Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående utredning i fråga om folkskoleväsendet i de finsktalande delarna av Norrbottens län.

1917-06-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:201, Skrivelse till Konungen angående utredning i fråga om folkskoleväsendet i de finsktalande delarna av Norrbottens län.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 201.

1

Nr 201.

Godkiind av första kammaren den 4 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående utredning i fråga

om folkskoleväsendet i de finsktalande delarna av

Norrbottens län.

(Första kammarens l:a tillfälliga utskotts utlåtande nr 21.)

(Andra kammarens l:a tillfälliga utskotts utlåtande nr 16).

Till Konungen.

Inom riksdagen liar gjorts framställning i syfte att genom

Eders Kungl. Maj:ts försorg eu fullständig utredning måtte verkställas

om folkskoleväsendet i de finsktalande delarna av Norrbottens

län.

Såväl statsmakterna som enskilda hava visat stor offervillighet,

när det gällt främjandet av skolväsendet i de bygder, som i motionen

avses.

Den skolform, man till en början begagnade sig av vid undervisningsverksamhetens

bedrivande uti ifrågavarande delar av vårt

land, var de flyttande folkskolorna. Resultatet av undervisningen

vid dessa har emellertid varit mycket klent, i anledning varav fasta

skolor med längre undervisningstid inrättades, varvid dock med

hänsyn till befolkningens gleshet på flertalet orter den huvudsakligen

använda undervisningsformen blev den mindre folkskolan med

helårsläsningö

En stor roll vid uppfostringsarbetet i dessa trakter hava de

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 61 käft. (Nr 201—202).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 201.

s. k. arbetsstugorna spelat. I dessa, vilka ursprungligen uppstått

med anledning av de svåra förhållandena under nödåret 1902, men

kommit att fortsätta då intresset och offervilligheten för dem visat

sig stora, intagas fattiga barn i regel från de mest avlägsna byarna

och lägenheterna, varest tillfälle till annan skolgång icke kan beredas,

och fortgår i dessa arbetsstugor undervisningen hela läsåret.

På undervisningsresultatet ha givetvis inverkat de ofta bristfälliga

metoder, som begagnats vid språkundervisningen. Olägenheterna

härav komma emellertid att avhjälpas genom införande av

eu metodisk läsebok, utarbetad av professor K. B. Wiklund i Uppsala.

Trots ovan angivna åtgärder måste det med hänsyn till uti

ifrågavarande trakter rådande säregna förhållanden ifrågasättas, om

icke ännu mera från statens sida kunde och borde göras i förevarande

avseende, och har det därför stått klart för riksdagen att

en utredning i motionens syfte bör komma till stånd.

Beträffande de principer, som för utredningen borde vara ledande,

anser riksdagen, att densamma närmast bör gå ut på att

utröna, vilka platser ännu sakna ett ordnat skolväsen, vidare huruvida

eu del mindre folkskolor på något folkrikare orter skulle kunna

förvandlas till folkskolor, samt slutligen på vilka ytterligare platser

skolhem eller arbetsstugor skulle kunna inrättas.

Dock vill riksdagen betona att eu mera energiskt driven undervisning

i svenska språket icke bör åsyfta att undertrycka eller utrota

finskan, utan i stället att befolkningen i denna gränstrakt må

sättas i tillfälle att få lära sig att tala två språk. Målet är sålunda

att bibringa alla uppväxande barn färdigheten att praktiskt använda

svenska språket för sina behov. Allt som kan innebära eller få sken

av förtryck mot befolkningen däruppe bör omsorgsfullt undvikas.

Någon ovilja mot en på svenska språket meddelad undervisning

eller svenska språkets utbredning över huvud torde icke någonstädes

förefinnas, utan tvärtom hava från liera håll framställningar inkommit

till vederbörande om erhållande av sådan undervisning.

Den utredning, varom här är fråga, synes lämpligen böra anförtros

åt domkapitlet i Luleå, som för denna verksamhet ådagalagt

stort intresse, och om utredningen skulle visa — såsom antagligt

är — att ännu större uppoffringar från statens sida krävas

för upphjälpande av undervisningen i dessa trakter, skola statsmakterna

säkerligen icke undandraga sig dem. Men på samma gång

måste staten ställa motsvarande krav på kommunernas egen bär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse AV 201. 3

kraft. Enligt vad riksdagen inhämtat in* uppgifter i Statistisk årsbok

för År 1917 äro vissa kommuner i dessa trakter visserligen hårt

skattetyngda, men på andra däremot torde man kunna ställa något

större krav. i eu eventuellt blivande utredning bör därför ingå en

undersökning angående ifrågavarande kommuners större eller mindre

behov av understöd från statens sida för detta ändamål.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t måtte företaga en fullständig utredning om folkskolväsendet

i de finsktalande delarna av Norrbottens län och därefter

till riksdagen inkomma med de förslag, som av denna utredning

kunna föranledas.

Stockholm den 4 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.