Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ströängars utbytande mot annan mark.

1917-05-25 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:194, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående ströängars utbytande mot annan mark.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 194.

1

Kr 194.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1917.

Godkänd av andra kammaren den 25 maj 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

''proposition angående ströängars utbytande mot annan mark.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 61.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 4 april 1917 avlåten proposition, nr 242,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden av samma dag, dels inhämtat

riksdagens yttrande över ett propositionen bilagt förslag till

kungörelse angående ströängars utbytande mot annan mark, dels ock

föreslagit riksdagen medgiva, att den ersättning för odling m. m.,

som jämlikt 7 § i den föreslagna kungörelsen skall gäldas vid ströängs

utbytande mot annan mark, ävensom ersättning till synemän enligt 19 §

andra stycket i samma kungörelse må utgå från förslagsanslaget till

skiften och avvittringar.

Det propositionen bilagda förslaget till kungörelse är av följande

lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 56 käft. (Nr 194.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Förslag till kungörelse angående ströängars utbytande mot annan mark.

Härigenom förordnas som följer:

1 §‘

På Kungl. Maj:t ankommer att, när i något fall särskilda omständigheter

påkalla indragande till kronan av en eller flera till fastighet

inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark hörande, å kronomark

belägna ströängar, förordna, att prövning av fråga om ängarnas

utbytande mot annan mark skall äga rum medelst avvittringsförfarande

enligt denna kungörelse.

2 §•

Då Kungl. Maj:t meddelat förordnande, som i 1 § avses, skall

Kungl. Maj:ts befallningshavande uppdraga åt lantmätare att med biträde

av två för lantmäteriförrättningar utsedde gode män verkställa

förrättning enligt denna kungörelse.

Avser förordnandet ängar, hörande till mera än en fastighet,

varde särskild förrättning hållen för en var av fastigheterna; dock äge

lantmätaren att, innan förrättningen företages eller under dess gång,

besluta, att utbytesfrågan skall för fastigheter, som tillhöra samma

skifteslag, handläggas i ett sammanhang, där sådant kan medföra lättnad

i handläggningen eller främja vederlagets utläggande på lämpligt sätt.

3 §•

Lantmätaren skall utsätta tid för förrättningen samt minst fjorton

dagar förut låta därom uppläsa kungörelse i kyrkan i den församling,

där fastigheten är belägen. Lantmätaren avlåte ock med posten minst

trettio dagar förut kallelse till fastighetens ägare; dock vare, där denne

icke har känt hemvist inom riket eller han vistas utom riket, sådan

kallelse icke erforderlig.

4 §•

Vederbörande revirförvaltare skall såsom kronoombud föra talan

vid förrättningen, och varde han i god tid av lantmätaren kallad.

Avser förrättningen ecklesiastikt hemman, göre lantmätaren i god

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 194.

tid anmälan därom hos Kungl. Maj:ts befallningshavande i syfte att allmänt

ombud må förordnas att vid förrättningen bevaka hemmanets rätt.

5 §•

Vid ägoutbyte, som i denna kungörelse avses, skall i vederlag

för ströäng lämnas mark, som är odlad eller till odling tjänlig och

har det läge, att den lämpligen kan läggas till fastigheten, eller ock

äng eller röjningsland, som med hänsyn till sitt läge icke kan anses

medföra större kostnader i bruket än ströängen.

I den mån är erforderligt för bildande av regelbundna gränser

kring vederlagsmark, som mi är nämnd, må jämväl skogsmark ingå i

vederlaget.

6 §.

Ströäng och dess vederlag skola vara av samma värde i penningar

enligt uppskattning efter ty här nedan sägs.

Till grund för värderingen skall läggas den stadigvarande behållna

avkastning, ägorna anses kunna årligen giva, därvid röjningsland

och till vederlag utsedd odlingsmark uppskattas efter den avkastning,

som erhålles efter verkställd röjning eller odling. Vid beräkning

av behållen avkastning från ströäng eller från äng eller röjningsland,

som lämnas i vederlag, skall hänsyn tagas till själva bärgningskostnaden

men icke till kostnaden för höets hemforsling.

År vederlagsmark skogbeväxt, varde jämväl skogsbeståndet taget

i beräkning vid vederlagets uppskattning.

t §•

Går odlingsmark i byte mot ströäng, vare fastighetens ägare

berättigad till ersättning för vederlagsmarkens torrläggning, uppodling

och första begödsling, så ock för mistad avkastning under den tid,

som åtgår till dess marken kan försättas i behörigt skick. Lämnas

röjningsland i vederlag, njute fastighetens ägare ersättning för röjningskostnaden

och för mistad avkastning under den tid, som erfordras för

röjningens verkställande.

Utgöres utbytt ströäng av röjningsland, utgår icke ersättning,

som nu är stadgad.

