Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet väckta motioner.
1917-05-23 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1917:179, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående krigstidstillägg och krigstidshjälp under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 179.
1
Nr 179.
Godkänd av första kammaren den 23 maj 1917.
Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1917.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående krigstidstillägg och krigstidshjälp
under år 1917 åt befattningshavare i statens tjänst jämte
i ämnet väckta motioner.
(Första särskilda utskottets utlåtanden nr 1 och 3.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 13 januari 1917 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov har Eders Kungl. Maj:t under
särskild huvudtitel med rubrik »XIV. Krigstidshjälp m. m.» föreslagit
riksdagen att i avbidan på de framställningar i ämnet, som kunde
varda förelagda riksdagen, till krigstidshjälp m. m. under år 1917 åt
befattningshavare och pensionstagare å riksstaten för år 1918 beräkna
ett belopp av 16,000,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 16 mars
1917 avlåten proposition (nr 129), under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att
a) för beredande under år 1917 av krigstidstillägg och krigstidshjälp
åt befattningshavare i statens tjänst i enlighet med nedan
angivna grunder
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 11 samt. 49 käft. (Nr 179.)
1
2 Riksdagens skrivelse Nr 179.
dels å extra stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag
under andra huvudtiteln.................................................... kronor 545,000
> tredje > > 56,000
> fjärde » » 3,910,000
» femte » * 1,795,000
» sjätte » » 1,275,000
t sjunde » » 1,290,000
'' » åttonde » > 1,485,000
> nionde » » 329,000;
dels i postverkets stat för driftkostnader år 1918 upptaga följande
post:
Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis .. kronor 1,950,000
och i anledning härav bestämma postverkets anslag till driftkostnader
för år 1918, förslagsvis, till ett med 1,950,000 kronor förhöjt belopp;
dels i staten för telegrafverkets driftkostnader under år 1918
upptaga följande post:
Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis... kronor 1,200,000
och i anledning härav bestämma telegrafverkets anslag till driftkostnader
under år 1918, förslagsvis, till ett med 1,200,000 kronor förhöjt
belopp;
dels beräkna driftkostnaderna under år 1918 för statens järnvägar
till ett med 9,125,000 kronor förhöjt belopp;
dels beräkna driftkostnaderna under år 1918 för nedanstående
statens vattenfallsverk med följande förhöjningar, nämligen
a. Trollhätte kanal verk....................... kronor 32,000
b. Södertälje » » 5,000
c. Trollhätte kraftverk ........................ » 56,000
d. Porjus » > 19,000
e. Älvkarleby » > 48,000
och i följd härav beräkna statens vattenfallsverks sammanlagda driftkostnader
under år 1918 till ett med 160,000 kronor förhöjt belopp;
dels bland driftkostnader under år 1918 för statens domäner upptaga
följande post:
Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis ...... kronor 505,000
och i anledning härav bestämma statens domäners driftkostnader under
år 1918, förslagsvis, till ett med 505,000 kronor förhöjt belopp;
dels ock medgiva, att i fråga om befattningshavare vid institution,
för vilken anslag här ovan icke beräknats, krigstidshjälp må utgå av
de medel, av vilka institutionens omkostnader i övrigt bestridas;
3
Eiksdagens skrivelse Nr 179.
b) medgiva, att erforderligt belopp må för ändamålet av Kungl.
Maj:t under år 1917 förskjutas av tillgängliga medel; samt
c) godkänna följande allmänna grunder för krigstidstilläggs och
krigstidshj älps utgående:
A. Krigstidstillägg till befattningshavare, vilkas avlöning blivit av Konung
och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter avriksdagen
prövade grunder.
§ 1.
Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit av Konung
och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen
prövade grunder, äga, med nedan i §§ 2, 3, 4, 12 och 13 angivna begränsningar
och undantag, uppbära krigstidstillägg med femton procent
å följande i samma avlöning ingående slag av kontanta förmåner,
nämligen:
lön;
tj änstgöringspenningar;
ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;
arvode;
ålderstillägg;
bostads-, bränsle-, och inkvarteringsersättning;
inkvarterings- och servisbidrag;
dagavlöning vid armén och flottan;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg; och
stadgat minimibelopp av uppbördsprovision vid telegrafverket.
§ 2.
Krigstidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå
av statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av
andra medel, beräknas krigstidstillägg endast å den del därav, som utgår
av statsmedel; dock att krigstidstillägg åt befattningshavare vid
universiteten och de allmänna läroverken beräknas å hela det belopp,
vartill ovan angivna slags avlöningsförmåner uppgå, utan avseende
4
Riksdagens skrivelse Nr 179.
därå, att till bestridande av universitetens och läroverkens utgifter
användas jämväl andra medel än statsmedel, varjämte krigstidstillägg
även beräknas å författningsenligt utgående inkvarterings- och servisbidrag,
som gäldas av andra medel än statsmedel.
§ 3.
Krigstidstillägg till den, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en av dessa,
nämligen för den, som medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna
äro lika, för den av dessa befattningar, till vilken han först
blivit befordrad.
§ 4.
Krigstidstillägg må tillkomma befattningshavare allenast för så
vitt sammanlagda beloppet av befattningshavarens från en eller flera
befattningar i statens tjänst härflytande inkomster av ovan uppräknade
slag jämte värdet av bostad, då sådan åtnjutes, tillhopa med krigstidstillägget
icke överstiga 9,600 kronor för år räknat.
§ 5.
Krigstidstillägget anses tillhöra lönen och utgår odelat till befattnings
innehavare, även om han under tjänstledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess
utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag avstår lönen helt
eller delvis.
B. Krigstidstillägg åt andra befattningshavare.
§ 6.
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas under iakttagande i tillämpliga
delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna, krigstidstillägg med
femton procent å de i avlöningen ingående kontanta förmånerna av
ovan uppräknade slag.
