Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å bananer.
1917-06-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1917:240, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å bananer.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 240.
1
Nr 240.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1917.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1917.
*Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion
om upphävande av tullen å bananer.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 22.)
Till Konungen.
I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att tullen å
bananer, färska och torkade, måtte upphävas.
Bananer hänföras enligt gällande tulltaxa till frukter (av träd) och
bär samt tullbehandlas i färskt tillstånd enligt rubriken 107, andra slag,
ej särskilt nämnda, med tull av 10 öre för kilogram och såsom torkade
enligt rubriken 115, andra slag, ej särskilt nämnda etc. med tull av 25
öre för kilogram.
1906 års tulltaxekommitté, som föreslog en höjning av den då för
färska frukter gällande tullsatsen av 10 öre till 15 öre för kilogram,
undantog dock härifrån bananer jämte apelsiner, citroner och pomeranser,
för vilka i kommitténs förslag den gamla tullsatsen bibehölls. Avsikten
med den ifrågasatta tullförhöjningen för färska frukter i allmänhet angavs
vara att bereda den inhemska trädgårdsskötseln, vars målsmän hos
kommittén gjort framställningar i sådant syfte, ett bättre skydd än den
då gällande tullen visat sig kunna skänka mot en tidtals synnerligen
skarp konkurrens. I fråga om sydfrukterna yttrade däremot kommittén,
att, i den mån framställda krav på tullfrihet avsett dem, frågan bleve av
huvudsakligen statsfinansiell innebörd. Med avseende härå hänvisade
kommittén till sina i den allmänna motiveringen gjorda uttalanden angående
de så kallade finanstullarna, av vilka uttalanden framgår, att
dessa tullar, beträffande vilkas storlek enligt kommitténs mening andra
förhållanden borde vara bestämmande än de som lagts till grund för
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 77 käft. (Nr 240—246.) 1
2
jRiksdagens skrivelse Nr 240.
den åt kommittén anförtrodda revisionen av tulltaxan, i allmänhet icke
varit föremål för närmare granskning från kommitténs sida. Det av
Kungl. Maj:t för 1910 års riksdag framlagda förslaget till tulltaxa överensstämde
i nu ifrågavarande delar med vad tulltaxekommittén ifrågasatt.
Bevillningsutskottet vid sistnämnda riksdag, som icke biträdde
förslaget om höjning av tullsatsen för färska frukter i allmänhet, hade
att yttra sig jämväl beträffande ett i motionsväg framkommet förslag,
enligt vilket flere slag av sydfrukter, bland dem bananer, ävensom nötter
skulle förklaras tullfria. 1 fråga om dessa tullar uttalade bevillningsutskottet,
att de vore att anse företrädesvis såsom finanstullar. Efter
att hava belyst de ifrågakomna tullarnas statsfinansiella betydelse genom
uppgifter ur den officiella statistiken, av vilka framgick, att inkomsten
av desamma under åren 1907 och 1908 utgjort i medeltal omkring
395,000 kronor för år, anförde utskottet:
»I betraktande ej mindre därav att det torde vara betänkligt att, särskilt
under nuvarande statsfinansiella förhållanden, beröva statskassan en så pass avsevärd
inkomst som tullavgifterna för nu berörda sydfrukter och nötter inbringa, än
ock av den omständigheten att dessa artiklar icke äro att anse som nödvändighetsvaror
för befolkningens långt övervägande flertal, finner utskottet sig icke böra tillstyrka
borttagande av tullen å ifrågavarande sydfrukter och nötter.»
1910 års bevillningsutskotts betänkande och förslag i nu omförmälda
del blevo av riksdagens båda kamrar godkända.
Den nu lämnade redogörelsen torde hava visat, att vid frågans
tidigare behandling den uppfattningen gjort sig gällande, att tullen på
bananer är att anse företrädesvis såsom en finanstull. Riksdagen delar
denna uppfattning.
Då 1910 års bevillningsutskott avstyrkte det då föreliggande förslaget
om upphävande av tullsatserna för bananer, vissa andra sydfrukter
och nötter, hade utskottet, på sätt framgår av dess ovan återgivna uttalande
i denna punkt, därtill två skäl, det ena finansiellt i betraktande
av den avsevärda statsinkomst, det då gällde, det andra av innebörd att
de ifrågakomna varorna icke enligt utskottets mening kunde anses såsom
»nödvändighetsvaror för befolkningens långt övervägande flertal».
