Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen om beredande åt prästerskapets änkeoch pupillkassa av rätt till ytterligare ett års behållen inkomst av vissa befattningar.

1917-06-12 · 3 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 2 av 3 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1917:324, Skrivelse till Konungen om beredande åt prästerskapets änkeoch pupillkassa av rätt till ytterligare ett års behållen inkomst av vissa befattningar.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 324.

1

Nr 324.

Godkänd av första kammaren den 12 juni 1917.

Godkänd av andra kammaren den 12 juni 1917.

Riksdagens skrivelse till Konungen om beredande åt prästerskapets

änke- och pupillkassa av rätt till ytterligare ett

års behållen inkomst av vissa befattningar.

(Bankoutskottets utlåtande nr 62.)

Till Konungen.

I motioner inom riksdagen har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse

till Eders Kungl. Maj:t förklara sig för sin del medgiva, att

prästerskapets änke- och pupillkassa tillerkännes rätt till ytterligare ett

års behållen inkomst av varje befattning, vars innehavare är pliktig att

vara delägare i kassan, i den mån dessa befattningar första gången efter

det sådan rätt tillerkänts kassan varda lediga, dock beträffande de befattningar,

föi vilka lönereglering enligt lagen om reglering av prästerskapets

avlöning den 9 december 1910 stundar, först sedan ny lönereglering

blivit vid dem genomförd. °

Förevarande framställning avser, att prästerskapets änke- och pupillkassa,

i likhet med vad som skedde vid kassans bildande, måtte komma

i åtnjutande av förmånen av ett års behållen inkomst av varje i kassan

delaktig befattning. Den ifrågavarande kassans verksamhet har visserligen,

enligt vad som framgår av utredningen i ärendet, under den

gångna tiden lämnat ett vida bättre resultat än som från början beräknats.

Emellertid har bland kassans delägare och pensionärer den åsikt

allt mera gjort sig gällande, att de nuvarande pensionerna, särskilt med

hänsyn till det alltjämt sjunkande penningvärdet, vore alltför knappa

varför åtgärder syntes böra vidtagas i syfte att åstadkomma ökade pensioner

från kassan. 1

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 14 samt. 106 käft. (Nr 324—326.) 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 324.

I detta avseende hava, såsom framgår av utredningen, olika förslag

framkommit. Den av motionärerna föreslagna utvägen av ett ytterligare

vakansår syntes emellertid hava ett bestämt företräde framför exempelvis

den ifrågasatta höjningen av delägarnas avgifter till kassan. Ty dels

skulle den härigenom uppkommande ökningen av pensionerna bliva

alltför ringa och först efter en längre tid komma pensionärerna till godo,

dels har i detta avseende framhållits, att kassans nuvarande delägare

icke torde kunna mot sin vilja tvingas att till kassan lämna något bidrag

ntöver vad som vid tiden för deras inträde i kassan funnits föreskrivet.

Vidare har ifrågasatts, att, då denna kassa icke, _såsom fallet vore med

en mångfald andra liknande kassor, förut åtnjutit något statsbidrag,

det icke syntes vara obilligt, att staten i detta fall trädde emellan. Med

avseende härå har framhållits, hurusom statens medel för närvarande

starkt toges i anspråk för mångfaldiga andra behov och enligt direktionens

för prästerskapets änke- och pupillkassa asikt borde från statens

sida så mycket mindre vara att invända mot bifall till motionärernas

framställning, som staten därigenom befriades från ett eljest till synes

ofrånkomligt krav. ...... ... ,

Ehuru även enligt riksdagens mening goda skäl föreligga för beviljandet

åt kassan av den begärda förmånen, har riksdagen likväl icke

ansett sig böra obetingat biträda motionärernas förslag. Det får nämligen

icke förglömmas, såsom också motionärerna erinra, att den kassan

i ''samband med dess bildande tillerkända vakansårsförmånen förknippats

med det villkor att, så snart pensionerna kunde utgå med fulla beräknade

beloppet, extra nådår icke vidare skulle kunna beviljas. Genom

nådiga cirkuläret den 28 mars 1896 har ock sedermera, efter det direktionen

för änke- och pupillkassan meddelat, att de pensioner, som då

utdelades, vore att betrakta såsom utgående med fulla beräknade beloppet,

förklarats, att extra nådår efter präst, som varit delägare i kassan

men avlidit efter det dåvarande ecklesiastikårets utgång, icke kunde

beviljas. . . .

Något sådant vederlag har emellertid icke i de föreliggande framställningarna

bjudits för den begärda vakansårsförmånen. Motionärerna

hava endast framhållit, att, därest ett sådant vederlag kunde anses behövligt,

det syntes lämpligast kunna utgå i form av en begränsning i

den tid nådårsberättigat stärbhus finge åtnjuta den behållna inkomsten

av tjänsten. .

Enligt gällande bestämmelser äga stärbhusdelägare uppbära de med

den prästerliga beställningen förenade löneförmånerna undei löpande

tjänstår eller till efter dödsfallet inträffande 1 maj, varefter änka samt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr .924.

11

omyndiga och oförsörjda barn äga rätt att uppbära ett års inkomst, det

s. k. nådåret, allt mot skyldighet att avstå vad som erfordras för avlönande

av vikarie å tjänsten. Berörda förmån verkar emellertid, såsom

också motionärerna framhålla, ganska ojämnt, då ju dödsfallen kunna

inträffa under väsentligt olika tider av året. Det har därför synts riksdagen

med fog kunna ifrågasättas, huruvida icke i samband med det

nu föreliggande förslaget om beviljande av ytterligare ett vakansår

frågan angående en omreglering av dessa förhållanden borde tagas

under övervägande. En dylik omreglering skulle enligt riksdagens mening

lämpligen kunna ske på det sätt, att stärbhusets rätt till det s. k. tjänståret

bortfölle och att tiden för änkans samt de omyndiga och oförsörjda

barnens kvarsittande å tjänsten begränsades till ett år från tiden för

tjänstinnehavarens frånfälle. Efter nådårets slut skulle sedan ett års

behållen inkomst av tjänsten tillfalla kassan. Såsom vederlag för sistnämnda

förmån skulle alltså prästerskapet avstå förmånen av det s. k.

tjänståret.

Åberopande vad sålunda anförts har riksdagen, i anledning av förevarande

motioner beslutit att för sin del medgiva, att prästerskapets

änke- och pupillkassa tillerkännes rätt till ytterligare ett års behållen

inkomst av varje befattning, vars innehavare är pliktig att vara delägare

i kassan, i den mån dessa befattningar första gången efter det

sådan rätt tillerkänts kassan varda lediga, dock beträffande de befattningar,

för vilka lönereglering av prästerskapets avlöning den 9 december

1910 stundar, först sedan ny lönereglering blivit vid dem genomförd,

samt under villkor att det prästerskapet tillförsäkrade s. k. tjänståret

bortfaller och att änkors samt omyndiga och oförsörjda barns nådår

alltså räknas från tiden för tjänstinnehavarens frånfälle.

Stockholm den 12 juni 1917.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.