Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 211 angående omorganisation av fögderiförvaltningen och lönereglering för tjänstemännen därstädes m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.

1917-05-31 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:216, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 211 angående omorganisation av fögderiförvaltningen och lönereglering för tjänstemännen därstädes m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

1

Nr 216.

Godkänd av första kammaren den 31 maj 1917.

Godkänd av andra kammaren den 31 maj 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition nr 211 angående omorganisation av

fögderiförvaltningen och lönereglering för tjänstemännen

därstädes m. rn. jämte i ämnet väckta motioner.

(Andra särskilda utskottets utlåtande Nr 1.)

Till Konungen.

I en den 14 april 1917 till riksdagen avlåten proposition, nr 211,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över civilärenden för samma dag, föreslagit riksdagen:

A) vidkommande sjätte huvudtiteln:

1) att godkänna följande avlöningsstat och övergångsstat för landsstaten

utom beträffande landshövdingarna att tillämpas från och med

år 1918:

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 67 käft. (Nr 216.)

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Avlöningsstat.

Landssekreterare och landskam*

rerare, 48 tjänstemän:

i första klassens län:

Malmöhus samt GöteborgsochBohus.

1 tjänsteman ..............................

3 tjänstemän ..............................

i andra klassens län:

Samtliga övriga län.

1 tjänsteman (Stockholm)...............

1 tjänsteman eko ...............

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

Luleå)..................

5 tjänstemän d:o ..................

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

35 tjänstemän d:o

Säger

Länsasssessorer, 46 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm)...............

1 tjänsteman d:o ...............

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

Luleå) ..................

5 tjänstemän d:o .................

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

37 tjänstemän d:o

Säger

Länsnotarier och länsbokhållare

av första lönegraden, 43 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm)...............

1 tjänsteman d:o ...............

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

Luleå) ............

4 tjänstemän d:o ............

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

85 tjänstemän d:o

Säger

Lön.

Tjänst-

görings-

penningar.

Orts-

tillägg.

Eöryalt-

nings-

bidrag.

Summa.

Anmärkningar.

5,000

2,900

7,900

15,000

8,700

—

23,700

5,000

2,500

600

—

8,100

Efter 5 år kan lönen

5,000

2,500

600

8,100

höjas med 600 kr.

5,000

2,500

300

—

7,800

25,000

12,500

1,500

—

39,000

5,000

2,500

—

—

7,500

175.000

87,500

—

—

262,500

240,000

121,600

3,000

—

364,600

3,600

1,800

400

_

5,800

3,600

1,800

400

—

5,800

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.

3,600

1,800

200

—

5,600

• och efter ytterligare

18,000

9.000

1,000

—

28,000

500 kr.

3,600

1,800

—

—

5,400

133,200

66,600

-

—

199,800

165,600

82,800

2,000

—

250,400

2,200

1,400

300

3,900

2,200

1,400

300

3,900

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.,

efter ytterligare 5

2,200

1,400

150

—

3,750

år med likaledes

8,800

5,600

600

—

15,000

500 kr. och efter

ytterligare 5 år med

2,200

1,400

—

—

3,600

likaledes 500 kr.

77,000

49,000

—

—

126,000

94,600

60,200

1,350

—

156,150

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bilcsdagens skrivelse Nr 216.

3

Lön.

Tjänst-

görings-

Orts-

tillägg.

Förvalt-

nings-

Summa.

Anmärkningar.

penningar.

bidrag.

länsnotarie! och länsbokhållare

av andra lönegraden,

6 tjänstemän:

(Efter 5 år kan lönen

2,000

1,200

300

_

3,500

höjas med 500 kr.,

efter ytterligare 5

1 tjänsteman (övriga residensstäder)...

2,000

1,200

—

—

3,200

år med likaledes

4 tjänstemän d:o

8,000

4,800

—

—

12,800

500 kr. och efter

Säger

12,000

7,200

300

—

19,500

likaledes 500 kr.

Landskanslister och landskontor

rister, 167 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm) ............

1,500

900

200

_

2,600

9 tjänstemän d:o ......

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

13,500

8,100

1,800

100

23,400

2,500

Efter 5 år kan lönen

höjas med 400 kr.,

Luleå) ................

1,500

900

—

efter ytterligare 5

17 tjänstemän (Östersund, Umeå och

är med likaledes

400 kr. och efter

ytterligare 5 år med

Luleå)..................

25,500

15,300

1,700

_

42,500

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

1,500

900

—

—

2,400

likaledes 400 kr.

138 tjänstemän d:o

207,000

124,200

—

—

331,200

Säger

250,500

150,300

3,800

—

404,600

Skrivbiträden, 46 biträden:

700

350

150

1,200

1,400

700

700

300

—

2,400

Efter 5 år kan lönen

1 biträde (Östersund, Umeå, Luleå)

350

75

—

1,125

höjas med 200 kr.

► och efter ytterligare

5 biträden d:o

3,500

1,750

375

—

5,625

5 år med likaledes

1 biträde (övriga residensstäder)......

700

350

—

—

1,050

200 kr.

36 biträden d:o ......

25,200

12,600

—

—

37,800

Säger

32,200

16,100

900

—

49,200

Vaktmästare, 49:

1 vaktmästare (Stockholm) ............

700

350

150

—

1,200

1 vaktmästare d:o ............

700

350

150

_

1.200

Efter 5 år kan löne

1 vaktmästare(Östersund,Umeå,Luleå)

700

350

75

—

1,125

höjas med 100 kr.

, och efter ytterligare

5 vaktmästare d:o

3,500

1,750

375

—

5,625

5 år med likaledes

1 vaktmästare (övriga residensstäder)

700

350

—

—

1,050

100 kr.

40 vaktmästare d:o

28,000

14,000

—

—

42.000

Säger

34,300

17,150

750

—

52,200

Summa

829,200

455,350

12,100

—

1,296,650

-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Lön.

Tjänstgörings-

penningar.

Länspolismästare, 27 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholms län) .........................................................

3,400

—

1,600

—

1 tjänsteman (Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) ..

3,400

—

1,600

—

4 tjänstemän (samma län) .....................

13,600

—

6,400

—

1 tjänsteman (övriga län) ...............................................................

3,400

—

1,600

—

20 tjänstemän ( » ) .........................

68,000

—

32,000

—

Säger

91,800

—

43,200

—

Uäradsskrivare, 119 tjänstemän:

1 tjänsteman (Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län)...............

2,600

—

1,000

—

12 tjänstemän (samma län)..............................................................

31,200

—

12,000

—

1 tjänsteman (övriga län)............

2,600

—

1,000

—

105 tjänstemän ( » ).......................

vartill kommer förvaltningsbidrag med 150 kronor för varje påbörjat

273,000

—

105,000

—

5,000-tal av folkmängden i tjänstedistriktet, förslagsvis

—

—

—

—

Säger

809,400

—

119,000

—

Landsfiskaler, 489 tjänstemän:

1 tjänsteman (Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län)...............

2,000

—

1,000

—

72 tjänstemän (samma län).....................

144,000

—

72,000

—

1 tjänsteman (övriga län).....................

2,000

—

1,000

—

415 tjänstemän ( » ).........................

830,000

—

415.000

—

Säger

978,000

—

489,000

—

Summa

1,379,200

—

651,200

—

Övergångsstat.

Lanträntmästare, 12 tjänstemän.........................................................

80,000

—

15,800

—

Häradsskrivaie, 2 tjänstemän ..........................

vartill kommer förvaltningsbidrag efter i avlöningsstaten angiven grund,

vilket emellertid finnes inbegripet uti det i avlöningsstaten för ända-

5,200

2,000

målet upptagna belopp.

Landsfiskaler (länsmän), förslagsvis 15 tjänstemän, förslagsvis..................

30,000

—

15,000

—

Säger

65,200

—

32,800

-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

5

Orts tillägg.

Förvaltnings-

bidrag.

Summa.

Summa

summarum.

Anmärkningar.

400

5,400

200

—

—

-

5,200

—

Efter 5 år kan lönen höjas med 500

800

—

—

—

20,800

—

kronor, efter ytterligare 5 är likaledes

med 500 kronor och efter ytterligare

—

—

—

5,000

—

5 år likaledes med 500 kronor.

—

—

—

—

100.000

—

1,400

—

—

—

136,400

-

136,400

—

200

3,800

2,400

—

—

—

45,600

—

—

—

—

_

3,600

_

Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kro-

nor och efter ytterligare 5 år lika-

378,000

ledes med 500 kronor.

—

—

134,000

—

134,000

_

2,600

—

134,000

—

565,000

—

565,000

—

200

300

3,500

14,400

—

21,600

—

252,000

—

Efter 5 år kan lönen höjas med 400 kro-

—

—

300

—

3,300

—

nor och efter ytterligare 5 år likale- des med 400 kronor.

—

—

124,500

—

1,369,500

—

14,600

—

146,700

—

1,628,300

—

1,628,300

_

18,600

—

280,700

—

2,329,700

—

2,329,700

—

45,800

f Efter 5 år kan lönen höjas med 500

[ kronor.

7,200

Härtill kunna komma ålderstillägg i en-

lighet med råd som angiyes i aylö- ningsstaten.

—

4,500

49,500

—

—

- I

-1

4,500

102,500

102,500

opaginerad Kontrollera mot PDF

g Riksdagens skrivelse Nr 216.

2) att för ordinarie befattningshavare med undantag av lanträntmästarna

godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av

i dessa stater upptagna avlöningsförmåner, nämligen

att innehavare av ordinarie befattning skall vara underkastad

den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet, jämkning i åligganden samt

reglering av tjänstgöringsområde, som kan varda föreskriven, ävensom vara

pliktig, därest förändrad organisation av tjänster eller tjänstedistrikt inom

landsstaten beslutas, att, med bibehållande av den avlöning å stat han

innehar och mot ersättning i förekommande fall för flyttningskostnad, inträda

i den nya tjänsteställning i landsstaten, varom Eders Kungl. Maj:t förordnar

;

att innehavare av ordinarie befattning skall — likaledes med bibehållande

av den avlöning å stat han innehar och mot ersättning i förekommande

fall för flyttningskostnad — vara pliktig, därest vissa landsstaten

tillhörande göromål överflyttas till annan del av statsförvaltningen,

efter Eders Ivungl. Maj:ts förordnande tjänstgöra å befattning, till vilken

dessa göromål helt eller delvis överflyttats;

att för befattningshavare vid länsstyrelsen i Stockholms län därjämte

skola gälla de i nådiga brevet den 18 juni 1915 stadgade särskilda

villkor beträffande skyldighet för den, som erhåller ordinarie befattning

vid nämnda länsstyrelse, att under viss förutsättning tjänstgöra

hos annan länsstyrelse eller låta sig förflyttas till annan befattning

inom statsförvaltningen;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets

eller riksdagens stat samt med landssekreterare landskamrerar-, länspolismästar-

eller länsassessorstjänst icke heller befattning å kommuns stat;

att med ordinarie befattning icke heller må förenas vare sig

uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag,

som är med Eders Kungl. Maj:ts oktroj försett eller blivit såsom aktiebolag

registrerat, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstbefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad angår

landssekreterare och landskamrerare, Eders Kungl. Maj:t och, vad angår

innehavare av annan befattning, Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande,

uppå därom gjord framställning och efter prövning, att ifrågavarande

uppdrag eller tjänstbefattning ej må anses inverka Underligt för tjänstgöringen

vid landsstaten, finner uppdraget eller tjänstbefattningen kunna

få mottagas och tills vidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

uppehållit befattningen;

