Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag huru förhållas hör med ströängar vid ågostyckning inom Västerbottens eller Norrbottens låns lappmark samt lag om förbud mot avsöndring av ströängar inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark.

1917-05-25 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:195, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag huru förhållas hör med ströängar vid ågostyckning inom Västerbottens eller Norrbottens låns lappmark samt lag om förbud mot avsöndring av ströängar inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 195.

1

Nr 195.

Godkänd av första kammaren den 25 maj 1917.

Godkänd av andra kammaren den 24 maj 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag huru förhållas hör

med ströängar vid ågostyckning inom Västerbottens eller

Norrbottens låns lappmark samt lag om förbud mot avsöndring

av ströängar inom Västerbottens eller Norrbottens

läns lappmark.

(Jordbruksutskottets utlåtande nr 62.)

Till Konungen.

I en till riksdagen den 30 mars 1917 avlåten proposition, nr 188,

har Eders Kungl. Maj:t under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet

och lagrådet förda protokoll föreslagit riksdagen att antaga förslag till

i) Lag

huru förhållas bör med ströängar vid ägostyckning inom Västerbottens

eller Norrbottens läns lappmark.

Härigenom förordnas som följer:

Höra till fastighet inom Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark

ängar utom fastighetens egentliga ägoområde (ströängar) och sökes

hos Konungens befallningshavande tillstånd till ägostyckning, varigenom

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 57 käft. (Nr 195.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 195.

skulle bildas en eller flera lotter, som jämlikt bestämmelserna i 3 § av

lagen den 25 juni 1909 om inskränkning i rätten att erhålla ägostyckning

äro att anse såsom tjänliga för jordbruk, må ej tillstånd meddelas, med

mindre ängarna äro avsedda att läggas till sådan lott.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och

gäller till den 1 januari 1923. Den äger tillämpning jämväl i avseende

å ägostyckning, till vilken före lagens ikraftträdande tillstånd blivit sökt

men ännu icke lämnat; dock att, där ansökning inkommit till Konungens

befallningshavande före den 1 mars 1917 eller tillstånd sedermera men

innan lagen trätt i kraft sökes på grund av avhandling, som upprättats

före nyssnämnda dag, lagen ej skall tillämpas.

samt 2) Lag

om; förbud mot avsöndring av ströängar inom Västerbottens eller Norrbottens

läns lappmark.

Härigenom förordnas, att inom Västerbottens eller Norrbottens läns

lappmark ängar utom fastighets egentliga ägoområde (ströängar) ej må

genom avsöndring skiljas från fastigheten i annat fall än då äng, som är

belägen å kronomark, överlåtes å kronan eller äng inom allmänning överlåtes

å delägarna i allmänningen, eller ock Konungen med hänsyn till

särskilda omständigheter lämnar tillstånd till avsöndringen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling, och gäller

till den 1 januari 1923. Har avhandling rörande jordavsöndring blivit

upprättad före den 1 mars 1917 och till Konungens befallningshavanae

ingivits för fastställelse innan lagen trätt i kraft, skall lagen icke äga

tillämpning.

[Riksdagen delar den av de sakkunniga uttalade uppfattningen om

olämpligheten av sådana fastighetsbildningar, de sakkunniga omnämnt.

Särskilt med hänsyn till den betydelse, ströängarna hava för frågan om

kolonisation av lappmarkerna, anser riksdagen det vara av vikt, att en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 195.

3

lagstiftning sådan som den föreslagna kommer till stånd. Syftet med densamma

stämmer väl överens med de önskemål, riksdagen tidigare uttalat

beträffande kolonisation av de trakter, det här gäller.

Vad angår de särskilda bestämmelserna i förevarande lagförslag har

riksdagen funnit det kunna ifrågasättas, huruvida icke från förbudet mot

avsöndring av ströängar borde, utöver vad som föreslagits, göras det undantag,

att avsöndring medgåves i fråga om ströäng, som vore belägen inom

området för enskild fastighet och som överlätes till ägaren av denna fastighet.

Då emellertid förekomsten av dylika inom andra fastigheters ägoskiften

liggande ströängar är ganska ringa och då genom den Konungen

medgivna rätten att, där särskilda omständigheter föreligga, meddela dispens

från förbudet, utväg torde stå öppen att erhålla tillstånd till en dylik

avsöndring, har riksdagen icke ansett sig böra föreslå någon ändring i

vad som härom föreslagits.

Riksdagen, som i övrigt icke har något att erinra mot ifrågavarande

förslag, får anmäla, att riksdagen antagit genom förevarande proposition

framlagda förslag till

1) Lag huru förhållas bör med ströängar vid ägostyckning inom

Västerbottens eller Norrbottens läns lappmark, samt

2) Lag om förbud mot avsöndring av ströängar inom Västerbottens

eller Norrbottens läns lappmark.

Stockholm den 25 maj 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.