anfört beloppet 9,600 kronor bör ändras till 9,800 kronor.

Från vissa grupper av statstjänare har försports oro för möjligheten

att de förvaltande myndigheterna skulle av de tämligen allmänt

hållna bestämmelserna i § 7 av Eders Kungl. Maj:ts förslag finna sig

förhindrade att bevilja krigstidstillägg åt icke-ordinarie befattningshavare,

som efter ingången av augusti månad 1914 fått sina avlöningar

i större eller mindre mån höjda. Inom riksdagen har fördenskull

dryftats frågan, huruvida åt föreskrifterna i denna paragraf skulle kunna

givas en mera bestämd form, så att det tydligt framginge, om och

i vad mån dylika befattningshavare vore berättigade till krigstids
tillägg-

• • . ,

Sådant har emellertid visat sig möta stora svårigheter, enär

ifrågavarande befattningshavares avlöning bestämmes av den myndighet,

hos vilken de äro anställda, och ej heller lämpligen torde kunna bestämmas

i annan ordning. Det kan vid sådant förhållande icke låta sig

göra, att någon annan än samma myndighet föreskreve, om eller i vad

mån en av myndigheten bestämd avlöning — i ett mycket stort antal

fall utgående enligt ackord — borde ökas genom krigstidstillägg. Avgörandet

jämväl härutinnan måste nog ligga hos myndigheten, och

riksdagen anser sig endast kunna uttala sin bestämda förvissning, att

den vidsträckta befogenhet, som paragrafen giver myndigheterna, skall

av dessa brukas på ett sådant sätt, att befattningshavarna i fråga icke

må finna giltig anledning till missnöje.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts proposition skulle för rätt till krigstidshjälp

krävas, bland annat, att befattningshavare den 1 januari 1917

på grund av försörjningsplikt underhöll barn under 15 års ålder.

I särskilda motioner har hemställts, att orden »på grund av försörjningsplikt»

måtte få utgå.

Den omständigheten, att en befattningshavare underhåller minderåriga

barn utan att därtill hava legal plikt, synes billigtvis icke böra

föranleda, att han för dylika barn går miste om krigstidshjälp. Riksdagen

har fördenskull bifallit berörda yrkande.

Motionsvis har vidare föreslagits, att det i § 8 av Eders Kungl.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 179. 13

Maj:ts proposition föreslagna stadgandet om rätt för befattningshavares

stärbhus att lyfta krigstidshjälp må utsträckas att gälla även krigstidstillägg.

I det statsrådsprotokoll, som åtföljer Eders Kungl. Maj:ts proposition,

har uttalats, att krigstidstillägget bör, omedelbart efter det

kungörelse i ämnet utfärdats, utbetalas i en summa för den då gångna

delen av året och därefter månadsvis eller på annat sätt i samband

med den avlöning, på vilken det beräknas.

Enligt propositionen skall tillägget, i den mån det tillkommer

i §§ 1 och 6 avsedda befattningshavare, anses tillhöra lönen, och det

lärer icke kunna råda någon tvekan därom, att stärbhuset efter avliden

befattningshavare äger uppbära honom tillkommande, innestående lön.

Ej heller beträffande andra befattningshavare än de i propositionens

1 och 6 §§ avsedda har det synts riksdagen vara tvivel underkastat

att stärbhus efter avliden befattningshavare bör inträda i hans rätt till

krigstidstillägg.

Riksdagen har därför ansett det ifrågasatta förtydligandet knappast

erforderligt, men har emellertid icke velat sätta sig emot dess införande

i förslaget, dock i något modifierad form.

Enskilda motionärer hava hemställt att från åtnjutande av krigstidshjälp

må undantagas gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever

och under år 1916 haft en inkomst överstigande 600 kronor, ävensom

att vid bifall härtill § 9 mom. 1 må erhålla följande förändrade

lydelse: »de, vilka jämlikt den taxering, till inkomst- och förmögenhetsskatt,

som under år 1917 äger rum, hava att erlägga dylik

skatt för högre belopp än 3,000 kronor, mans och hustrus taxering

däri inbegripen».

Riksdagen har ansett sig höra bifalla detta yrkande, dock under

förutsättning att bevisningsskyldighet beträffande storleken av mannens

inkomst ålägges den gifta kvinnliga befattningshavaren.

Uttrycket »mans och hustrus taxering däri inbegripen» har synts

lämpligen kunna ersättas med uttrycket »äkta makars taxeringar sammanräknade».