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 216.

att den med häradsskrivartjänst förenade förmånen av debetsedellösen

skall tillfalla den, som under ordinarie tjänstinnehavares tjänstledighet

förrättat debiteringen och utfärdat debetsedlarna; dock att,

därest skilda personer därmed tagit befattning och överenskommelse dem

emellan ej träffas, fördelning av ifrågavarande debetsedellösen skall

verkställas av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från

tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten frånträda även annan avlöningsförmån

än tjänstgöringspenningar, i den mån sådant för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av landssekreterare och landskamrerare

en var under eu och en halv månad, av länspolismästare, länsassessorer,

länsnotarie^ länsbokhållare samt landskanslister, landskontorister och

skrivbiträden en var under en månad ävensom av vaktmästare under

femton dagar;

att avlöning ej må utgå till tjänsteman för den tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman varder avstängd från tjänstgöring eller i

häkte tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas

till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej

skäligt anses låta honom uppbära något därav;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehavande

av samma tjänst är i stat medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mera än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last

den tid, han åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt,

och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem

år, på samma villkor; samt

för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter ytterligare fem

år, på samma villkor;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 216.

under iakttagande dels vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början

av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tjänsteåldern blivit

uppnådd, dels att löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den

nya avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen

på grund av vare sig fullmakt, konstitutorial eller förordnande

i följd av frågan om reglering av löneförhållandena m. m. vid landsstaten,

och dels att kronofogde, som varder överflyttad eller efter ansökning utnämnd

till länspolismästar- eller häradsskrivartjänst eller annan därmed i

avlöningshänseende jämförlig tjänst å rikets eller riksdagens stat, skall för

åtnjutande av ålderstillägg vid den nya tjänsten, få räkna sig till godo

sin tjänstgöring som ordinarie kronofogde;

att, därest i övrigt tjänsteman vid befordran inom landsstaten från

en till annan ordinarie tjänst redan i den förra tjänsten genom ålderstillägg

intjänat högre avlöning än begynnelseavlöningen i den senare,

honom skola omedelbart -tillgodoföras det eller de ålderstillägg i den nya

tjänsten, som erfordras för att hans avlöning, i vad den utgöres av lön,

ålderstillägg och tjänstgöringspenningar, i den senare tjänsten icke må

understiga den avlöning av samma slag, som han senast åtnjöt i den

förra tjänsten;

att likväl löntagare, som då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

att för kvinnliga skrivbiträden skola lända till efterrättelse de föreskrifter,

som äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna villkor

och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och

myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar; ägande den, som

antages till ordinarie biträde vid länsstyrelse, att för åtnjutande av

löneförhöjning genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet

omedelbart dessförinnan innehaft stadig anställning hos länsstyrelsen;

att för de landsfiskaler (länsmän), som innehava boställen, i fråga om

avdrag å avlöning för boställsavkomsten fortfarande skola tillämpas hittills

gällande bestämmelser samt att för bestämmandet av detta avdrag

ny uppskattning av boställsavkomsten skall före utgången av år 1918

förrättas på det sätt och i den ordning, som för det närvarande därutinnan

gäller;

att Eders Kungl. Maj:t skall, på anmälan, varje gång en med boställe

förenad landsfiskals- (länsmans)tjänst varder ledig, innan tjänsten tillsättes

och efter vederbörandes hörande, äga besluta, om bostället bör såsom

till belägenheten eller omfånget av därmed förenat jordbruk olämpligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216. 9

till boställe för landsfiskal (länsman) eller av annan anledning till statsverket

indragas;

att landsfiskal (länsman), som bär boställe sig anslaget, skall vara

där bosatt, såvida icke Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande finner

skäligt annorlunda medgiva;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänsteinnehavares

rätt till pension är vid tiden för ny avlöningsstats ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter tillträdes,

vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstbefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed; •

3) att förklara dels att en var, som med eller efter 1918 års ingång

tillträder i avlöningsstaten upptagen befattning vid landsstaten, skall

vara pliktig att underkasta sig ovan omförmälda villkor och bestämmelser,

och dels att förutvarande ordinarie innehavare av befattningar

med omreglerad avlöning, vilka icke före den 1 november 1917 anmäla,

att de vilja underkasta sig ny avlöningsstat samt nyssnämnda villkor och

bestämmelser och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem dittills å ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner,

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen

angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension, vid den rätt till

pension, som dittills tillkommit dem;

4) att i fråga om sättet och villkoren för indragningen av kronofogdetjänsterna

samt uppförandet å övergångsstat av visst antal häradsskrivar-

och landsfiskals- (länsmans)tjänster godkänna av departementschefen

härutinnan framställt, i statsrådsprotokollet intaget förslag;

5) att medgiva, att statsverket, då till landsfiskal (länsman) anslaget

boställe eller löningsjord indrages till kronan, skall efter värdering vid

syn från indelningshavaren eller hans stärbhus jämväl övertaga sådana

å fastigheten befintliga, indelningshavaren tillhöriga åbyggnader, som

vid synen anses vara för fastigheten nyttiga;

6) att höja det å ordinarie stat uppförda anslaget till tjänstemän

och betjänte vid länsstyrelserna, nu 924,900 kronor, med 371,750 kronor

till 1,296,650 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 saml. 67 höft. (Nr 216.)

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 216.

7) att höja det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till

arvoden åt extra länsnotarier, extra länsbokhållare och övriga extra biträden

vid länsstyrelserna m. m., nu 268,000 kronor, med 43,000 kronor

till 311,000 kronor;

8) att höja det å ordinarie stat uppförda anslaget till fögderiförvaltningama,

nu 1,635,298 kronor, med 633,633 kronor till 2,268,931 kronor;

9) att höja det under landsstaten å ordinarie stat uppförda anslaget

»övergångsstat» nu 56,800 kronor, med 45,700 kronor till 102,500 kronor;

10) att höja det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till postavgifter

för tjänstebrev och dylika försändelser, nu 1,250,000 kronor,

med 180,000 kronor till 1,430,000 kronor;

11) att på extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag å

50,000 kronor för beredande av ersättning till häradsskrivarna för upprättande

av de i 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda

förteckningar;

12) att på extra stat för år 1918 ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

ett förslagsanslag av 500,000 kronor att, huvudsakligen under de

i statsrådsprotokollet över civilärenden den 21 februari 1908 angivna villkor

för åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till avlöning och underhåll

av särskild polisstyrka på.landet, där sådan kan av förhållandena

påkallas, under medgivande tillika, dels att av detta anslag erforderligt

belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för grövre brotts upptäckande

och misstänkta personers efterspanande och gripande, dels ock

att Kungl. Maj:t må av anslaget använda lämpligt belopp till årsarvode

åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet biträda

ej mindre vid förande av register över den polisstyrka, som kan komma

att ur vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas förfogande för

beredande av polisskydd vid oroligheter å rikets landsbygd, än ock vid

beredning inom departementet av frågor om samma polisstyrkas användning

i förekommande fall;

13) att medgiva, att, där fjärdingsman eller på landsbygden annorstädes

än i köping anställd polisman under tjänsteutövning får sina

kläder sönderrivna eller eljest skadade samt vederbörande domstol funnit

honom berättigad till viss skadeersättning, ersättningsbeloppet må utgå

av statsmedel i den ordning, som gäller för utbetalning av ersättning

till vittnen i brottmål;

B) vidkommande andra huvudtiteln:

att för beredande åt häradsskrivarna av ersättning, enligt av

departementschefen i statsrådsprotokollet angivna grunder, för anteckning

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

11

i röstlängderna år 1918 av ognldna utskyldsposter å extra stat för samma

år bevilja ett förslagsanslag å 3,000 kronor; samt

C) vidkommande tionde huvudtiteln:

att höja det under tionde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda

förslagsanslaget till allmänna indragningsstaten, nu 2,013,935 kronor, med

285,146 kronor till 2,299,081 kronor.

I sammanhang härmed har riksdagen till behandling förehaft vissa

i anledning av propositionen väckta motioner däri hemställts,

av herr Rosén, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av Kungl.

Maj:ts proposition, att antalet landsfiskalsdistrikt skall utgöra 416;

av herr Persson i Tofta, att riksdagen måtte beträffande länsmansdistrikten

i Himle, Viske och Fjäre härader besluta sådan ändring i

Kungl. Maj:ts proposition nr 211, att Himle härad med undantag av

Lindbergs och Torpa socknar utgör ett distrikt, Lindbergs och Torpa

socknar i Himle härad samt hela Viske härad utgöra ett distrikt och

att Fjäre härad iippdelas i två distrikt sålunda, att socknarna Frillesås,

Gällinge, Idala, Örmevalla, Landa, Fjärås, Förlanda och Hanhals utgöra

ett distrikt samt socknarna Tölö, Lindome, Ålfsåker, Onsala, Vallda

och Släp utgöra ett distrikt;

av herr Ringström, att, i händelse den ifrågavarande propositionen

av riksdagen antages, måtte meddelas föreskrift därom, att den enligt

nu gällande bestämmelser avlagda kronolänsmansexamen må anses gällande

som kompetensvillkor för den nya kronolänsmans- eller landsfiskalsbefattningen;
av

herr Zelahn, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av Kungl.

Maj:ts proposition nr 211, att Tima och Selångers länsmansdistrikt i

Västernorrlands län bibehållas oförändrade, samt att härför erforderligt

anslag beviljas;

av herr Bolander, bland annat, att riksdagen för sin del ville besluta,

att de blivande landsfiskalerna måtte uppföras i fjärde klassen i

gällande resereglemente;

samt av herr Molin i Dombäcksmark, att riksdagen måtte besluta

sådan ändring uti Kungl. Maj:ts proposition nr 211, att Grundsunda kommun

fortfarande som hittills må utgöra eget länsmansdistrikt och att

anslaget för genomförandet av fögderiförvaltningens omorganisation ökas

med det belopp, som blir en följd av bifall till framställningen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Fögderiförvaltningsfrågans

behandling

vid

1908 och 1909

årens riksdagar

m. m.

Huvudgrunderna

för

organisationsförslaget.

Vid 1908 och 1909 årens riksdagar voro frågan om fögderiförvaltningens

omorganisation och lönereglering för dess tjänstemän ävensom

andra därmed förknippade spörsmål föremål för riksdagens behandling,

men bragtes då icke till sin lösning. De åtgärder, som vidtogos för beredande

av en förbättrad ställning för dessa tjänstemän, voro av endast provisorisk

karaktär. År 1909 tillsattes den s. k. fögderiförvaltningskommittén,

vilken den 27 augusti 1912 avgav ett omfattande betänkande i ämnet.

