Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av justitieombudsmannens framställning till riksdagen angående ändrad lydelse av 1, 2 och 4 §§ i lagen den 44 september 11)06 angående förordnande av rättegångsbiträde åt häktad m. m.

1917-02-27 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:24, Skrivelse till Konungen i anledning av justitieombudsmannens framställning till riksdagen angående ändrad lydelse av 1, 2 och 4 §§ i lagen den 44 september 11)06 angående förordnande av rättegångsbiträde åt häktad m. m.

Dokumentets text

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 24.

Nr 24.

GodkSnd av första kammaren den 27 februari 1917.

Godkänd av andra kammaren den 27 februari 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av justitieombudsmannens

framställning till riksdagen angående ändrad

lydelse av 1, 2 och 4 §§ i lagen den 44 september 11)06

angående förordnande av rättegångsbiträde åt häktad

m. m.

(Lagutskottets utlåtande nr 3.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen gjord framställning har justitieombudsmannen

hemställt, att riksdagen måtte för sin del antaga följande två lagar:

»l:o) Lag

om ändrad lydelse av 1, 2 och 4 §§ i lagen den 14 september 1906

angående förordnande av rättegångsbiträde åt häktad.

Härigenom förordnas, att 1, 2 och 4 §§ i lagen den 14 september

1906 angående förordnande av rättegångsbiträde åt häktad skola erhålla

följande ändrade lydelse:

1 §•

Åskar någon, som hålles häktad såsom misstänkt för brott, varå

straffarbete efter lag följa kan, hjälp i rätiegången, och säger lian sig

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

, Iliksdagens skrivelse Nr 24.

ej själv kunna biträde anskaffa, förordne Konungens befallningshavande

lämplig person att honom i målet biträda. Kommer den, som till biträde

förordnats, ej vid rannsakningen tillstädes, eller framställes först

vid rätten begäran om biträde, varde biträde av rätten förordna! om

lämplig person tinnes att tillgå. Ej må den omständigheten, att biträde

ej kan av rätten anskaffas, utgöra hinder mot rannsakningens företagande.

Innan biträde blivit i målet hört, må dock icke, mot den häktades bestridande,

slutligt utslag av rätten meddelas.

Konungens befallningshavande äge ock, efter därom av den häktade

framställd begäran, förordna biträde åt honom vid talans utförande

och bevakande i högre rätt.

2 §•

Begär häktad att såsom rättegångsbiträde få använda viss person,

bör denne förordnas, där han ej befinnes olämplig.

Till biträde bör, där sådan finnes att tillgå, företrädesvis förordnas

person, vilken allmänneligen såsom rättegångsfullmäktig brukas.

Vill häktad ej såsom rättegångsbiträde använda den, som därtill

förordnats, äger han ej ånyo förordnande påkalla, där ej rätten finner

honom hava giltig anledning att med den förordnade ej åtnöjas.

4 §•

Rättegångsbiträde, varom i denna lag sägs, njute av allmänna

medel gottgörelse för sina å saken havda utgifter och skäligt arvode,

efter ty rätten bestämmer. Beslut om sådan ersättning gånge i verkställighet,

ändå att det ej vunnit laga kraft. Skriftligt besked om beslutet

skall utan avgift genast tillhandahållas biträdet. I slutliga utslaget

pröve rätten, huruvida ersättningen skall till statsverket återgäldas,

vare sig av allmän åklagare eller av enskild part. Ej må

åklagare eller målsägande därtill förpliktas i annat fall, än då åtalet

blivit utan skäl anställt, ej heller den tilltalade, där han ej varder till

ansvar i målet dömd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 24.

2:o) Lag

om ändrad lydelse av 12 § i lagen den 14 juni 1901 om vad iakttagas

skall i avseende å införande av lagen om ändring i vissa delar av

rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 12 § i lagen den 14 juni 1901 om vad

iakttagas skall i avseende å införande av lagen om ändring i vissa delar

av rättegångsbalken skall erhålla följande ändrade lydelse:

I stället — — — — — — — — — förordnas:

Konungens be fallningsh avande eller tillsyningsman vid häkte åligger

tillse, att häklad person, som i målet vill anföra besvär eller avgiva

annan inlaga till högre rätt eller ock göra ansökan om nåd, därvid ej

saknar nödigt biträde. Om förordnande av sådant biträde, så ock om

ersättning till honom gäller vad särskilt är stadgat.

Ingiver — — — — — — — — — delgivandet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918.»

Justitieombudsmannen har med sin förevarande framställning åsyftat

sådana ändringar i gällande bestämmelser angående rättegångsbiträde åt

häktad, att häktad, om målet fullföljes i högre instans, må kunna jämväl

där komma i åtnjutande av biträde i rättegången av samma art,

som han enligt 1906 års lag äger åtnjuta vid underrätt, och att ersättning

av allmänna medel må utgå till dylikt biträde även vid målets

fullföljd i överrätt; att, om den häktade begär förordnande för viss person

att honom biträda, den sålunda föreslagne också bör förordnas, om han

ej befinnes olämplig; att till rättegångsbiträde för häktad bör i främsta

rummet förordnas rättsbildad advokat, där sådan finnes på platsen eller

ändock utan alltför stor kostnad är att för ändamålet tillgå; samt att

den ersättning, som utgår till biträdet, kommer att omfatta både biträdets

å saken havda utgifter och arvode för sakens utförande.

De av justitieombudsmannen framlagda lagförslagen lämna emellertid

rum för åtskilliga anmärkningar.