Till förekommande av missförstånd hava orden »gift kvinnlig

befattningshavare» utbytts mot orden »kvinnlig befattningshavare, som

vid årets ingång var gift».

Orden »vars man lever» hava ansetts överflödiga.

Riksdagen har funnit det billigt, att inkallelse till militär tjänst
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse Nr 179.

göling, vare sig den avser i § 27 värnpliktslagen stadgad eller annan,

icke får beröva en befattningshavare hans rätt till krigstidshjälp, och har

fördenskull beslutit ändring av § 11 i sådant syfte.

Med hänsyn därtill, att befattningshavare, som innehar ordinarie

anställning, enligt föreliggande förslag icke kan i följd av tjänstledighet

för allmänt uppdrag eller för inkallelse till militär tjänstgöring

förlora rätten till krigstidshjälp, har riksdagen i sammanhang

härmed ansett att de i § 11 förekommande orden »som icke innehar

ordinarie anställning» böra utgå.

Förra delen av § 12 har ansetts böra flyttas till § 1 och beloppet

600 kronor i sammanhang härmed ändras till 800 kronor. Samma

ändring har i enlighet med riksdagens förut angivna beslut ansetts

böra göras i senare delen av denna paragraf.

S. k. banarbetare vid statens järnvägar hava enligt de under år

1916 gällande bestämmelserna erhållit krigstidshjälp, om de i övrigt

varit till sådan berättigade.

I Eders Kungl. Maj:ts proposition har emellertid ifrågasätts, att

samma arbetare nu skulle, i likhet med järnvägsbyggnadsarbetarna,

undantagas från rätt till krigstidstillägg och krigstidshjälp. Såsom skäl

härför har anförts, att de från och med år 1917 fått sin ställning ordnad

enligt normer, som i stort sett anslöte sig till de för byggnadsarbetarna

vid statens järnvägar gällande bestämmelserna, samt att dem därjämte

tillsvidare under nu rådande dyrtid lika väl som järnvägsbyggnadsarbetarna

tillerkänts förhöjningar i timpenningen och att deras avlöningar

vore i det allra närmaste jämförliga med järnvägsbyggnadsarbetarnas.

Riksdagen har emellertid icke kunnat finna de sålunda anförda

skälen tillräckliga för att motivera dessa arbetares utestängande från

delaktighet i nu föreslagna förmåner, helst som dem redan under år 1916

tillerkänts rätt till krigstidshjälp efter samma grunder, som fastställts

beträffande andra befattningshavare i statens tjänst. Riksdagen har

fördenskull bifallit ett motionsvis framställt yrkande att ur § 18 i förslaget

må uteslutas orden »samt banunderhåll».

I anledning av ett i motion gjort yrkande, att ämneslärare och

arbetslärare vid statens blindundervisningsanstalter icke måtte, på sätt i

Eders Kungl. Maj:ts proposition föreslagits, undantagas från åtnjutande

av krigstidstillägg och krigstidshjälp, må erinras, hurusom berörda

lärare redan genom beslut av 1916 års riksdag beviljats en med nu

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 179. 15

ifrågavarande understöd till arten jämförlig tillfällig löneförbättring

för år 1917.

Då krigstidstillägg och krigstidshjälp enligt nu föreliggande förslag

emellertid skulle tillkomma befattningshavare i statens tjänst efter

för dem betydligt förmånligare grunder, än som genom 191G års riksdags

beslut bestämts för ifrågavarande blindlärare, har riksdagen ansett

skäligt, att samma lärare tilldelas dylika förmåner efter enahanda

grunder, som kunna varda bestämda för statens befattningshavare i

allmänhet.

Vid tillämpning härav bör dock uppenbarligen berörda blindlärares

krigstidstillägg och krigstidshjälp minskas med ovanberörda på

grund av 1916 års riksdags beslut till dem utgående lönetillägg och

på samma lönetillägg belöpande krigstidstillägg.

Med bifall till en i ämnet väckt motion har riksdagen ansett,

att bland grunderna för krigstidstilläggs och krigstidshjälps utgående

bör införas en bestämmelse av följande innehåll:

»Till stärbhus efter befattningshavare, som avled under år 1916

innan krigstidshjälp till honom utbetalats, utgår krigstidshjälp till det

belopp, som befattningshavaren skulle hava erhållit, därest han levat

vid tidpunkten, då 1916 års krigstidshjälp utbetalades.»

I Eders Kungl. Maj:ts proposition har föreslagits, att riksdagen

må medgiva, att i fråga om befattningshavare vid institution, för vilken

anslag i propositionen icke beräknats, krigstidshjälp må utgå av de

medel, av vilka institutionens omkostnader i övrigt bestridas.