Sedan detta betänkande i vissa avseenden blivit underkastat ytterligare

prövning genom särskilda av dåvarande chefen för civildepartementet

tillkallade sakkunniga, har de sakkunnigas förslag inom departementet

varit föremål för vidare behandling med anledning av yttranden, som i

ett sammanhang avgivits såväl däröver som över fögderiförvaltningskommitténs

betänkande av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande i länen

ävensom av vissa ämbetsverk.

På grundvalen av den omfattande utredning, som sålunda i ämnet

åvägabragts, har Eders Kungl. Maj:t nu för riksdagen framlagt förslag,

avseende huvudsakligen omorganisation av fögderiförvaltningen och lönereglering

för dess tjänstemän men även innefattande fråga om vissa

ändringar i länsstyrelsernas organisation och avlöningsförmåner för vissa

tjänstemän därstädes samt andra med dessa ämnen förenade spörsmål.

Förslaget till omorganisation av

A) fögderi förvaltningen

innebär i sina huvuddrag:

att kronoutskylderna skola uppbäras genom postverket;

att kronofogdetjänsterna skola indragas;

samt att kronofogdens nuvarande huvudsakliga tjänsteåligganden

komma att vila — förutom å postverket, i vad rörer kronoskatternas upphämtande

genom skattepostanvisningar, samt å landskontoren, i vad angår

redovisning av kronoutskylder och böter — företrädesvis å två funktionärer,

vilkas verksamhet generellt angives sålunda:

dels en länspolismästare, i regel en för varje län, med uppgift

huvudsakligen att närmast under länsstyrelsen öva inseende över polisoch

åklagarväsendet och i vissa fall omedelbart personligen däri ingripa,

att likaledes under länsstyrelsen biträda vid kontrollen över exekutionsväsendets

handhavande, att genom inspektion och inventering hos

landsfiskalerna (länsmännen) lokalt utöva det inseende över deras allmänna

verksamhet, som instruktionsenligt nu vilar på kronofogden,

att i varje fall, där en utredning eller undersökning erfordras, som berör

större områden av länet, eller som eljest icke anses böra överlämnas

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

13

åt landsfiskalen (länsmannen), efter förordnande av Eders Kungl. Maj:ts befallningsliavande

verkställa sådan utredning eller undersökning; samt

att, i den mån hans nu angivna tjänsteplikter det medgåve, biträda

Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande med de göromål, som lämpligen

kunna honom anförtros;

dels ock i varje länsmansdistrikt en landsfiskal (länsman), som

utom de länsmannen nu enligt lag och praxis åliggande bestyr skall

på eget ansvar vara utmätningsman utom i det fall, att fråga är om

försäljning av utmätt fast egendom eller av fartyg, som i 94 §

utsökningslagen sägs, eller om fördelning av köpesskilling för fast egendom

eller för lös egendom i fall, då enligt 140 eller 141 § sammanträde

för fördelningen erfordras. I övrigt skulle åt länsmannen uppdragas

att påkalla handräckning för uttagande av utskylder och böter, påförda

eller ådömda personer, som vistas utom hans eget distrikt, ävensom

att förrätta de övriga smärre bestyr, som enligt instruktion och

författningar nu åligga kronofogden.

Å här ad sskrivaren skulle av kronofogdegöromålen överflyttas allenast

bestyret med markegångssättningen.

Beträffande

B) länsstyrelserna

avser förslaget att, till lättnad i landssekreterarens och landskamrerarens

arbetsbörda, första länsnotarie- och första länsbokhållarsysslorna i alla län

utom Gottlands län organisatoriskt ombildas till assessorat, vilkas innehavare

skola hava till åliggande att självständigt på eget ansvar bereda,

föredraga och till expedition befordra Eders Kungl. Maj :ts befallningshavandes

beslut och utslag i vissa grupper av mål och ärenden enligt indelning och

plan, som på länsstyrelsens förslag fastställas av Eders Kungl. Maj:t särskilt

för varje län. Därjämte böra de, enligt de föreskrifter Kungl. Majrts

befallningshavande äger meddela, biträda sina resp. avdelningschefer vid

övriga göromål samt vid dessas laga förfall, då ej annorlunda därom förordnas,

förrätta deras tjänst.

Genom denna anordning — vilken för övrigt nära ansluter sig till

ett förfarande, som i några län, låt vara i viss mån vid sidan av landshövdingsinstruktionen,

kommit i bruk — skulle icke någon ny tjänst

skapas utan en redan befintlig tjänst omorganiseras till en mera självständig.

Samma arbetsprestation komme att med huvudsakligen samma personal

fullgöras; skillnaden läge däri, att avdelningschefen befrias från

handläggningen av vissa grupper av mål. I stället skulle länsassessorn

självständigt och på eget ansvar bereda, föredraga och expediera beslut i

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 216.

dylika mål samt därjämte bestrida göromål, som för närvarande tillhör

länsnotarie och länsbokhållare.

Vidare föreslås, att i alla län, där l:a länsnotarie-och l:a länsbokhållartjänsterna

ombildats till assessorat — således icke Gottlands län — böra

inrättas en länsnotarie- och en länsbokhållarbefattning i första lönegraden

och att såsom en följd härav de nuvarande 2:a länsnotarie- och 2:a

länsbokhållartjänsterna indragas utom i Malmöhus län, där av de två nu

befintliga 2:a och 3:e länsnotarie- och länsbokhållarsysslorna en fortfarande

måste anses behövlig och således endast en tjänst å vardera avdelningen

föreslås till indragning. Emellertid skulle inrättandet av länsbokhållare’änst

i första lönegraden i Södermanlands, Uppsala, Kronobergs,

Blekinge och Norrbottens län icke ske omedelbart utan först i den

mån de i dessa län anställda räntmästarna avgå. Om nämligen även

i dessa län en sådan tjänst genast inrättas, skulle där komma att

finnas större antal ordinarie tjänster än i andra jämförliga län. I stället

har man velat tillgodose nämnda läns behov av ökad arbetskraft med

juridisk utbildning genom att föreslå, att i länen må tillsvidare anställas

extra länsbokhållare. Vad angår Östergötlands, Göteborgs och Bohus,

Ålvsborgs, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län,

där räntmästare nu finnas anställda, uttalas, att de extra länsbokhåll artjänster,

som i dessa län föreslås, böra i mån som räntmästarna avgå

ersättas med länsbokhållartjänster i andra lönegraden.

I anledning av inläggning direkt hos landskontoren av kronofogdarnas

göromål för redovisningen av kronoutskylder och böter föreslås

inrättande i varje län av en landskontoristsyssla, vars innehavare skall

hava till uppgift att under landskamrerarens inseende förestå ifrågavarande

redovisningsväsende.

Slutligen föreslås att, till begränsning av det relativt alltför stora

antalet extra tjänstemän med ständig tjänstgöring, inrättas ytterligare 8

landskontorist^änster och 26 landskanslisttjänster.

I avseende å den ordinarie personalen vid landsstaten har föreslagits:

dels indragning av 165 tjänster, nämligen: 5 länsbokhållartjänster

av l:a lönegraden, 14 länsnotarietjänster av 2:a lönegraden, 2 länsbokhållartjänster

av 2:a lönegraden, 117 kronofogdetjänster och 27 länsmanstjänster,

dels ock nyinrättande eller ombildande av 135 tjänster, nämligen: 46

länsassessorstjänster, 26 landskanslisttjänster, 32 landskontorist^änster,

1 skrivbiträdestjänst, 27 länspolismästartjänster och 3 häradsskrivartjänster.

De extra ordinarie tjänstemännens antal har beräknats kunna nedsättas

med 30.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 316.

15

Tjänstemännens antal vid landsstaten skulle således nedsättas med

sammanlagt 60, därav 30 ordinarie.

Riksdagens yttrande.

Vad först angår det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget till omorganisation

och lönereglering för fögderiförvaltningen in. in. har riksdagen

ansett sig böra anföra följande.

Såsom torde framgå av i frågan gjorda utredningar och särskilt

påvisats av de inom civildepartementet anlitade sakkunniga, besitter den

nuvarande fögderiförvaltningsorganisationen, trots dess många goda sidor,

avsevärda brister. Det kan, säga de sakkunniga, icke förnekas, att icke

särskilt kronofogdarnas mellanställning inom förvaltningen i många fall

lett och fortfarande måste, om ock till äventyrs i mindre grad än förr,

leda till mångskriveri, omgång och dubbelarbete. Åtskilliga ärenden,

vilka till sin natur icke äro mera komplicerade, än att de borde kunna

tillfredsställande handläggas av en tjänsteman, bli för närvarande föremål

för behandling i så att säga två instanser. Av denna anledning

och med hänsyn till den relativt enkla naturen av kronofogdarnas nuvarande

huvudsakliga göromål, uppbördsgöromålen och vad därmed

sammanhänger, torde icke kunna motsägas, att inom fögderiförvaltningen

för närvarande verkar i alltför hög grad eu överkvalificerad arbetskraft.

Vissa grupper av ärenden, där man enligt författningar och instruktioner

kunnat vänta en samverkan av kronofogden och länsmännen till nytta

för det allmänna, handläggas praktiskt taget uteslutande av de senare,

utan att den förres inflytande i allmänhet gör sig gällande. Kronofogdens

betydelse såsom mellanhand mellan Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

och länsmannen är visserligen fortfarande obestridlig men ingalunda

i samma män som fordom. Allt allmännare vända sig länsstyrelserna,

i anslutning till numera meddelade bestämmelser om direkt skriftväxling

mellan ämbetsverk och myndigheter, direkt till länsmännen.

Genom de överallt förbättrade kommunikationerna och den livligare personliga

verksamhet, som landshövdingarna på så många områden av

länets liv numera utveckla, hava landshövdingarna en vida intimare

kännedom om sina län och sin länsbefolknings alla förhållanden, än

tidigare torde varit fallet, något som givetvis också minskat kronofogdarnas

betydelse såsom mellanhänder mellan länsstyrelsen och ortsbefolkningen.

Vidare må erinras därom, att särskilt länsmännen icke äro helt

upptagna av sin statstjänst och flerstädes syssla med enskilda angelägenheter

i större omfattning, än som alltid kan vara tjänligt för

deras ställning och arbete i övrigt. Att så är fallet har också senast

t) fögderifö

valtningen

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 216.

b) länsstyrelserna.

erkänts i flera av de från länsstyrelserna inkomna yttrandena och förslagen

rörande länsmansdistriktsindelningen under den nya organisationen.

Det lärer vara påtagligt, att nu berörda förhållanden icke kunnat

undgå att också medföra större kostnader i löner och andra anslag från

det allmänna, än som med en förenklad organisation behövde ifrågasättas.

Då det nu framlagda förslaget enligt riksdagens förmenande i väsentlig

grad avhjälper de brister, som onekligen vidlåda den nuvarande organisationen

av fögderiförvaltningen, och samtidigt i möjligaste mån bevarar

de goda sidorna hos densamma, har riksdagen ansett sig böra i princip

förorda förslaget. Till riksdagens ställning härutinnan hava givetvis också

medverkat de i statsrådsprotokollet och den ovan åberopade promemorian

intagna kostnadsberäkningarna, mot vilka vederbörande myndigheter vid

den föregående granskningen av förslaget icke kunnat framställa vägande

anmärkningar.

