Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Kung!. Majd i fråga om meddelandet av föreskrift angående beredning av vissa till avgörande å kommunalstämma förekommande ärenden. Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1.)

1917-03-07 · 4 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:28, Skrivelse till Kung!. Majd i fråga om meddelandet av föreskrift angående beredning av vissa till avgörande å kommunalstämma förekommande ärenden. Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1.)

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2$.

i>

/

Nr 28.

Godkänd av första kammaren den 7 mars 1917.

Godkänd av andra kammaren den 7 mars 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i~anledning av väckt motion

om skrivelse till Kung!. Majd i fråga om meddelandet

av föreskrift angående beredning av vissa till avgörande

å kommunalstämma förekommande ärenden.

Konstitutionsutskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag liar enskild motionär liemställt, att riksdagen!

skrivelse till Eders Kungl. Maj :t måtte anhålla, det Eders Kungl. Makt

täcktes låta utarbeta och för riksdagen framlägga förslag om sådan ändring i

kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet av den 21 mars

1862, att ärende av ekonomisk innebörd bör, innan det å kommunalstämma

till avgörande företages, vara av kommunalnämnd eller av särskilda

därtill utsedda personer förberett.

Såsom motionären framhållit, finnes i kungl. förordningen om kyrkostämma

samt kyrkoråd och skolråd § 13 en föreskrift om beredning av

på kyrkostämma förekommande ärenden. Likartade bestämmelser finnas

i kungl. förordningen om kommunalstyrelse i stad §§16 och 36 beträffande

ärenden, som på allmän rådstuga eller hos stadsfullmäktige

skola till avgörande företagas. Med avseende på kommunalstämma är

däremot i kungl. förordningen om kommunalstyrelse på landet ingen

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 28.

C

beredning föreskriven i annan mån än att det enligt § 62 åligger kommunalnämnden

att uppgöra det förslag till inkomst- och utgiftstat, över

vilket kommunalstämman i oktober varje år har att fatta beslut. Stadgandet

i samma förordnings § 38 mom. 5 om kommunalnämndens skyldighet

att »avgiva infordrade betänlcanden uti kommunens angelägenheter»

innebär givetvis intet hinder för kommunalstämman att fatta

beslut utan föregående utredning.

Vid kommunallagarnas tillkomst bestämde man sig således i fråga

om reglerna för ärendenas beredning för en viss åtskillnad mellan å

ena sidan den kyrkliga kommunen ocli den världsliga kommunen i stad

och å andra sidan den världsliga kommunen på landet. De ärenden,

som förelågo till kommunalstämmornas behandling, ansågos förmodligen

ej så invecklade, att icke stämmodeltagarne även utan föregående utredning

ägde tillräcklig sakkunskap för deras handläggning. Sedan

dess hava kommunalstämmornas arbetsuppgifter blivit av väsentligt mera

komplicerad art, på samma gång som mångenstädes kommunerna —- i synnerhet de större — förlorat den homogenitet, som väsentligen

förenklade behandlingen av föreliggande frågor. I följd härav torde

det numera på många håll vara vanligt, att viktigare ärenden icke

företagas till avgörande å kommunalstämma utan att förut, åtminstone

i någon mån, hava förberetts av kommunalnämnden eller annan

myndighet inom kommunen. Då direkta bestämmelser härom saknas,

kan emellertid den omständigheten, att ett visst ärende icke blivit på

förhand berett, icke anses innebära, att beslutet tillkommit på ogiltigt

sätt, vadan besvär över kommunalstämmas beslut, grundade därpå, att

den föregående beredningen varit bristfällig, av Eders Kungl. Maj:t

lämnats utan avseende.

Av denna anledning och på de grunder, som motionären anfört,

anser riksdagen en lagändring i den av honom angivna riktningen böra

tagas under övervägande, låt vara att den i många fall närmast komme

att innebära lagfästande av en redan nu utvecklad praxis.