8 §•

Uppgår odlingsersättning till mera än trehundra kronor, vare fastighetens

ägare icke berättigad att uppbära mera än hälften av ersätt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 194.

ningsbeloppet med mindre han med intyg av synemän, som Kungl.

Majrts befallningshavande på ansökan förordnat, styrker, att å fastigheten

utförts förbättringsarbeten till värde, som motsvarar ersättningens

belopp.

9 §•

Då mark, som lämnas i vederlag för ströäng, tages i bruk såsom

åker eller äng. vare fastighetens ägare berättigad att efter anvisningav

vederbörande skogstjänsteman från kronomark erhålla nödigt virke

till första uppförande av såväl erforderliga lador å marken som stängsel

kring densamma.

10 §.

Har ströäng, som hör till jordbruksfastighet, den beskaffenhet

och det läge, att den väl lämpar sig att odlas och brukas under fastigheten,

må mot bestridande av fastighetens ägare utbyte av ängen icke

verkställas, såvida icke fastigheten efter bytet har i behåll ouppodlad

men lätt odlingsbar mark, som kan lämna minst en och en halv gångså

stor avkastning, som beräknats för ängen.

§•

Där med hänsyn till här förut givna föreskrifter hinder möter

för utbyte av ströäng i dess helhet, må bytet, när så finnes lämpligen

kunna ske, inskränkas till viss del av ängen.

12 §•

Yppas i fråga om rågång eller annat tvist, som hindrar förrättningens

gång och icke kan genom lantmätarens och gode männens bemedling

i godo biläggas, skola sakägarna hänvisas att vid allmän domstol

utföra tvisten, och skall förrättningen under tiden vila.

13 §.

Sedan samtliga på frågan om ägoutbytet inverkande omständigheter

blivit utredda, skall skriftligt utlåtande uppsättas och av såväl

lantmätaren som gode männen underskrivas. Utlåtandet skall därefter

av lantmätaren föredragas å sammanträde med sakägarna, och varde

därvid tillkännagivet vad de enligt 16 § hava att iakttaga i fråga om

påminnelsers avgivande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 194,

14 §.

Finna lantmätaren och gode männen, att ägoutbyte bör äga rum,

har lantmätaren att omedelbart utstaka och rörlägga gränserna för det

område kronan skall avstå. Finnes ströäng böra allenast delvis ingå

i ägoutbyte, skall jämväl gränsen mot den del av ängen, som icke utbytes,

utstakas och rörläggas.

Lantmätaren bar ock att upprätta karta och beskrivning över

föreslaget ägoutbyte, därvid dock iakttages, att ströäng, som skall utbytas,

icke må kartläggas, där den till läge och gränser kan tillförlitligen

bestämmas genom hänvisning till nummer och annan beteckning,

varunder ängen upptagits vid avvittring eller annan lantmäteriförrättning.

15 §.

Då ägoutbyte finnes böra äga rum, skall ett exemplar av protokoll

över förrättningen jämte därtill hörande handlingar och karta

före årets utgång bevisligen tillställas fastighetens ägare eller, om

dennes vistelseort ej är känd eller han vistas utom riket, någon, som

är boende å fastigheten, eller en av grannarna. Avser förrättningen

flera fastigheter, skall protokoll jämte handlingar och karta tillställas

den, som vid förrättningen utsetts att för gemensam räkning mottaga

desamma.

16 §.

Utlåtandet jämte protokoll ävensom karta och beskrivning varde

tillika med bevis om delgivning, som i 15 § avses, av lantmätaren insända

till Kungl. Maj:ts befallningshavande; och meddele lantmätaren

samtidigt revirförvaltaren därom underrättelse.

Då handlingarna inkommit, meddele Kungl. Maj:ts befallningshavande

beslut i ärendet, dock ej förrän fyrtifem dagar förflutit.

Intill dess ärendet blivit avgjort, stånde sakägare fritt att däri

ingiva påminnelser till Kungl. Maj:ts befallningshavande. Revirförvaltaren

må ock inom samma tid avgiva påminnelser, när han finner skäl

därtill föreligga; och äge han i ty fall på anmälan få handlingarna sig

tillställda från Kungl. Maj:ts befallningshavande.

Då beslut meddelats, läte Kungl. Maj:ts befallningshavande ofördröjligen

detsamma tillställas såväl revirförvaltaren som fastighetens ägare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 194.

17 §-

Talan mot Kungl. Magts befallningshavandes beslut må fastighetens

ägare föra hos Kungl. Magt genom besvär, vilka skola ingivas till

Kung]. Magts befallningshavande sist å sextionde dagen från delfående

av beslutet.