Postverkets övertagande av kronouppbörden och distributionen av

debetsedlarna kommer helt visst att för allmänheten bliva bekvämligt.

Redovisningsväsendet och kontrollen över uppbörden kunna med den

föreslagna organisationen ordnas mera effektivt och tidsenligt än för

närvarande. Den städse påtalade omgången vid ärendenas behandling

undvikes i väsentlig grad. Den mera kvalificerade arbetskraften

sparas för de svårare uppgifterna särskilt för polis- och åklagarsakerna.

På sätt i statsrådsprotokollet framhålles, har den hastiga utveckling,

som under senare årtionden förekommit i vårt land såväl inom näringarnas

och samfärdselns som på de sociala och andra samhälleliga frågors

områden, i högst betydande grad ökat göromålen inom administrationen

i allmänhet.

Vad särskilt angår landsstaten, hava en mängd helt och hållet nya

grupper av mål genom senaste tids lagstiftning fallit på länsstyrelsernas

lott. Dit höra sådana ärenden som dessa myndigheters befattning med

krigsberedskapen, tillsynen över i riket vistande utlänningar, den pågående

avlösningen av frälseräntor, i många län till ett betydande antal,

utarrendering av prästerskapets löneboställen enligt den nya lagstiftningen

om prästerskapets avlöning, mål som äga samband med pensionsförsäkringslagen,

med författningarna om värnskatt och krigskonj unkturskatt,

utvecklingen av statens kassarapportsystem och därmed sammanhängande

särskild redovisning av vissa medel o. s. v.

Upprepade gånger har från länsstyrelserna framhållits, att en förbättring

av länsstyrelsernas egen organisation vore av utvecklingen be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216. 17

tingad alldeles oberoende av frågan om fögderiförvaltningens omorganisation

och lönereglering.

Det är huvudsakligen i två hänseenden, de nu ifrågavarande önskemålen

framträda. Sålunda har å ena sidan framhållits, att göromålens

ökning, särskilt och icke minst i avseende å de sociala ärendena, medfört en

arbetsbörda för avdelningscheferna i länsstyrelsen så stor, att man måste

allvarligen vara betänkt på att i någon mån underlätta densamma för

att bereda landssekreteraren och landskamreraren möjlighet att åt mera

invecklade eller omfattande frågor, såsom utlåtanden i remitterade ärenden

m. m., ägna en mera odelad tid.

Å andra sidan har från flera håll gjorts gällande, att landsstaten

måhända i högre grad än någon annan gren av förvaltningen vore för

göromålens bestridande beroende av extra ordinarie arbetskrafter, ett

förhållande, som icke kunde vara lämpligt, även om ett organisationssystem

med ett skäligt antal extra ordinarie tjänstemän måste anses

nyttigt och nödigt såväl ur synpunkten av tjänstemäns fostran för sitt

blivande kall som ock med avseende på statsförvaltningens eget intresse.

Enligt riksdagens uppfattning har föredragande departementschefen

i statsrådsprotokollet på ett övertygande sätt påvisat, att länsstyrelsernas

ordinarie arbetskrafter behöva förstärkas icke allenast kvalitativt utan

ock i syfte att i någon mån nedbringa det allt för höga antalet extra

tjänstemän med ständig tjänstgöring.

Riksdagen har alltså funnit sig böra principiellt förorda jämväl

förslaget om en förbättrad organisation av länsstyrelserna, desto hellre

som detta i följd av förslaget om kronofogdetjänsternas indragning kan

ske utan alltför avsevärd uppoffring av statsmedel.

Som förut nämnts hyser riksdagen den uppfattningen, att postverkets

anlitande för kronouppbörden och debetsedlarnas distribution

bör kunna, på samma gång statsverkets säkerhet på ett betryggande

sätt tillgodoses, bliva till bekvämlighet för den skattebetalande allmänheten.

Riksdagen har därvid ansett sig kunna utgå från, att postverket

skall vidtaga alla erforderliga åtgärder — särskilt genom postan stalternas

öppethållande å tider, som lämpa sig för alla samhällsklasser — för att

den nya uppbördemetodens fördelar må kunna komma till sin fulla rätt.

Enligt förslaget skall — såsom mellanled mellan Eders Kungl. Maj:ts

befallningshavande och landsfiskalerna (länsmännen) — i kronofogdens

ställe insättas en ny tjänsteman, som benämnts länspolismästare, en i

varje län utom de tre nordligaste kustlänen, där antalet i vart och ett

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 sand. 67 käft. (Nr 216.) 3

Postverkets

anlitande för

kronouppbörd

den m. m.

Landsfog
darna.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr S16.

skulle bliva två. Denne nye tjänsteman skulle närmast under Eders Kungl.

Maj:ts befallningshavande vara polischef inom sitt distrikt, vilken ställning

naturligtvis icke hindrar honom, när förhållandena det påkalla,

att personligen ingripa såsom polisman; men han skulle därjämte äga

åklagarmyndighet och hava inseende över åklagarkallet. Han bör sålunda,

i den mån anledning därtill förekommer och omständigheterna

det tillåta, vara tillstädes och med uppmärksamhet följa övriga allmänna

åklagares verksamhet vid häradsrätterna samt i förekommande

fall med råd och upplysningar biträda dem i denna deras tjänstutövning.

lian bör ock vara berättigad att från nämnda åklagare

erhålla rapport om vad i åklagarhänseende på varje tid i deras distrikt

förekommer av den vikt, att det bör komma till hans kännedom. Har Eders

Kungl. Maj:ts befallningshavande åt polismästaren uppdragit visst åtal,

och är i sådant fall förberedande undersökning redan av underordnad

åklagare i orten anställd, har polismästaren att utan dröjsmål granska

undersökningen och att härutinnan, om så erfordras, själv eller med

tillkallat biträde av annan vederbörande polisman söka bereda nödig

fullständighet. Sedan landsfiskalen (länsmannen) eller vederbörande polisman

verkställt häktning eller beslag eller anhängiggjort åtal, bör dock

polismästaren icke utan Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes särskilda

förordnande äga rätt att ingripa i målet. Därjämte torde han, med den

för honom avsedda kompetensen, vara väl ägnad att jämväl anförtros prövning

av befogenheten av häktningsåtgärder, som av underlydande vidtagits.

Polismästarens tjänstverksamhet bör emellertid ingalunda inskränka

sig till polis- och åklagarkallet. Sålunda bör polismästaren närmast under

länsstyrelsen öva inseende över landsfiskalers (länsmäns) verksamhet för

exekutionsväsendet, inventera deras medelsförvaltning och öva inspektion

över deras allmänna tjänstverksamhet. Denna inspektion har

tänkts skola äga rum företrädesvis genom på obestämda tider minst en

gång årligen företagna besök å vederbörandes tjänsterum, varvid med

ledning jämväl av från Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande inhämtade

upplysningar och uppgifter granskning äger rum av dagboken i utsökningsmål

med verifikationer, handräcknings- och övriga diarier,

kassajournal, brevkoncept, postbok samt inneliggande, oredovisade restlängder

å oguldna krono-, kommunal- samt andra utskylder och avgifter.

Polismästaren bör ock kunna utav Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

anlitas för att hålla sammanträden med menighet inom länet, för

att utföra kronans talan i rättegångar eller eljest ävensom för att biträda

vid beredning av på Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande ankommande

mål och ärenden, som länsstyrelsen uppdrager åt honom och som prövas

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 916.

av beskaffenhet att ej vålla hinder i de bestyr, som enligt instruktionen

eller eljest lagligen åligga honom.

Slutligen har uti instruktionsförslaget inryckts såsom en uppgift

för polismästaren, att han på sina resor bör vinnlägga sig om att inhämta

tillförlitlig kännedom om näringarnas tillstånd, om förhållandena

inom tätare bebyggda samhällen, som han besöker, om vägars och

andra allmänna kommunikationers tillstånd och behov o. s. v. samt,

när skäl därtill förekommer, hos Eders Kung!. Maj:ts befallningshavande

göra framställning i sådana eller andra därmed likställda allmänna angelägenheter.

I likhet med föredragande departementschefen anser riksdagen, att

den sålunda föreslagna institutionen skall komma att bereda lantregeringen

en tillfredsställande ersättning för kronofogdeinstitutionen på de

områden, där kronfogdens juridiska kompetens varit nödig eller nyttig.

Vad beträffar den föreslagna benämningen, länspolismästare, för den

nye funktionären inom fögderiförvaltningen, finner riksdagen densamma

mindre tillfredsställande. Riksdagen har ansett titeln landsfogde vara

lämpligare och kommer sålunda att i det följande lör honom .använda

nämnda titel.

Eders Kungl. Maj:t har, såsom förut nämnts, föreslagit två landsfogdar

i vart och ett av de tre nordligaste kustlänen, nämligen Västernorrlands,

Västerbottens och Norrbottens län, samt en i varje av de övriga länen.

Till stöd för anställande av två landsfogdar i de förstnämnda tre länen

har framhållits dels de stora avstånden därstädes dels där befintlig betydande

trä varu- .och gruvindustri samt dels det nydaningsarbete, som

på snart sagt alla områden pågår inom dessa län.

Med den begränsning av uppgifter och verksamhet, som avsetts för

landsfogden, håller emellertid riksdagen före, att jämväl de nämnda tre

länen kunna vara betjänta med allenast var sin landsfogde, i synnerhet

om landsfogden, såsom föreslagits och jämväl av riksdagen ansetts lämpligt,

bliver installerad i länsstyrelsen och sålunda får sitt arbetsrum förlagt

inom länsstyrelsens lokaler eller åtminstone i deras omedelbara

närhet inom residensstaden. Härtill kommer att anställandet i vissa län

av mera än en landsfogde utan tvivel skulle inom kort från andra län

föranleda anspråk, vilka torde bliva svårt att alltid tillbakavisa.

Riksdagen anser således, att landsfogdarnas antal bör bestämmas till

24, en i varje län.

Anslaget till landsfogdarna kommer därigenom att nedbringas med

15,400 kronor till 121,000 kronor, och hela anslaget till fögderiförvaltningen

att nedgå till 2,314,300 kronor, varav 60,769 kronor motsvara den

s. 20 Kontrollera mot PDF

Häradsskr

ivarna och

tiondeuträkningarna.

20 Riksdagens skrivelse Nr 216.

beräknade avkomsten av länsmansboställena. Det erforderliga kontanta anslagsbehovet

för fögderiförvaltningen uppgår sålunda till 2,253,531 kronor.

Med avseende å de uppgifter, som angivits för landsfogden, bar riksdagen

funnit sig böra uttala önskvärdheten av, att landsfogden i främsta

rummet och huvudsakligen anlitas för viktigare polis- och åklagargöromål

samt för kontrollen över landsfiskalerna (länsmännen) jämte övriga underlydande

polismän och endast i den mån, omfattningen av dessa göromål

sådant medgiver, jämväl för andra uppgifter.