Riksdagens skrivelse Nr 179.
5
§ 7.
Till andra befattningshavare i statens tjänst må, under iakttagande
i tillämpliga delar av de i §§ 1—4 meddelade bestämmelserna,
den myndighet, som äger bestämma befattningshavarnas avlöning,
lämna krigstidstillägg med högst femton procent av de i avlöningen
ingående kontanta förmånerna av ovan uppräknade slag, därest myndigheten,
med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914
såsom dyrtidstillägg beviljad avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna
påkallat; och må jämväl till sådana icke-ordinarie befattningshavare,
som för sitt arbete i statens tjänst*åtnjuta så kallade
gratifikationer eller flitpenningar, efter vederbörande myndighets beprövande
krigstidstillägg utgå med högst femton procent av dem tilldelade
belopp.
C. Krigstidshjälp.
§ 8.
Krigstidshjälp utgår, med här nedan angivna undantag:
till de befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1917
innehade ordinarie anställning och på grund av försörjningsplikt underhöllo
barn under 15 års ålder; samt
till de i statens tjänst anställda icke-ordinarie befattningshavare,
arméns och marinens manskap inbegripet, som den 1 januari 1917 ej
mindre på grund av försörjningsplikt underhöllo barn under 15 års
ålder än även innehade och omedelbart dessförinnan under minst ett
år vid en och samma statsinstitution innehaft stadigvarande anställning
med en daglig arbetstid, i medeltal icke understigande vad som
för den ordinarie personalen vid samma eller jämförlig institution är
såsom minimum i allmänhet stadgat.
Om befattningshavare under året avlidit innan krigstidshjälp till
honom utbetalts, inträder stärbhuset i hans rätt till dylik hjälp; varemot
den, som eljest under året lämnar statstjänsten före den dag, då
kungörelse om krigstidshjälpens utbetalande träder i kraft, icke äger
rätt till sådan hjälp.
§ 9.
från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas följande befattningshavare
nämligen
6
Riksdagens skrivelse Nr 179.
l:o) de, vilka jämlikt den taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt,
som under år 1917 äger rum, hava att erlägga dylik skatt
för högre belopp än 3,000 kronor, hustrus taxering däri inbegripen;
samt;
2: o) gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever.
§ io.
Beloppet av den krigstidshjälp, som skall till befattningshavare
utgå, bestämmes på sätt nedanstående tabell utvisar, i förhållande dels
till taxeringen enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt,
dels ock till antalet av de barn under 15 år, vilka befattningshavaren,
■på grund av försörjningsplikt, den 1 januari 1917 underhöll.
Det beräknade belopp, för vilket
befattningshavaren under år 1917
har att erlägga skatt enligt för- ordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt
Krigstidshjälp åt befattningshavare
med
1 barn
med
2 barn
med
3 barn
med
4 barn
med
5 eller
flere barn j
Krono
r
Högst 1,000 kronor..................
50
100
150
200
250
från. 1,000 t. o. m. 2,000 kronor
40
80
120
160
200
» 2,000 » » » 3,000 »
30
00
90
120
150
§ Il
Befattningshavare,
som icke innehar ordinarie anställning, må
icke på grund av tjänstledighet för allmänt uppdrag eller för inkallelse
till annan militär tjänstgöring än den honom enligt § 27 värnpliktslagen
åliggande för egen utbildning förlora rätten till krigstidshjälp.
Ej heller må icke-ordinarie befattningshavare, som under år 1916
åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för styrkt sjukdom under
högst sex månader eller tjänstledighet av annan orsak under högst
en månad, av sådan anledning förlora sin rätt till krigstidshjälp.
Gemensamma bestämmelser.
§ 12.
Krigstidstillägg må icke av någon befattningshavare^ uppbäras
med högre belopp än 600 kronor för år räknat; ej heller må sammanlagda
beloppet av en befattningshavares krigstidstillägg och krigstidshjälp
under året överstiga 600 kronor.
Biksdagens skrivelse Nr 17!)
7
§ 13.
Från åtnjutande av såväl krigstidstillägg som krigstidshjälp
undantagas: J *
l:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten för
nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag samt
banunderhåll;
2:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk; samt
3.o) ämneslärare och arbetslärare vid statens blindundervisningsanstalter,
varjämte
4:o) avlöning från allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet
icke medför någon rätt till krigstidstillägg eller krigstidshjälp.
§ 14.
Befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska
skolan i Eskilstuna må tilldelas krigstidstillägg och krigstidshjälp
efter enahanda grunder, som gälla för befattningshavare i statens tjänst;
dock med iakttagande att krigstidstillägg skall beräknas ej blott å de
avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å stat
uppförda, utan även å den höjning i avlöningen, som i form av provisorisk
lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts dem genom
bidrag av stat och kommun eller från enskild donation, samt under
villkor, att halva kostnaden för krigstidstillägg och krigstidshjälp bestrides
av vederbörande kommun.
§ 15.
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till krigstidstillägg och krigstidshjälp befattningshavare vid flottans
pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning, innehavare av
docentstipendier vid statens högskolor samt indelt manskap vid krigsmakten;
skolande vid beräkning av nämnda docenters krigstidstillägg
dem tillkommande docentstipendier anses likställda med de i § 1 uppräknade
avlöningsförmånerna.
§ 16-
Krigstidstillägget och krigstidshjälp en utbetalas i de ordning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes.
8 Riksdagens skrivelse Nr 179.
I samband med förevarande proposition har riksdagen till behandling
förehaft åtskilliga inom riksdagen väckta motioner, i vilka påyrkats
ändringar i de av Eders Kungl. Maj:t föreslagna grunderna för
åtnjutande av ifrågavarande krigstidstillägg och krigstidshjälp.
