Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion angående sammanförande av kommunala val till färre valkampanjer.

1917-06-09 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:308, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckt motion angående sammanförande av kommunala val till färre valkampanjer.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 308,

i

Nr 308.

Godkänd av första kammaren den 9 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 9 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckt

motion angående sammanförande av kommunala val till

färre valkampanjer.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 24.)

Till Konungen.

Vid innevarande års riksdag hav enskild motionär hemställt, att

riksdagen ville för sin del besluta sådana ändringar i gällande kommunalförfattningar,

att val till landstingsman och stadsfullmäktige samt eventuellt

även andra kommunala val i högre grad än nu är fallet sammanföras till

en och samma tidpunkt.

Med avseende på den ifrågasatta reformens omfattning och utgestaltning

har motionären anfört, att det, beträffande valen till landstingsmän

och stadsfullmäktige, eventuellt även vissa andre kommunala val, för det

första torde böra undersökas, om det icke skulle låta sig göra att sammanföra

dessa båda grupper av val till samma tidpunkt av året, så att dubbelt

valarbete och dubbla valstrider undvekes. Vidare borde ifrågasättas, om

det är nödvändigt att bibehålla de alternerande valen, så att hälften underkastas

omval vartannat år, eller om det icke skulle låta sig göra att,

med bibehållande av den fyraåriga valperioden, låta hela uppsättningen på

en gång underkastas omval. Det förefölle motionären, som om även vid

dylika val det proportionella valsystemet skulle erbjuda betydande garantier

för nödig kontinuitet i de kommunala ärendenas handläggning. Längre

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 100 käft. (Nr 308—311.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 308.

valperioder än fyra-åriga kunde ock komma under övervägande. Slutligen

skulle det gälla att pröva, i vilken tidsrelation till varandra de

sålunda sammanförda kommunala valen och andrakammarvalen, för vilka

motionären i en annan motion föreslagit en fyraårig period, lämpligen

borde ställas. En metod vore att sammanföra dem alla till en och samma

tidpunkt vart fjärde år, d. v. s. i regel hava valarbetet och valstriderna

blott vart fjärde år. En annan att låta dem alternera, så att val hölles

vart annat år, den ena gången politiska, den andra gången kommunala.

Även andra möjligheter vore emellertid tänkbara.

De kommunala valen av olika slag förrättas som bekant för en tid

av fyra år, varvid halva antalet ledamöter i de olika korporationerna väljas

vart annat år. Detta gäller för landsting, stadsfullmäktige och kommunalfullmäktige

ävensom i regel för kommunala nämnder och styrelser inom

såväl den kyrkliga som den världsliga kommunen. Valen äga merendels

rum i december; undantag utgöra dock landstingsmannavalen och stadsfullmäktigevalen

i Stockholm, som förrättas i mars.

Av ifrågavarande val hava särskilt landstingsmanna- och stadsfullmäktigevalen

under senaste år fått en allt starkare utpräglad politisk innebörd

och därmed också medfört valkampanjer, i omfattning jämförliga

med dem, vilka andrakammarvalen framkalla, och föranledande olägenheter

av samma art som dessa. Om man vill försöka att genomföra en

sådan anordning, att valstriderna icke alltför ofta måtte återkomma, bör

man otvivelaktigt i likhet med motionären fatta såväl de kommunala som

de i egentlig mening politiska valen i ögonsikte. Med tanke på de senaste

årens erfarenheter finner riksdagen det vara synnerligen önskvärt, att en

dylik anordning kunde genomföras.

Bland de olika utvägar för frågans lösning, som motionären antytt

såsom möjliga, synes den, som av honom i främsta rummet förordats,

vara den mest tilltalande. Den avser dels valen till andra kammaren, dels

valen till landstingsmän och stadsfullmäktige, eventuellt även andra kommunala

val. Valperioden till andra kammaren skxfile utsträckas till fyra

år, de kommunala valperioderna däremot bibehållas vid sin nuvarande

längd. Med avseende på sistnämnda val borde sådan anordning vidtagas,

att de olika valen förlädes till samma tid av året och att den successiva

förnyelsen bortfölle, d. v. s. att vederbörande korporation på en gång

valdes i sin helhet. Såsom motionären med rätta framhållit, erbjuder

även vid dylika val det proportionella valsystemet garantier för nödig

kontinuitet i de kommunala ärendenas handläggning. Slutligen borde de

sålunda till ett enda valtillfälle på fyra år koncentrerade kommunala valen

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 308.

3

ställas i ett sådant förhållande till de politiska, att valen regelbundet återkomme

vart annat år, var annan gång politiska och varannan gång kommunala.

Riksdagen har, på förslag av samma motionär, antagit såsom vilande

sådana förslag till grundlagsändringar, som erfordras för genomförande av

en fyraårig valperiod för andra kammaren. I vad angår de kommunala

valen, torde frågan däremot vara alltför vittutseende för att kunna lösas

utan förutgången utredning. Riksdagen har därför ansett sig böra hos

Eders Kungl. Maj:t anhålla om framläggande för 1918 års riksdag av en

dylik utredning. Denna, som givetvis bör bygga på den förutsättningen,

att valen till andra kammaren bliva fyraåriga, bör i första rummet giva

vid handen, vilka slag av kommunala val, som skola beröras av den

ifrågasatta omläggningen. Riksdagen har för sin del utgått ifrån, att

detta skall bliva fallet med landstingsmanna- och stadsfullmäktigeval, men

vill icke uttala sig om i vad mån en omläggning kan anses lämplig och

genomförbar med avseende på de i egentlig mening kommunala valen på

landet. Det låter givetvis väl tänka sig, att dessa val, eller åtminstone

vissa av dem, befinnas vara av den beskaffenhet, att för deras anordning

de rent kommunala hänsynen alltjämt böra få bliva de ensamt avgörande.

Med avseende på landstingsmanna- och stadsfullmäktigevalen samt de

övriga kommunala val, vilka eventuellt anses böra inbegripas i omläggningen,

får utredningen givetvis icke bindas vid den anordning, vilken

ovan antytts såsom närmast till hands liggande. Även andra vägar böra,

i anslutning till vad i motionen anförts, tagas i betraktande, så till exempel

möjligheten att till ett och samma valtillfälle sammanföra de politiska

och de kommunala valen. Men i första rummet torde dock den

linje, som riksdagen för sin del förordat, förtjäna att prövas.

På grund av _ vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, det täcktes

Eders Kungl. Maj:t låta för nästkommande års riksdag framlägga förslag

till sådana ändringar i gällande kommunalförfattningar, att val till landstingsmän

och stadsfullmäktige samt eventuellt även andra kommunala val

i högre grad än nu är fallet sammanföras till en och samma tidpunkt.

Stockholm den 9 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.