Vidare har riksdagen ansett sig böra betona nödvändigheten av, att

landsfogdarnas och landsfiskalernas befogenheter och åligganden inom det

gemensamma arbetsområdet i möjligaste mån och i varje fall skarpare,

än som skett i det framlagda förslaget, fixeras i förhållande till varandra,

så att de olägenheter, som föranletts av den svävande arbetsfördelningen

mellan kronfogde och länsman i den nuvarande organisationen, må

kunna undvikas för framtiden.

I statsrådsprotokollet omförmäles, hurusom Sveriges häradsskrivarförening

hemställt om sådana åtgärder, att häradsskrivarna icke ålades

verkställa sådan uträkning, som omförmäles i 2 § av nådiga kungörelsen

den 11 december 1914 angående tillämpning av lagen den 9 december

1910 om indragning till statsverket och avskrivning av prästerskapets

tionde samt om ersättning därför, utan att denna uträkning måtte företagas

å landskontoren.

Efter inhämtande av yttranden från vederbörande har departementschefen

uttalat den meningen, att upprättandet av dessa uträkningar måste

anses utgöra ett tjänstearbete, som det enligt den för häradsskrivarna

gällande instruktionen åligger dem att, på uppdrag av Eders Kung!. Maj:ts

befallningshavande, utföra. Departementschefen har i följd härav ansett

framställningen icke böra bifallas men framhållit, att häradsskrivarnas

skyldighet i förevarande avseende borde tagas i anspråk med varsamhet.

De svårigheter att få ifrågavarande arbete i behörig tid utfört,

vilka undantagsvis kunde uppstå på grund därav, att andra trängande

göromål å landskontoret eller för häradsskrivare icke kunde undanskjutas,

ansågos böra regleras på huvudsakligen enahanda sätt, som skett genom

nådiga cirkuläret den 9 juni 1911 om ersättning åt nödiga biträden för

utarbetande av vissa i § 22 av nådiga förordningen angående jordregister

omförmälda handlingar. Härigenom syntes ock det uppkomna spörsmålet

om ersättning till häradsskrivarna för uträkningarnas verkställande finna

sin rätta lösning. Uträkningarna skulle således verkställas å landskontoret

eller efter Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes förordnande av vederbörande

häradsskrivare, i regel utan särskild ersättning. Därest det icke

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

21

utan åsidosättande av övriga tjänstgöromål vore för landskontoret eller

häradsskrivaren möjligt att inom behörig tid medhinna uträkningarnas verkställande,

skulle emellertid K ders Kungl. Maj:ts befallningshavande äga till

särskilda biträden, som prövades nödiga för ifrågavarande arbete eller för

annat tjänstarbete, som under uträkningarnas verkställande av landskontoret

eller häradsskrivaren måste överlämnas till dylikt biträde, utbetala

ersättning beräknad efter den tid som för arbetet åtgått. Ersättningen

borde dock icke bestämmas högre än som motsvarade 3 kronor 50 öre

per arbetsdag.

Lika med departementschefen finner riksdagen det vara otvivelaktigt,

att häradsskrivarna äro instruktionsenligt pliktiga att fullgöra det ifrågavarande

arbetet. Vid sådant förhållande anser riksdagen häradsskrivarna

böra befrias från detsamma endast i undantagsfall, där särskild anledning

föreligger till sådan befrielse. Arbetet är av övergående art och kommer

att upphöra successivt, i den mån prästlöneregleringarna genomföras.

Någon hänsyn till detsamma lärer därför icke böra tagas, när det gäller att

bestämma häradsskrivarnas ordinarie avlöningsförmåner. I stället synes

för detta arbete böra lämnas skälig ersättning i varje särskilt fall. Huruvida

den av departementschefen beräknade ersättningen är tillräcklig, kan

måhända vara ovisst. Det lärer dock få antagas, att Eders Kungl. Maj:t

skall, efter vederbörandes hörande i varje fall, bereda häradsskrivarna

skälig ersättning för uträkningarnas verkställande.

På grundvalen av förslag, som uppgjorts av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande

efter ortsbefolkningens och fögderitjänstemännens hörande,

har Eders Kungl. Maj:t upprättat plan till indelning av riket i fögderier (häradsskrivardistrikt)

och landsfiskals-(länsmans-)distrikt, enligt vilken plan

häradsskrivardistriktens antal skulle höjas från 116 till 119 och landsfiskalsdistriktens

antal sänkas från 516 till 489. Mot fögderiindelningen

har icke någon anmärkning förekommit, och riksdagen har icke heller

för sin del funnit något att erinra mot densamma.

Beträffande däremot planen till indelningen av riket i landsfiskalsdistrikt

hava, som ovan nämnts, väckts flera motioner, innebärande

yrkanden om dels ytterligare inskränkning av distriktens antal, dels

jämkning av vissa distrikt och dels oförändrat bibehållande av vissa nuvarande

distrikt, som enligt planen skulle sammanslås med andra

distrikt. Vid övervägande av vad sålunda och i övrigt under frågans

behandling inom riksdagen förekommit har riksdagen ansett sig icke kunna

nu vidtaga någon ändring av den framlagda indelningsplanen, vilken

nära ansluter sig till Eders Kungl. Maj:ts befallningshavandes efter vederbörandes

hörande avgivna förslag. Landsfiskalernas (länsmännens) enligt

Indelningen

av riket i

fögderier och

lands fiskals - distrikt.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 216.

Länsmansboställena.

Landsfiskalernas

(länsmännens)

kompetens

och utbildning.

den av riksdagen beslutade organisationen i viss mån förändrade tjänsteställning

lärer därjämte för närvarande böra bjuda till en viss försiktighet

med avseende å ytterligare reduktion av antalet tjänster.

Emellertid synes det ingalunda uteslutet, att det, sedan någon erfarenhet

vunnits, huru den nya organisationen fungerar, skall befinnas vara möjligt

att än ytterligare inskränka nämnda antal. Riksdagen har nämligen

icke kunnat undgå finna, att ifrågavarande distriktsindelning, sådan

den nu framlagts, fortfarande företer ojämnheter, som genom mindre

distrikts sammanslagning med eller uppdelning på angränsande distrikt

måhända skulle kunna avhjälpas.

Då riksdagen därjämte anser, att en minskning av antalet länsmanstjänster

är av statsfinansiella skäl önsklig, bär riksdagen funnit sig böra

i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders Kungl. Maj:t

ville verkställa utredning, huruvida och i vad mån en sådan minskning

utan olägenhet kan efter hand genomföras, samt att, därest utredningen

därtill föranleder, inkomma till riksdagen med förslag i ämnet.

Beträffande de åt länsmännen på lön anslagna boställena, vid 1916

års ingång uppgående till ett antal av 122, har riksdagen funnit sig

böra biträda vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan hemställt. Eders

Kungl. Maj:t torde hava principiellt utgått från, att någon allmän indragning

av dessa boställen icke bör för det närvarande ifrågakomma.

Emellertid vill det synas, att vägande skäl kunna anföras för en sådan

åtgärd. Visserligen torde i ett eller annat undantagsfall svårighet uppkomma

för tjänstemannen att erhålla lämpligt belägen bostad inom

distriktet; men detta synes kunna förebyggas genom upplåtande av

bostadslägenhet, där så erfordras.

I anslutning jämväl till vad löneregleringskommittén på sin tid

anfört i ämnet, anser sig riksdagen således böra uttala önskvärdheten av,

att de ännu kvarvarande länsmansboställena böra, så snart ske kan, indragas

till statsverket, där icke särskilda skäl i något fall tala däremot.

Departementschefen framlägger vid föredragningen av propositionen

plan till åtgärder avsedda att höja landsfiskals-(länsmans-)

kårens kompetens och utbildning. I sådant avseende ifrågasättes som

kompetensvillkor för erhållande av landsfiskalstjänst bl. a. avlagd realskoleexamen

eller däremot svarande kunskapsprov, viss förberedande

praktisk tjänstgöring samt en särskild examen, avlagd inför en av Eders

Kungl. Maj:t tillsatt kommission. Vidare ställes i utsikt utarbetandet

av en för aspiranter till landsfiskalskallet lämpad, praktiskt uppställd

och konkret hållen lärobok i de juridiska kunskapsgrenar, som för

nämnda kall erfordras.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

23

Riksdagen, som anser det vara av synnerlig betydelse, att landsfiskalernas

kompetens och utbildning förbättras, anser jämväl böra ifrågasättas,

huruvida icke lämpliga kurser för aspiranters utbildning för

landsfiskalskallet böra genom statens förmedling anordnas.

Den av departementschefen omförmälda läroboken finner riksdagen otvivelaktigt

kunna bliva av högt värde särskilt om, såsom riksdagen anser

lämpligt, icke allenast akademiska lärare utan även praktiskt förlama män

såsom lantdomare och 1 andsstatstjänstemän, enkannerligen eu kunnig

landsfiskal (länsman), anförtros att medverka vid densammas utarbetande.

Med anledning av herr Ringströms ovannämnda motion anser riksdagen

sig vidare böra uttala, att enligt hittills gällande bestämmelser avlagd

krono]änsmansexamen bör fortfarande få gälla som kompetens för landsfiskalstjänst

för dem, som oavbrutet tjänstgjort inom landsstaten.

Vad angår beskaffenheten och antalet av de för länsstyrelserna föreslagna

arbetskrafterna, har riksdagen med ledning av vad i statsrådsprotokollet

anförts angående länsstyrelsernas uppgifter och behov gjort

en ingående undersökning i detta avseende. Vid en jämförelse av förhållandet

de olika länen emellan, har det synts, som om de smärre länen

skulle kunnat åtnöjas med en eller annan tjänsteman mindre, ordinarie

eller extra, än som föreslagits, men det har av arbctsredogörelser eller

aunorledes visat sig, att folkmängdstal och areal icke enbart kunna

läggas till grund för bedömande av arbetsmängden i ett län. Då detsamma

även gäller beträffande ärendenas beskaffenhet, har det icke heller

ansetts kunna ifrågasättas att i de mindre länen i stället för assessorstjänster

nöja sig med allenast länsnotarie- resp. länsbokhållartjänster.

Med föranledande av anmärkningarna å ovannämnda tabell anser sig

riksdagen dock böra göra det uttalandet, att det förhållandet, att en

ordinarie tjänsteman på grund av ledamotskap av riksdagen eller för

fullgörandet av annat allmänt uppdrag är förhindrad att utöva sin tjänst,

icke torde utgöra tillräckligt skäl för inrättandet av stadigvarande extra

tjänstebefattning.

Vidare finner riksdagen sig böra framhålla, att det ur flera synpunkter

synes böra övervägas, huruvida kvinnlig arbetskraft icke kunde

i viss omfattning komma till användning hos länsstyrelserna även för

mera krävande arbeten. Åtskilligt av det såväl å landskansli som

särskilt å landskontoren förekommande arbetet torde helt visst vara av

beskaffenhet att kunna med fördel utföras av kvinnor. För den händelse

sådana kvinnliga biträden skulle komma att anställas, torde emellertid

maximiarvodet för ett ständigt extra kvinnligt biträde böra bestämmas

till något högre belopp än det av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta, 1,000

kronor per år, vilket synts riksdagen allt för knappt tillmätt.