Enahanda medgivande har riksdagen ansett böra lämnas jämväl

beträffande krigtidstillägg.

Den ökade kostnad, som följer av riksdagens sålunda fattade

beslut, är icke lätt att med säkerhet beräkna. Den beror nämligen

ej mindre av förhållanden, som icke direkt avspeglas i offentliga handlingar,

exempelvis antalet minderåriga barn, som av befattningshavare

på grund av frivilligt åtagande försörjas, och av giftermålsfrekvensen

inom olika grupper av statstjänare, utan även av taxeringssiffrorna

för en mängd av de gifta befattningshavarna, vilka siffror emellertid,

med hänsyn till ärendets brådskande beskaffenhet, icke kunnat göras

till föremål för någon ingående undersökning.

Med ledning av kalkyler, som gjorts särskilt beträffande statens

järnvägar, har riksdagen dock trott sig kunna utan fara för avsevärd

felbedömning antaga, att den ökade kostnad, som kommer att föranledas

av riksdagens nu återgivna beslut, uppgår till omkring 6,000,000

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Riksdagens skrivelse Nr 179.

kronor, motsvarande något mer än 25 procent av den i Eders Kungl. Maj:ts

proposition beräknade kostnaden. Härav belöper den avgjort största

delen på den för befattningshavares hustrur beräknade krigstidshjälpen

och sannolikt blott omkring en tjugondei på ökningen av krigstidstilläggets

högsta belopp från 600 till 800 kronor.

Riksdagen har utgått från det antagandet, att kostnadsökningen

fördelar sig på de särskilda statsinstitutionerna ungefärligen proportionellt

mot de i Eders Kungl. Maj:ts förslag beräknade beloppen.

Riksdagen, som i övrigt icke funnit något att erinra mot vad Eders

Kungl. Maj:t föreslagit, får sålunda anmäla, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition samt i ärendet väckta

motioner, beslutit, att

a) för beredande under år 1917 av krigstidstillägg och krigatidshjälp

åt befattningshavare i statens tjänst i enlighet med nedan

angivna grunder

dels å extra stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag

under

andra huvudtiteln............................

.......................... kronor

680,000

tredje

s> ............................

......................... »

70,000

>

fjärde

» ...........................

.......................... »

5,000,000

»

femte

> ............................

.......................... >

2,300,000

sjätte

» ...........................

.................... »

1,600,000

»

sjunde

» .........................

....................... »

1,620,000

>

åttonde

> ...........................

.......................... >

1,860,000

nionde

» ............................

......................... »

410,000

dels i postverkets stat för driftkostnader år 1918 upptaga följande

post:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis kronor 2,450,000

och i anledning härav bestämma postverkets anslag till driftkostnader

för år 1918, förslagsvis, till ett med 2,450,000 kronor förhöjt belopp;

dels i staten för telegrafverkets driftkostnader under år 1918

upptaga följande post:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis kronor 1,500,000

och i anledning härav bestämma telegrafverkets anslag till driftkostnader

under år 1918, förslagsvis, till ett med 1,500,000 kronor förhöjt

belopp;

dels beräkna driftkostnaderna under år 1918 för statens järnvägar

till ett med 11,500,000 kronor förhöjt belopp;

dels beräkna driftkostnaderna under år 1918 för nedanstående

statens vattenfallsverk med följande förhöjningar, nämligen

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 17!).

a. Trollhätte kanalverk

b. Södertälje »

c. Trollhätte kraftverk

d. Porjus »

e. Älvkarleby »

kronor 40,000

6,000

70.000

24.000

60.000

och i följd härav beräkna statens vattenfallsverks sammanlagda driftkostnader

under år 1918 till ett med 200,000 kronor förhöjt belopp;

dels bland driftkostnader under år 1918 för statens domäner upptaga

följande post:

Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis kronor 630,000 och

i anledning härav bestämma statens domäners driftkostnader under

år 1918, förslagsvis, till ett med 630,000 kronor förhöjt belopp;

dels och medgiva, att i fråga om befattningshavare vid institution,

för vilken anslag här ovan icke beräknats, krigstidstillägg och

krigstidshjälp må utgå av de medel, av vilka institutionens omkostnader

i övrigt bestridas;

b) medgiva, att erforderligt belopp må för ändamålet av Kungl.