Emellertid torde det icke vara lämpligt att utan vidare till förordningen

om kommunalstyrelse på landet överflytta de övriga kommunallagarnas

princip, att varje ärende skall före avgörandet vara på visst sätt

berett av en kommunal nämnd eller delegation. Om en dylik föreskrift

utan möjlighet till undantag skulle införas för landskommunerna, synes

det vara att befara, att den skulle på många håll i kännbar mån

verka tyngande på det kommunala arbetet. I fråga om ärenden av en
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 2N. 7

klara natur torile den sålunda icke alltid vara behövlig. I vidsträckta

kommuner kan det dessutom stundom vara förenat med avsevärda svårigheter

för de beredande korporationernas medlemmar att vid den tidpunkt

som erfordras sammanträffa. Särskild uppmärksamhet kräver detta förhållande

i fråga om sådana ärenden av brådskande natur, som enligt kungl.

förordningen om kommunalstyrelse på landet § IG st. 2 kommunalstämman

får avgöra utan att kallelse till stämman kungjorts å eljest föreskriven tid.

Under alla omständigheter är det naturligtvis på landsbygden vida svårare

än i städerna att när som helst få en beredning till stånd. Men det

råder i detta avseende även en viss skillnad mellan den världsliga och

den kyrkliga kommunen på landet, nämligen så till vida, att i den

sistnämnda samma person i regel bekläder ordförandeskapet i den beredande

och den beslutande myndigheten, en omständighet, som uppenbart

i någon mån underlättar och förkortar beredningsproceduren.

Vid en blivande lagändring synes skälig hänsyn böra tagas till nu

antydda svårigheter. Åtskilliga spörsmål av mera speciell art framträda

därjämte: så t. ex. vilka korporationer eller personer beredningsuppdraget

i olika fall skall tillkomma, vilket förfaringssätt som skall tilllämpas

i händelse av meningsskiljaktighet i frågan, huruvida ett ärende författningsenligt

måste beredas och i så fall av vilken myndighet 0. s. v. I

likhet med motionären har riksdagen därför ansett frågan vara av så

pass ingripande art, att den icke bort bliva föremål för beslut, förrän

den underkastats av Eders Kungl. Maj:t föranstaltad utredning.

Motionären har begränsat sitt yrkande till »ärenden av ekonomisk

innebörd». Riksdagen är icke övertygad om att denna begränsning utan

vidare . bör. fastslås. Det synes visserligen troligt, att föreskriften om

beredning icke lämpligen kan, såsom i de övriga kommunallagarna, utsträckas

till alla ärenden utan undantag, och riksdagen behjärtar, som

ovan nämnts, till fullo de betänkligheter som mött mot beredningsföreskrifter

av den art, att de kunna verka alltför tyngande på det kommunala

arbetet. Men det torde dock finnas även andra ärenden än

de ekonomiska, som kunna tarva lika grundlig utredning, medan å

andra sidan vissa ekonomiska ärenden kunna tänkas vara av den relativt

oväsentliga art, att en föreskrift om beredning av dem skulle verka

onödigt hämmande på deras behandling. Det har av dessa skäl synts

olämpligt att binda den föreslagna utredningen vid ett redan på förhand

gjort uttalande, att den bör avse alla ärenden av ekonomisk natur, men

också blott dessa. Fastmera torde densamma böra gälla alla ärenden

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 28.

och därvid beträffande olika slag av dessa undersökas, i vad mån det

kan anses behövligt och lämpligt, att de före avgörandet å kommunalstämman

bliva underkastade beredning.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Maj:t ville verkställa utredning, i vad mån det kan anses behövligt och

lämpligt att i förordningen om kommunalstyrelse på landet av den 21

mars 1862 införa bestämmelser därom, att ärenden, som skola företagas

till avgörande å kommunalstämma, böra förut beredas av kommunalnämnden

eller annan nämnd eller särskilt därtill utsedda personer, samt för

riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 7 mars 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Nya Tryckeri-Aktiebolaget 1917.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.