Länsstyrelsernas

tjänstemän.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Tillsättning

av länsnotarie-,

länsbokhållare-

och

landsfiskalstjänster.

Länens

rubricering

i klasser.

Avlöningsförmånerna,

a) ortstillägg.

24 Riksdagens skrivelse Hr 216.

Såsom av departementschefens uttalande till statsrådsprotokollet framgår,

hava flertalet länsnotarie!- och länsbokhållare anhållit, att länsnotarie- och

länsbokhållare^ änsterna måtte tillsättas av Eders Kungl. Maj:t i stället för

av Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande. Beträffande de förstnämnda

tjänstemännen framhåller departementschefen, att deras begäran kan i viss

mån anses hava vunnit avseende, därest föreskrift lämnas därom, att de till

assessorat ombildade första länsnotarie- och länsbokhållaretjänsterna skola

tillsättas av Eders Kungl. Maj:t, och han anser att tillräckliga skäl icke

föreligga att därutöver tillmötesgå berörda framställning.

Vidare har departementschefen av förekommen anledning förordat,

att landsfiskalstjänster skola kungöras till ansökning lediga i samma ordning,

som är stadgad för länsnotarie- och länsbokhållartjänster.

Riksdagen finner sig böra biträda vad i förevarande avseende i statsrådsprotokollet

föreslagits.

I likhet med vad statsutskottet i sitt utlåtande, i anledning av propositionen

till 1908 års riksdag angående lönereglering för landsstaterna

i länen m. m., anfört, finner riksdagen de i den föreliggande propositionen

föreslagna benämningarna »första» och »andra klassens» län mindre

lämpliga, vadan i nedan intagna stat dessa rubriker uteslutits.

Den med år 1909 för landsstaten införda avlöningsformen ortstillägg

har i den föreliggande propositionen upptagits med oförändrade belopp

och efter oförändrade grunder. Ortstillägg utgår således enligt l:a dyrhetsklassen

till tjänstemännen vid länsstyrelsen i Stockholms län och enligt

2:a dyrhetsklassen till såväl länsstyrelsernas som fögderiförvaltningens

tjänstemän i de tre nordligaste länen, nämligen Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län.

Föreningen Sveriges kronolänsmän har hos Eders Kungl. Maj:t

hemställt om förhöjning av det inom de ovannämnda tre nordligaste

länen utgående ortstillägget.

Enligt statsrådsprotokollet framhåller föredragande departementschefen,

hurusom såväl socialstyrelsen som en särskild kommission

för närvarande äro sysselsatta med undersökningar till utrönande,

i vad mån de olika höga levnadskostnaderna inom landets skilda delar

kunna betinga ortstillägg för vissa grupper statstjänstemän; och det

ställes i utsikt att, när resultatet av dessa undersökningar föreligger,

frågan om ortstillägg kommer att upptagas till behandling för statens

tjänstemän i gemen och således även för tjänstemännen inom landsstaten.

Vid sådant förhållande har departementschefen funnit sig böra

föreslå, att frågan om utsträckt rätt till ortstillägg tillsvidare undanskjutes.

Jämväl riksdagen finner, att det lämpligen bör få anstå med förändrade

bestämmelser om ortstillägg inom landsstaten, till dess de åbe
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

lUksäagcns skrivelse Nr 216. 25

ropade undersökningarna blivit slutförda, vilket man torde få förvänta

kunna ske i en nära framtid.

Vad angår de för tjänstemännen föreslagna avlöningsförmånerna i

övrigt, bär riksdagen funnit dem såväl i och för sig av omständigheterna

motiverade som ock med hänsyn till förhållandet mellan de olika tjänstemannakategorierna

vara lämpligt avvägda.

Avlöningsförmånerna för skrivbiträdena synas dock riksdagen vara

sä knappt tillmätta, att någon förhöjning vore påkallad. Men då

frågan härom lärer böra behandlas i ett sammanhang för statsförvaltningen

i dess helhet, har riksdagen ansett sig icke nu böra vidtaga ändring

av Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Jämväl de föreslagna avlöningarna för länsstyrelsens vaktmästare

finner riksdagen vara mindre tillfredsställande.

I sin ovannämnda motion har herr Bolander hemställt, att landsfiskalerna

måtte uppflyttas från femte till fjärde klass i resereglementet.

Denna hemställan har riksdagen funnit hava fog för sig så tillvida,

att det enligt femte klassen till nämnda tjänstemän utgående dagtraktamentet,

6 kronor, måste anses numera vara alltför lågt för en tjänsteman

i landsfiskalens (länsmannens) ställning. Jämväl frågan om rätt

att använda automobilskjuts vid tjänsteresor är av betydelse för landsfiskalen.

I)å det emellertid torde kunna få antagas, att eu ur flera synpunkter

erforderlig allmän revision av resereglementet icke skall låta allt

för länge vänta på sig, har riksdagen funnit sig icke höra i anledning

av motionen för det närvarande uttala sig för någon ändring i landsfiskalernas

rätt till resekostnadsersättning.

Vad avlöningsvillkoren angår har riksdagen icke funnit anledning

vidtaga annan ändring än att, i enlighet med förhållandet med avseende å

jämförliga tjänster inom andra förvaltningar, det bör tillkomma Eders Kungl.

Maj:t att pröva och avgöra, huruvida innehavare av ordinarie landsfogdeeller

länsassessorstjänst må med sin befattning få tillsvidare förena visst

enskilt uppdrag eller enskild tjänstebefattning.

Av skäl, som i statsrådsprotokollet anföras, skulle den föreslagna

indragningen av 27 länsmans-(landsfiskals-)tjänster antagligen icke behöva

föranleda uppförandet på övergångsstat av flera än nio tjänstemän.

Emellertid har departementschefen ansett försiktigheten bjuda, att till

en början räknas med ett något högre antal dylika tjänster å övergångsstat.

I enlighet härmed hava löner förslagsvis begärts för femton

övertaliga länsmän (landsfiskaler).

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 11 sand. 67 höft. (Nr 216.)

b) Övriga avlöningsförmåner.

Landsfiskalernas

placering

i resereglementet,

Avlönings
villkoren.

Öuergängsför
hållandena.

a) Övergångsstaten.

4

s. 26 Kontrollera mot PDF

b) Indragningsstaten.

26 Riksdagens skrivelse Nr 216.

Då riksdagen anser det vara angeläget, att fasta anslag icke uppföras

till högre belopp än som är oundgängligt, liar riksdagen beslutat

att de övertaliga länsmännens (landsfiskalernas) antal beräknas till allenast

nio, i följd varav det ifrågavarande anslaget nedsatts från 102,500

kronor med 19,800 kronor till 82,700 kronor.

Skulle det vid omorganisationens genomförande yppa sig, att det

sålunda upptagna anslaget icke förslår, lärer Eders Kungl. Maj :t äga förskjuta

det ytterligare erforderliga beloppet för att sedermera anmäla detsamma

hos riksdagen för ersättande.

Vid beräkningen av kostnaderna för övergångsstaten har förutsatts,

att, liksom jämväl föreslagits för landsfogdarna, pensionsåldern för landsfiskalerna

(länsmännen) skulle bestämmas till 65 år; och vill riksdagen

här uttala, att den finner den ifrågasatta förändringen av pensionsåldern

för nämnda tjänstemän vara väl motiverad.

Vid övervägande av frågan om övergångsförhållandena har riksdagen

ingalunda förbisett, att organisationen sådan.den av Eders Kungl. Maj:t förelagts

riksdagen kommer att med ett betydande kostuadsbelopp betunga

riksstaten under ett antal år framåt. På de skäl, som i propositionen

anförts, delar emellertid riksdagen den däri uttalade åsikten, att kronofögdetjänsterna

böra på en gång indragas, såvitt man vill ernå den förenkling

och reda i förvaltningen, som uppenbarligen är organisationsförslagets

kärnpunkt. Åven ur kostnadssynpunkt synes en dylik anordningvara

att förorda.

Det antal kronofogdar, som icke äro pliktiga att låta sig förflyttas,

utgör 63, och antalet flyttningsskyldiga kronofogdar befinnes vara 42;

övriga 12 kronofogdetjänster äro vakanta, i det att 2 äro för närvarande

obesatta och 10 uppehållas på förordnande allenast tillsvidare. Vad angår

de flyttningsskyldiga kronofogdarna, lärer det vara Eders Kungl. Maj:ts

avsikt att med lämpliga personer ur deras krets besätta de 24 nya landsfogdetjänsterna.

Härefter återstår ett antal ordinarie kronofogdar av

81, därav emellertid 18 äro flyttningsskyldiga.

Utan att för sin del göra något uttalande, om eller i vad mån dessa

81 tjänstemän, med undantag för de 18 av dem, som lära vara skyldiga att

vid uppkommande ledighet förflyttas till landsfogdetjänst, i övrigt kunna

vara underkastade skyldigheten att övertaga annan statstjänst, torde

i anledning av departementschefens anförande i statsrådsprotokollet

kunna förväntas, att Eders Kungl. Maj:t, så länge ifrågavarande tjänstemän

kvarstå å indragningsstat, skall låta sig städse angeläget vara att

vidtaga nödiga mått och steg, på det att förflyttning av ifrågavarande

tjänstemän till annan lämplig statstjänst måtte ske.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr Sill.

‘27

I följd av den av riksdagen beslutade minskningen av antalet landsfogdetjänster

från 27 till 24, skulle 3 kronofogdar utöver de i propositionen

förutsatta 78 komma att tillsvidare uppföras på indragningsstat.

Då kostnaden härför kan beräknas till sammanlagt 16,500 kronor, torde

det under tionde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till allmänna indragningsstaten, nu 2,013,935 kronor, böra höjas med

301,646 kronor i stället för av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet

285,146 kronor.

Vad slutligen angår den av Eders Kungl. Magt föreslagna förhöjningen Polisväsende

av det på extra stat uppförda förslagsanslaget till polisväsendet på lands- Vbygdm~

bygden från 425,000 kronor till 500,000 kronor, linner riksdagen denna

förhöjning vara påkallad av anslagets nuvarande ställning. De för anslagets

användning föreslagna villkoren hava icke heller föranlett någon

erinran från riksdagens sida.

Då riksdagen jämväl i övriga härovan icke särskilt omförmälda delar

biträtt Eders Kungl. Maj ds förslag, får riksdagen,

I. anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj ds förevarande

proposition,

A) vidkommande sjätte huvudtiteln:

1) godkänt följande avlöningsstat och övergångsstat för landsstaten

utom beträffande landshövdingarna att tillämpas från och med år 1918:

Avlöningsstat.

Tjänst-

Förvalt-

Lön.

görings-

nings-

Samma.

Anmärkningar.

penningar.

bidrag.

Landssekreterare och landskam-

rerare, 48 tjänstemän:

Malmöhus samt Göteborgs och Bohus.

1 tjänsteman ..............................

5,000

2,900

—

—

7,900

3 tjänstemän ..............................

15,000

8,700

—

—

23,700

Samtliga övriga län.

1 tjänsteman (Stockholm)...............

5,000

2,500

600

—

8,100

1 tjänsteman d:o ...............