I likhet med löneregleringskommittén och departementschefen
anser riksdagen ett betydande kontant understöd åt befattningshavare
i statens tjänst vara av behovet oundgängligen påkallat, därest befattningshavarna
icke skola alldeles nedtryckas av de ekonomiska svårigheter,
som i följd av krisen drabbat dem. Att ett sådant tillskott
denna gång måste tillmätas rikligare, än som skedde vid beviljande
av 1916 års krigstidshjälp, anser riksdagen vara en given följd av den
under senaste tiden inträdda oerhörda stegringen i levnadskostnaderna.
Enligt socialstyrelsens beräkningar utgjorde nämligen den från maj 1914
till och med februari 1917 vid oförändrad levnadsstandard uppkomna
stegringen i levnadskostnaderna för ett normalhushåll om man, hustru
och två barn med en normal budget av 2,000 kronor ej mindre än
45.1 procent, under det motsvarande stegring i juli 1915 beräknades
till allenast 10 å 15 procent.
Sedan under den tid, som förflöt från det löneregleringskommittén
avgav sitt betänkande till den dag, då ärendet föredrogs i statsrådet,
hade kostnaderna för livsuppehället visat bestämd tendens till stegring,
vilket föranledde Eders Kungl. Maj:t att hos riksdagen för ändamålet
begära omkring en femtedel högre belopp än kommittén ifrågasatt.
Sedan Eders Kungl. Maj:ts förslag till riksdagen avgavs, har dyrtidstrycket
ytterligare skärpts och utsikterna till lättnad under den närmaste
framtiden äro allt annat än ljusa.
Vid sådant förhållande har det för riksdagen framstått såsom eu
bjudande plikt att söka främja en sådan lösning, som inom rimliga
gränser söker att i ytterligare någon mån tillgodose statstjänarnas berättigade
krav.
I sådant avseende har det särskilt framstått såsom önskvärt, att
de på avlöningsskalan lägst ställda erhålla större tillskott, än som
enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle tillkomma dem. I andra
rummet har riksdagen ock ansett önskvärt, att, utan ändring av förslaget
i vad det avser de högst avlönade befattningshavarnas undantagande
från delaktighet i understödet, något höja den gräns, över
vilken samma understöd icke må stiga.
I fråga om sättet för krigstidstilläggets beräknande skilja sig
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 179. 0
motionerna i två tämligen skarpt markerade grupper; den ena avser
att utmäta krigstidstillägget procentuellt i förhållande till vissa fasta
avlöningsförmåner; den andra gruppen åsyftar, att för det stora flertalet
befattningshavare, vare sig ordinarie eller icke-ordinarie, fixa
belopp skola bestämmas, olika för gifta och för ogifta.
Eders Kungl. Maj:ts förslag är byggt på den förra principen. Det
har, såsom vederbörande departementschef framhållit, den värdefulla
egenskapen att giva understödet efter i stort sett en och samma grund
åt olika kategorier av befattningshavare; de föreslagna grunderna kunna
utan svårighet tillämpas även på sådana befattningshavare, som med
hänsyn till åtnjutna naturaförmåner äro i jämförelsevis ringa behov
av hjälp (exempelvis manskap vid armén och flottan); förslaget ger
rimligt belopp även åt den, som endast till mindre del ägnar sig åt
statstjänst (exempelvis den civila personalen vid krigsrätterna och viss
personal vid hospitalen), och det föregriper icke de nya löneregleringar,
som sannolikt inom den närmare framtiden bliva erforderliga.
På de av departementschefen sålunda anförda och å sid. 43—44
i Eders Kungl. Maj:ts proposition närmare utvecklade skälen har riksdagen
ansett sig böra beträffande formen för bisträckningen i fråga
med nedan angivna ändringar ansluta sig till Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Oavsett de principiella skälen, har riksdagen funnit sig icke kunna
förorda de framlagda förslagen om hjälpens bestämmande till fixa belopp
jämväl av den anledningen, att all utredning saknas beträffande kostnaden
för ett på dylik grund byggt förslag.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skall krigstidstillägget utgå
med femton procent av vissa uppräknade kontanta avlöningsförmåner.
Vid eu avlöning av 1,200 kronor — den lägsta gräns som i stort
sett gäller för befattningshavare i statens tjänst — skulle tillägget utgå
med 180 kronor. Det har synts riksdagen som om detta belopp vore
väl lågt även för en befattningshavare, som blott har sig själv att försörja.
Riksdagen har därför besluta, att krigstidstillägget i allmänhet
må, på sätt i ett par av de framlagda motionerna yrkats, utgå med ett
belopp av minst 250 kronor för år räknat.
Oavsett manskap vid armén och flottan, vilkas kontanta avlöning
i det stora flertalet fall icke överstiger några hundra kronor, finnes
emellertid ett mindre antal befattningshavare, — exempelvis kokerskor
vid fångvården och vissa vaktmästare vid statsinstitutioner i landsorten
m. fl. — vilkas kontanta avlöning understiger 1,200 kronor.
För att icke ett krigstidstillägg åt nyss antydda befattningshavare
skall komma att stå i alldeles orimligt förhållande till de
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 49 höft. (Nr 179.) 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 179.
kontanta avlöningsförmånerna, har det synts riksdagen lämpligen böra
stipuleras, att krigstidstillägget icke må överstiga tjugofem procent av
de kontanta avlöningsförmåner, på vilka det beräknas.
Det är emellertid, såsom både löneregleringskommittén och vederbörande
departementschef påpekat, icke blott statens lågt avlönade
befattningshavare som hårt drabbas av dyrtiden, utan denna sträcker
sina verkningar rätt högt upp på avlöningsskalan.