Till en början är att märka, att 1906 års lag avser allenast sådan

häktad, som misstankes för brott, vara straffarbete efter lag följa kan,

samt sådant biträde, som kräves i själva rättegången, varemot stadgandet

i 12 § av 1901 års promulgationslag till rättegångsbalken avser varje

häktad samt ej blott inlagor till högre rätt utan även ansökan om nåd.

Denna åtskillnad synes ej hava blivit vid förslagens utarbetande upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 24. 5

rnärksammad. Ett införande i sistnämnda paragraf av där föreslagna

tillägg skulle bland annat av denna grund medföra oklarhet om rätta

innebörden och räckvidden av paragrafens stadgande.

Den vittgående rätt för häktad att fä till rättegångsbiträde förordnad

den person, som han begär, vilken upptages i 2 § av förslaget

till ändringar i 1900 års lag, bär icke kunnat godtagas. Enligt förslaget

är ej annan inskränkning gjord i donna rätt, än att den föreslagne

ej må förordnas, där han finnes olämplig. En dylik olämplighetsförklaring

av domstol eller Konungens befallningshavande måste alltid

bliva av synnerligen ömtålig och grannlaga art, och ett stadgande

sådant som det föreslagna torde knappast kunna meddelas, utan att den

som träffas därav lämnas tillfälle att få detsamma» befogenhet dragen

under högre myndighets prövning. Men frånsett detta lärer det ej

kunna skäligen ifrågasättas, att den häktade skall äga att utan hänsyn

till kostnaderna för statsverket påkalla viss person till biträde exempelvis

från avlägsen ort, ehuru rättsbildat och lämpligt biträde finnes att tillgå

på platsen. Grundsatsen måste vara den, att den häktades intresse

visserligen skall tillgodoses, men att statsverket ej skall betungas med

större kostnader än som äro nödiga.

Det föreslagna nya andra stycket i 2 § är näppeligen ett lyckligt

uttryck för vad justitieombudsmannen enligt motiven avsett att därmed

uttala, eller att till biträde bör i främsta rummet förordnas rättsbildad

advokat, där sådan finnes på platsen eller ändock utan alltför stor

kostnad är att för ändamålet tillgå. Likaså synes förhållandet mellan

detta stycke och paragrafens första stycke vara oklart därutinnan, att

tvivelsmål kunna uppstå, huruvida den häktades uttalade önskan eller

bestämmelsen i förevarande stycke skall i händelse av kollision vara

avgörande ifråga om personvalet.

Enligt 4 § i 1906 års lag skall rättegångsbiträde, varom i lagen

handlas, njuta »skälig ersättning av allmänna medel efter ty rätten

bestämmer». Enligt justitieombudsmannens förslag skulle detta ändras

därhän, att biträdet skulle äga åtnjuta »gottgörelse för sina å saken

havda utgifter och skäligt arvode efter tv rätten bestämmer». Härmed

åsyftas, att biträdet skulle äga utbekomma ersättning för, — såsom

styrelsen för Sveriges advokatsamfund i dess av justitieombudsmannen

åberopade utlåtande uttrycker sig — »det besvär och arbete rättegångsbiträdet

kunde hava haft utom rätta i och för försvarets beredande,

såsom besök hos den häktade, besök och samtal med andra personer,

forskningar etter vittnen, konferenser med sakkunniga, anskaffande av

sakkunnigas utlåtanden, uppsättande av skrifter in. m. dylikt». Avfatt
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 24.

ningen synes emellertid kunna föranleda det missförstånd, att rätten

icke skulle äga ingå i bedömande av, huruvida dylika åtgöranden och

därav föranledda kostnader stode i skäligt eller rimligt förhållande till

den sak, varom fråga vore, eller kunnat vara av verklig betydelse för

målets avgörande. Då lagens nuvarande bestämmelse, att biträdet skall

njuta »skälig ersättning)) icke lärer lägga hinder i vägen för utdömande

av ersättning även för skäliga kostnader av nu ifrågavarande art, kan

ifrågasättas, huruvida lagändring i denna de] må vara erforderlig. Om,

såsom justitieombudsmannen anför, gällande lag på sina håll tolkas i

motsatt riktning, synes den naturliga utvägen vara, att genom fullföljd

av talan mot. dylikt beslut fä lagens riktiga tolkning fastslagen.

Då riksdagen icke är i tillfälle att underkasta de framlagda förslagen

sådan omarbetning, som med hänsyn till ovan framställda anmärkningar

är nödig, har riksdagen funnit sig icke kunna bifalla

justitieombudsmannens framställning.

Emellertid finner riksdagen lika med justitieombudsmannen önskvärt,

att gällande bestämmelser om rättegångsbiträde åt häktad undergå

sådan ändring, att den häktade må kunna erhålla nödigt biträde i rättegången

vid överrätt lika väl som vid underdomstol, att vid förordnande

av rättegångsbiträde tillbörlig och skälig hänsyn tages till den häktades

förslag i avseende på personvalet samt att till rättegångsbiträde förordnas

rättsbildad advokat, där hinder därför icke möter och statsverket icke

därigenom oskäligen betungas; och anser sig riksdagen i anledning

härav böra hos Eders Kung]. Maj:t hemställa, att det täcktes Eders

Kung!. Maj:t låta utarbeta ''förslag till ändring i gällande lagstiftning

angående rättegångsbiträde åt häktad i syfte att ovan av riksdagen

angivna önskemål varda, så långt ske kan, tillgodosedda.

Stockholm den 27 februari 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.