5,000

2,500

600

—

8,100

Efter 5 år kan lönen

höjas med G00 kr.;

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

Luleå) ..................

5,000

2,500

300

—

7,800

5 tjänstemän d:o ..................

25,000

12,500

1,500

—

39,000

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

5,000

2,500

—

—

7,500

35 tjänstemän d:o

175,000

87,500

—

—

262,500

Säger

240,000

121,600

3,000

—

364,600

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 210.

Tjänst-

Förvalt-

Lön.

görings-

nings-

Summa.

penningar.

bidrag.

Länsassessorer, 46 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm)..............

3,600

1,800

400

—

5,800

1 tjänsteman (ko ...............

3,600

1,800

400

—

5,800

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

Luleå) ..................

3,600

1,800

O

O

<M

—

5,600

5 tjänstemän eko ...............

18,000

9,000

1,000

—

28,000

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

3,600

1,800

—

5,400

87 tjänstemän d:o

133,200

66,600

—

—

199,800

Säger

165,600

82,800

2,000

—

250,400

Länsnotarier och länsbokhållare

av första lönegraden, 48 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm).............

2,200

1,400

300

—

3,900

1 tjänsteman d:o

2,200

1,400

300

—

3,900

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

Luleå)............

2,200

1,400

150

—

3,750

4 tjänstemän (ko ............

8,800

5,600

600

—

15,000

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

2,200

1,400

—

—

3,600

35 tjänstemän (ko

77,000-

49,000

—

—

126,000

Säger

94,600

60,200

1,350

-

156,150

Länsnotarie!* och länsbokhållare

av andra lönegraden,

6 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm) ........

2,000

1,200

300

—

3,500

1 tjänsteman (övriga residensstäder)...

2,000

1,200

—

—

3,200

4 tjänstemän d:o

8,000

4,800

—

12,800

Säger

12,000

7,200

300

—

19,500

Landskanslister och landskonto-

rister, 167 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholm)...............

1,500

900

200

—

2,600

9 tjänstemän d:o ............

13,500

8,100

1,800

—

23,400

1 tjänsteman (Östersund, Umeå och

Luleå)..................

1,500

900

100

—

2,500

Transport

16,500

9,900

2,100

-

28,500

Anmärkningar.

Efter 5 fir kan lönen

liöjas med 500 kr.

'' och efter y tterl igare

5 år med likaledes

500 kr.

Efter 5 år kan lönen

höjas med 500 kr.,

efter ytterligare 5

år med likaledes

500 kr. och efter

ytterligare 5 år med

likaledes 500 kr.

Efter 5 fir kan lönen

höjas med 500 kr.,

efter ytterligare 5

> år med likaledes

500 kr. och efter

ytterligare 5 år med

likaledes 500 kr.

Efter 5 fir kan lönen

höjas med 400 kr.,

efter ytterligare 5

- år med likaledes

400 kr. och efter

• ytterligare 5 år med

likaledes 400 kr.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens .skrivelse Nr 216.

29

Tjänst-

Förvalt-

Lön.

görings-

penningar.

tillägg.

n ingä- ld idrag.

Summa.

Anmärkningar.

Transport

16,500

9,900

2,100

_

28,500

17 tjänstemän (Östersund, Umeå och

Efter 5 år kun lönen

Luleå)..................

25,500

15,300

1,700

—

42,500

v höjas med 400 kr.,

efter ytterligare 5

1 tjänsteman (övriga residensstäder)

1,500

900

—

—

2,400

( år med likaledes

138 tjänstemän d:o

207,000

124,200

—

-

331,200

400 kr. och efter

ytterligare 5 år med

Säger

250,500

150,300

3,800

—

404,600

likaledes 400 kr.

Skrivbiträden, 46 biträden:

1 biträde (Stockholm) ..................

700

350

150

1,200

2,400

1,125

2 biträden d:o .................

1,400

700

300

1 biträde (Östersund, Umeå, Luleå)

700

350

75

—

höjas med 200 kr.

och efter ytterligare

5 biträden d:o

3,500

1,750

375

—

5,625

5 år med likaledes

1 biträde (övriga residensstäder) ...

700

350

—

—

1,050

200 kr.

36 biträden . d:o

25,200

12,600

—

_

37,800

Säger

32,200

16,100

900

—

49,200

Vaktmästare, 49:

1 vaktmästare (Stockholm) ............

700

350

150

_

1,200

1 vaktmästare d:o .....

700

350

150

1,200

1,125

1 vaktmästare (Östersund,Umeå,Luleå)

700

350

75

—

höjas med 100 kr.

och efter ytterligare

5 vaktmästare d:o

3,500

1,750

375

—

5,625

1 5 år med likaledes

1 vaktmästare (övriga residensstäder)

700

350

—

—

1,050

100 kr.

40 vaktmästare d:o

28,000

14,000

—

—

42,000

Säger

34,300

17,150

750

—

52,200

Summa

829,200

455,350

12,100

—

1,296,650

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 216.

r..... ■ ".......................... " ■ " " ..........................

.

Lön.

Tjänstgörings

|

penningar.

Landsfogdar, 24 tjänstemän:

1 tjänsteman (Stockholms län) .........................................................

3,400

—

1,600

—

1 tjänsteman (Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) ...............

3,400

—

1,600

—

2 tjänstemän (samma län)..............................................................

6,800

—

3,200

—

1 tjänsteman (övriga län) ............................................:.............

3,400

—

1,600

—

19 tjänstemän ( » ) ...............................................................

64.600

—

30,400

—

Säger

81,600

—

38,400

—

Häradsskrivare, 119 tjänstemän:

1 tjänsteman (Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län)...............

2,600

—

1,000

—

12 tjänstemän (samma län) ...........................................................

31,200

—

12,000

—

1 tjänsteman (övriga län)........................................... .................

2,600

—

1,000

—

105 tjänstemän ( » )...............................................................

vartill kommer förvaltningsbidrag med 150 kronor för varje påbörjat

273,000

105,000

—

5,000-tal av folkmängden i tjänstedistriktet, förslagsvis .................

—

—

—

Säger

300.400

119,000

—

Landsfiskaler, 489 tjänstemän:

1 tjänsteman (Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län)...............

2,000

—

1,000

—i

72 tjänstemän (samma län) ..........................................................

144,000

—

72,000

—

1 tjänsteman (övriga län)....................................................

2,000

—

1,000

—

415 tjänstemän ( » ).........................................................

830.000

—

415,000

—

Säger

978,000

—

489,000

—

Summa

1,369,000

—

646,400

—

Övergångsstat.

Lanträntmästare, 12 tjänstemän......................................................

30,000

_

15,800

—

Häradsskrivare, 2 tjänstemän ...........................................................

vartill kommer förvaltningsbidrag efter i avlöningsstatcn angiven grund,

vilket emellertid finnes inbegripet uti det i avlöningsstaten för ända-

5.200

2.000

målet upptagna belopp.

Landsfiskaler (länsmän), förslagsvis 9 tjänstemän, förslagsvis ..................

18,000

—

9,000

—

Säger

53,200

—

26,800

—

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

31

Ortslillägg.

Förvaltning

bidrag.

S-

| Summa.

Summa

summarum.

II

Anmärkningar.

400

!

i

5,400

1

1

1

200

-

—

-

5,200

-

Efter 5 Sr kan lönen höjas med f>00

400

—

—

i-

10,400

-

kronor, efter ytterligare 5 Sr likaledes

med 500 kronor och efter ytterligare

—

—

5,000

95,000

—

5 Sr likaledes med 500 kronor.

i —

—

—

—

1,000

—

~

-

121,000

-

121,000 -

i !

o

O

tf*

3,800

|

1

2,400

-

—

—

45,600

—

—

—

—

3,600

__

Efter 5 Sr kan lönen höjas med 500 kro- !

—

—

-

378,000

-

. ;

r.or och efter ytterligare 5 Sr lika- !

. ledes med 500 kronor.

—

—

134,000

—

134,000

_

2,000

—

131,000

-

505,000

—

565,000 i—

200

300

3,500

j

14,400

—

21,600

—

252,000

_

Efter 5 Sr kan lönen höjas med 400 kro-

1

i -

-

300

—

3,300

-

nor och efter ytterligare 5 år likale- des med 400 kronor.

1 _

_

124.500

-

1,369,500

—

14,000

—

140,700

—

1,02,8,300

—

1,028.300 |—

1

18,200

-

280,700

2,314,300

1

2,314,300 !

—

—

!

J

45,800

—

\ Efter 5 Sr kan lönen höjas med 500

[ kronor.

~

—

7,200

—

!

Härtill kunna komma Slderstillägg i en-

lighet med vad som angives i avlö- ningsstaten.

— !

- j

2.700

—

29,700

—j

- 1—1

1 - 1

—]

2.700

—

82,700

-||

82,700 i-i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse ''Nr 216.

2) för ordinarie befattningshavare med undantag av lanträntmästarna

godkänt följande villkor och bestämmelser för åtnjutande av i dessa

stater upptagna avlöningsförmåner, nämligen

att innehavare av ordinarie befattning skall vara underkastad den

vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet, jämkning i åligganden samt reglering

av tjänstgöringsområde, som kan varda föreskriven, ävensom vara

pliktig, därest förändrad organisation av tjänster eller tjänstedistrikt inom

landsstaten beslutas, att, med bibehållande av den avlöning å stat han

innehar och mot ersättning i förekommande fall för flyttningskostnad, inträda

i den nya tjänsteställning i landsstaten, varom Eders Kungl. Maj:t

förordnar;

att innehavare av ordinarie befattning skall — likaledes med bibehållande

av den avlöning å stat han innehar och mot ersättning i förekommande

fall för flyttningskostnad — vara pliktig, därest vissa landsstaten

tillhörande göromål överflyttas till annan del av statsförvaltningen,

efter Eders Kungl. Maj ds förordnande tjänstgöra å befattning, till vilken

dessa göromål helt eller delvis överflyttats;

att för befattningshavare vid länsstyrelsen i Stockholms län därjämte

skola gälla de i nådiga brevet den 18 juni 1915 stadgade särskilda

villkor beträffande skyldighet för den, som erhåller ordinarie befattning

vid nämnda länsstyrelse, att under viss förutsättning tjänstgöra hos

annan länsstyrelse eller låta sig förflyttas till annan befattning inom statsförvaltningen

;

att med ordinarie befattning icke må förenas annan tjänst å rikets

eller riksdagens stat samt med landssekreterare landskamrerar-, landsfogdeeller

länsassessorstjänst icke heller befattning å kommuns stat;

att med ordinarie befattning icke heller må förenas vare sig uppdrag

såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller bolag, som är

med Eders Kungl. Maj ds oktroj försett eller blivit såsom aktiebolagregistrerat,

eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller bolag

eller annan tjänstbefattning av vad slag som helst, så framt ej, vad

angår landssekreterare och landskamrerare samt landsfogdar och länsassessorer,

Eders Kungl. Maj:t och, vad angår innehavare av annan befattning,

Eders Kungl. Majds befallningshavande, uppå därom gjord framställning

och efter prövning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstbefattning

ej må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid landsstaten,

finner uppdraget eller tjänstbefattningen kunna få mottagas och tills

vidare bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattningshavare

verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för den

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Riksdagens skrivelse Nr 216.

tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den, som

uppehållit befattningen;

att den med härad sskri vart jarl st förenade förmånen av debetsedellösen

skall tillfalla den, som under ordinarie tjänstinnehavares tjänstledighet

förrättat debiteringen och utfärdat debetsedlarna; dock att, därest skilda

personer därmed tagit befattning och överenskommelse dem emellan ej

träffas, fördelning av ifrågavarande debetsedellösen skall verkställas av

Eders Kungl. Maj:ts befalluingshavande;

att den, som av sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger

uppbära hela lönen jämte ortstillägg, där sådant förekommer, men att

den, som undfår ledighet för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter

eller särskilda uppdrag eller i behörig ordning avstänges från

tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad att sköta befattningen,

kan förpliktas att under ledigheten frånträda även annan avlöningsförmån

än tjänstgöringspenningar, i den mån sådant för befattningens uppehållande

erfordras eller eljest prövas skäligt;

att semester årligen må, när sådant kan ske utan hinder för göromålens

behöriga gång, åtnjutas av landssekreterare och landskamrerare

eu var under en och en halv månad, av landsfogdar, länsassessorer, länsnotarie^

länsbokhållare samt landskanslister, landskontorister och skrivbiträden

eu var under eu månad ävensom av vaktmästare under femton

dagar;

att avlöning ej må utgå till tjänsteman för den tid, varunder han

avhållit sig från tjänstgöring utan att hava i vederbörlig ordning erhållit

tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänsteman varder avstängd från tjänstgöring eller i häkte

tagen, den del av hans avlöning, som icke prövas böra användas till

befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej skäligt

anses låta honom uppbära något därav;

att, därest förhöjning av lönen efter viss tids fortsatt innehav ande

av samma tjänst är i stat medgiven, tidpunkten

för första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under

villkor att innehavaren under mera än fyra femtedelar av den tjänstetid,

som erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med gott vitsord bestritt

sin egen eller, på grund av förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort

annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till last den

tid, lian åtnjutit semester eller ledighet för fullgörande av värnplikt, och

för andra förhöjningen, om sådan förekommer, efter ytterligare fem

år, på samma villkor; samt

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 67 höft. (Nr 216.)

5

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 216.

för tredje förhöjningen, därest sådan kan ske, efter ytterligare fem

år, på samma villkor;

under iakttagande dels vad var och en av omförmälda löneförhöjningar

angår, att den högre avlöningen ej får tillträdas förrän vid början

av kalenderåret näst efter det, varunder den stadgade tj änsteåldern blivit

uppnådd, dels att löntagare därvid tillgodoräknas den tid, som före den

njm avlöningsstatens trädande i kraft förflutit från hans tillträde till befattningen

på grund av vare sig fullmakt, konstitutorial eller förordnande i

följd av frågan om reglering av löneförhållandena m. m. vid landsstaten,

och dels att kronofogde, som varder överflyttad eller efter ansökning utnämnd

till landsfogde- eller liäradsskrivartjänst eller annan därmed i avlöningshänseende

jämförlig tjänst å rikets eller riksdagens stat, skall för

åtnjutande av ålderstillägg vid den nya tjänsten få räkna sig till godo

sin tjänstgöring som ordinarie kronofogde;

att, därest i övrigt tjänsteman vid befordran inom landsstaten från

en till annan ordinarie tjänst redan i den förra tjänsten genom ålderstillägg

intjänat högre avlöning än begynnelseavlöningen i den senare,

honom skola omedelbart tillgodoföras det eller de ålderstillägg i den nya

tjänsten, som erfordras för att hans avlöning, i vad den utgöres av lön,

ålderstillägg och tjänstgöringspenningar, i den senare tjänsten icke må

understiga den avlöning av samma slag, som han senast åtnjöt i den

förra tjänsten;

att likväl löntagare, som då han intjänat stadgad tid för erhållande

av löneförhöjning redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt

bestämmelserna i lagen angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension

är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

att för kvinnliga skrivbiträden skola lända till efterrättelse de föreskrifter,

som äro eller kunna varda utfärdade angående allmänna villkor

och bestämmelser att gälla för å vissa domstolars, ämbetsverks och

myndigheters stater uppförda biträdesbefattningar; ägande den, som antages

till ordinarie biträde vid länsstyrelse, att för åtnjutande av löneförhöjning

genom ålderstillägg räkna sig till godo den tid, biträdet omedelbart

dessförinnan innehaft stadigvarande anställning hos länsstyrelsen;

att för de landsfiskaler (länsmän), som innehava boställen, i fråga

om avdrag å avlöning för boställsavkomsten fortfarande skola tillämpas

hittills gällande bestämmelser samt att för bestämmandet av detta avdrag

ny uppskattning av boställsavkomsten skall före utgången av år 1918

förrättas på det sätt och i den ordning, som för det närvarande därutinnan

gäller;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 216.

35

att Eders Kungl. Maj:t skall, på anmälan, varje gång eu med boställe

förenad landsfiskals- (länsmans-)tjänst varder ledig, innan tjänsten

tillsättes och efter vederbörandes hörande äga besluta, om bostället bör

såsom till belägenheten eller omfånget av därmed förenat jordbruk olämpligt

till boställe för landsfiskal (länsman) eller av annan anledning till

statsverket indragas;

att landsfiskal (länsman), som har boställe sig anslaget, skall vara

där bosatt, såvida icke Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande finner

skäligt annorlunda medgiva;

att vid avgång från tjänsten till följd av avskedstagande, entledigande

eller dödsfall själva lönen ävensom ortstillägget utgå till månadens

slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten avgå ävensom i fråga

om rätt till pension skall gälla vad i särskild lag angående civila tjänsteinnehavares

rätt till pension är vid tiden för ny avlöningsstats ikraftträdande

eller, såvitt angår innehavare av befattning, som därefter

tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgat; samt

att den, som tillträder ny avlöningsstat, skall vara skyldig underkasta

sig, efter Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande av eller

minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstbefattning eller

utgå för bestyr i sammanhang därmed;

3) förklarat, dels att en var, som med eller efter 1918 års ingång

tillträder i avlöningsstaten upptagen befattning vid landsstaten, skall vara

pliktig att underkasta sig ovan omförmälda villkor och bestämmelser,

och dels att förutvarande ordinarie innehavare av befattningar med omreglerad

avlöning, vilka icke före den 1 november 1917 anmäla, att de

vilja underkasta sig ny avlöningsstat samt nyssnämnda villkor och bestämmelser

och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda

bibehållna vid dem dittills å ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner,

ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen

angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension,

som dittills tillkommit dem;

4) i fråga om sättet och villkoren för indragningen av kronofogdetjänsterna

samt uppförandet å övergångsstat av visst antal häradsskrivaroch

landsfiskals- (länsmans-)tjänster godkänt av departementschefen härutinnan

framställt, i statsrådsprotokollet intaget förslag;

5) medgivit, att statsverket, då till landsfiskal (länsman) anslaget

boställe eller löningsjord indrages till kronan, skall efter värdering vid

syn från indelningshavaren eller hans stärbhus jämväl övertaga sådana

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 216.

å fastigheten befintliga, indelningshavaren tillhöriga åbyggnader, som

vid synen anses vara för fastigheten nyttiga;

6) höjt det å ordinarie stat uppförda anslaget till tjänstemän och

betjänte vid länsstyrelserna, nu 924,900 kronor, med 371,750 kronor

till 1,296,650 kronor;

7) höjt det å ordinarie stat uppförda reservationsanslaget till arvoden

åt extra länsnotarie!'', extra länsbokhållare och övriga extra biträden

vid länsstyrelserna in. in., nu 268,000 kronor, med 43,000 kronor till

311.000 kronor;

8) höjt det å ordinarie stat uppförda anslaget till fögderiförvaltningarna,

nu 1,635,298 kronor, med 618,233 kronor till 2,253,531 kronor;

9) höjt det under landsstaten å ordinarie stat uppförda anslaget »övergångsstat»,

nu 56,800 kronor, med 25,900 kronor till 82,700 kronor;

10) höjt det å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget till postavgifter

för tjänstebrev och dylika försändelser, nu 1,250,000 kronor, med

180.000 kronor till 1,430,000 kronor;

11) på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag å 50,000

kronor för beredande av ersättning till häradsskrivarna för upprättande

av de i 14 § av lagen om allmän pensionsförsäkring omförmälda förteckningar;
12)

på extra stat för år 1918 ställt till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

ett förslagsanslag av 500,000 kronor att, huvudsakligen under

de i statsrådsprotokollet över civilärenden den 21 februari 1908 angivna

villkor för åtnjutande av bidrag från anslaget, användas till avlöning och

underhåll av särskild polisstyrka på landet, där sådan kan av förhållandena

påkallas, under medgivande tillika, dels att av detta anslag erforderligt

belopp må användas till åtgärder i särskilda fall för grövre

brotts upptäckande och misstänkta personers eftei''spanande och gripande,

dels ock att Eders Kungl. Maj:t må av anslaget använda lämpligt belopp

till årsarvode åt den polistjänstemän, som förordnas att inom civildepartementet

biträda ej mindre vid förande av register över den polisstyrka,

som kan komma att ur vissa städers poliskårer ställas till länsstyrelsernas

förfogande för beredande av polisskydd vid oroligheter å rikets

landsbygd, än ock vid beredning inom departementet av frågor om

samma polisstyrkas användning i förekommande fall;

13) medgivit, att, där fjärdingsman eller på landsbygden annorstädes

än i köping anställd polisman under tjänsteutövning får sina kläder sönderrivna

eller eljest skadade samt vederbörande domstol funnit honom

berättigad till viss skadeersättning, ersättningsbeloppet må utgå av stats
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 210''. 37

medel i den ordning, som gäller för utbetalning av ersättning till vittnen

i brottmål;

B) vidkommande andra huvudtiteln:

för beredande åt häradsskrivarna av ersättning, enligt av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna grunder, för anteckning i röstlängderna

år 1918 av oguldna utskyldsposter å extra stat för samma år

beviljat ett förslagsanslag å 3,000 kronor; samt

C) vidkommande tionde huvudtiteln:

liöjt det under tionde huvudtiteln å ordinarie stat uppförda förslagsanslaget

till allmänna indragningsstaten, nu 2,013,935 kronor, med

301,646 kronor till 2,315,581 kronor; kommande emellertid riksdagen

att, för den händelse detta för jämnande av riksstatens slutsumma visar

sig erforderligt, vid uppgörande av riksstat för år 1918 vidtaga nödig

jämkning i det ifrågavarande anslagets slutsumma, vilket i så fall skall

särskilt anmälas.

II. anhålla, att Eders Kungl. Maj:t ville verkställa utredning, huruvida

och i vad mån en minskning av antalet lamdsfiskalsdistrikt utan

olägenhet kan efter hand genomföras samt att, därest utredningen därtill

föranleder, inkomma till riksdagen med förslag i ämnet.

Stockholm den 31 maj 1917.

Med undersåtlig vördnad.

bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 67 höft. (Nr 216.)

6

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.