Riksdagen har emellertid icke velat ifrågasätta, att krigstidstillägg
skulle utgå till befattningshavare, vilkas avlöning faller ovanför det av
Eders Kungl. Maj:t föreslagna strecket, men har ansett sig böra, i anslutning
till ett motionsvis framlagt yrkande, besluta, att krigstidstillägget,
likasom summan av krigstidstillägget och krigstidshjälpen,
må begränsas till högst 800 kronor. Riksdagen har funnit anledning
härtill ej blott i den omständigheten, att dyrtidens verkningar på
senare tiden blivit allt kännbarare även för jämförelsevis väl avlönade
statstjänare, utan även i önskvärdheten att staten genom beredande
av skäliga förmåner jämväl åt sina mera kvalificerade tjänare
må kunna i konkurrensen med enskilda draga till sig och behålla goda
arbetskrafter för statens mera krävande göromål. Riksdagen har gjort
detta desto hellre som riksdagen beslutit ytterligare en betydande förmån
för de lägre avlönade befattningshavarna.
Det har från många håll betonats, att den gifte mannen i dessa
hårda tider har det betydligt svårare i ekonomiskt avseende än den
ogifte, och det lärer icke kunna förnekas, att viss sanning ligger häri.
Om en befattningshavare försörjer minderåriga barn, erhåller han enligt
föreliggande förslag ett i visst förhållande till hans ekonomiska ställning
och barnantal utgående understöd, benämnt krigstidshjälp. För
hustru skulle han däremot enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag icke erhålla
någon hjälp, och detta har synts riksdagen vara en brist, som bör avhjälpas.
Riksdagen har därför beslutit, att befattningshavare, oavsett
huruvida han försörjer minderåriga barn eller icke, må för hustru tilldelas
ett såsom krigstidshjälp efter behovsprincipen utgående bidrag,
vars belopp syntes riksdagen skäligen kunna bestämmas till dubbelt
mot vad som enligt Eders Kungl. Maj:ts proposition skall utgå för ett
minderårigt barn.
I en motion har yrkats, att krigstidstillägg må beräknas jämväl
å beklädnadsersättning. Sådan ersättning utginge nämligen till störa
grupper av statens järnvägars personal, och med den ofantliga prisstegring
på uniformspersedlar, som nu inträtt, vore en förhöjning av
11
Riksdagens skrivelse Nr 179.
denna ersättning minst lika befogad som å övriga i § 1 av propositionen
uppräknade kontanta förmåner.
Under erinran att den beklädnadsersättning, som utgår till vissa
befattningshavare i statens tjänst, i eu del fall till siffran bestämts av
Konung och riksdag eller utgår efter av riksdagen prövade grunder, i
andra fall åter bestämmes av vederbörande förvaltningsmyndigheter,
har riksdagen, som anser skäligt, att krigstidstillägg beräknas på beklädnadsersättning,
vilken bestämts på sätt i § 1 angives, beslutit,
att dylik ersättning må i samma paragraf införas bland de avlöningsförmåner,
å vilka krigstidstillägg beräknas.
I § 1 av de utav Eders Kungl. Maj:t föreslagna allmänna grunderna
för krigstidstilläggs och krigstidshjälps utgående har bland de slag
av kontanta förmåner, varå krigstidstillägg finge uppbäras, medtagits
dagavlöning för militära befattningshavare, varvid denna avlöningsförmån
uttryckts sålunda: >dagavlöning vid armén och flottan». Som
emellertid med denna formulering dagavlöning vid kustartilleriet icke
skulle komma att grunda rätt till krigstidstillägg, har riksdagen ansett
ifrågavarande slags avlöningsförmån i stället böra uttryckas så: »dagavlöning
vid armén och marinen».
För marinens vidkommande har ytterligare en jämkning ansetts
höra göras i § 1 av förslaget till allmänna grunder för krigstidstilläggs
och krigstidshjälps utgående. De till underofficerarna vid marinen nu
utgående ordinära avlöningsförmånerna äro av åtskilliga olika slag,
nämligen lön, dagavlöning, inkvarteringsbidrag, beklädnadsersättning,
ersättning för ved och ljus samt portionsersättning. Härtill komma
särskilda förmåner under sjötjänstgöring. Summan av de ordinära avlöningsförmånerna
är — bortsett från en skillnad av 1 krona 45 öre för
år i en tjänstegrad — lika för underofficerare i jämförliga tjänsteställningar
vid flottan och vid kustartilleriet. Bland underofficerarnas vid
flottan ordinära avlöningsförmåner ingår portionsersättning, vilket icke
är fallet beträffande underofficerarna vid kustartilleriet. Ifrågavarande
portionsersättning utgår för samtliga underofficerare vid flottan efter
en beräkningsgrund av 62 öre per dag med 226 kronor 30 öre för år.
Som propositionen icke upptager portionsersättning bland de avlöningsförmåner,
varå krigstidstillägg finge utgå, skulle underofficerarna vid
flottan, ehuru i anseende till det sammanlagda beloppet av de ordinära
avlöningsförmånerna i tillämpliga fall likställda med underofficerarna
vid kustartilleriet, enligt förslaget bliva sämre ställda än dessa i avseende
å krigstidstillägget. För att undvika detta har bland de slag
12 liiksdagens skrivelse Nr 179.
av avlöningsförmåner, varå krigstidstillägg får uppbäras, ansetts böra
medtagas jämväl »portionsersättning för underofficerare vid flottan,
beräknad efter 62 öre per dag».
Till förekommande av misstolkning utav uttrycket »för så vitt»
har § 4 ansetts böra omredigeras, varjämte i anslutning till vad riksdagen
förut anfört beloppet 9,600 kronor bör ändras till 9,800 kronor.
