Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å bananer.

1917-06-06 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:240, Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om upphävande av tullen å bananer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 240.

1

Nr 240.

Godkänd av första kammaren den 6 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1917.

*Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion

om upphävande av tullen å bananer.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 22.)

Till Konungen.

I en inom riksdagen väckt motion har hemställts, att tullen å

bananer, färska och torkade, måtte upphävas.

Bananer hänföras enligt gällande tulltaxa till frukter (av träd) och

bär samt tullbehandlas i färskt tillstånd enligt rubriken 107, andra slag,

ej särskilt nämnda, med tull av 10 öre för kilogram och såsom torkade

enligt rubriken 115, andra slag, ej särskilt nämnda etc. med tull av 25

öre för kilogram.

1906 års tulltaxekommitté, som föreslog en höjning av den då för

färska frukter gällande tullsatsen av 10 öre till 15 öre för kilogram,

undantog dock härifrån bananer jämte apelsiner, citroner och pomeranser,

för vilka i kommitténs förslag den gamla tullsatsen bibehölls. Avsikten

med den ifrågasatta tullförhöjningen för färska frukter i allmänhet angavs

vara att bereda den inhemska trädgårdsskötseln, vars målsmän hos

kommittén gjort framställningar i sådant syfte, ett bättre skydd än den

då gällande tullen visat sig kunna skänka mot en tidtals synnerligen

skarp konkurrens. I fråga om sydfrukterna yttrade däremot kommittén,

att, i den mån framställda krav på tullfrihet avsett dem, frågan bleve av

huvudsakligen statsfinansiell innebörd. Med avseende härå hänvisade

kommittén till sina i den allmänna motiveringen gjorda uttalanden angående

de så kallade finanstullarna, av vilka uttalanden framgår, att

dessa tullar, beträffande vilkas storlek enligt kommitténs mening andra

förhållanden borde vara bestämmande än de som lagts till grund för

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 77 käft. (Nr 240—246.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

jRiksdagens skrivelse Nr 240.

den åt kommittén anförtrodda revisionen av tulltaxan, i allmänhet icke

varit föremål för närmare granskning från kommitténs sida. Det av

Kungl. Maj:t för 1910 års riksdag framlagda förslaget till tulltaxa överensstämde

i nu ifrågavarande delar med vad tulltaxekommittén ifrågasatt.

Bevillningsutskottet vid sistnämnda riksdag, som icke biträdde

förslaget om höjning av tullsatsen för färska frukter i allmänhet, hade

att yttra sig jämväl beträffande ett i motionsväg framkommet förslag,

enligt vilket flere slag av sydfrukter, bland dem bananer, ävensom nötter

skulle förklaras tullfria. 1 fråga om dessa tullar uttalade bevillningsutskottet,

att de vore att anse företrädesvis såsom finanstullar. Efter

att hava belyst de ifrågakomna tullarnas statsfinansiella betydelse genom

uppgifter ur den officiella statistiken, av vilka framgick, att inkomsten

av desamma under åren 1907 och 1908 utgjort i medeltal omkring

395,000 kronor för år, anförde utskottet:

»I betraktande ej mindre därav att det torde vara betänkligt att, särskilt

under nuvarande statsfinansiella förhållanden, beröva statskassan en så pass avsevärd

inkomst som tullavgifterna för nu berörda sydfrukter och nötter inbringa, än

ock av den omständigheten att dessa artiklar icke äro att anse som nödvändighetsvaror

för befolkningens långt övervägande flertal, finner utskottet sig icke böra tillstyrka

borttagande av tullen å ifrågavarande sydfrukter och nötter.»

1910 års bevillningsutskotts betänkande och förslag i nu omförmälda

del blevo av riksdagens båda kamrar godkända.

Den nu lämnade redogörelsen torde hava visat, att vid frågans

tidigare behandling den uppfattningen gjort sig gällande, att tullen på

bananer är att anse företrädesvis såsom en finanstull. Riksdagen delar

denna uppfattning.

Då 1910 års bevillningsutskott avstyrkte det då föreliggande förslaget

om upphävande av tullsatserna för bananer, vissa andra sydfrukter

och nötter, hade utskottet, på sätt framgår av dess ovan återgivna uttalande

i denna punkt, därtill två skäl, det ena finansiellt i betraktande

av den avsevärda statsinkomst, det då gällde, det andra av innebörd att

de ifrågakomna varorna icke enligt utskottets mening kunde anses såsom

»nödvändighetsvaror för befolkningens långt övervägande flertal».

