Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta förslag om bemyndigande för Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa att upplägga ett premieobligationslån.

1917-06-12 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:323, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta förslag om bemyndigande för Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa att upplägga ett premieobligationslån.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 323.

o

Nr 323.

Godkänd av riksdagens första kammare den .12 juni 1917.

Godkänd av riksdagens andra kammare den 12 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta

förslag om bemyndigande för Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa

att upplägga ett premieobligationslån.

(Bankoutskottets utlåtande nr 61).

Till Konungen.

I motioner mom riksdagen hava framställningar gjorts i syfte att hos

Eders Kungl. Maj it anhålla, det täcktes Eders Kungl. Maj:t, till främjande

av nybyggnadsverksamheten och till motverkande av bostadshyrornas

alltför våldsamma stegring, oförtövat bemyndiga Konungariket Sveriges

Stadshypotekskassa att inom landet upptaga ett 3 procents premieobligationslån

i överensstämmelse med de grunder samt på de närmare villkor, Eders

Kungl. Maj:t må bestämma.

Att byggnadsverksamheten särskilt på grund av den rådande kristiden

kommit i ett synnerligen bekymmersamt läge, därom torde icke mer än

en mening råda. Icke heller lärer någon meningsskiljaktighet förefinnas

därom, att från statens sida kraftiga åtgärder böra snarast möjligt vidtagas

för avlägsnande av de faror och olägenheter, som äro förenade med

den hotande bostadsnöden. Sådana särskilda åtgärder hava också, enligt

vad känt är, redan vidtagits icke blott från statens och kommunernas sida

utan även av enskilda. Riksdagen vill i detta avseende erinra, att, enligt vad

som framgår av Eders Kungl. Maj:ts till innevarande års riksdag avlåtna

proposition nr 34 angående understöd för uppförande av bostadshus med

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 328.

smålägenheter under år 1916, kommunala bostadslån beviljats ur pensionsförsäkringsfonden

eller från densamma ställts i utsikt till ett sammanlagt

belopp av 6,383,000 kronor. I förenämnda proposition meddelas vidare,

att, vad beträffar år 1917, enligt verkställd approximativ beräkning pensionsförsäkringsfondens

för placering tillgängliga medel komme att uppgå

till omkring 17 millioner kronor och att en avsevärd del av detta belopp

syntes kunna disponeras för utlåning till kommuner för bostadsändamål.

Vidare må erinras, att riksdagen, med bifall till nyssnämnda proposition,

på extra stat för år 1918 anvisat ett förslagsanslag av 4,000,000 kronor

att enligt vissa i propositionen angivna grunder användas till understöd

för uppförande av bostadshus med smålägenheter, med rätt för Eders Kungl.

Maj:t att redan under år 1917 av tillgängliga medel utanordna beloppet.

Nu omförmälda åtgärder torde emellertid i huvudsak vara ägnade allenast

att avhjälpa ögonblickets svårigheter och givet är, att för en lösningav

bostadsfrågan på ett mera varaktigt sätt andra utvägar måste tillgripas

än de nu omnämnda. Såsom departementschefen i det vid förenämnda

proposition fogade statsrådsprotokollet framhåller, lärer en bestående lösning

av bostadsproduktionens kapitalfråga kunna vinnas allenast på grundval

av en djupgående reform av hela fastighetskredit- och inteckningsväsendet.

Härför krävas emellertid grundliga och tidsödande förarbeten. Den

av Eders Kungl. Maj:t tillsatta bostadskommissionen har också sedan länge

haft sin uppmärksamhet riktad på frågan och har kommissionen i en den

30 oktober 1916 till chefen för civildepartementet avlåten skrivelse hemställt,

att särskilda sakkunniga måtte tillkallas för att inom kommissionen deltaga

i utredningen rörande åtgärder för fastighetskreditens ordnande. I motiveringen

till sin framställning framhåller kommissionen bland annat följande

synpunkter och önskemål. Det spörsmål, som enligt kommissionens

förmenande i första rummet borde komma i betraktande ]med avseende på

fastighetskreditens ordnande, vore möjligheten att bereda fastighetsmarknaden

tillgång till ökat kapital. Härvid borde tagas i övervägande, om

icke den med statens direkta stöd bedrivna låneverksamheten borde ytterligare

utvidgas samt om icke sparbankers, försäkringsanstalters och olika

s. k. kassors medel kunde under lämpligare former än hittills ställas till

fastighetsmarknadens förfogande. Kommissionen ifrågasätter vidare ökat

kreditstöd åt smålägenhetsproduktionen och framhåller härvid särskilt frågan

huruvida och på vad sätt egnahemsbildningen, i den mån denna avsåge

bostadslägenheter, borde komma i åtnjutande^ av ytterligare understöd

från det allmännas sida. Med hänsyn till de ökade svårigheter, som upp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr S2H.

stått på fastighetskredit marknaden under nu rådande kristid, ifrågasätter

kommissionen slutligen, huruvida ej särskilda anordningar borde ytterligare

träffas för avhjälpande av dessa svårigheter.

Med anledning av berörda framställning har chefen för civildepartementet

efter Eders Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallat fem personer att

inom förenämnda kommission deltaga i utredningen rörande åtgärder för

fastighetskreditens ordnande.

Motionärerna hava såsom ett enligt deras mening effektivt och lämpligt

medel i syfte att understödja byggnadsverksamheten föreslagit uppläggande,

genom Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa, av ett obligationslån.

Frågan härom synes emellertid ännu icke vara tillräckligt utredd

för att denna utväg må kunna omedelbart anlitas. Såväl fullmäktige

i riksbanken som fullmäktige i riksgäldskontoret hava också i avgivna yttranden

över motionerna riktat åtskilliga anmärkningar mot motionärernas

förslag och för övrigt uttalat tvekan angående lämpligheten av den föreslagna

åtgärden. Utan att för närvarande vilja göra något bestämt uttalande

härutinnan, har riksdagen emellertid ansett, att vid den här ovan

omförmälda utredningen inom bostadskommissionen rörande åtgärder för

fastighetskreditens ordnande även nu förevarande spörsmål om upptagande

för ändamålet av ett premieobligationslån lämpligen bör tagas under övervägande.

Riksdagen har alltså i sakens nuvarande läge icke ansett sig böra

biträda motionärernas yrkande, utan funnit sig böra hos Eders Kungl. Maj:t

anhålla om en utredning på sätt här angivits.

Åberopande vad sålunda anförts, får riksdagen anhålla, att vid den

utredning rörande fastighetskreditens ordnande, som för närvarande pågår

inom statens bostadskommission, jämväl frågan om anskaffande genom uppläggande

av ett premieobligationslån av billigt kapital för bostadsproduktion

särskilt undersökes samt att snarast möjligt yttrande och förslag i

ämnet förelägges riksdagen.

Stockholm den 12 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.