Från vissa grupper av statstjänare har försports oro för möjligheten
att de förvaltande myndigheterna skulle av de tämligen allmänt
hållna bestämmelserna i § 7 av Eders Kungl. Maj:ts förslag finna sig
förhindrade att bevilja krigstidstillägg åt icke-ordinarie befattningshavare,
som efter ingången av augusti månad 1914 fått sina avlöningar
i större eller mindre mån höjda. Inom riksdagen har fördenskull
dryftats frågan, huruvida åt föreskrifterna i denna paragraf skulle kunna
givas en mera bestämd form, så att det tydligt framginge, om och
i vad mån dylika befattningshavare vore berättigade till krigstids
tillägg-
• • . ,
Sådant har emellertid visat sig möta stora svårigheter, enär
ifrågavarande befattningshavares avlöning bestämmes av den myndighet,
hos vilken de äro anställda, och ej heller lämpligen torde kunna bestämmas
i annan ordning. Det kan vid sådant förhållande icke låta sig
göra, att någon annan än samma myndighet föreskreve, om eller i vad
mån en av myndigheten bestämd avlöning — i ett mycket stort antal
fall utgående enligt ackord — borde ökas genom krigstidstillägg. Avgörandet
jämväl härutinnan måste nog ligga hos myndigheten, och
riksdagen anser sig endast kunna uttala sin bestämda förvissning, att
den vidsträckta befogenhet, som paragrafen giver myndigheterna, skall
av dessa brukas på ett sådant sätt, att befattningshavarna i fråga icke
må finna giltig anledning till missnöje.
Enligt Eders Kungl. Maj:ts proposition skulle för rätt till krigstidshjälp
krävas, bland annat, att befattningshavare den 1 januari 1917
på grund av försörjningsplikt underhöll barn under 15 års ålder.
I särskilda motioner har hemställts, att orden »på grund av försörjningsplikt»
måtte få utgå.
Den omständigheten, att en befattningshavare underhåller minderåriga
barn utan att därtill hava legal plikt, synes billigtvis icke böra
föranleda, att han för dylika barn går miste om krigstidshjälp. Riksdagen
har fördenskull bifallit berörda yrkande.
Motionsvis har vidare föreslagits, att det i § 8 av Eders Kungl.
Riksdagens skrivelse Nr 179. 13
Maj:ts proposition föreslagna stadgandet om rätt för befattningshavares
stärbhus att lyfta krigstidshjälp må utsträckas att gälla även krigstidstillägg.
I det statsrådsprotokoll, som åtföljer Eders Kungl. Maj:ts proposition,
har uttalats, att krigstidstillägget bör, omedelbart efter det
kungörelse i ämnet utfärdats, utbetalas i en summa för den då gångna
delen av året och därefter månadsvis eller på annat sätt i samband
med den avlöning, på vilken det beräknas.
Enligt propositionen skall tillägget, i den mån det tillkommer
i §§ 1 och 6 avsedda befattningshavare, anses tillhöra lönen, och det
lärer icke kunna råda någon tvekan därom, att stärbhuset efter avliden
befattningshavare äger uppbära honom tillkommande, innestående lön.
Ej heller beträffande andra befattningshavare än de i propositionens
1 och 6 §§ avsedda har det synts riksdagen vara tvivel underkastat
att stärbhus efter avliden befattningshavare bör inträda i hans rätt till
krigstidstillägg.
Riksdagen har därför ansett det ifrågasatta förtydligandet knappast
erforderligt, men har emellertid icke velat sätta sig emot dess införande
i förslaget, dock i något modifierad form.
Enskilda motionärer hava hemställt att från åtnjutande av krigstidshjälp
må undantagas gift kvinnlig befattningshavare, vars man lever
och under år 1916 haft en inkomst överstigande 600 kronor, ävensom
att vid bifall härtill § 9 mom. 1 må erhålla följande förändrade
lydelse: »de, vilka jämlikt den taxering, till inkomst- och förmögenhetsskatt,
som under år 1917 äger rum, hava att erlägga dylik
skatt för högre belopp än 3,000 kronor, mans och hustrus taxering
däri inbegripen».
Riksdagen har ansett sig höra bifalla detta yrkande, dock under
förutsättning att bevisningsskyldighet beträffande storleken av mannens
inkomst ålägges den gifta kvinnliga befattningshavaren.
Uttrycket »mans och hustrus taxering däri inbegripen» har synts
lämpligen kunna ersättas med uttrycket »äkta makars taxeringar sammanräknade».
Till förekommande av missförstånd hava orden »gift kvinnlig
befattningshavare» utbytts mot orden »kvinnlig befattningshavare, som
vid årets ingång var gift».
Orden »vars man lever» hava ansetts överflödiga.
Riksdagen har funnit det billigt, att inkallelse till militär tjänst
-
14 Riksdagens skrivelse Nr 179.
göling, vare sig den avser i § 27 värnpliktslagen stadgad eller annan,
icke får beröva en befattningshavare hans rätt till krigstidshjälp, och har
fördenskull beslutit ändring av § 11 i sådant syfte.
Med hänsyn därtill, att befattningshavare, som innehar ordinarie
anställning, enligt föreliggande förslag icke kan i följd av tjänstledighet
för allmänt uppdrag eller för inkallelse till militär tjänstgöring
förlora rätten till krigstidshjälp, har riksdagen i sammanhang
härmed ansett att de i § 11 förekommande orden »som icke innehar
ordinarie anställning» böra utgå.
Förra delen av § 12 har ansetts böra flyttas till § 1 och beloppet
600 kronor i sammanhang härmed ändras till 800 kronor. Samma
ändring har i enlighet med riksdagens förut angivna beslut ansetts
böra göras i senare delen av denna paragraf.
S. k. banarbetare vid statens järnvägar hava enligt de under år
1916 gällande bestämmelserna erhållit krigstidshjälp, om de i övrigt
varit till sådan berättigade.
I Eders Kungl. Maj:ts proposition har emellertid ifrågasätts, att
samma arbetare nu skulle, i likhet med järnvägsbyggnadsarbetarna,
undantagas från rätt till krigstidstillägg och krigstidshjälp. Såsom skäl
härför har anförts, att de från och med år 1917 fått sin ställning ordnad
enligt normer, som i stort sett anslöte sig till de för byggnadsarbetarna
vid statens järnvägar gällande bestämmelserna, samt att dem därjämte
tillsvidare under nu rådande dyrtid lika väl som järnvägsbyggnadsarbetarna
tillerkänts förhöjningar i timpenningen och att deras avlöningar
vore i det allra närmaste jämförliga med järnvägsbyggnadsarbetarnas.