Maj:t under år 1917 förskjutas av tillgängliga medel; samt

c) godkänna följande allmänna grunder för krigstidstilläggs och

krigstidshjälps utgående:

A Krigstidstillägg till befattningshavare, vilkas avlöning blivit av Konung

och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av

riksdagen prövade grunder.

Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit av Konung

och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen

prövade grunder, äga, med nedan i §§ 2, 3, 4, 12, 13, 14 och 15 angivna

begränsningar och undantag, uppbära krigstidstillägg med femton

procent å följande i samma avlöning ingående slag av kontanta förmåner,

nämligen:

lön;

tjänstgöringspenningar;

ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;

arvode;

ålderstillägg;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 49 höft. (Nr 179.) 3

§ I
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 179.

bostads-, bränsle-, inkvarterings- och beklädnadsersättning;

inkvarterings- och servisbidrag;

dagavlöning vid armén och marinen samt portionsersättning för

underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre per dag;

extra lönetillägg;

provisoriskt avlöningstillägg;

tillfällig löneförbättring;

tillfälligt lönetillägg; och

stadgat minimibelopp av uppbördsprovision vid telegrafverket.

Om en befattningshavares krigstidstillägg skulle understiga 250

kronor för år räknat, höjes detsamma till detta belopp, dock under

iakttagande, att krigstidstillägget icke må överstiga tjugofem procent

av de kontanta avlöningsförmåner, på vilka det beräknas.

Ingen befattningshavares krigstidstillägg får överstiga 800 kronor

för år räknat.

§ 2.

Krigstidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå

av statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av

andra medel, beräknas krigstidstillägg endast å den del därav, som utgår

av statsmedel; dock att krigstidstillägg åt befattningshavare vid

universiteten och de allmänna läroverken beräknas å hela det belopp,

vartill ovan angivna slags avlöningsförmåner uppgå, utan avseende

därå, att till bestridande av universitetens och läroverkens utgifter

användas jämväl andra medel än statsmedel, varjämte krigstidstillägg

även beräknas å författningsenligt utgående inkvarterings- och servisbidrag,

som gäldas av andra medel än statsmedel.

§ 3.

Krigstidstillägg till den, som av statens medel åtnjuter lön eller

arvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en av dessa,

nämligen för den, som medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna

äro lika, för den av dessa befattningar, till vilken han först

blivit befordrad.

Krigstidstillägg må tillkomma befattningshavare allenast till så

stort belopp, att detta tillhopa med hans från en eller flera befattningar

i statens tjänst härflytande inkomster av ovan uppräknade slag

jämte värdet av bostad, då sådan åtnjutes, icke överstiger 9,800 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 179.

10

§ 5-

Krigstidstillägget anses tillhöra lönen och utgår odelat till befattnings

innehavare, även om han under tjänstledighet för svag hälsas

vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott

eller revisorer eller andra särskilda uppdrag avstår lönen helt

eller delvis.

B. Krigstidstillägg åt andra befattningshavare.

§ 6.

Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran

bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas krigstidstillägg under iakttagande

i tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.

§

Till andra befattningshavare i statens tjänst må, under iakttagande

i tillämpliga delar av de i §§ 1 — 4 meddelade bestämmelserna, den myndighet,

som äger bestämma befattningshavarnas avlöning, lämna krigstidstillägg

— dock i intet fall överstigande vad som i § 1 föreskrives

— därest och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till efter

ingången av augusti månad 1914 såsom dyrtidstillägg beviljad avlöningsförhöjning,

anser sådant av omständigheterna påkallat; och må

jämväl till sådana icke-ordinarie befattningshavare, som för sitt arbete

i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller flitpenningar,

efter vederbörande myndighets beprövande krigstidstillägg utgå med

högst femton procent av dem tilldelade belopp.

0. Krigstidshjälp.

§ 8.

Krigstidshjälp, beräknad dels för befattningshavares hustru, om

han vid årets ingång var gift, och dels för barn under 15 års ålder,

vilka han vid samma tidpunkt underhöll, utgår, med här nedan i §§ 9,

12, 13, 14 och 15 angivna undantag och förbehåll,

till befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1917

innehade ordinarie anställning; samt

till sådana i statens tjänst anställda icke ordinarie befattningshavare,

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 179.

arméns och marinens manskap inbegripet, som den 1 januari 1917 innehade

och omedelbart dessförinnan under minst ett år vid en och samma

statsinstitution innehaft stadigvarande anställning med en daglig arbetstid,

i medeltal icke understigande vad som för den ordinarie personalen

vid samma eller jämförlig institution är såsom minimum i allmänhet

stadgat.