Det förslag, som nu förelegat till riksdagens behandling, är ur

bägge de av 1910 års bevillningsutskott berörda synpunkterna av väsentligen

annan innebörd än det då framlagda.

Till belysning av frågans finansiella betydelse har riksdagen ansett

kunna tjäna här nedan ur Sveriges officiella statistik hämtade siffror,

som utvisa för femårsperioden 1910—1914 tullinkomsterna dels för^

bananer dels, för jämförelses skull, för en del andra sydfrukter.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 240. 3

1910

1911

1912

1913

1914

Summa

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr

Kr.

Apelsiner....

. 540,363

552,388

589,214

625,233

545,176

2,852,374

Citroner ...

. 70,189

74,088

81,011

84,340

82,381

392,009

Dadlar ........

8,432

11,322

12,110

16,378

5,323

53,565

Fikon ........

. 126,193

124,310

121,204

119,418

60,119

551,244

Vindruvor ’..

. 163,876

153,139

203,538

187,727

155,542

863,822

4,713,014

Bananer .....

. 92,942

89,038

101,574

114,808

112,339

510,701

Då medel tullinkomsten för importerade bananer för nämnda år sålunda

utgjort endast omkring 100,000 kronor, medan den för övriga ovan

upptagna sydfrukter gått upp till över 942,000 kronor, har riksdagen ansett,

att, därest i övrigt goda skäl tala för banan tullens borttagande, den

finansiella synpunkten icke bör få lägga avgörande hinder i vägen härför.

Sådana skäl hava synts riksdagen föreligga. Den av motionären

förebragta motiveringen, vilken väsentligen är stödd på en av professorn

Gunnar Andersson år 1916 utgiven bok med titel »Vart dagliga bröd,

näringsväxterna i världsproduktionen» torde vara ägnad att giva gott

stöd åt antagandet, att bananen kan bliva, om dess pris nedbringas, av

betydelse för folknäringen i vårt land, liksom den redan synes hava blivit

det såväl i Förenta staterna som delvis även i England. Det höga

näringsvärde, som enligt de av professorn Andersson meddelade, i motionen

intagna uppgifterna tillkommer bananen, giva den, synes det riksdagen,

icke blott synnerligen stora förutsättningar att bliva ett värdefullt

näringsmedel utan även såtillvida en särställning bland sydfrukterna,

som det icke lär kunna med tillnärmelsevis samma fog som i fråga om

bananen ifrågasättas att i syfte att göra andra sydfrukter billigare i

marknaden upphäva de för de senare gällande tullsatserna.

Riksdagen, som sålunda funnit tullen å bananer böra upphävas,

har tillika ansett lämpligt, att upphävandet träder i kraft snarast möjligt

redan under innevarande år. I fråga om de ändringar i tulltaxan, som,

vid bifall till motionen skulle erfordras, har under ärendets behandling

inom riksdagen yttrande inhämtats av generaltullstyrelsen, vars i sådant

hänseende avgivna förslag riksdagen följt.

Riksdagen har sålunda beslutat, att tullen å bananer skall upphävas

samt att nedan angivna delar av tulltaxan till följd härav skola

#erhålla följande avfattning:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 241.

Frukter (av träd) och bär:

färska eller enbart kokade, även krossade eller på annat sätt

sönderdelade:

106 vindruvor och jordgubbar 1 kg...........................\...... —: 50.

106 V» bananer................................................................................ fria.

torkade:

112 kopra, ävensom bananer ................................................ fria.

Med tillkännagivande av sitt sålunda fattade beslut får riksdagen

hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville förordna om beslutets trädande

i kraft snarast möjligt under år 1917.

Stockholm den 6 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Nr 241.

Godkänd av första kammaren den 6 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion

om upphävande av tullen å galoscher.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 23.)

Till konungen.

I en inom riksdagen väckt motion bar föreslagits, att riksdagen måtte

besluta borttaga tullen å alla slag av galoscher (kautscbuksskodon).

Galoscher tullbehandlas enligt gällande tulltaxa såsom arbeten av

mjuk kautschuk, kautschuksskodon, rubrik 641, med en tull av 1 krona

20 öre för kilogram.

I motiveringen till förslaget har motionären erinrat om de be
-

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.