Riksdagen har emellertid icke kunnat finna de sålunda anförda
skälen tillräckliga för att motivera dessa arbetares utestängande från
delaktighet i nu föreslagna förmåner, helst som dem redan under år 1916
tillerkänts rätt till krigstidshjälp efter samma grunder, som fastställts
beträffande andra befattningshavare i statens tjänst. Riksdagen har
fördenskull bifallit ett motionsvis framställt yrkande att ur § 18 i förslaget
må uteslutas orden »samt banunderhåll».
I anledning av ett i motion gjort yrkande, att ämneslärare och
arbetslärare vid statens blindundervisningsanstalter icke måtte, på sätt i
Eders Kungl. Maj:ts proposition föreslagits, undantagas från åtnjutande
av krigstidstillägg och krigstidshjälp, må erinras, hurusom berörda
lärare redan genom beslut av 1916 års riksdag beviljats en med nu
Riksdagens skrivelse Nr 179. 15
ifrågavarande understöd till arten jämförlig tillfällig löneförbättring
för år 1917.
Då krigstidstillägg och krigstidshjälp enligt nu föreliggande förslag
emellertid skulle tillkomma befattningshavare i statens tjänst efter
för dem betydligt förmånligare grunder, än som genom 191G års riksdags
beslut bestämts för ifrågavarande blindlärare, har riksdagen ansett
skäligt, att samma lärare tilldelas dylika förmåner efter enahanda
grunder, som kunna varda bestämda för statens befattningshavare i
allmänhet.
Vid tillämpning härav bör dock uppenbarligen berörda blindlärares
krigstidstillägg och krigstidshjälp minskas med ovanberörda på
grund av 1916 års riksdags beslut till dem utgående lönetillägg och
på samma lönetillägg belöpande krigstidstillägg.
Med bifall till en i ämnet väckt motion har riksdagen ansett,
att bland grunderna för krigstidstilläggs och krigstidshjälps utgående
bör införas en bestämmelse av följande innehåll:
»Till stärbhus efter befattningshavare, som avled under år 1916
innan krigstidshjälp till honom utbetalats, utgår krigstidshjälp till det
belopp, som befattningshavaren skulle hava erhållit, därest han levat
vid tidpunkten, då 1916 års krigstidshjälp utbetalades.»
I Eders Kungl. Maj:ts proposition har föreslagits, att riksdagen
må medgiva, att i fråga om befattningshavare vid institution, för vilken
anslag i propositionen icke beräknats, krigstidshjälp må utgå av de
medel, av vilka institutionens omkostnader i övrigt bestridas.
Enahanda medgivande har riksdagen ansett böra lämnas jämväl
beträffande krigtidstillägg.
Den ökade kostnad, som följer av riksdagens sålunda fattade
beslut, är icke lätt att med säkerhet beräkna. Den beror nämligen
ej mindre av förhållanden, som icke direkt avspeglas i offentliga handlingar,
exempelvis antalet minderåriga barn, som av befattningshavare
på grund av frivilligt åtagande försörjas, och av giftermålsfrekvensen
inom olika grupper av statstjänare, utan även av taxeringssiffrorna
för en mängd av de gifta befattningshavarna, vilka siffror emellertid,
med hänsyn till ärendets brådskande beskaffenhet, icke kunnat göras
till föremål för någon ingående undersökning.
Med ledning av kalkyler, som gjorts särskilt beträffande statens
järnvägar, har riksdagen dock trott sig kunna utan fara för avsevärd
felbedömning antaga, att den ökade kostnad, som kommer att föranledas
av riksdagens nu återgivna beslut, uppgår till omkring 6,000,000
16 Riksdagens skrivelse Nr 179.
kronor, motsvarande något mer än 25 procent av den i Eders Kungl. Maj:ts
proposition beräknade kostnaden. Härav belöper den avgjort största
delen på den för befattningshavares hustrur beräknade krigstidshjälpen
och sannolikt blott omkring en tjugondei på ökningen av krigstidstilläggets
högsta belopp från 600 till 800 kronor.
Riksdagen har utgått från det antagandet, att kostnadsökningen
fördelar sig på de särskilda statsinstitutionerna ungefärligen proportionellt
mot de i Eders Kungl. Maj:ts förslag beräknade beloppen.
Riksdagen, som i övrigt icke funnit något att erinra mot vad Eders
Kungl. Maj:t föreslagit, får sålunda anmäla, att riksdagen, i anledning
av Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition samt i ärendet väckta
motioner, beslutit, att
a) för beredande under år 1917 av krigstidstillägg och krigatidshjälp
åt befattningshavare i statens tjänst i enlighet med nedan
angivna grunder
dels å extra stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag
under
andra huvudtiteln............................
.......................... kronor
680,000
tredje
s> ............................
......................... »
70,000
>
fjärde
» ...........................
.......................... »
5,000,000
»
femte
> ............................
.......................... >
2,300,000
sjätte
» ...........................
.................... »
1,600,000
»
sjunde
» .........................
....................... »
1,620,000
>
åttonde
> ...........................
.......................... >
1,860,000
nionde
» ............................