Det förslag, som nu förelegat till riksdagens behandling, är ur
bägge de av 1910 års bevillningsutskott berörda synpunkterna av väsentligen
annan innebörd än det då framlagda.
Till belysning av frågans finansiella betydelse har riksdagen ansett
kunna tjäna här nedan ur Sveriges officiella statistik hämtade siffror,
som utvisa för femårsperioden 1910—1914 tullinkomsterna dels för^
bananer dels, för jämförelses skull, för en del andra sydfrukter.
Riksdagens skrivelse Nr 240. 3
1910
1911
1912
1913
1914
Summa
Kr.
Kr.
Kr.
Kr.
Kr
Kr.
Apelsiner....
. 540,363
552,388
589,214
625,233
545,176
2,852,374
Citroner ...
. 70,189
74,088
81,011
84,340
82,381
392,009
Dadlar ........
8,432
11,322
12,110
16,378
5,323
53,565
Fikon ........
. 126,193
124,310
121,204
119,418
60,119
551,244
Vindruvor ’..
. 163,876
153,139
203,538
187,727
155,542
863,822
4,713,014
Bananer .....
. 92,942
89,038
101,574
114,808
112,339
510,701
Då medel tullinkomsten för importerade bananer för nämnda år sålunda
utgjort endast omkring 100,000 kronor, medan den för övriga ovan
upptagna sydfrukter gått upp till över 942,000 kronor, har riksdagen ansett,
att, därest i övrigt goda skäl tala för banan tullens borttagande, den
finansiella synpunkten icke bör få lägga avgörande hinder i vägen härför.
Sådana skäl hava synts riksdagen föreligga. Den av motionären
förebragta motiveringen, vilken väsentligen är stödd på en av professorn
Gunnar Andersson år 1916 utgiven bok med titel »Vart dagliga bröd,
näringsväxterna i världsproduktionen» torde vara ägnad att giva gott
stöd åt antagandet, att bananen kan bliva, om dess pris nedbringas, av
betydelse för folknäringen i vårt land, liksom den redan synes hava blivit
det såväl i Förenta staterna som delvis även i England. Det höga
näringsvärde, som enligt de av professorn Andersson meddelade, i motionen
intagna uppgifterna tillkommer bananen, giva den, synes det riksdagen,
icke blott synnerligen stora förutsättningar att bliva ett värdefullt
näringsmedel utan även såtillvida en särställning bland sydfrukterna,
som det icke lär kunna med tillnärmelsevis samma fog som i fråga om
bananen ifrågasättas att i syfte att göra andra sydfrukter billigare i
marknaden upphäva de för de senare gällande tullsatserna.
Riksdagen, som sålunda funnit tullen å bananer böra upphävas,
har tillika ansett lämpligt, att upphävandet träder i kraft snarast möjligt
redan under innevarande år. I fråga om de ändringar i tulltaxan, som,
vid bifall till motionen skulle erfordras, har under ärendets behandling
inom riksdagen yttrande inhämtats av generaltullstyrelsen, vars i sådant
hänseende avgivna förslag riksdagen följt.
Riksdagen har sålunda beslutat, att tullen å bananer skall upphävas
samt att nedan angivna delar av tulltaxan till följd härav skola
#erhålla följande avfattning:
4
Riksdagens skrivelse Nr 241.
Frukter (av träd) och bär:
färska eller enbart kokade, även krossade eller på annat sätt
sönderdelade:
106 vindruvor och jordgubbar 1 kg...........................\...... —: 50.
106 V» bananer................................................................................ fria.
torkade:
112 kopra, ävensom bananer ................................................ fria.
Med tillkännagivande av sitt sålunda fattade beslut får riksdagen
hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville förordna om beslutets trädande
i kraft snarast möjligt under år 1917.
Stockholm den 6 juni 1917.
Med undersåtlig vördnad.
Nr 241.
Godkänd av första kammaren den 6 juni 1917.
Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1917.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion
om upphävande av tullen å galoscher.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 23.)
Till konungen.
I en inom riksdagen väckt motion bar föreslagits, att riksdagen måtte
besluta borttaga tullen å alla slag av galoscher (kautscbuksskodon).
Galoscher tullbehandlas enligt gällande tulltaxa såsom arbeten av
mjuk kautschuk, kautschuksskodon, rubrik 641, med en tull av 1 krona
20 öre för kilogram.
I motiveringen till förslaget har motionären erinrat om de be
-
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.