A kronans vägnar må talan hos Kungl. Magt fullföljas av advokatliskalen

i kammarkollegium, såframt revirförvaltaren därom hos honom

gör framställning samt han finner synnerliga skäl föreligga att draga

saken under Kungl. Magts prövning; och varde i ty fall besvären ingivna

till Kungl. Maj:ts befallningshavande sist å sextionde dagen från

det revirförvaltaren erhöll del av beslutet. Revirförvaltaren har, där

han finner synnerliga skäl påkalla sakens fullföljande hos Kungl. Magt,

att i god tid före besvärstidens utgång till advokatfiskalen ingiva skriftlig

framställning av sagda skäl ävensom Kungl. Maj:ts befallningshavandes

beslut och handlingarna i ärendet, vilka för sådant ändamål skola på

anmälan tillhandahållas honom av Kungl. Magts befallningshavande.

När besvär av fastighetens ägare till Kungl. Maj:ts befallningshavande

inkommit, har Kungl. Maj:ts befallningshavande att låta besvären

jämte övriga handlingar tillställas advokatfiskalen. Angår beslutet flera

fastigheter, varde besvären tillställda jämväl enskild sakägare, vars rätt

kan beröras av desamma. Aro besvär anförda av advokatfiskalen, varde

de genom Kungl. Magts befallningshavandes försorg tillställda den, vars

rätt kan beröras av besvären.

Sedan delgivning av besvär sålunda ägt rum, må förklaring avgivas

inom tid, som av Kungl. Magts befallningshavande bestämmes.

Efter förklaringstidens utgång varde handlingarna av Kungl. Magts befallningshavande

jämte eget utlåtande insända till Kungl. Maj:t.

18 §.

Då beslut om ägoutbytes verkställande äger laga kraft, har Kungl.

Magts befallningshavande att teckna bevis därom å kartan samt ombesörja,

att domänstyrelsen och revirförvaltaren erhålla kännedom om

ägoutbytet, så ock till länets lantmäterikontor överlämna handlingar och

karta i ärendet.

19 S.

Kostnad till lantmätare och gode män ävensom till erforderlig

hantlangning, så ock andra löpande utgifter för förrättning enligt denna

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 194.

kungörelse skola bestridas av allmänna medel enligt föreskrifter, som

meddelas av Kungl. Maj:t.

Ersättning till synemän, som omförmäles i 8 §, utgår av allmänna

medel enligt femte klassen i gällande resereglemente.

20 §.

Vad i denna kungörelse är stadgat om ägare av fastighet, skall,

där fastigheten utgöres av nybygge eller boställe, äga tillämpning å

nybyggaren eller boställshavaren.

21 §.

Såsom särskild fastighet anses i denna kungörelse e j annan ägolott

än den, som tillkommit genom avvittring, laga delning, ägostyckning

eller jordavsöndring.

22 §.

Uppkommer i sammanhang med nu pågående avvittringsförrättning

för upplåtelse av nybyggen fråga om ströängs utbytande mot

kronomark, skola de i 5—ll §§ här förut givna föreskrifter lända till

efterrättelse.

I den mån tillgång ej finnes å mark, som enligt första stycket av

5 § skall gå i vederlag för ströäng, må i dess ställe lämnas skogsmark;

dock må, där ängen tillhör fastighet, som är avsedd för självständigt

jordbruk, sådant byte äga rum allenast så framt bytet prövas ej föranleda,

att antalet å fastigheten vinterfödda kreatur måste för framtiden

minskas.

23 §.

Vad i skiftesstadgan föreskrives angående lantmäteriförrättningar

i allmänhet skall, i den mån här förut givna bestämmelser ej annat

föranleda, äga tillämpning i avseende å avvittringsförrättning enligt

denna kungörelse.

24 §.

Genom denna kungörelse upphävas, såvitt rörer ägoutbyten, varom

här förut är stadgat, bestämmelserna i §§ 19 — 21 i stadgan den 30

maj 1873 om avvittring i Västerbottens och Norrbottens läns lappmarker

i vad dessa bestämmelser äro stridande mot vad denna kungörelse

innehåller.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 194.

Riksdagen delar uppfattningen om behövligheten av föreskrifter,

som sätta kronan i stånd att komma i omedelbar besittning av ströängar,

men vill riksdagen framhålla, att de föreslagna bestämmelserna

om ägoutbyten för förvärv av ströängar uppenbarligen icke innebära,

att kronan ej skulle äga rätt att med ströängsinnehavare träffa avtal

om frivillig överlåtelse av ströäng.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot de i förevarande

proposition gjorda framställningar, får anmäla dels att riksdagen vidkommande

det propositionen bilagda förslaget till kungörelse angående

ströängars utbytande mot annan mark icke har något att däremot

erinra; dels ock att riksdagen medgivit, att den ersättning för odling

m. m., som jämlikt 7 § i den föreslagna kungörelsen skall gäldas vid

ströängs utbytande mot annan mark, ävensom ersättning till synemän

enligt 19 § andra stycket i samma kungörelse, må utgå från förslagsanslaget

till skiften och avvittringar.

Stockholm den 25 maj 1917.

Med undersåtlig vördnad.

STOCKHOLM, ISAAC MAKCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.