......................... »
410,000
dels i postverkets stat för driftkostnader år 1918 upptaga följande
post:
Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis kronor 2,450,000
och i anledning härav bestämma postverkets anslag till driftkostnader
för år 1918, förslagsvis, till ett med 2,450,000 kronor förhöjt belopp;
dels i staten för telegrafverkets driftkostnader under år 1918
upptaga följande post:
Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis kronor 1,500,000
och i anledning härav bestämma telegrafverkets anslag till driftkostnader
under år 1918, förslagsvis, till ett med 1,500,000 kronor förhöjt
belopp;
dels beräkna driftkostnaderna under år 1918 för statens järnvägar
till ett med 11,500,000 kronor förhöjt belopp;
dels beräkna driftkostnaderna under år 1918 för nedanstående
statens vattenfallsverk med följande förhöjningar, nämligen
17
Riksdagens skrivelse Nr 17!).
a. Trollhätte kanalverk
b. Södertälje »
c. Trollhätte kraftverk
d. Porjus »
e. Älvkarleby »
kronor 40,000
6,000
70.000
24.000
60.000
och i följd härav beräkna statens vattenfallsverks sammanlagda driftkostnader
under år 1918 till ett med 200,000 kronor förhöjt belopp;
dels bland driftkostnader under år 1918 för statens domäner upptaga
följande post:
Krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsvis kronor 630,000 och
i anledning härav bestämma statens domäners driftkostnader under
år 1918, förslagsvis, till ett med 630,000 kronor förhöjt belopp;
dels och medgiva, att i fråga om befattningshavare vid institution,
för vilken anslag här ovan icke beräknats, krigstidstillägg och
krigstidshjälp må utgå av de medel, av vilka institutionens omkostnader
i övrigt bestridas;
b) medgiva, att erforderligt belopp må för ändamålet av Kungl.
Maj:t under år 1917 förskjutas av tillgängliga medel; samt
c) godkänna följande allmänna grunder för krigstidstilläggs och
krigstidshjälps utgående:
A Krigstidstillägg till befattningshavare, vilkas avlöning blivit av Konung
och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av
riksdagen prövade grunder.
Befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit av Konung
och riksdag till siffran bestämd eller eljest utgår efter av riksdagen
prövade grunder, äga, med nedan i §§ 2, 3, 4, 12, 13, 14 och 15 angivna
begränsningar och undantag, uppbära krigstidstillägg med femton
procent å följande i samma avlöning ingående slag av kontanta förmåner,
nämligen:
lön;
tjänstgöringspenningar;
ortstillägg, dyrortstillägg och kallortstillägg;
arvode;
ålderstillägg;
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 49 höft. (Nr 179.) 3
§ I
-
18
Riksdagens skrivelse Nr 179.
bostads-, bränsle-, inkvarterings- och beklädnadsersättning;
inkvarterings- och servisbidrag;
dagavlöning vid armén och marinen samt portionsersättning för
underofficerare vid flottan, beräknad efter 62 öre per dag;
extra lönetillägg;
provisoriskt avlöningstillägg;
tillfällig löneförbättring;
tillfälligt lönetillägg; och
stadgat minimibelopp av uppbördsprovision vid telegrafverket.
Om en befattningshavares krigstidstillägg skulle understiga 250
kronor för år räknat, höjes detsamma till detta belopp, dock under
iakttagande, att krigstidstillägget icke må överstiga tjugofem procent
av de kontanta avlöningsförmåner, på vilka det beräknas.
Ingen befattningshavares krigstidstillägg får överstiga 800 kronor
för år räknat.
§ 2.
Krigstidstillägg beräknas endast å avlöningsförmåner, som utgå
av statsmedel. Där avlöning bestrides dels av statsmedel och dels av
andra medel, beräknas krigstidstillägg endast å den del därav, som utgår
av statsmedel; dock att krigstidstillägg åt befattningshavare vid
universiteten och de allmänna läroverken beräknas å hela det belopp,
vartill ovan angivna slags avlöningsförmåner uppgå, utan avseende
därå, att till bestridande av universitetens och läroverkens utgifter
användas jämväl andra medel än statsmedel, varjämte krigstidstillägg
även beräknas å författningsenligt utgående inkvarterings- och servisbidrag,
som gäldas av andra medel än statsmedel.
§ 3.
Krigstidstillägg till den, som av statens medel åtnjuter lön eller
arvode för två eller flera befattningar, utgår endast för en av dessa,
nämligen för den, som medför högsta avlöningen, eller, därest avlöningarna
äro lika, för den av dessa befattningar, till vilken han först
blivit befordrad.
Krigstidstillägg må tillkomma befattningshavare allenast till så
stort belopp, att detta tillhopa med hans från en eller flera befattningar
i statens tjänst härflytande inkomster av ovan uppräknade slag
jämte värdet av bostad, då sådan åtnjutes, icke överstiger 9,800 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 179.
10
§ 5-
Krigstidstillägget anses tillhöra lönen och utgår odelat till befattnings
innehavare, även om han under tjänstledighet för svag hälsas
vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos riksdagen, dess utskott
eller revisorer eller andra särskilda uppdrag avstår lönen helt
eller delvis.
B. Krigstidstillägg åt andra befattningshavare.
§ 6.
Till befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning till siffran
bestämts av Kungl. Maj:t, utbetalas krigstidstillägg under iakttagande
i tillämpliga delar av de i §§ 1—5 meddelade bestämmelserna.
§
Till andra befattningshavare i statens tjänst må, under iakttagande
i tillämpliga delar av de i §§ 1 — 4 meddelade bestämmelserna, den myndighet,
som äger bestämma befattningshavarnas avlöning, lämna krigstidstillägg
— dock i intet fall överstigande vad som i § 1 föreskrives
— därest och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till efter
ingången av augusti månad 1914 såsom dyrtidstillägg beviljad avlöningsförhöjning,
anser sådant av omständigheterna påkallat; och må
jämväl till sådana icke-ordinarie befattningshavare, som för sitt arbete
i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller flitpenningar,
efter vederbörande myndighets beprövande krigstidstillägg utgå med
högst femton procent av dem tilldelade belopp.
0. Krigstidshjälp.
§ 8.
