Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 15 maj 1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm.

1917-06-07 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:279, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 15 maj 1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 279.

3

Nr 279.

Godkänd av första kammaren den 7 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 7 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse

av 3 § i lagen den 15 maj 1903 angående folkskoleväsendet

i Stockholm.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 19.)

Till Konungen. I

I en till riksdagen avlåten, den 23 april 1917 dagtecknad proposition,

nr 292, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen

bilagt utdrag av i statsrådet fört protokoll, föreslagit riksdagen att

antaga förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 15 maj

1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm.

Eders Kungl. Maj:ts nu ifrågavarande förslag avviker i väsentliga

avseenden från den framställning, som, enligt vad i propositionen upplysts,

år 1916 gjordes av folkskoledirektionen till stadsfullmäktige och av dessa

tillstyrktes. Yad angår frågan om en begränsning av direktionens medlemsantal

föreslås i propositionen, att antalet ledamöter skulle, efter stadsfullmäktiges

beprövande, utgöras av minst 9, högst 21. Beträffande sättet

för val av ledamöter föreslås, i anslutning till vad av Stockholms stads

konsistorium och överstyrelse för rikets folkskolor förordats, att en ledamot

av direktionen utses av konsistoriet samt att av de övriga ledamömöterna

skolråden fortfarande skulle äga rätt att välja lika många som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 279.

stadsfullmäktige, på så sätt, att varje skolråd inom sig utser två ombud,

varefter samtliga ombuden företaga val av det antal ledamöter i direktionen,

som för varje gång erfordras.

I likhet med Eders Kungl. Maj:t anser riksdagen, att en begränsning

av folkskoledirektionens medlemsantal är behövlig och att en sådan

begränsning lämpligast bör åstadkommas genom fastställande av en högsta

och en lägsta gräns för antalet ledamöter i direktionen, inom vilka gränser

stadsfullmäktige hava att bestämma ledamotssiffran. Och riksdagen har

för sin del intet att invända emot att på sätt i propositionen föreslagits

minimiantalet sättes till 9 och maximiantalet till 21 ledamöter.

Vad åter angår frågan om sättet för ledamöternas utväljande har

riksdagen icke kunnat undgå att finna, att starkare skäl synas tala för

det av folkskoledirektionen framlagda, av stadsfullmäktige och överståthållareämbetet

tillstyrkta förslaget, än för det av Eders Kungl. Maj:t förordade.

Till en början ställer sig uppenbarligen själva valförfarandet enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag med de däri föreslagna dubbla indirekta valen

onödigt invecklat. Vidare torde det, såsom ock direktionen i sin ovanberörda

hemställan framhåller, utan överdrift kunna sägas, att skolrådens

i huvudstaden ställning alltmer försvagats, sedan stadens folkskoleväsende

sammanförts under gemensam ledning, och skolråden kunna på grund

härav numera ej anses särskilt lämpliga som valkorporationer. Skolråden

skulle emellertid även vid ett bifall till direktionens förslag komma att

behålla ett visst inflytande på skolväsendet i huvudstaden, enär de enligt

gällande folkskolestadga äga att hos direktionen göra framställningar och

påminnelser.

Det har mot det av direktionen framlagda förslaget om sättet förutseende

av direktionens ledamöter gjorts gällande, bl. a. att de särskilda

församlingarnas intressen ej skulle genom detta förslag vederbörligen tillgodoses

samt att föräldraintresset lättare skulle kunna göra sig gällande

vid skolrådsvalen än vid valen till stadsfullmäktige. Riksdagen vill1 häremot

framhålla, att ej häller Eders Kungl. Maj:ts förslag giver full trygghet

för tillvaratagande av den lokala sakkunskapen. Denna har för närvarande,

då varje församlings skolråd utser en representant i direktionen,

möjlighet att göra sig fullt gällande, men detta skulle uppenbarligen ej

bliva fallet, om Eders Kungl. Maj:ts förslag bifölles. Då nämligen det

antal ledamöter, som de av skolråden valda elektorerna skulle hava att

utse, alltid komme att avsevärt understiga församlingarnas antal, skulle

allenast en del av dessa i direktionen erhålla representanter för sina speciella

lokalintressen. Och vad beträffar de uttalade farhågorna, att för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 279.

f>

äldraintresset oj komme att genom direktionens förslag i tillbörlig man

beaktas, torde det med skäl kunna hävdas, att stadsfullmäktige i ej

mindre grad än skolråden skola veta att tillvarataga detta intresse.

På grund av samtliga dessa skäl har riksdagen ansett det av direktionen

framlagda förslaget angående sättet för utseende av ledamöter i densamma

vara att föredraga framför Eders Kungl. Maj:ts förslag i nämnda del.

Riksdagen vill slutligen såsom ytterligare skäl för ett bifall till direktionens

förslag i berörda hänseende framhålla, att direktionen själv, som

till hälften består av ledamöter utsedda av skolråden, med samtliga röster

utom två uttalat sig för att dess ledamöter med undantag av den, som

utses av konsistorium, skola väljas av stadsfullmäktige, samt att detta

direktionens förslag tillstyrkts av de myndigheter i Stockholm, som blivit

däröver hörda, nämligen stadsfullmäktige och överståthållareämbetet.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört får riksdagen tillkännagiva,

att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick antaga det

i propositionen innefattade förslag till lag om ändrad lydelse av 3 § i

lagen den 15 maj 1903 angående folkskoleväsendet i Stockholm, för sin

del antagit följande

Lag

om ändrad lydelse av 3 § i lagen den 15 maj 1903 angående folkskoleväsendet

i Stockholm.

»Härigenom förordnas, att 3 § i lagen den 15 maj 1903 angående

folkskoleväsendet i Stockholm skall hava följande ändrade lydelse:

3 §.

Direktionen utgöres, efter stadsfullmäktiges beprövande, av minst nio,

högst tjuguen ledamöter. Av dessa utses en av Stockholms stads konsistorium

samt de övriga av stadsfullmäktige bland stadens vid fullmäktigeval

röstberättigade inbyggare, som uppnått tjugufem års ålder.

Ledamot i direktionen utses — — — avgångne.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 279.

Konsistorium och stadsfullmäktige må ock utse suppleanter för de av

dem valda ledamöterna till det antal, som anses erforderligt.

Kvinna, som blivit utsedd till ledamot eller suppleant, är berättigad

att när som helst avsäga sig uppdraget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1918. Från och med samma

dag skall direktionen hava den sammansättning, som i lagen stadgas, i

följd varav enligt däri meddelade bestämmelser val till ledamöter i direktionen

skall före 1917 års utgång av stadsfullmäktige verkställas. Av de

ledamöter och suppleanter, vilka då utses, skall halva antalet eller, om

detta antal icke är jämnt, det antal, som är närmast under hälften, efter

lottning inför direktionen utträda vid slutet av år 1918.»

Stockholm den 7 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.