§ 9.

Från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas:

l:o) befattningshavare, som jämlikt den taxering till inkomst- och

förmögenhetsskatt, vilken under år 1917 äger rum, har att erlägga

dylik skatt för högre belopp än 3,000 kronor, äkta makars taxeringar

sammanräknade;

2:o) kvinnlig befattningshavare, som vid årets ingång var gift,

såvida ej med intyg utav två trovärdiga personer styrkes, att hennes

man under år 1916 haft högst 600 kronors inkomst;

3:o) befattningshavare, som lämnar statstjänsten före den dag, då

kungörelse om krigstidshjälpens utbetalande träder i kraft.

§ io.

Beloppet av den krigstidshjälp, som skall till befattningshavare

utgå, bestämmes i förhållande till taxeringen enligt förordningen om

inkomst- och förmögenhetsskatt, på sätt nedanstående tabell utvisar:

Krigstidshjälp åt befattningshavare

Det „ beräknade belopp, för vilket

befattningshavaren under år 1917

bar att erlägga skatt enligt för- ordningen om inkomst- och

förmögenhetsskatt.

för

hustru

för

1 barn

för

2 barn

för

3 barn

för

i barn

för 5

eller

flera

barn

Fr

"1

O j

n o r

Högst 1,000 kronor .....................

100

50

100

150

200

250

från 1,000 till och med 2,000 kronor

80

do

80

120

160

200

» 2,000 » » » 3,000 »

60

30

60

90

120

150

§ Il
Befattningshavare

må icke på grund av tjänstledighet för allmänt

uppdrag eller för inkallelse till militär tjänstgöring förlora rätten till

krigstidshjälp.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Riksdagens skrivelse Nr 171).

Ej heller må icke-ordinarie befattningshavare, som under år 1916

åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för styrkt sjukdom under högst

sex månader eller tjänstledighet av annan orsak under högst en månad,

av sådan anledning förlora sin rätt till krigstidshjälp.

Gemensamma bestämmelser.

§ 12.

Sammanlagda beloppet av en befattningshavares krigstidstillägg

och krigstidshjälp under året må icke överstiga 800 kronor.

§ 13.

Från åtnjutande av såväl krigstidstillägg som krigstidshjälp

undantagas:

l:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten

för nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag;

samt

2:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk; varjämte

3:o) avlöning från allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet

icke medför någon rätt till krigstidstillägg eller krigstidshjälp.

§ 14.

Ämneslärare och arbetslärare vid statens blindundervisningsanstalter,

vilka under år 1917 åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt

kungl. kungörelsen den 23 september 1916, skola vid uppbärande av

krigstidstillägg och krigstidshjälp vidkännas ett mot berörda tillfälliga

löneförbättring och därå belöpande krigstidstillägg svarande avdrag.

§ 15.

Befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska

skolan i Eskilstuna må tilldelas krigstidstillägg och krigstidshjälp

efter enahanda grunder, som gälla för befattningshavare i statens tjänst;

dock med iakttagande att krigstidstillägg skall beräknas ej blott å

de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å

stat uppförda, utan även å den höjning i avlöningen, som i form av

provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts dem

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 49 höft. (Nr 179.) 4

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 179.

genom bidrag av stat och kommun eller från enskild donation, samt

under villkor, att halva kostnaden för krigstidstillägg och krigstidshjälp

bestrides av vederbörande kommun.

§ 16-

Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt

till krigstidstillägg och krigstidshjälp befattningshavare vid flottans

pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning, innehavare av

docentstipendier vid statens högskolor samt indelt manskap vid krigsmakten;

skolande vid beräkning av nämnda docenters krigstidstillägg

dem tillkommande docentstipendier anses likställda med de i § 1 uppräknade

avlöningsförmånerna.

§ 17.

Om befattningshavare under året avlidit innan honom tillkommande

krigstidstillägg och krigstidshjälp till fullo utbetalts, övergår

hans rätt härutinnan till stärbhuset.

Till stärbhus efter befattningshavare som avled under år 1916

innan krigstidshjälp till honom utbetalats, utgår krigstidshjälp till det

belopp, som befattningshavaren skulle hava erhållit, därest han levat

vid tidpunkten då 1916 års krigstidshjälp utbetalades.

§ 18.

Krigstidstillägget och krigstidshjälpen utbetalas i den ordning,

som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Stockholm den 23 maj 1917.

Med undersåtlig vördnad:

STOCKHOLM, 1SAAC MAEOUS’ EOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.