Krigstidshjälp, beräknad dels för befattningshavares hustru, om
han vid årets ingång var gift, och dels för barn under 15 års ålder,
vilka han vid samma tidpunkt underhöll, utgår, med här nedan i §§ 9,
12, 13, 14 och 15 angivna undantag och förbehåll,
till befattningshavare i statens tjänst, som den 1 januari 1917
innehade ordinarie anställning; samt
till sådana i statens tjänst anställda icke ordinarie befattningshavare,
20
Riksdagens skrivelse Nr 179.
arméns och marinens manskap inbegripet, som den 1 januari 1917 innehade
och omedelbart dessförinnan under minst ett år vid en och samma
statsinstitution innehaft stadigvarande anställning med en daglig arbetstid,
i medeltal icke understigande vad som för den ordinarie personalen
vid samma eller jämförlig institution är såsom minimum i allmänhet
stadgat.
§ 9.
Från åtnjutande av krigstidshjälp undantagas:
l:o) befattningshavare, som jämlikt den taxering till inkomst- och
förmögenhetsskatt, vilken under år 1917 äger rum, har att erlägga
dylik skatt för högre belopp än 3,000 kronor, äkta makars taxeringar
sammanräknade;
2:o) kvinnlig befattningshavare, som vid årets ingång var gift,
såvida ej med intyg utav två trovärdiga personer styrkes, att hennes
man under år 1916 haft högst 600 kronors inkomst;
3:o) befattningshavare, som lämnar statstjänsten före den dag, då
kungörelse om krigstidshjälpens utbetalande träder i kraft.
§ io.
Beloppet av den krigstidshjälp, som skall till befattningshavare
utgå, bestämmes i förhållande till taxeringen enligt förordningen om
inkomst- och förmögenhetsskatt, på sätt nedanstående tabell utvisar:
Krigstidshjälp åt befattningshavare
Det „ beräknade belopp, för vilket
befattningshavaren under år 1917
bar att erlägga skatt enligt för- ordningen om inkomst- och
förmögenhetsskatt.
för
hustru
för
1 barn
för
2 barn
för
3 barn
för
i barn
för 5
eller
flera
barn
Fr
"1
O j
n o r
Högst 1,000 kronor .....................
100
50
100
150
200
250
från 1,000 till och med 2,000 kronor
80
do
80
120
160
200
» 2,000 » » » 3,000 »
60
30
60
90
120
150
§ Il
Befattningshavare
må icke på grund av tjänstledighet för allmänt
uppdrag eller för inkallelse till militär tjänstgöring förlora rätten till
krigstidshjälp.
21
Riksdagens skrivelse Nr 171).
Ej heller må icke-ordinarie befattningshavare, som under år 1916
åtnjutit, oavsett semester, tjänstledighet för styrkt sjukdom under högst
sex månader eller tjänstledighet av annan orsak under högst en månad,
av sådan anledning förlora sin rätt till krigstidshjälp.
Gemensamma bestämmelser.
§ 12.
Sammanlagda beloppet av en befattningshavares krigstidstillägg
och krigstidshjälp under året må icke överstiga 800 kronor.
§ 13.
Från åtnjutande av såväl krigstidstillägg som krigstidshjälp
undantagas:
l:o) arbetarpersonalen vid statens järnvägars byggnadsarbeten
för nya linjer, dubbelspårsanläggningar och därmed jämförliga företag;
samt
2:o) arbetarpersonalen vid statens vattenfallsverk; varjämte
3:o) avlöning från allmänna indragningsstaten utan tjänstgöringsskyldighet
icke medför någon rätt till krigstidstillägg eller krigstidshjälp.
§ 14.
Ämneslärare och arbetslärare vid statens blindundervisningsanstalter,
vilka under år 1917 åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt
kungl. kungörelsen den 23 september 1916, skola vid uppbärande av
krigstidstillägg och krigstidshjälp vidkännas ett mot berörda tillfälliga
löneförbättring och därå belöpande krigstidstillägg svarande avdrag.
§ 15.
Befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm och vid tekniska
skolan i Eskilstuna må tilldelas krigstidstillägg och krigstidshjälp
efter enahanda grunder, som gälla för befattningshavare i statens tjänst;
dock med iakttagande att krigstidstillägg skall beräknas ej blott å
de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare å
stat uppförda, utan även å den höjning i avlöningen, som i form av
provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring tillerkänts dem
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 49 höft. (Nr 179.) 4
22
Riksdagens skrivelse Nr 179.
genom bidrag av stat och kommun eller från enskild donation, samt
under villkor, att halva kostnaden för krigstidstillägg och krigstidshjälp
bestrides av vederbörande kommun.
§ 16-
Med befattningshavare i statens tjänst likställas i avseende å rätt
till krigstidstillägg och krigstidshjälp befattningshavare vid flottans
pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning, innehavare av
docentstipendier vid statens högskolor samt indelt manskap vid krigsmakten;
skolande vid beräkning av nämnda docenters krigstidstillägg
dem tillkommande docentstipendier anses likställda med de i § 1 uppräknade
avlöningsförmånerna.
§ 17.
Om befattningshavare under året avlidit innan honom tillkommande
krigstidstillägg och krigstidshjälp till fullo utbetalts, övergår
hans rätt härutinnan till stärbhuset.
Till stärbhus efter befattningshavare som avled under år 1916
innan krigstidshjälp till honom utbetalats, utgår krigstidshjälp till det
belopp, som befattningshavaren skulle hava erhållit, därest han levat
vid tidpunkten då 1916 års krigstidshjälp utbetalades.
§ 18.
Krigstidstillägget och krigstidshjälpen utbetalas i den ordning,
som av Kungl. Maj:t bestämmes.
Stockholm den 23 maj 1917.
Med undersåtlig vördnad:
STOCKHOLM, 1SAAC MAEOUS’ EOKTRYCKEBI-AKTIEBOLAG, 1917.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.